Framsida
>
Aktuellt_ex
>
Synvinklar
Hur förändra pedagogisk praxis inom högre utbildning?
Liisa Ilomäki (oktober 2009)
Utvecklingen av högskoleundervisningen tas då och då upp i festtal, men det vetenskapliga arbetet överskuggar dock konkreta praktiska förändringar. Högskolans och forskarnas resultat evalueras efter vetenskapliga kriterier och fortsatt finansiering beviljas utifrån resultaten. Det att undervisningen lyfts fram i tal värmer inte goda och entusiastiska lärare särskilt mycket, om uppskattningen inte når lärarna i deras praktiska arbete
Land i sikte! Finländska organisationer erövrar mark i den virtuella världen Second Life
Kim Holmberg (september 2009)
Finländska universitet och skolor har ivrigt gått inför att erövra mark i den virtuella världen Second Life. I EduFinland skärgården i Second Life finns redan över 30 finländska skolor och universitet och över 100 utbildare och lärare intresserade av de möjligheter Second Life erbjuder för undervisning och skolning. Och skärgården växer fortfarande. I EduFinland gemenskapen får nybörjare stöd och hjälp med att ta de första virtuellla stegen och med att starta sin egen utbildningsverksamhet. Kom med och bekanta dig med morgondagens inlärningsmiljöer redan idag.
De sociala medierna för med sig ny praxis i undervisning och forskning
Kari A. Hintikka (juni 2009)
De sociala medierna har under de senaste åren invaderat internetanvändarnas vardag. Bland annat i gymnasierna har användningen av dem även i undervisning och lärande i rask takt blivit vanlig. Vid högskolorna däremot är användningen av och forskningen om sociala medier fortfarande relativt obetydlig jämfört med deras popularitet bland internetanvändarna i allmänhet och med tanke på den nytta och möjligheter de erbjuder för att förnya högskoleundervisningen och arbetssätten.
Lära sig lärande på nätet
Päivi Virtanen (maj 2009)
Vid studier som sker på nätet är det viktigt att de studerande identifierar såväl sina styrkor som sådant som behöver förbättras i inlärningen. Studier på distans kan innebära att den studerande ensam svarar för vad han eller hon gör, som till exempel för motivationen, tidshanteringen och valet av lämpliga lärandemetoder i varje enskilt fall. För unga studerande i början av sina högskolestudier löper inte regleringen av arbetet och ansvarsfullt grupparbete alltid helt problemfritt utan vägledning och extern hjälp.
Virtual Campus and Virtual Mobility – What did we learn from EU projects?
Wim Van Petegem (april 2009)
The European Commission has set a goal in its Integrated Action Programme for Lifelong Learning whereby in the year 2013, 3 million European students should participate in its Erasmus programme, which is about 20% of all European students. But what about the remaining 80% of students: those who do not have the opportunity to participate in Erasmus for social, financial or other reasons? Virtual Mobility and Virtual Campus schemes could offer an answer for them with educational opportunities that are no longer location dependent and allow for collaboration with students and teachers abroad and thus promote intercultural understanding. But what is actually a Virtual Campus? And what do we mean by Virtual Mobility? And how "virtual" is this campus or this mobility?
Systemet för att administrera studentmobilitet en del av studieförvaltningens datasystem
Julian Lindberg och Eija Ristimäki (mars 2009)
I bästa fall ger universitetsstudier de studerande färdigheter i kritisk informationsinsamling och i att skapa ny kunskap. Det här inbegriper också förmågan att söka sig till studier som lämpar sig för de egna lärandemålen – också inom andra studievägar och discipliner än de som hemuniversitet erbjuder. Det här skapar studentmobilitet över högskolegränserna både nationellt och i allt högre grad även internationellt. Det är en stor utmaning för studieförvaltningens datasystem att stödja och administrera mobiliteten.
Webbredskap som stöd vid handledning av internationella studenter
Maarit Sinikangas och Ari Haaranen (februari 2009)
Vid handledning av internationella studenter måste man i allt större grad beakta studenternas olika kulturbakgrund och kompetensbehov för att uppnå meningsfulla lärandemål. Vid Kuopio universitets enhet för folkhälsovetenskap har man som stöd för processen att handleda utländska studerande använt webbverktyg som lämpar sig för dessa utmaningar.
Raketlära i FVU:s gränssnittsskola
Totti Tuhkanen och Sami Hautakangas (december 2008)
Den finska regeringens strategi för strukturell utveckling uppmuntrar universiteten att bilda administrativa konsortier och att utveckla kompabiliteten hos sina elektroniska tjänster. Finlands virtuella universitet har antagit denna utmaning och startat gränssnittsskolor för universitetens och yrkeshögskolornas datasystemexperter. Verksamheten präglas av öppet samarbete och snabb spridning av resultaten på högskolefältet som befinner sig i ständig förändring.
Internationellt samarbete inom nätundervisning i matematik
Antti Rasila (november 2008)
Som bäst pågår ett finsk-tyskt pilotprojekt om matematikundervisning på nätet inom ramen för samarbetsavtalet mellan Finlands och Bayerns virtuella universitet. Samarbetsprojektet tar fram webbaserade kurser och studiematerial inom matematik främst med tanke på behoven hos universitetsstuderande som är i början av sina studier. Projektet har väckt stort intresse såväl i Finland som utomlands. Antti Rasila presenterar i sin artikel samarbetets mål och verksamhetskoncept samt resultaten hittills.
