Från nationellt till internationellt – FVU världsledande expert på virtuell undervisning och innehållsproduktion?

De finländska universiteten utgör redan en verksam del av den globala marknaden för undervisning och forskning. Internationaliseringen av den finländska universitetsvärlden började aktivt redan för 20 år sedan. I avsnitt sju om de strategiska målen jämte relaterade kritiska framgångsfaktorer i FVU:s strategi 2005–2010 tas som ett mål upp integrationen av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning samt annat internationellt samarbete. Saken konkretiseras via målprogrammet, som jag hoppas kunna belysa något i mitt inlägg.

Virtuell undervisning som stöd för mobilitet

Virtuell undervisning på engelska har många potentiella möjligheter inom det internationella verksamhetsområdet. Jag avser då engelska som ett verktyg med vars hjälp en gemensam verksamhetsmiljö skapas och med vilket den virtuella undervisningen genomförs i en internationell kontext. Jag vill här absolut inte underskatta andra språk eller ge en bild av att användningen av dem inte är önskvärd.

Berlinkommunikén inom Bolognaprocessen tog upp intentionen att utarbeta gemensamma europeiska examina och öka deras antal. Bergenkommunikén gav saken ytterligare eftertryck. Den virtuella undervisningen kan få en oanad betydelse inom de gemensamma examina och utbildningen på magisternivå när man börjar insistera på jämlikt tillträde till program (Access) och på att kunna skaffa sig extra kvalifikationer vid sidan av arbetet. I rapporten From Berlin to Bergen (2) spelar undervisning som avviker från traditionell undervisning en viktig roll bland de hörnstenar på vilka det europeiska området för högre utbildning grundläggs. "To make the EHEA an Open Higher Education Area by fully integrating the dimension of flexible learning paths supported by e-learning and other non-classical learning and teaching forms."

I och med att universitetens samarbete intensifieras växer trycket på att systematiskt stärka mobiliteten mellan partneruniversiteten. Ett exempel på detta är Erasmus Mundus-programmet, som för att genomföras kräver att gemensam undervisning tas fram och implementeras. Nätverk som arbetar med världsomspännande projekt ställs inför utmaningen att genomföra dyr mobilitiet inom universiteten i nätverket vid sidan av att de utvecklar gemensam undervisning. Som jag ser det har den virtuella undervisningen inte beaktats som en möjlighet till att underlätta mobiliteten. Genom att till exempel ta fram grund- och metodikstudiehelheter som överensstämmer med gemensamma synvinklar, kriterier och kvalifikationer kan man under de egentliga utbytena gå på djupet med substansen. Dessutom är de gemensamma virtuella studiehelheterna ofta tvärvetenskapliga och leder till klara synergifördelar i fråga om innehållsproduktion och resurser. De medför även äkta samarbete mellan disciplinerna både inom universiteten och i de internationella nätverken.

Direkta och indirekta mobila aktörer inom virtuell undervisning kunde vara:

• tekniska experter på virtuell undervisning och de som genomför den
• experter på pedagogik inom virtuell undervisning
• lärare som ansvarar för helheter inom virtuella studier samt undervisning
• studerande som flyttar sig virtuellt för att på nätet läsa sådant som andra universitet erbjuder
• studerande som redan har avlagt virtuella studier och som kompletterar dem eller till exempel avlägger en nödvändig del av studierna som kontaktundervisning vid ett partneruniversitet för att få en gemensam examen eller en dubbelexamen
• studerande som har avlagt studier virtuellt men som vill avlägga hela examen på ort och ställe.

