Nätet och nätinlärning ger styrka – i samarbete

Nätinlärning har också den goda sidan att allmänna informationstekniska färdigheter – och de är ju allt viktigare i IT-samhället – utvecklas nästan obemärkt parallellt med studierna. Också den tysta kunskap som annars går förlorad när anställda lämnar organisationen går att samla ihop, exempelvis i form av undervisningsmaterial på nätet under det kommande brytningsskedet.

För närvarande utnyttjas nätinlärning i varierande grad inom statsförvaltningens personalutbildning. Som en del av genomförandet av regeringens informationssamhällsprogram har finansministeriet utrett möjligheterna till konkret samarbete för att ta nätinlärning i mer allmänt bruk inom statsförvaltningen. I rapporten Voimaa verkosta (Styrka ur nätet) föreslås många åtgärder för att inkludera nätinlärningen i utbudet av metoder för personalutveckling inom statsförvaltningens organisationer.

Enligt utredningen behöver följande delområden inom statsförvaltningens nätinlärning utvecklas mest: utvärdering och mätinstrument, kostnadskalkyl och budgetering samt nätinlärningens roll, natur och behovsbedömning ur ett strategiskt perspektiv. I utredningen konstateras också att det snabbaste sättet att komma igång är via samarbetsprojekt och utgående från existerande kunnande inom följande områden: innehållsproduktion, stöd för och handledning av nätinlärning, teknologi som stöder inlärningen samt metoder och arbetssätt.

Ett torg för nätinlärning i samarbete med Finlands virtuella universitet

En av rapportens rekommendationer är att skapa ett virtuellt forum eller torg för nätinlärning. På torget kunde man erbjuda information om nätinlärning med hjälp av expertartiklar, länkar och kontaktinformation. Där kunde man erbjuda kurser för andra att utnyttja och hitta samarbetsparter för att genomföra och leda kurser, liksom också hjälp med att utvärdera inlärning och för problem med kostnadskalkylen.

I Finland har högskolorna redan länge samarbetat kring nätundervisning. Såväl universiteten (inom Finlands virtuella universitet) som yrkeshögskolorna (inom VirtualYH) bedriver samarbete för att utveckla nätinlärningen. Man kan alltså utgå från att vi snart har nyanställda inom statsförvaltningen som redan under sin studietid har vant sig vid att studera på nätet.

Också för skapandet av det tilltänkta torget för nätinlärning är samarbete det förnuftigaste alternativet. En samarbetspart att beakta är exempelvis Finlands virtuella universitet som inom ramen för sin verksamhet har utvecklat många ”precisionsverktyg” för utveckling och planering av nätundervisning. På FVU:s webbplats finns redan många av de element som har planerats att ingå på torget för nätinlärning.

Samarbete ger bredare kursutbud och bättre kvalitet

Också globalt betraktas nätstudier som en etablerad del av högre utbildning. I vissa fall är det möjligt av avlägga hela examina som distansstudier – studenterna besöker läroinrättningen bara för att anmäla sig och få sitt examensbetyg. I och med att nätkurser genomförs som samarbete mellan olika läroinrättningar har också kursutbudet breddats och studiematerialets kvalitet förbättrats avsevärt jämfört med material som enskilda lärare ensamma har producerat.

Studiematerialets och kursernas kvalitet är en central faktor när det handlar om vuxenstuderande och studier vid sidan av arbetet. Inlärarna är kvalitetsmedvetna och deras tid är värdefull. De söker lösningar till konkreta problem som hör till deras arbete. Arbetsgivarna som finansierar utbildningen är också allt mer kostnadsmedvetna – utbildningen måste ge önskat resultat med en rimlig insats.

Nätinlärning har konstaterats lämpa sig särskilt väl för utbildning i arbetet och vuxenstudier. I synnerhet kombinationen av nätkurser, virtuella arbetsgrupper och diskussioner har visat sig förbättra inte bara grupparbetsfärdigheterna utan också inlärningsresultaten, framför allt när gruppen består av inlärare i olika åldrar och med olika karriärbakgrund – grupparbetet berikas av de mer erfarnas tysta kunskap och de yngres fräscha perspektiv och ibland kritiska attityder. Det har också observerats kulturella skillnader i inlärningssätten: exempelvis den tyska arbetsorienterade kulturen gynnar inte diskussioner, trots att sådana uppmuntras, eftersom diskussion inte betraktas som arbete.

Samarbete förutsätter äkta engagemang

Att arrangera nätundervisning som samarbete mellan statsförvaltningens organisationer är krävande och förutsätter äkta engagemang av de organisationer som deltar, börjande från den högsta ledningen. Ett lyckat samarbete möjliggör dock mer omfattande och högklassigare studiematerial än tidigare för studier vid sidan av arbetet. Om projektet är välplanerat innebär det dessutom insparingar i organisationernas utbildningsutgifter.

För organisationerna inom statsförvaltning är det i det här skedet viktigt att definiera var och hur nätinlärningen ska genomföras för att bäst gagna samtliga organisationer i fråga om den egna personalutvecklingen, och hurdana resurser man kanaliserar till personalutvecklingen och främjandet av nätstudier under de närmaste åren.

Viktigt i själva nätundervisningen – liksom i övrig undervisning – är utöver nätstudiematerialets kvalitet också lärarnas kompetens och entusiasm, interaktion och kontakter till andra studerande samt aktivering av de studerande genom både marknadsföring och högklassig nätundervisning.

Ministergruppen för regeringens informationssamhällsprogram har ställt samarbete som främsta prioritet inom informationssamhällsprogrammet för resten av regeringsperioden. Låt oss alltså hämta  – i samarbete.

Skribenterna arbetar vid byrån för regeringens informationssamhällsprogram, Katrina Harjuhahto-Madetoja som programdirektör och Jaana Kaakkola som informationsexpert. Närmare information om regeringens informationssamhällsprogram.