Tillgodoräknande i nya examina
Rådet för språkcentedirektörerna vid de finländska universiteten
Rekommendation 28.3.2006
Rådet för språkcenterdirektörerna vid de finländska universiteten rekommenderar följande principer och förfaringssätt vid bedömningen och tillgodoräknandet av språk- och kommunikationsstudier. Avsikten är att förtydliga språkcentrens tillvägagångssätt och underlätta jämförbarheten. Rekom-mendationen är i många fall avsiktligt vid, eftersom praxis och tradition skiljer sig mellan de olika universiteten. Rekommendationen kan också fungera som diskussionsunderlag och -verktyg, och hjälpa språkcentren att definiera sina tillvägagångssätt i samråd med fakulteterna.
1 Begrepp
Högskoleordlistan (2005, 6.3 Prestationer och motsvarighet) slår fast följande: ”En studerande som avlägger examen kan bl.a. räkna sig tillgodo studier som genomförts vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller läroanstalt samt praktik och arbetserfarenhet, om högskolan har fattat beslut om att detta skall vara möjligt. Vid universiteten är ersättande och inkluderande de huvudsakliga typerna av tillgodoräknande. Med ersättande avses att obligatoriska studier som hör till examensfordringarna ersätts med andra innehållsmässigt motsvarande studier inom samma område. Inkluderande avser att studier som genomförts på annat håll införlivas i examen i form av biämneshelheter, alternativa studier eller valfria studier.”
Ersättande förutsätter att studiekurserna till innehållet motsvarar varandra, medan inkluderande inte nödvändigtvis förutsätter detta. Den allmänna principen är att den som fattar beslut om tillgodoräknande bör beakta studieprestationernas omfattning, innehåll och kravnivå.
2 Betygspraxis
Studieprestationerna bedöms som godkända eller icke godkända, och betygssättningen för en godkänd prestation kan preciseras på en skala med fem steg 1-5 (där betyget 1 också är godkänt). Den studerande har rätt att ta del av bedömningskriterierna.
I bedömningen av språkfärdigheterna i det andra inhemska språket rekommenderas femstegsskalan, men på examensbetyget antecknas de muntliga och de skriftliga språkkunskaperna på skalan nöjaktig/god förmåga. KORU-projektet, som arbetar för en enhetlig bedömning av de studerandes kunskaper i det andra inhemska språket, rekommenderar följande: betyg 1–3 = nöjaktig förmåga och betyg 4–5 = god förmåga. Rekommendationen gäller också yrkeshögskolor. KORU-projektets rekommendation finns som bilaga (BILAGA).
3 Studier som har avlagts vid en annan högskola
3.1 Allmänt
Den allmänna regeln är att den studerande bör ha de språkliga förutsättningar som krävs för att avlägga examen. Lägsta godkända nivå i det första främmande språket bör vara å B1 enligt Europarådets nivåskala (i engelska dock oftast B2). Nivån i det andra främmande språket kan vara lägre.
3.2 Studier som har avlagts vid universitet
Språk- och kommunikationsstudier som har avlagts vid ett annat universitet bör enligt rekommendationen räknas tillgodo som sådana; små skillnader i studiernas omfattning eller mellan olika vetenskaper bör inte utgöra hinder. Vid beslut om studiernas motsvarighet mellan olika vetenskapsgrenar bör gränsen i allmänhet dras inte dras snävare än vid fakultetsgränsen.
Förordningsenliga språk- och kommunikationsstudier som ingår i en kandidatavhandling bör i regel godkännas som sådana i en magisterexamen inom samma vetenskap. (En examen ska inte ”öppnas”.)
Då en student byter universitet i mitten av kandidatstudierna behandlas språk- och kommunikationsstudierna enligt mottagaruniversitetets normala ersättningsförfarande. De studier som fattas definieras i den individuella studieplanen (fi. HOPS).
Mottagaruniversitetet kan fatta beslut om kompletterande språk- och kommunikationsstudier som skrivs in i den individuella studieplanen, ifall
1. mottagaruniversitetets språk- och kommunikationsstudier för examen är betydligt mer omfattande än motsvarande vid det tidigare universitetet
2. någon del i studierna som krävs för examen vid mottagaruniversitetet (t.ex. ett andra främmande språk) fattas i examen.
3.3 Studier som har avlagts vid yrkeshögskola
Studier som har avlagts vid en yrkeshögskola kan räknas tillgodo ifall de till sitt innehåll och sin omfattning motsvarar studierna vid mottagaruniversitetet, och ifall de fyller examensförordningens krav på bl.a. vetenskaplig motsvarighet. Små mellanvetenskapliga skillnader och skillnader i omfattning får förekomma.
4 Språkkunskaper som visas på annat sätt
4.1 Ämnesstudier på ett främmande språk
Ämnesstudier på ett främmande språk (d.v.s. studier på främmande språk i studentens eget ämne) passar inte automatiskt för att ersätta de språk- och kommunikationsstudier som krävs för examen. Det är enklast om studenten bestyrker sina språkkunskaper med ett språkprov.
4.2 Att fastställa och godkänna icke-formella studier (tidigare inhämtade kunskaper)
För att godkänna tidigare inhämtade kunskaper (jfr utvecklingsplanen för högskolorna) är det säkrast att testa studentens språkkunskaper i sådana fall då det inte är entydigt att tidigare studier ersätter de studier som krävs.
4.3 Övriga studieprestationer och språkprov
Studentexamen kan i allmänhet inte ersätta språk- och kommunikationsstudierna i en universitetsexamen.
Utländska eller inhemska språkprov som mäter kunskaper i allmänspråket (t.ex. DALF, IELTS, TOEFL, Cambridge respektive språkexamen för statsförvaltningen eller den allmänna språkexamen, fi. YKI) lämpar sig inte för att ersätta studierna i språk och kommunikation.
I oklara fall rekommenderas att studentens språkkunskaper testas.
5 Föråldrade studier
Språk- och kommunikationsstudieprestationer föråldras inte.
6 Beslutssätt
Beslut om tillgodoräknande av studier bör fattas enligt klara, konsekventa och transparenta regler, som gäller inom hela universitetet. Det är rekommendabelt att varje universitet inbördes utarbetar en modell, där språkcentrets roll som sakkunnig institution definieras och beskrivs. Beslut om tillgodoräknande kan fattas som förvaltningsbeslut, helst efter föredragning.
Fakulteterna fattar beslut om inräkning av sådana språkstudier som går utöver de obligatoriska studierna som extra eller fritt valbara studier i examen.
Innan en studerande inleder sina utbytesstudier bör han eller hon lämna in sin studieplan för godkännande också för språkkursernas del, eftersom man då kan ta ställning till ersättningen redan på förhand.
Rådet för språkcenterdirektörerna vid de finländska universiteten
Ulla-Kristiina Tuomi, ordförande
Harry Anttila, viceordförande