E-lärande för internetgenerationen
Ineke Lam och Magda Ritzen (oktober 2008)
Projektet e-LeneTLC som finansieras av Europeiska kommissionens program eLearning avser att klarlägga på vilket sätt universiteten vid sin undervisningsproduktion ska beakta de förväntningar, behov och färdigheter som internetgenerationens studerande har. Inom ramen för projektet gjordes en studie bland förstaårsstudenterna i sex europeiska länder. Den viktigaste frågan i studien var: "Vad behöver och förväntar sig första årets högskolestuderande av informationstekniken i sin lärandeprocess?" En annan fråga var: "Vilka verktyg och pedogogiker motsvarar dessa behov och förväntningar hos europeiska förstaårshögskolestuderande?"
På vilket sätt stödjer Bayerns virtuella universitet produktionen av nätkurser och studiehandledningen?
Paul Rühl (september 2008)
Bayerns virtuella universitet i delstaten Bayern är en samarbetsorganisation bestående av 37 högskolor. Med en årsbudget på 3,6 miljoner euro sköter den produktionen av nätkurser och studierådgivningen för de ingående högskolorna. Merparten av verksamheten inom denna Finlands virtuella universitets systerorganisation finansieras av ministeriet med ansvar för högskolorna. Högskolornas egen andel är cirka en halv miljon euro. Man är nöjd med modellen och finansieringen kommer att nivåjusteras. Skulle detta lyckas också i Finland? Direktör Paul Rühl vid Bayerns virtuella universitet beskriver modellen i sin artikel.
IKT inom internationella magisterprogram – hålls musen i handen?
Merja Ruuska (juni 2008)
”Magisterprogrammen skulle ha förutsättningar att bli internationella spjutspetsar inom undervisning såväl vid Finlands virtuella universitet som inom hela universitetsväsendet”, skrev Antti Auer i den här spalten i januari 2004. Fyra år senare kan man konstatera att informations- och kommunikationstekniken har en betydande roll i genomförandet av magisterprogrammen. Men hänger studenterna som kommer från olika håll i världen med i svängarna? Och är stödtjänsterna på en tillräckligt hög nivå och ändamålsenligt organiserade? Vid Jyväskylä universitet har man utrett de internationella magisterprogrammens IKT-stöd, stödbehov och hur väl informationen fungerar.
Utbytesstudenterna erbjuds kurser från fyra högskolor i Tammerfors via nätet – fungerar e-tjänsterna?
Maria Virtanen (maj 2008)
Ett systempilotprojekt som har skräddarsytts för nätverket Studying in Tampere Region (SITR) tillsammans med FVU ger utländska utbytesstudenter allt bättre möjligheter att ansöka till studier vid olika högskolor i Tammerforsregionen. Denna särskilda rätt som utbytesstudenterna har att ta kurser utanför det egna universitetet bygger på ett avtal från 2005 mellan Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet, Tammerfors yrkeshögskola och Birkalands yrkeshögskola. Den särskilda utmaningen för dessa yrkeshögskole- och universitetsgränsöverskridande piloterade e-tjänster är att lyckas få användare med olika kulturell bakgrund att anpassa sig till det finländska självbetjäningssamhället och att sköta sina ärenden elektroniskt.
Mobil gemenskap – också för elektroniska tjänster
Jyrki J.J. Kasvi (april 2008)
Inom utvecklingen av nya informations- och kommunikationstekniska tjänster har vi för närvarande två förhärskande trender, nämligen nätgemenskap och mobilitet. Utvecklarna av nya elektroniska kompetenstjänster blir tvungna att ställa sig frågan om de nya tjänsterna också fungerar i de mobila nätgemenskapernas framtid.
Den virtuella universitetsverksamheten och högskolornas strukturreform
Eija Ristimäki (mars 2008)
Bolognaprocessens viktigaste mål – att öka rörligheten – har inte verkställts ens mellan de inhemska högskolorna, konstaterade två professorer från Helsingfors universitet nyligen i en kolumn i Helsingin Sanomat. Finlands virtuella universitet har i sin roll som samarbetsnätverk för universiteten för sin del skapat system för rörlighet mellan högskolorna, men så länge sporrar saknas sker ingen omfattande mobilitet trots att det finns fungerande ramverk och datasystem för det. En annan fråga som uppstår är om det arbete som har utförts kan nyttjas fullt ut i högskolornas strukturreform när studenterna börja rör sig inom de nya konsortierna?
Högskolornas gemensamma användarautentisering underlättar användningen av nättjänster
Mikael Linden (februari 2008)
Har du någon gång räknat efter hur många användarnamn och lösenord du har för olika tjänster på olika håll vid högskolorna? Förutom användarnamnet för arbetsstationen och lärplattformen vid det egna universitet behövs användarnamn för samarbetsuniversitetets och ämnesnätverkets lärplattform samt för arbetsgruppsprogram och andra verktyg. En enda användare har lätt tio olika uppsättningar av användarnamn/lösenord för olika datasystem. Datasekretessfolk varnar för användningen av ett och samma lösenord, men vem kan komma ihåg tio lösenord utan att skriva upp dem? Omöjligt blir det senast när något system börjar kräva att man ska byta lösenord.
