Lägga nät i internationella vatten
Universitetsenheternas internationella samarbete är verksamhet på gräsrotsnivå som tillför ytterligare kunskapsresurser, skapar nya verksamhetsmodeller och stärker utbildningssamarbetet. Internationaliseringen är viktig för att universiteten och deras olika enheter skall kunna utvecklas. På samma sätt är den betydelsefull även för utvecklingen av nätundervisningen. När man säger att nätundervisningen blir internationell kan det betyda många saker. De vanligaste praktiska exemplen är virtuellt studentutbyte, samproduktion av kurser eller gemensamma projekt i syfte att utveckla undervisningen.
Det internationella samarbetet är en av de mest intressanta och nyttigaste dimensionerna inom nätsamarbetet, men samtidigt den mest krävande. Inom undervisningsutvecklingen kan internationaliseringen ske på många olika sätt, som alla tillför utvecklingen något nytt. Virtuellt studentutbyte och samkurser erbjuder studenterna studiemöjligheter i mångkulturella inlärningsmiljöer, vilket utöver kursinnehållet ger studenterna djupare kunskap om interaktionen mellan olika kulturer. Kurser som tas fram för en mångkulturell omgivning kräver att man funderar över de pedagogiska lösningarna mer ingående än vanligt. Hur förfara för att lyckas sammanföra olika verksamhetskulturer på ett naturligt sätt och så att både undervisnings- och inlärningsprocesserna blir meningsfulla?
Det är inte helt problemfritt att ordna samkurser. Ett problem består i olika länders olika utbildningssystem, som i praktiken har betydelse för studieprestationernas motsvarighet och deras godkännande. Oftast har svårigheter av detta slag dock kunnat lösas genom underhandlingar mellan enheterna. Vi får hoppas att Bolognaprocessen för med sig etablerad verksamhetspraxis. Dessutom är enskilda länders tekniska beredskap för att använda sig av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen mycket olika. Det som vi i Finland finner "normalt", som till exempel videopresentationer, kan i praktiken försvåra deltagandet för dem som har föråldrade och långsamma nät- och datorutrustningar. I vilket fall som helst måste man beakta denna aspekt genom att parallellt ta till alternativa informationsformat.
Samproduktion av undervisningsmaterial ger mer täckande innehåll
Bland de olika former för internationalisering som jag nämnde i början anser jag samproduktionen av kurser vara den viktigaste. Genom samproduktion av undervisningsmaterial kan man betydligt bredda den innehållsmässiga räckvidden i undervisningen. Det här har betydelse särskilt inom sådana ämnen där den finländska kompetensen är relativt smal och ämnen som inte har tillräckligt med undervisningsresurser. En ytterst viktig sak är att man med samproduktion kan höja undervisningens vetenskapliga nivå. I bästa fall tillför samproducerat undervisningsmaterial inte endast studenterna utan även det finländska vetenskapssamfundet viktiga, nya kunskapsresurser.
En ytterligare fördel med undervisningsmaterial som tagits fram inom ramen för internationellt samarbete är att undervisningsmaterialet blir mer heterogent i fråga om vetenskapliga traditioner och mallar. Under kompetent ledning kan dessa olika infallsvinklar sedan granskas kritiskt, vilket är mycket bra med tanke på studenternas vetenskapliga tänkande och dess utveckling.
Sammantaget kan man säga att nytto-/kostnadsförhållandet för undervisningsmaterial som läggs ut på nätet är mycket effektivt ur både ekonomiskt och vetenskapligt perspektiv.
Förutsättningen för samarbetsnätverk är ett genuint intresse att agera tillsammans
Det är inte helt lätt att skapa ett fungerande internationellt samarbete och särskilt inte att upprätthålla det. Det finner sig naturligt att mångsidigt utnyttja befintliga samarbetsnätverk, men för utvecklingen är det även viktigt att söka nya samarbetspartner. För upprätthållandet är det ytterst viktigt att samarbetet kan bedrivas på olika nivåer, vilket redan när nätverken skapas förutsätter att man granskar samarbetsmöjligheterna ur ett bredare perspektiv. Det är bra att bland annat det expertisnätverk som bildas via samproduktionen av undervisningsmaterial integreras i enhetens internationella samarbetsnätverk och att samarbete bedrivs inom flera olika verksamhetssektorer. På detta sätt kan man nå avsevärda synergifördelar även funktionerna emellan.
Bakom fungerande nätverk och samarbete finns alltid parternas genuina intresse att agera tillsammans. Det finns alltför många projekt som inte har byggts med detta i åtanke, varför det kan hända att de till sitt innehåll blir smala och verksamheten endast skenbart effektiv. I dessa fall kan det gå så att projektets livslängd sammanfaller med finansieringsperioden.
Ett slags mätare på hur nyttigt eller nödvändigt ett projekt är, är kanske det hur dess resultat utnyttjas eller dess verksamhet fortsätter efter att den egentliga finansieringen har upphört.
När man planerar nätverk och deras verksamhet är det viktigt att hela tiden hålla klart för sig vilket behovet av dessa samarbetsprojekt verkligen är och vilken betydelse de har för alla parter på lång sikt. Förberedelserna är av stor betydelse för att engagera och binda parterna till projektet. När samarbetet inom ett projekt upplevs som värdefullt är det sannolikt att samarbetet fortsätter och blir mer mångfacetterat.
Jouni Järvinen
Skribeten arbetar som forskare och projektchef vid Alexanderinstitutet som är ett riksomfattande center för forskning om Ryssland och Östeuropa och som är underställt Helsingfors universitet. Han har medverkat i flera internationella samarbetsprojekt om nätundervisning, som har haft deltagare från både östra och västra Europa samt Förenta Staterna.