
Biblioteken borde även satsa mera på rådgivning och vägledning i upphovsrätts- och licensfrågor samt utreda lärarnas behov av kurser i informationssökning och informationshantering.
Det nationella elektroniska bibliotek FinELib anskaffar elektroniskt material åt de finländska högskolornas och forskningscentralernas bibliotek. FinELib har cirka 8200 elektroniska tidningar, 120 referensdatabaser samt ordböcker och uppslagsverk. Materialet anskaffas i samråd med experter på grundval av feedback från användarna.
FinELib är ett konsortium bestående av universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitutioner och allmänna bibliotek. Det förhandlar centralt fram avtal om nyttjanderätter till elektroniskt material för sina medlemmars räkning. Helsingfors universitetsbibliotek, Finlands nationalbibliotek, svarar för FinELib:s verksamhet. Utöver FinELib:s material har biblioteken även lokala elektroniska samlingar.
Det material som finns i FinELib får användas av personalen och de studerande i de organisationer som ingår i konsortiet. Användningen begränsas med IP-adresser, vilket innebär att användaren får tillgång till de elektroniska dokumenten via den egna organisationens datanät. Från en dator utanför det här nätet kommer man åt materialet genom att logga in på universitetets proxyserver. Användningen via proxy kan vara något besvärligare, men när universiteten småningom tar i bruk nya tjänster för behörighetskontroll underlättas också utomstående användning.
När den nationella portalen för informationssökning tas i bruk blir det lättare att använda och administrera materialet i FinELib. Tjänsten fungerar efter principen allt vid samma lucka, och det blir därför enkelt att söka fram olika slags elektroniskt material. Man kan kontrollera ett digert material tack vare portalen. Den har också olika personifieringsegenskaper. Tjänsten underlättar väsentligt forskning, undervisning och studier. Vi strävar efter att ta i bruk portalen för informationssökning hösten 2003.
Några bibliotek står till tjänst med anskaffning av nyttjanderätter till och digitalisering av de dokument kursproducenterna behöver. Läraren behöver inte ta reda på vem som innehar upphovsrätterna och hur man gör upp avtal utan kan koncentrera sig på det väsentliga - att undervisa. Exempelvis Helsingfors universitets studentbibliotek skaffar nyttjanderätterna till, digitaliserar och sköter distributionen på nätet av bl.a. artiklar som lärarna behöver som kompletterande material på sina kurser. Vi har varit nöjda med de resultat specialtjänsterna gett. Som bredvidläsningsmaterial har lärarna kunnat välja sådant material som inte funnits att få i tryckt form.
Ett typexempel på en lyckad användning av webbläromedel uppvisades under den internationella kursen Nordic welfare states, arrangerad av Renvallinstitutet vid Helsingfors universitet. Enda sättet att skaffa fram kompletterande artiklar till kursdeltagarna var över nätet.
Att upprätthålla de här specialtjänsterna är rätt kostnads- och arbetskrävande, men vi har samtidigt kunnat pröva och utvärdera olika användningssätt för elektroniskt kursmaterial.
Biblioteken förutsätts på grundval av sina uppgifter besitta kunskaper i frågor som anknyter till upphovsrätt och licensanskaffning. Behovet av kunnande har ökat i och med användningen av elektroniskt material. Det krävs nämligen tillstånd för att förmedla materialet på nätet. Biblioteken håller på att utvecklas till kunskapsbanker, som man helt naturligt vänder sig till med frågor i anslutning till nyttjanderätter och upphovsrätter.
Ökad nätundervisning kräver också allsidiga färdigheter i informationssökning och användning av information. Man måste kunna tolka och förstå informationen och bedöma dess giltighet och tillförlitlighet. Varje universitetsstuderande borde ha basfärdigheter i informationssökning och informationshantering. Dessa färdigheter borde höra till examensfordringarna, eftersom de utgör grunden för djupare insikter i informationshantering.
Även för lärare borde det arrangeras undervisning som ger färdigheter i informationshantering. I någon mån har det getts undervisning inom ramen för ope.fi-utbildningen som inriktar sig på användningen av informations- och kommunikationsteknik i pedagogikens tjänst.
Biblioteket erbjuder omfattande elektroniskt material för undervisnings- och forskningsändamål, och materialet är lätt att använda. Bibliotekens tjänster utnyttjas i planeringen och produktionen av nätkurser. Undervisningen i informationssökning och informationshantering för studerande och lärare är numera etablerad. Förutom att biblioteket svarar för att olika dokument lagras och ställs till användarnas förfogande hjälper det medborgarna att tillvarata sin rätt att ta del av informationen.
Huvudplanerare Ari Rouvari arbetar vid det nationella elektroniska biblioteket vid Helsingfors universitetsbibliotek. Tidigare har han varit verksam inom Helsingfors universitets studentbibliotek bl.a. i projekt för användning och distribution av elektroniska läromedel samt i projekt i anslutning till utvecklingen av undervisningen i informationssökning och informationshantering.