Läraren som handledare på nätet – tutorers erfarenheter av näthandledning
Maire Syrjäkari (december 2007)
Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen har snabbt ökat och blivit mångsidigare; IKT har blivit en naturlig del av universitetsundervisningen. Nätundervisningen kan tillföra lärarens arbete omväxling, flexibilitet, interaktion och nätverksbildning. IKT-pedagogik kräver ny typ av kunnande och den har utöver studenterna också fört lärarna till början på en ny lärostig. Nätundervisningen får många lärare att bli ivriga och andra att bli nedslagna.
Digitalvideor i undervisningen stödjer studier och meningsfullt lärande
Päivi Hakkarainen (november 2007)
Skol-TV ledde inte till någon revolution inom lärandet och det gjorde inte heller användningen den pedagogiska användningen av analoga videor. Vad händer när digitala videor står i tur? Ingen revolution är i sikte nu heller, men digitala videor verkar i vissa avseenden bättre än de analoga stödja särdrag för meningsfulla studier och meningsfullt lärande. Det är befogat för universiteten att utnyttja dessa pedagogiska möjligheter.
Hur hitta dolda nätstudier?
Katri Rintamäki (oktober 2007)
Till skillnad från deltagande i närundervisning eller läsning av tentamenslitteratur blir studenternas nätstudier lätt osynliga. Lärarna vet inte hur mycket tid studenterna använder för nätstudierna, vilket nätmaterial de utnyttjar och hur de jobbar på nätet. Gränsen mellan studier på nätet och andra studier suddas också hela tiden ut: i nästan alla studier ingår det nätstudier i någon form. Vem skulle idag ange en studieperiod som nätundervisning enbart på den grund att läraren och studenterna kan skicka e-post till varandra. Det är följaktligen svårt att veta i vilken utsträckning det erbjuds nätbaserade studieperioder och att överhuvudtaget ange vilka som är sådana.
Kan du wikipeda? – Sociala medier bör beaktas också i undervisningsutvecklingen
Kirsi Laitinen och Marko Rissanen (september 2007)
Sociala medier är en öppen och interaktiv webbmiljö som man kan använda med hjälp av web 2.0-tjänster. Ofta används synonymen den sociala webben. I den här miljön är nätanvändarna inte bara användare, utan de är också innehållsproducenter och utvecklare. Det är ofta unga eller unga vuxna som använder den sociala webben. När de här ubicomp-generationens ungdomar kommer till högskolan har de stora informationssamhällsfärdigheter som de lärt sig informellt. Detta fenomen bör beaktas också i undervisningsutvecklingen.
Examensinriktade EduTool-fortbildningen ställer studerande i fokus och tillämpar sociala program för flexibla nätstudier vid sidan av arbetet
Niina Impiö (juni 2007)
Olika examensinriktade fortbildningar och magisterprogram har blivit en del av universitetsundervisningen. Magisterprogrammen kännetecknas av heterogena studerande med olika examensbakgrund, varierande arbetserfarenhet och olika målsättningar. Dessa drag gör det särskilt viktigt med flexibla studiemöjligheter och fokusering på arbetslivet i upplägget av studier. Den examensinriktade fortbildningen EduTool eftersträvar att svara mot dessa utmaningar dels genom att ställa de studerande i fokus, dels genom att dra nytta av sociala program som möjliggör flexibla studielösningar.
De virtuella universitetsnätverken behöver permanent praxis
Timo Aarrevaara (maj 2007)
Stora förväntningar ställs på universiteten för att främja informationssamhället i Finland. Förändrade kompetenskrav, utbildningens tillgänglighet, flexibla studiemöjligheter samt skapande av nya samarbetsformer mellan universiteten är de centrala mål som ställts för universitetens informationssamhällskompetens. Hur har universitetsnätverken genomfört dessa mål? Detta har utretts av en forskargrupp som evaluerat den virtuella universitetsverksamheten. Gruppen har nu publicerat en mellanrapport.
FEM råder bot på informationshunger
Totti Tuhkanen (april 2007)
En finsk metadatabeskrivning för nätbaserat undervisningsmaterial har blivit klar. Definieringen som fick namnet FinnEduMeta togs fram av universiteten, yrkeshögskolorna och andra stadiet tillsammans. Genom den breda beredningen ville man säkerställa att terminologin och datamodellen lämpar sig för hela undervisningsfältets behov.
Kvalitet i nätverk
Aino-Maija Hiltunen (mars 2007)
Olika ord som anknyter till kvalitet – kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring, kvalitetshandböcker, -kartor och -diagram – har blivit en del av universitetens diskurs under 2000-talet. Termerna kräver en översättning från administrativt och processuellt språk till det språk som används i universitetens vardag – och de väcker också tidvis förvirring och kritik. I bästa fall väcker de också konstruktiva frågor, genuin entusiasm och vilja att utveckla verksamheten. Hur platsar universitetsnätverken som aktör i kvalitetsstyrningens turer och hur kan kvalitetsarbetets språk tolkas till nätverkens språk?
