Finlands virtuella universitet - bara virtuellt?

Tillämpningarna av informations- och kommunikationsteknik har också en mättnadspunkt. Många av oss befinner sig i en situation där det redan finns så många mötes- och diskussionsplattformar att de har mist sin betydelse. Hälsningen "Vi fortsätter på nätet" betyder i praktiken att frågan avförs från listan över akuta ärenden. Fortsättning följer bara om någon aktivt tar tyglarna, uppmanar, kräver eller provocerar andra att delta. Nätet behöver en mänsklig beröring. Nätet är här för att stanna, likaså många andra verktyg inom informations- och kommunikationsteknik. Vad är alltså läget nu? Till vad behövs Finlands virtuella universitet? Är det bara en företeelse i utkanten av universitetens vardag eller en faktisk aktör?

Vilket är FVU:s mervärde?

I början av 2001 undertecknades avtalet för konsortiet Finlands virtuella universitet. Samtliga 21 universitet deltar i samarbetet. De första åren har varit en tid av sökande och inkörning av informations- och kommunikationsteknik. Nu befinner vi oss i en ny situation. Attityd- och principhindren har övervunnits. IKT är ett nödvändigt verktyg i såväl forskning och undervisning som samhällelig växelverkan.

Varje klokt universitet har berett sig på att både studerande och lärare behöver grundläggande färdigheter och ämnesspecifik kompetens som krävs för att kunna verka inom det egna vetenskapsområdet. Universiteten har sina egna strategier för informations- och kommunikationsteknik, där IKT klart är ett verktyg och inte ett självändamål. Vilket är då det mervärde som man förväntar sig och önskar att Finlands virtuella universitet ska ge?

Att dela med sig av kunnande och att samarbeta skapar nytt

En ny strategi för det virtuella universitetet för åren 2005-2010 håller på att utformas. Det centrala perspektivet i den är samarbete och närverksbildning mellan universiteten. Det lönar sig att dela med sig av god praxis, då sprids den nya kunskap man fått också till andra. Det är bra att leta efter nya öppningar tillsammans, innovationer uppstår när det finns olika typer av kunnande som kompletterar varandra. Informations- och kommunikationsteknik fungerar som ett effektivt verktyg om man dessutom har tillgång till aktuellt substanskunnande från olika områden, pedagogiskt utvecklingsarbete och kännedom om nya teknologiska möjligheter. Att dela med sig av sitt kunnande och att samarbeta skapar nytt.

Finland är ett litet land och framför allt ett litet språkområde. Produktion av högklassiga läromedel är tidskrävande och dyrt arbete. På den internationella arenan är vi som enskilda lärare, materialproducenter och utvecklare av pedagogiska lösningar en liten aktör. Genom att förena våra krafter blir vi däremot en beaktansvärd partner i internationella nätverk. FVU kan fungera som katalysator och stöd för att inte alla ska behöva göra allt om igen och från början.

FVU hjälper lärare och studenter i vardagen

De flesta av universiteten kämpar med undervisningens ökande belastning. Kraven på att examina bör avläggas på allt kortare tid minskar inte på denna press. Examensreformen har i huvudsak välkomnats som en positiv process som dock kräver mycket planering. Universitetslärarna har en enorm arbetsbörda. Ofta upplevs allt nytt och särskilt sådant som handlar om informations- och kommunikationsteknik som tidskrävande och som extra arbete.

Trots att man har allmän kunskap om IKT, besitter man inte nödvändigtvis den kompetens som behövs för att planera en nätkurs och för att handleda och utvärdera kursdeltagarna. Många lärare säger att de inte vill ha något som helst extra arbete - det är bra om man under de närmaste åren klarar av den nya utbildningen och de gamla parallella examenskraven. Det virtuella universitetet och dess utmaningar kan upplevas som enbart en börda. Det här är ett akut problem som FVU bör ta itu med. FVU får inte utgöra en extra börda eller förbli så virtuellt att man inte inser dess möjligheter.

Nätkurser ökar möjligheten till mobilitet

Den nya examensstrukturen i två steg innebär en allt större möjlighet till mobilitet för studenterna såväl inom en examen som i brytningen mellan kandidat- och magisterprogrammen. Nationella arbetsgrupper har samarbetat intensivt för att skapa enhetliga spelregler inom de olika vetenskapsgrenarna. Nu om någonsin kan samarbetet mellan universiteten öka, och strukturer för samarbete har byggts upp på nationell nivå.

