Framsida > Aktuellt_ex > Synvinklar > Webbloggar som redskap för personlig inlärning
Februari 2006

Webbloggar som redskap för personlig inlärning

Webbloggar har redan länge hört till de fenomen som utvecklas snabbast på nätet. Under det senaste året har bloggarna fått mycket uppmärksamhet också i de finländska medierna. Det har i synnerhet talats om användningen av bloggar inom politik och informationsförmedling. Men bloggarna har också något att ge den akademiska världen som redskap både för undervisning och forskning. Ur den här synvinkeln sett är de öppna diskussionsnätverk som bloggarna möjliggör intressantare än enskilda bloggar.

Formellt är en webblogg eller blogg en webbplats som består av daterade anteckningar av samma typ som i en logg- eller dagbok. Dessutom kan man koppla många tekniska egenskaper och sociala funktioner till webbloggarna.

 Webbloggarna publiceras i regel av en person på samma sätt som mer traditionella personliga hemsidor. Också olika tema- och gruppbloggar är vanliga.

 Förutom för publikation är bloggarna också ett redskap för interaktion. Enskilda anteckningar kan vanligen kommenteras på ett enkelt diskussionsforum. Dessutom kan bloggar diskutera sinsemellan genom att referera till varandra. Referenserna mellan bloggar bildar distribuerade diskussioner sammanbundna genom hyperlänkar och öppna, nätverksaktiga diskussionsgrupper.

 Webbloggarna uppdateras vanligen med hjälp av enkla webbaserade publikationssystem. Tack vare programmen är det numera lika lätt att uppdatera webbsidor som att skriva e-post.

 De nyaste anteckningarna i bloggarna publiceras i regel förutom som webbsidor också som RSS-nyhetsströmmar eller -flöden (newsfeed) på XML-språk. Nyhetsströmmar är ett enkelt och etablerat sätt att överföra information mellan olika nätapplikationer och utöver bloggar används de numera också i många andra sammanhang.

Men det är inte de enskilda tekniska egenskaperna som gör webbloggarna unika. Det som gör dem speciella är kombinationen av egenskaper: lätt uppdatering med publikationssystem, kombination av webbpublicering och interaktion samt överföring av information med hjälp av nyhetsströmmar.

Bloggarna kompletterar inlärningsmiljöer

Bloggar kan tillämpas på ett mångsidigt sätt inom såväl formell undervisning som informell inlärning. Det är lätt att administrera kursens webbplats som en blogg och sidorna blir då också interaktiva. Med hjälp av ett program som syndikerar nyhetsströmmar går det också att bygga en tillfällig samarbetsmiljö av flera bloggar. Läraren handleder deltagarna via kursens blogg och studenterna använder sina egna bloggar till att utföra uppgifter, reflektera och diskutera. Informationen om anteckningar och kommentarer som publiceras på bloggarna samlas på en sida och på den är det lätt att följa upp deltagarnas aktiviteter och kursens händelser. Efter kursen sparar studenterna allt material som de har producerat under kurser på sin blogg.

Det ovan beskrivna exemplet är bara ett, men ett ganska vanligt sätt att använda bloggar i undervisningen. Bloggarna utgår inte från någon färdig modell för användning i undervisningen, så i praktiken förutsätts alltid en viss mån av tillämpning för den aktuella kursen.

Det som kanske ändå är intressantare än användning i den egentliga undervisningen är bloggarnas funktion som ett interaktionsområde som stödjer och kompletterar undervisningen. Nätundervisningen fokuserar i regel bara på formell undervisning, kurser och seminarier. Universitetsstudier omfattar dock mycket annan verksamhet som främjar inlärningen.