Social teknologi och skolsystemets (r)evolution
Teemu Arina (februari 2007)
För mig känns det svårt att som rubrik skriva sociala programvarors eller sociala mediers roll i utvecklingen av utbildningsteknologi. Utbildning, dvs. ”education” kommer från latinets verb ”educare” – ”att leda framåt”. Kärnan här är alltså synen att läraren är den som leder inlärarna med sina mer avancerade kunskaper. Som jämförelse är sociala medier allt annat än centralt ledd verksamhet.
Informations- och kommunikationsteknik som stöd för högskolornas handledning
Sakari Saukkonen, Markku Närhi, Antti Auer (december 2006)
Studiehandledningen och dess utveckling har blivit centrala metoder för att förbättra studiernas kvalitet och effektivitet vid Finlands högskolor. Av hjälpmedlen har den individuella studieplanen (ISP) betraktats som så viktig att den till och med ingår i statsminister Vanhanens regeringsprogram. Undervisningsministeriet och universiteten avtalade för tre år sedan att ISP skulle tas i bruk för alla studerande senast i slutet av 2006. Universiteten tog sig an utmaningen och började aktivt utnyttja informations- och kommunikationsteknik. I dag är eISP vardag vid universiteten och ePortfolier är på kommande.
Course Teams – a better way to teach?
Traditional university teachers teach alone, and their students have to work within the framework set by each lecturer, particularly since their work will be assessed by this person as well. Is this desirable? Could there be benefits from sharing the task of deciding both what to teach and how best to teach it? The Open University UK has from the beginning used teams of mixed expertise for the production of its multi-media courses. These courses are different from a single course of lectures, both in scale and because they require a complex production of resources far beyond what the single lecturer working alone could be expected to produce. However, there may be benefits in the team approach that could be adopted elsewhere, particularly now that use of ICT is so widespread.
Kan virtuell mobilitet ge fart åt studentutbytet?
Anna-Kaarina Kairamo och Reetta Koski (oktober 2006)
När det vid universiteten talas om internationell mobilitet tänker man traditionellt på fysisk rörlighet. Och det är inget under: de kvantitativa kriterierna för att beskriva internationaliseringen i universitetens resultatavtal utgörs av antal utresande och inkommande utbytesstuderande. Samtidigt kan man känna starka signaler att begränsningen av studietiden inverkar på finländska studenters villighet att delta i internationellt utbyte. Kanske virtuell mobilitet kunde tas till hjälp här, inte som en ersättning för fysisk rörlighet utan som en kompletterande verksamhetsform?
Basstudier i informations- och kommunikationsteknik vid högskolorna – finns det behov eller inte?
Olli Salo (september 2006)
Allt fler studenter har informations- och kommunikationsstudier (IKT) av olika slag bakom sig redan innan de kommer till universiteten och högskolorna som gulnäbbar. Man kan alltså fråga sig huruvida det fortfarande finns ett behov av att undervisa i grunderna i IKT. Det pilotprojekt om ett IKT-körkort som anordnades under läsåret 2005–2006 vid Helsingfors universitet är nu slutfört, och ett nytt undervisningsår har nyss börjat. Den feedback som då samlades in visar vad de nya studenterna vid Helsingfors universitet anser om IKT-undervisningen och -studierna. Det är också dags att ta sig en funderare på hur man inom de finländska högskolorna skulle kunna samarbeta inom detta område.
Förändrar Wikipedia vår uppfattning om kunskapens natur?
Niklas Vainio (juni 2006)
Allt oftare hamnar man i webbencyklopedin Wikipedia när man söker på nätet. I april var Wikipedia Internets 13:e mest besökta sida. På fem år har den frivilliga sammanslutningen kring Wikipedia skrivit mer än 3 800 000 sökord (av vilka 1 200 000 på engelska) och tagit fram 200 språkversioner, som förutom de stora språken omfattar även finska, esperanto, thai och klingon. Också journalister kända för att vara källkritiska verkar lita på Wikipedia. Bakom det hela finns en häpnadsväckande verksamhetsprincip: man uppmanar vem som helst som kan läsa och skriva att medverka i sammanställandet av encyklopedin. Hur är Wikipedia möjlig och kan man lita på den?
När arbetslivet snuttifieras, blir kunskapen fragmentarisk och medierna mobila
Tuire Palonen (maj 2006)
Institutionell permanent trygghet har blivit ett privilegium för endast ett fåtal. Det här har lett till att de anställdas personliga nätverk blivit allt viktigare. Via dem är det möjligt att söka, välja och förnya ständigt föränderliga datalager. Att följa tillförlitliga kanaler skyddar även mot ett för stort informationsflöde. Att vårda sina personliga relationer är en del av expertarbetet. I takt med förändringarna i informationsutbytet får medierna en allt mer accentuerad och mångsidig roll och mobil teknik tar över. Det här är utvecklingstrenden åtminstone i arbetslivet utanför universiteten.
Resultatstyrning och samarbete
Timo Tiihonen (april 2006)
Relativt regelbundet förs det en offentlig debatt om universitetens resultatstyrning. De vanligaste synpunkterna är en oro över att kvantiteten betonas på bekostnad av kvaliteten och att resultatkonkurrensen inverkar på samarbetskulturen. Å andra sidan har resultatstyrningen utan tvivel nått de uppställda målen – universitetsväsendets resultat har förbättrats mätt med alla de mätinstrument som används. Alltså kommer man knappast att avstå från resultatstyrningen i framtiden. Vad innebär det här för universitetsväsendets interna samarbete och speciellt för den virtuella universitetsverksamheten? Är det överhuvudtaget meningsfullt att granska samarbetet utgående från resultatstyrningen?