Tillräckligt med kunder

Behovet av högskoleutbildning förväntas öka och överallt i världen kommer man framöver att kunna märka att studenterna söker sig till högre utbildning. Särskilt högskolekvalifikationer på engelska kommer att vara efterfrågade. Världshandelsorganisationens (WTO:s) allmänna tjänstehandelsavtal GATS (General Agreement on Trade in Services) som funnits tillgängligt sedan juli 2002 fick till stånd en förändring beträffande globaliteten i den högre utbildningen. Utbildning är verksamhet över riksgränserna där undervisning och examina kan beviljas även utanför det egna landet som virtuell undervisning. (3,4,5)

De nationellt skyddade högskolesystemen fick något att tänka på. GATS faktiska verkningar och potential att förändra det globala området för högre utbildning känner man inte ännu till och man har till exempel i Finland inte i nämnvärd grad reagerat på dem. De nationella högskolestudierna fick möjligheten att bli internationella marknadsprodukter – en examen från Harvard kunde alltså avläggas på distans från Savukoski, om det bara finns pengar och studieiver.

Enligt de mobilitets- och marknadsutredningar (4,5) som gjorts skulle det under åren 2015–2020 i världen finnas 5,8–7,6 miljoner studerande årligen som letar efter internationella examina att avlägga. Man har uppskattat att upp till 40 procent av dessa skulle söka efter dessa kvalifikationer hemma – virtuellt eller på utländska universitets satellitcampus.

Arktiskt och nordiskt internationellt samarbete exempel på virtuell samundervisning

Det arktiska universitetet – the University of the Arctic har gått i spetsen för utvecklingen av gränsöverskridande virtuell undervisning. Det arktiska universitetet har över 90 medlemmar från alla de åtta arktiska länderna. Det arktiska universitetets projekt Arctic Learning Environment (ALE) erbjuder som ett konkret resultat studiehelheten "Bachelor of Circumpolar Studies" om 42 ECTS-studiepoäng som virtuell undervisning. Kurserna har fått positiv respons och deras popularitet har successivt ökat. Snart kommer de första studeranden som avlagt hela paketet på nätet att bli färdiga. Studenterna kommer från Norge, Ryssland och Kanada.

Universitetet Barents Virtual University (BVU) i Arkangelsk samarbetar intensivt med det arktiska universitetet. BVU är FVU:s motsvarighet i nordvästra Ryssland. BVU verkar på engelska.

Hinderlopp

Virtuell undervisning i internationell kontext betyder även sand i hjulen. De frågor jag för fram har dryftats redan i de två förra Synvinklarna. Det återstår att lösa hur olika konsortier och externa studenter som avlägger kurser ska ges rättigheter till moderlärosätets elektroniska tjänster och databaser. Distanstjänster är tillsvidare inte ens möjliga i alla databaser.

Ett problem är även att bevilja användarrättigheter till de studerande vid konsortieuniversitet, universiteten eller sådana studerande som självständigt har anmält sig till nätkurser eller näthelheter.

Problem kan uppstå även beträffande upphovsrätten för gemensamt framtaget kursmaterial. Särskilt i fråga om uppdatering av kursmaterial och kurser när det inte är den ursprungliga skribenten/de ursprungliga skribenterna som gör det eller om de inte står till förfogande.

Harri Malinen

Skribenten har sedan 2001 verkat som chef för internationella ärenden vid Lapplands universitet på viss tid. Före det har han varit sysselsatt inom internationella ärenden vid Joensuu universitet och Kuopio universitet. Förutom sina egna tjänsteuppdrag verkar skribenten som projektchef i Erasmus Mundus-projektet som koordineras av Lapplands universitet. Syftet med projektet är att marknadsföra och göra de tretton högskolorna inom Barentsområdet kända för världen.

KÄLLOR:

(1) S. Tella, A. Räsänen & A Vähäpässi; Teaching Through a Foreign Language; from tool to empowering mediator. KKA julkaisuja 5:1999 och Anita Lehikoinen; laatu ja sen arviointi lähijakso 6;2004.

(2) From Berlin to Bergen - General Report of the Bologna Follow-up Group to the Conference of European Ministers Responsible for Higher Education, Bergen, 19-20 May 2005.

(3) Globalisation and the Market in Higher Education - Quality, Accreditation and Qualifications, UNESCO & IAU (International Association of Universities) publikation, 2002).

(4) Cirius Danmark, The International Education Market – Danish Perspective. Copenhagen, 2003.

(5) IDP, Education Australia report 2002.