Om inlärningsmiljöerna erbjuder en teknisk plattform för kurser, så är webbloggarna en virtuell miljö för det som händer mellan föreläsningarna: cafédiskussioner, tillfälliga träffar, informationssamling, studenternas egna studiecirklar och allmänt hängande på campus. Med hjälp av sina egna bloggar kan studenterna skapa en kontinuerlig och diskuterande virtuell närvaro på ett sätt som vanligen inte är möjligt på nätkurser som är både tidsmässigt och tekniskt mer begränsade.

Bloggarnas öppna karaktär tränar studenternas färdigheter för offentlig diskussion och ger ibland upphov till överraskande kontakter. Enligt Anne Bartlett-Bragg, som har forskat i bloggar i undervisningen, ger bloggarnas offentlighet och möjlighet till kommentarer och feedback över organisationsgränserna studenterna ett vidare perspektiv på det ämne som behandlas och på sitt eget lärande.

Bloggarna och vetenskapssamfundet har många gemensamma funktionsprinciper, bland annat öppenhet, kritiskhet och kamratutvärdering. Bloggarna är därför ett utmärkt redskap också för lärare och forskare. Akademiska bloggar kan förutom för information och diskussion också användas för personlig informationshantering, publicering, nätverkande och påverkan. I den engelskspråkiga bloggosfären har akademiska bloggar och vetenskapliga bloggsamlingar redan nått en etablerad position. En finländsk akademisk bloggkultur håller först nu på att ta form.

Nya redskap och perspektiv

Webbloggarna har en mängd systertekniker som kompletterar bloggen som ett personligt center för kommunikation och informationshantering.

  •  , dvs. aggregatorer, är i praktiken nödvändiga redskap för dem som följer flera bloggar. Användning av RSS blir i snabb takt allt vanligare också utanför bloggvärlden och med aggregatorer kan man idag läsa otaliga olika nyhetskällor.
  •   (t.ex. del.icio.us) fungerar som redskap för att söka, spara och sprida information.
  • I projekt där man tillsammans producerar information kan man istället för bloggar använda  eller andra webbaserade redskap för gemensamt skrivande.

I det här systemet som är sammansatt av olika tjänster fungerar bloggarna som ett redskap för hantering av, reflektion över och diskussion om insamlad information och ofta också som en central för integrering av olika verktyg. Nyhetsströmmarna fungerar som förmedlande språk mellan olika tillämpningar. Insamlad och producerad information kan organiseras och förses med metadata med hjälp av taggar som är oberoende av plattform och andra så kallade mikroformat.

Tillämpningen av bloggar för undervisningssyften ger nya perspektiv på vad som är nätundervisningens kärnfunktioner och hur nätundervisningen kan organiseras tekniskt. Traditionellt har produktion av studiematerial och administration av virtuella inlärningsmiljöer haft en central ställning i utvecklandet av nätundervisning. I bloggarbetet betonas i stället för produktion av studiematerial snarare kombination, kommentering och tillämpning av existerande material. Processen leder visserligen till uppkomst av nytt material, men fokus ligger på materialproduktionens reflexiva och interaktiva process, snarare än på slutresultatet.

I motsats till inlärningsmiljöer, är det inte nödvändigt eller ens förnuftigt för universiteten att underhålla studenternas eller personalens webbloggar. Studenterna kan under studiernas gång samla en imponerande portfolio i sin blogg och fortsätta att utöka den också efter studierna. Lärarna och forskarna flyttar allt oftare från en uppgift till en annan också mellan högskolorna, så det är inte ändamålsenligt att binda sina egna webbsidor till systemet inom en viss organisation.

Jämfört med inlärningsmiljöer representerar webbloggarna tekniskt sett en mer distribuerad och mer modulär modell. Det modulära tänkandet gäller såväl redskapen som informationen. Den ”nya webben”, som också går under versionsnumret 2.0, erbjuder allt bättre möjligheter att hantera vilka som helst webbresurser som inlärningsämnen med tanke på både referensmöjligheter och innehåll.

Jere Majava

Skribenten är nätundervisningsexpert vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet och koordinerar fakultetens webbloggprojekt.

 Länkar