Det virtuella universitetets effekter – vilka är de och hur kan de bedömas?
Sanna Järvelä (mars 2006)
Vi har i fråga om nätinlärning och nätstudier nått en fas där vi erkänner deras möjligheter, men även kan se dem ur ett kritiskt perspektiv. Ännu under förra decenniet upprepades titt och tätt ”open and flexible learning – öppna och flexibla studier” vilket förmedlade en bild att det är enkelt, roligt och framför allt flexibelt att studera på nätet. Men vilka effekter har nätstudier på själva inlärningen? Här är det tunnsått med forskningsresultat. Vid Uleåborgs universitet har en studie om de virtuella ämnesnätverkens effekter nyss inletts. Studien finansieras av undervisningsministeriet.
Webbloggar som redskap för personlig inlärning
Jere Majava (februari 2006)
Webbloggar har redan länge hört till de fenomen som utvecklas snabbast på nätet. Under det senaste året har bloggarna fått mycket uppmärksamhet också i de finländska medierna. Det har i synnerhet talats om användningen av bloggar inom politik och informationsförmedling. Men bloggarna har också något att ge den akademiska världen som redskap både för undervisning och forskning. Ur den här synvinkeln sett är de öppna diskussionsnätverk som bloggarna möjliggör intressantare än enskilda bloggar.
Web 2.0 – Webb(r)evolution?
Jarmo Viteli (december 2005)
Många av oss har säkert på sistone stött på begreppet Web 2.0. Men om det fortfarande är obekant, får du här en första dos och kan fortsätta till exempel genom att googla på sökordet Web 2.0. Som begrepp är Web 2.0 relativt ungt, även om Google ger 17 800 000 träffar (1.12.2005). Begreppet och det preliminära innehållet introducerades av herrarna O’Reilly och Doughherty 2004. De här två förundrade sig över alla nya koncept och tjänster på webben och tog itu med att utreda vad det riktigt finns bakom dem. Kanske en liten bidragande orsak var att kläcka idéer till en ny konferens för branschens folk, vilket ju är den verksamhet herrarnas företag sysslar med. Web 2.0 bjöd på ett bra namn för en konferens och även ett innehåll. De här Web 2.0-konferenserna har nu arrangerats två gånger (deltagaravgift 2 700 dollar) och populariteten har varit tacknämlig. Något nytt och intressant som kallas Web 2.0 måste alltså vara på gång.
Creative Commons – ett alternativ för hantering av upphovsrätter i samband med undervisningsmaterial
Teemu Leinonen (november 2005)
Creative Commons-rörelsen har skapat verktyg med vilka vi enkelt kan ge andra – kolleger, studenter och hela vetenskapssamfundet – en mer omfattande rätt att nyttiggöra de digitala verk vi skapat än vad upphovsrättslagen stipulerar. Creative Commons-rörelsen vill öka produktionen och nätdistributionen av fritt och öppet innehåll. Rörelsen har initierats av forskare vid universitet samt konst- och kulturaktivister och deras verksamhet på gräsrotsnivå. Den här hösten har rörelsen blivit föremål för ett bredare intresse, bland annat från UNESCO:s och OECD:s sida.
Finlands virtuella universitet 2007
Matti Jakobsson (oktober 2005)
Den virtuella verksamheten vid universiteten har kommit för att stanna. Universiteten har gjort stora satsningar på användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och grundat undervisningstekniska enheter eller lärcenter – ensamma eller tillsammans med andra aktörer på orten. Bland de vanligaste interna verksamhetsformerna är att förbättra lärarnas och studenternas IKT-färdigheter, möjliggöra studier på distans och främja nya pedagogiska lösningar.
Nätet och nätinlärning ger styrka – i samarbete
Fram till år 2011 beräknas cirka 35 000 personer avgå från statens tjänst, i huvudsak genom pensionering. Enligt vårens rambeslut är avsikten att tillsätta bara ungefär hälften av de tjänster som blir lediga. Det här innebär en stor utmaning för statens personalutveckling. Samtidigt som man måste kunna effektivisera verksamheten, behöver ett stort antal nyanställda grundläggande utbildning om statsförvaltningen och dess funktioner samt om de egna arbetsuppgifterna. Nätinlärning erbjuder en möjlighet att effektivisera personalutbildningen. Finlands virtuella universitet är en samarbetspart att beakta i detta sammanhang.
Från nationellt till internationellt – FVU världsledande expert på virtuell undervisning och innehållsproduktion?
Harri Malinen (juni 2005)
Världen blir allt mindre till följd av nätverk samt fysisk och virtuell mobilitet. Den globaliserade högre utbildningen skapar nya kvalifikationer och studiehelheter samt utnyttjar nya inlärningsmiljöer på ett mer effektivt sätt. Finlands virtuella universitet verkar på det sätt som det ursprungligen har tänkts – på nationell nivå. Internationalisering är dock ett ord som på sista tiden varit i flitigt bruk inom Finlands virtuella universitet. Den nyss publicerade FVU-strategin anger att intentionen finns, det är bara genomförandet som nu saknas. Och det är inte en dag för tidigt.
