Framsida > Aktuellt_ex > Synvinklar > Kan Bayerns och Finlands virtuella universitet lära sig av varandras erfarenheter?
November 2004

Kan Bayerns och Finlands virtuella universitet lära sig av varandras erfarenheter?

Den tyska delstaten Bayerns Virtuelle Hochschule Bayern (VHB) påminner till sin organisation och sina målsättningar på många sätt om Finlands virtuella universitet (FVU). VHB grundades 2000 för att verkställa de bayerska högskolornas gemensamma målsättning att öka och koordinera utvecklingen av sådan undervisning och inlärning som på ett mångsidigt sätt utnyttjar den nya teknologins möjligheter. Finlands virtuella universitet grundades 2001 för att genomföra liknande målsättningar. Kan dessa två lära sig något av varandras erfarenheter?

I VHB:s bayerska nätverk ingår 9 statliga universitet, 16 statliga yrkeshögskolor och 12 privata högskolor. VHB är alltså liksom FVU en aktör inom högskolesamarbete, dvs. i ett nätverk som består av flera högskolor. Verksamheten finansieras och styrs av det ministerium i delstaten som ansvarar för högkolornas verksamhet, Bayerisches Staatsministerium für Wissenschaft, Forschung und Kunst.

I regel kan bara examensstuderande vid de bayerska högskolorna delta i VHB:s utbildning, trots att intresset för kurserna är stort. Liksom i Finland tillåter inte heller Bayerns nuvarande lagstiftning att man uppbär avgifter direkt av de studerande, och högskolorna i andra delstater är inte nödvändigtvis beredda att delta i VHB:s kostnader. Därför har VHB tills vidare bara ingått några separata avtal med andra delstater och högskolor inom det tyska språkområdet.

En central målsättning för VHB är att utveckla och öka sådan undervisning som gör medlemsuniversitetens utbud mångsidigare. Dessutom har man som mål att skapa standarder för undervisningens kvalitet inom hela delstaten. VHB strävar vidare efter att öka samarbetet mellan högskolornas lärarkårer och att utnyttja undervisningsutbudet över högskolegränserna. Alla dessa är målsättningar som också ingår i projektet för Finlands virtuella universitet.

VHB har tydligt ansvar för att koordinera produktionen av kurser och läromedel

VHB:s och FVU:s arbetsfält och nätverksbaserade organisation har många inbördes likheter, men det finns också olikheter. Den tydligaste skillnaden är att VHB är en aktör som koordinerar undervisnings- och läromedelsproduktionen. För denna uppgift allokerar den bayerska delstatens undervisningsministerium resurser som VHB administrerar. I Finland finansieras ju den virtuella universitetsverksamheten decentraliserat. Undervisningsministeriet beviljar finansiering direkt till de delprojekt som man kommer överens om i resultatavtalet mellan universiteten och ministeriet. FVU:s utvecklingsenhet har inte någon koordinerade roll gentemot delprojekten.

För att verkställa sin koordinerande uppgift har VHB en välutvecklad och centraliserad modell för projektstyrning och uppföljning av kurs- och läromedelsproduktionen. VHB bedriver årligen en relativt omfattande expertrådsverksamhet som fokuserar på att evaluera undervisningen inom nya och pågående projekt. En annan viktig del av VHB:s arbete är att regelbundet följa upp och handleda projektens framsteg samt naturligtvis att administrera den egna studiebyrån som tar emot anmälningar till kurserna samt registerar och följer upp hur studierna avläggs.

VHB upprätthåller en centraliserad studiebyrå som har ett eget studeranderegister och en egen resultatdatabas. Detta gör det möjligt att med VHB:s finansiering genomföra en kvantitativ uppföljning av genomförd undervisning läsårsvis. VHB producerar årligen information för sina medlemmar om hur studentantalet och kursutbudet ämnesvis har utvecklats samt hur populärt utbudet har varit. FVU:s decentraliserade verksamhetsmodell har inte gjort det möjligt att producera en motsvarande uppföljning. Det är därför svårt att genomföra en utvärdering av delprojektens resultat med avseende på exempelvis antalet studerande på nätkurser, utvecklingen av avlagda prestationer eller effekterna av att JOO-avtalet trädde i kraft.

Det kvalitativa utvecklingsarbetet sköts vid VHB av expertråd inom respektive ämnesområde. Råden följer regelbundet upp också hur pågående kurser och läromedel som används utvecklas (eller inte utvecklas) och den studentrespons de har fått. Dessutom planerar VHB som bäst en regelbunden evaluering av dessa "färdiga" produkter. Den ska genomföras med exempelvis 1,5-2 års intervaller och utgående från resultaten fattar VHB i framtiden beslut om kursens livslängd.

Bättre utgångsläge i Finland för elektronisk ärendehantering över högskolegränserna

VHB:s koordinationsenhet har utvecklat sina egna informationssystem för att administrera studiebyrån, eftersom samarbetet över högskolegränserna för att utveckla informationssystem och elektronisk ärendehantering tycks ligga långt efter det som det är möjligt att uppnå här i Finland. VHB har därför varit tvungen att skapa sina egna mekanismer och system för att identifiera studerande och ge dem användarrättigheter, eftersom identifieringen av studerande kan variera till och med mellan olika fakulteter inom en och samma högskola.

Tills vidare baserar sig identifieringen av studerande som hemmahörande vid en viss bayersk högskola på det personliga matrikelnummer som varje högskola ger. Anmälningen till VHB:s kurser sker med en rätt så komplicerad kombination av pappers- och elektronisk anmälan, och kan i sin krånglighet till och med för någon vara ett hinder för att inleda studier.

En intressant sak ur FVU:s synvinkel är att denna nätverksorganisation som är nästan lika gammal och till sin verksamhet påminner om Finlands virtuella universitet sannolikt kommer att utvärderas grundligt under följande halvår. Om denna planerade internationella utvärdering genomförs, finns det planer på att i juni nästa år ordna ett samarbetsseminarium i Finland, där vi skulle få höra om erfarenheter och resultat från VHB:s urvärderingsprojekt.

Närmare information om VHB finns på adressen www.vhb.org

Julian Lindberg, utvecklingschef, Utvecklingsenheten för FVU

Skribenten har arbetat som projekt- och utvecklingschef vid Utvecklingsenheten för Finlands virtuella universitet sedan den grundades hösten 2000. I oktober i år deltog hon med stöd från Centret för internationellt personutbyte CIMO i tjänstemannautbytet vid Virtuelle Hochschule Bayern (VHB) i delstaten Bayern i Tyskland.