I augusti i år trädde det nationella JOO-avtalet i kraft. Examensstuderande vid samtliga universitet har lika möjlighet att antas för biämnesstudier vid andra finländska universitet oberoende av vid vilket universitet de har rätt att avlägga examen. JOO-studierätten förutsätter dock att det egna universitetet förordar ansökan och står för kostnaderna. Kurser som avläggs på nätet eller använder nätet som hjälpmedel kan utgöra en betydande möjlighet till rörlighet mellan universiteten. Men hittar studerandena till kurser vid andra universitet och finns det ett utbud?

Kursutbudets synlighet kräver mera arbete

FVU har redan nu en portal via vilken man kan hitta de olika universitetens nätkurser. Sammantaget är utbudet vid de 21 universiteten relativt litet. Det är möjligt att man informerar om bara en del av undervisningen till en bredare publik. Utbudets synlighet kräver fortfarande mycket arbete. Undervisningen har ofta planerats som ett pilotprojekt och informationen om kursens existens har stannat inom en liten krets.

FVU har redan nu en portal via vilken man kan hitta de olika universitetens nätkurser. Sammantaget är utbudet vid de 21 universiteten relativt litet. Det är möjligt att man informerar om bara en del av undervisningen till en bredare publik. Utbudets synlighet kräver fortfarande mycket arbete. Undervisningen har ofta planerats som ett pilotprojekt och informationen om kursens existens har stannat inom en liten krets.

Vissa studiehelheter består av flerformsundervisning med bland annat kontaktundervisning där lärarna har ett stort handledningsansvar. Kan det vara så att lärarna inte ens vill marknadsföra sina kurser för att undvika överraskningar i studentantalet? Den allmänna erfarenheten tycks vara att läraren behövs på nätet och lärarens arbetsbörda blir större på nätkurser. Dessa problem bör konfronteras och avhjälpas under de närmaste åren.

Vilken är FVU:s roll inom internationell mobilitet?

Kompetens bör man skaffa sig där den är bäst. Det här gäller även internationella studiemöjligheter. Det finns otaliga institutioner ute i världen som producerar och tillhandahåller nätkurser. Tillgängligheten och priserna på dessa varierar. Också kvaliteten kan vara av varierande nivå. Hur kan finländska studerande dra nytta av dessa kurser? Hur uppträder de finländska universiteten på den internationella arenan?

Universiteten borde analysera vad de förväntar sig av internationell mobilitet och i vilka sammanhang de ser FVU som en enhet som öppnar vägar, stöder verksamheten och även främjar eventuella samarbetsavtal. Det gagnar vårt land att studenterna får en så högklassig utbildning som möjligt.

FVU är ett nätverk skapat av universiteten - dess funktionsförmåga beror på medlemmarnas vilja

Finlands virtuella universitet står nu vid ett vägskäl. Den nya strategin innehåller ett tydligt servicekoncept. I egenskap av centraliserad instans skulle FVU fungera som stöd för nätverk, förmedlare av tjänster och skapare av kontakter på såväl nationell som internationell nivå. Ytterligare ett mål är att främja studentmobiliteten.

Under höstens lopp ska universiteten inkomma med utlåtanden om FVU:s strategi. Det är viktigt att strategin läses och diskuteras av så många som möjligt. Finlands virtuella universitet är det som konsortiets medlemmar vill att det ska vara. Det är inte ett universitet ovanför vårt lands övriga universitet eller ens jämsides med dem. Det är ett nätverk som universiteten har skapat och inom vilket det finns möjligheter att samarbeta och främja gemensamt uppställda mål. Det virtuella universitetet är inte heller bara virtuellt overkligt. Det är precis så verkligt som dess medlemmar vill att det ska vara och i den mån de är redo att satsa på det.

Hannele Niemi

Professor Hannele Niemi är prorektor med ansvar för undervisningsärenden vid Helsingfors universitet. Hannele Niemi har i sin forskning specialiserat sig på undervisning och inlärning, utveckling av teknologibaserade inlärningsmiljöer samt värdefrågor inom uppfostran. Som medlem av FVU:s ledningsgrupp har hon deltagit i utarbetandet av FVU:s strategi för åren 2005-2010.