Informationsmaterial och datanät – integreringen en utmaning för traditionell organisationsstruktur
Jarmo Saarti (maj 2005)
Temat för en av workshoparna på de nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten var tillgängligheten och användningen av biblioteksmaterial i nätundervisning och forskning. I den analoga världen där tryckta böcker och tidskrifter köptes in för att utnyttjas av organisationen och kunderna, övergick äganderätten till verken till köparen. Det var lätt för biblioteken – och det är fortfarande lätt – att låna ut sådant material till dem som behöver information eftersom spelreglerna är relativt klara. Men i och med att informationsmaterialet i växande utsträckning blir digitalt, antingen i form av databaser eller nätdistribuerade böcker och tidskrifter, får vi även andra spelregler.
Om att äga kunskap
Jukka Kemppinen (april 2005)
Så var det då universitetens virtualiseringsdagar och på plats fanns vänner och annat gott folk. Tillsammans begrundade vi också etiska frågor och då fick jag orsak att påpeka att etik i regel är ett frivilligt val, som eventuellt styrs av till exempel kollegernas press. Lagen innehåller för sin del förpliktande normer och bakom dem kan skymtas utmätningsmannen och kanhända polisens handbojor. Under diskussionens gång insåg jag till min fasa att universitetsfolket inte hade helt klart för sig de begränsningar som gäller för upphovsrätten. Någonstans ifrån, troligen från Amerika, har en sådan uppfattning spritt sig att man alltid och för allt, för form och innehåll, för långt och kort, måste skaffa sig samtycke av upphovsrättens innehavare. Det stämmer ju inte alls.
Kunde FVU-nätverken vara med och verkställa utvecklingspolitiken?
Eija Ristimäki (mars 2005)
Statsrådet tillkännagav för drygt ett år sedan sitt principbeslut om Finlands utvecklingspolitiska program. I programmet uppmuntras universiteten och högskolorna till att stärka resurserna för undervisning och forskning i utvecklingsfrågor. Likaså uppmuntras högskolorna och forskningsinstituten att söka ömsesidigt samarbete med organisationer i utvecklingsländerna. Kunde dels de nätverk inom Finlands virtuella universitet (FVU) som utvecklar användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen, dels de nätverk som tillgodogör sig tekniken ha en roll i detta samarbete?
Lägga nät i internationella vatten
Jouni Järvinen (februari 2005)
Universitetsenheternas internationella samarbete är verksamhet på gräsrotsnivå som tillför ytterligare kunskapsresurser, skapar nya verksamhetsmodeller och stärker utbildningssamarbetet. Internationaliseringen är viktig för att universiteten och deras olika enheter skall kunna utvecklas. På samma sätt är den betydelsefull även för utvecklingen av nätundervisningen. När man säger att nätundervisningen blir internationell kan det betyda många saker. De vanligaste praktiska exemplen är virtuellt studentutbyte, samproduktion av kurser eller gemensamma projekt i syfte att utveckla undervisningen.
Vad består (den virtuella) undervisningens kvalitet av?
Anne Mikkola (januari 2005)
När kvaliteten hos inlärning och undervisning diskuteras avser man ofta bara innehållets kvalitet. I denna diskussion borde man komma ihåg att högklassig undervisning också omfattar undervisningsarrangemang av god kvalitet. Kvaliteten består i första hand av användbarhet och tillgänglighet. Framför allt vid nätstudier accentueras kvaliteten hos undervisningsarrangemangen.
Finlands virtuella universitet klart att fortsätta! - men vart och hur?
Finlands virtuella universitet är nu sex år gammalt. Med hypefasen bakom oss står vi på tröskeln till ett skede av permanentning. Så här inför jul finns det anledning att stanna upp och i lugn och ro fundera över vad vi uppnått och hur vi ska fortsätta. I den här artikeln lägger jag fram påståenden och problem som rör Finlands virtuella universitet och också lösningar på dem. Vilka är dina lösningar i fortsättningen? Tillsammans eller separat? Vart och hur?
Kan Bayerns och Finlands virtuella universitet lära sig av varandras erfarenheter?
Julian Lindberg (november 2004)
Den tyska delstaten Bayerns Virtuelle Hochschule Bayern (VHB) påminner till sin organisation och sina målsättningar på många sätt om Finlands virtuella universitet (FVU). VHB grundades 2000 för att verkställa de bayerska högskolornas gemensamma målsättning att öka och koordinera utvecklingen av sådan undervisning och inlärning som på ett mångsidigt sätt utnyttjar den nya teknologins möjligheter. Finlands virtuella universitet grundades 2001 för att genomföra liknande målsättningar. Kan dessa två lära sig något av varandras erfarenheter?
Kvalitetsarbete - till förtret eller stöd för virtuell undervisning?
Matti Lappalainen (oktober 2004)
I och med examensreformen har vi fått en ny våg inom utvärderingen, nu under namnet kvalitetssäkring. I samband med universitetens verksamhet väcker kvalitet som ett lösryckt begrepp förvåning hos många: är det inte självklart att universiteten som säte för den högsta undervisningen står för kvalitet? När man dessutom kopplar examensreformen och det virtuella universitetet till kvalitetsdiskussionen får man en ytterligare allitteration på examensreformens städer Bologna, Berlin och Bergen, nämligen Bermudatriangeln. För vart ögonblick suger triangeln till sig allt fler i sitt influensområde. Det är tur att följderna i detta fall inte alltid är negativa.
Finlands virtuella universitet - bara virtuellt?
Hannele Niemi (september 2004)
Nätet har blivit en del av universitetens vardag. Att använda nätet är en väsentlig del av studerandes, lärares, forskares och övriga personalgruppers dagliga arbete. Det lättaste sättet att få den information man behöver är att söka på nätet. En snabb blick på undervisningen vid flera fakulteter visar att en stor del av föreläsningsmaterialet har lagts ut på nätet och att studenterna verkligen använder sig av möjligheten att gå in och läsa läromaterialet på nytt. Inom många vetenskapsgrenar är det effektivare att söka e-publikationer via den egna datorn än att gå till bibliotekets läsesal. Möteshandlingar och dokument finns på nätet. Arbetsgrupper har sina egna webbplatser och diskussionsspalter. - Till vad behövs då egentligen Finlands virtuella universitet?
Från nätstuderande till ledare för IKT-projekt
Pirkko Hyvönen (juni 2004)
Så vitt jag vet är jag den första i Finland som avlagt ett bilaudatur helt nätverksbaserat. Det har jag gjort som studerande vid Lapplands universitet och inom nätverket Connet där jag jobbat ihop dryga 55 studieveckor i kognitionsvetenskap. Distansstudierna och informationsnäten fick mig helt i sitt grepp redan i mitten av 1990-talet och idag är jag planerare av inlärningsmiljöer som bygger på informations- och kommunikationsteknik. Jag upplever webb- och nätverksstudier som otroligt inspirerande och givande och vill därför dela med mig av mina erfarenheter och på så sätt uppmuntra andra.
Finlands virtuella universitet och ett år av strategiska val
Hannu Peltola (maj 2004)
Verksamheten inom Finlands virtuella universitet befinner sig just nu i ett intressant skede. Bakom oss ligger drygt tre år av intensivt skapande av samarbetsnätverk och utveckling av gemensamma tjänster. Grunden är lagd och utgående från erfarenheterna från olika delprojekt kan vi börja dra slutsatser för att staka ut riktningen för den kommande permanenta verksamheten. Det är nu dags att tillsammans begrunda vad för slags virtuellt universitet universiteten vill ha och vilka tjänster som producerar ett genuint mervärde för universiteten. Innevarande år är en tid för strategiska val.
Det enkla är det vackra - också i fråga om elektroniska tjänster
Mikko Markkola (april 2004)
I dessa tider fyller Tammerfors universitets webbsidor tio år. Tjänsten har utvecklats från en "extra" informationskanal till en samling av webbtjänster. Utnyttjandet och utvecklandet av webbtjänsterna har från att vara "hype" blivit en integrerad del i universitetets normala verksamhet. Numera både möjliggör och förutsätter också lagstiftningen elektroniska tjänster.
Open Access - en andra chans för vetenskaplig publicering
Tapio Onnela (mars 2004)
Inget är beständigt, inte heller tryckning av vetenskapliga resultat på papper och spridning av dem per landpost runt hela planeten. Digitala utgåvor av vetenskapliga tidskrifter har varit tillgängliga redan i flera år, men utöver en snabb och förmånlig spridningskanal erbjuder nätet också möjligheten att ändra på praxis för publicering av vetenskapliga tidningar, och kanske till och med att återge publiceringen av information till vetenskapssamfundet.
Kultur, teknologi och utbildningens mångdisciplinära utmaningar
Minna Tarkka (februari 2004)
Kulturellt och samhälleligt inriktad forskning i och kreativ utveckling av teknologi är mångdisciplinära områden som ställer utbildningen och forskningen inför många utmaningar. Förutom att jämka samman terminologi och metoder från olika ämnen gäller det att stärka banden mellan grundforskningen och den tillämpade forskningen samt produktionspraxisen. Finlands virtuella universitet med sina nätverk är en relevant miljö för integrationssträvandena inom kultur- och teknologiämnena.
Det virtuella universitetet och examensstrukturens förändringar
Antti Auer (januari 2004)
Pekka Kess använde rubriken "Finlands virtuella universitet - quo vadis?" för sin synvinkel i december. Detta är en relevant fråga nu då den nätbaserade undervisningens smekmånad är över. Vi kan redan erkänna att det inte finns en särskild typ av inlärning som skulle heta nätinlärning; eLearning och mLearning kan mer än gärna förpassas till fraser i reklammakarnas vokabulär. Den eventuella hype som funnits kring nätbaserade inlärningsmiljöer har försvunnit när man insett att de i första hand är administrativa verktyg med vilka tusentals lärare och studerande kan organiseras för arbete på webben.
Finlands virtuella universitet - quo vadis?
Pekka Kess (december 2003)
Finlands virtuella universitet har verkat officiellt i tre år. Redan innan konsortieavtalet undertecknades hade universiteten många års erfarenhet av att utnyttja informations- och kommunikationsteknik i sin verksamhet. Den virtuella verksamheten inom universiteten är således inget nytt fenomen - men däremot nog organisationsformen. Under de tre åren har verksamheter av olika slag bedrivits inom de gränser konsortieavtalet stakar ut. Nu är tiden inne för att utvärdera vad vi behöver utveckla och vad vi skall avstå ifrån för att kunna nå de mål som ställts upp.
Bolognaprocessen och gemensamma examina
Anita Lehikoinen (november 2003)
Skapandet av ett europeiskt område för högre utbildning år 2010 tog ett steg framåt vid undervisningsministrarnas möte i Berlin den 18-19 september. I mötets slutdokument ställdes konkreta delmål till år 2005 för denna så kallade Bolognaprocess och nya initiativ togs som har stor betydelse för framtiden.
Nätbaserad undervisning - en del av universitetens basverksamhet
Marja Kylämä (oktober 2003)
Enligt uppgift har universiteten med stöd av undervisningsministeriets särskilda finansiering för virtuell universitetsverksamhet genomfört 460 nätkurser motsvarande 1 265 studieveckor under åren 2001 och 2002. Sammantaget omfattar universitetens egna projekt och de nätverksbaserade projekten 66 000 avlagda studieveckor. När de kurser som avlagts 2003 fås med i statistiken över den första treårsperioden kommer antalet antagligen att fördubblas.Vid undervisningsministeriet räknar man med att den nätbaserade undervisning som produceras med tillhjälp av utvecklingsanslagen befäster sin ställning som en del av universitetens basverksamhet. I projektförslagen för år 2005 förväntas sådana nya vetenskapsgrenar ingå som hittills inte omfattats av virtuell undervisning, men där behovet är motiverat.
Öppen källkod och fria webbläromedel
Mika Lammi (september 2003)
Vid första anblicken verkar den enda faktorn som förenar programvara som producerats med öppen källkod, open source, och webbläromedel vara kontexten: informationstekniken, informationssamhället och en värld som förenats till ett litet samfund via datanät. Men om man skrapar lite på ytan hittar man fler likheter - och också möjligheter. Webbläromedel har en unik chans att stå i spetsen för en liknande revolution som programvaruproduktionen har genomgått och fortfarande genomgår. Detta kunde bli ett nytt sätt att producera pedagogiskt högklassiga och hållbara läromedel att användas fritt och utan förbindelser av alla som behöver dem.
Studentmobiliteten och universitetsgemenskapen
Kati Isoaho (juni 2003)
För studenterna betyder större studentmobilitet möjlighet till mångsidigare examina, men även möjlighet till mångsidigare bekantskap med universitetsväsendet i sin helhet. Detta är ingen obetydlig möjlighet i dagens värld där nästan alla under sitt liv hinner konfronteras med flera olika miljöer och organisationer - och för att kunna verka i dessa måste lära sig av dem. Den riksomfattande flexibla studierätten ger studenterna vid universiteten en allt mer jämställd möjlighet att ta del av universitetsgemenskapen och dess undervisningsutbud.
Man kan leda hästen till vattnet, men inte tvinga den att dricka - den nätbaserade undervisningen och informationsflödet
Irma Reijonen och Leena Järveläinen (07.05.2003)
Den kunskap och de färdigheter som krävs av lärare med nätundervisning är omfattande. Lärarna skall naturligtvis behärska sin egen vetenskapsgren, men därutöver måste de kunna verka och undervisa i nätverksmiljöer, skapa eget material som lämpar sig för nätbaserad undervisning, använda sig av material som andra gjort och ännu ytterligare ha kunskap om etiska och upphovsrättsliga frågor. Lärarna måste hela tiden utveckla sin yrkeskunskap, behärska pedagogik, kunna handleda på nätet, ha insikter i informations- och kommunikationsteknik, kunna arbeta i grupp och vara mediekunniga. I vilken utsträckning är det realistiskt att förvänta sig allt detta av en lärare? Hur kunde man genom samarbete mellan lärarna och biblioteken lätta på lärarnas arbetsbörda?
Utmaning för bildningen
Sam Inkinen (02.04.2003)
Då jag som tonåring hade adb som hobby var mikrodatorerna och -näten något helt nytt ute i världen. Redan i slutet av 1980-talet talade man dock bland föregångarna om
När läroboken inte är en bok
Yrjö Repo (05.03.2003)
Informationstekniken och Internet har möjliggjort läromedel som inte doftar trycksvärta. EU:s och Finlands politiska beslutsfattare har för det mesta ställt sig positiva till nyheten. Men i ett avseende har beslutsfattarnas tankar fastnat i gamla spår. På tryckta böcker tillämpas reducerad mervärdesskatt medan detta inte gäller dagens elektroniska böcker.
Allt behöver man inte göra själv - Biblioteken stöder läraren i produktionen av nätkurser
Ari Rouvari (05.02.2003)
Läraren behöver inte själv producera alla läromedel till sin nätkurs. Som kompletterande material kan man lägga in digitalt material som biblioteken anskaffat, till exempel artiklar som publicerats i nättidningar. Förutom att en lärare kan använda bibliotekens elektroniska samlingar kan han eller hon beställa nyttjanderätter och digitaliseringstjänster från åtminstone en del bibliotek.Tidigare publicerade Synvinklar
Information om Synvinkeln