Informations- och kommunikationsteknik som stöd för högskolornas handledning

Internationella evalueringar har pekat på många brister i karriär- och studierådgivningstjänsterna i utvecklade industriländer. Utbudet av tjänster motsvarar inte efterfrågan och exempelvis möjligheterna inom IKT har utnyttjats dåligt. Handledningen fokuserar ofta på enskilda frågor om kurs- och ämnesval, och då kommer mer allmänna frågor om planering av livslångt lärande och karriärutveckling samt färdigheter som stödjer dessa i skymundan. (OECD 2004; Sultana 2004.)

Studiehandledningen och dess utveckling har blivit centrala metoder för att förbättra studiernas kvalitet och effektivitet vid Finlands högskolor. Undervisningsministeriet och universiteten avtalade år 2003 att individuella studieplaner (ISP) skulle tas i bruk för alla studerande senast i slutet av 2006. I dagens läge betonar dock studierådgivningen vid högskolorna handledning av studier och frågor om karriärrådgivning och personligt växande får mindre uppmärksamhet.

Enligt evalueringar gjorda av Rådet för utvärdering av högskolorna fäster man allt större uppmärksamhet vid studierådgivningen, men ofta genom att öka existerande åtgärder och praxis (Moitus, m.fl. 2001; Vuorinen m.fl. 2005). I stället för nya verksamhetsmodeller har högskolornas utvecklingspolicy varit att förstärka handledning som utgår från traditionella arbetsfördelningar, uppgifter och arbetssätt. Framöver bör högskolorna kunna erbjuda rådgivningstjänster av bättre kvalitet och mer kostnadseffektivt. Det är möjligt att uppnå dessa till synes motstridiga mål genom att utveckla tjänsteformer som utnyttjar IKT på ett mer effektivt sätt.

Vad har man gjort i Jyväskylä?

Vid Jyväskylä universitet började man år 2003 fundera över kraven på IKT-stödd studiehandledning och eISP-verktyg, samt en utvecklingsmodell för dessa. Arbetet grundade sig på genomförandet av helhetsplanen för studiehandledning (2002) samt på målsättningarna inom undervisningens kvalitetsprojekt (OPLAA) och den virtuella universitetsverksamheten. Också resultaten från utvecklingsarbete inom andra universitet och nätverk (bl.a. projektet OVI) togs i beaktande. Man beslöt att integrera IKT-stödet för handledning i grundsystemen för studie- och kursadministration.

Vidare gick man in för att utveckla verksamheten enligt en trepartsmodell bestående av öppen ISP, begränsad ISP och enheternas egna handledningssidor på webben. Projektet utvidgade universitetets eget system för studieinformation och kursadministration KORPPI i riktning mot ett stödsystem för studierådgivning. Korppi fick en inbyggd eISP-tillämpning, en begränsad ISP, där man på den valda programplanen kan samla studiehelheter och studieperioder som ingår i examen samt göra upp scheman och motivera sina val.

Den andra delen utgörs av öppen ISP, som görs upp med hjälp av elektroniska blanketter i systemets frågetillämpning. Med frågeblanketterna går det att tillgodose också andra informationsbehov, exempelvis om studentutbyte eller studiekommentarer.

Det IKT-baserade stödsystemet för studiehandledning vid Jyväskylä universitet:

Vilka framgångar och utvecklingsbehov har observerats?

eISP-tillämpningen och de nya handledningssidorna togs i bruk inom ett omfattande pilotprojekt läsåret 2005–2006 och under innevarande läsår kan alla institutioner använda eISP. Implementeringen av systemen har stötts med seminarier, planeringsmöten, handledarutbildning samt ISP-workshopar för studenterna. eISP-tillämpningen används nu av cirka 70 procent av institutionerna och huvudämnena. Hittills har cirka 5 000 studerande gjort upp en ISP med systemet och det finns över 1 500 aktiva, godkända eISP. I slutet av läsåret ska antalet aktiva ISP uppskattningsvis uppgå till ungefär 2 500 och under nästa läsår är målet att alla studerande och institutioner ska använda ISP-tillämpningen.

Den elektroniska ISP-tillämpningen har fungerat bra. I synnerhet studenterna har upplevt att tillämpningen gör studieplaneringen och -uppföljningen effektivare. Å andra sidan har tillämpningens användargränssnitt kritiserats för att det är komplicerat och innehåller så stora mängder information. Utgående från feedbacken har handledarens användargränssnitt och handledningsprocessens kommunikationsmöjligheter förbättrats. Just nu tycks ISP-tillämpningen motsvara användarnas behov tämligen väl. Många handledare upplevde först att tillämpningens användning var invecklad och informationen svår att hitta. Pilotprojekten visade dock att de största problemen med studiehandledningen hängde samman med ämnesinstitutionernas handledningskultur, arbetsfördelning och verksamhetspraxis.

Från ISP till portfolio

I sin nuvarande form stödjer eISP-tillämpningen bäst så kallad begränsad ISP. Begreppen begränsad och öppen kan dock ifrågasättas. Snarare borde man tala om å ena sidan studieplaneringen som verksamhet och å andra sidan om planeringen av lärande, yrkesmässig utveckling och karriärplanering som personens subjektiva val. Om det i den obligatoriska ISP går att identifiera ett behov att intensifiera studenternas studiearbete och att förkorta den tid det tar att avlägga examen, är följande behov att fästa uppmärksamhet vid lärandets kvalitet.

I ett internationellt konkurrensläge är det trots allt inte antalet högskoleexamina som är avgörande, utan det viktigaste är kunnandet hos dem som har avlagt examen. Det behövs verktyg för att identifiera, hantera och evaluera lärandets kvalitet. En kvalitativ granskning av lärandet bör betraktas som en process som pågår under hela studietiden. Likaså rentav kräver eISP att man utvecklar och tar i bruk ePortfolier. Användningen av portfolion som verktyg för yrkesmässigt växande kan börja under studietiden och fortsätta naturligt efter studierna.

ePortfolio har förutspåtts bli följande ”stora grej” inom högskolornas IKT-användning. I grund och botten betraktas portfolion som ett personligt verktyg för reflexivt lärande. Å andra sidan finns de längsta traditionerna i praktiken inom karriär- och arbetsprovsportfolier. Den nuvarande trenden är en övergång från individuella portfolier till kvalitetsportfolier för grupper eller hela institutioner, som delvis sammanställs av individuella portfolier (EFQUEL, eQuality Award 2007).

Det ovan beskrivna tyder på att ePortfolier som tillämpning kräver integrering i olika bakgrundssystem. Tyngdpunkterna inom studiehandledningssystemen kommer därför i framtiden att ligga på bland annat sammansättning av examen utgående från ISP, stöd för avhandlingshandledning, uppföljning av studiernas framsteg och insamling av studentkommentarer. Ett omfattande ibruktagande av såväl eISP som portfolier ställer krav också på undervisningsplaneringen. Olika behov för utvärdering och tillgodoräknande av kunnande förutsätter att portfolierna innehåller överenskomna strukturer. Definieringarna av undervisningsinformation som är resultat av ett samarbete inom FVU utgör en del av den strukturering och standardisering av informationen som behövs.

Är IKT till nytta för högskolornas studierådgivning?

Användningen av eISP hör ihop med de övergripande målen för utvecklingen av universitetets studierådgivningstjänster, trots att en presentation av webbtillämpningen lätt fokuserar på de informationstekniska egenskaperna. I Jyväskylä universitets förnyade helhetsplan för studierådgivningen (2006) betonas två aspekter med tanke på denna bredare målsättning.

För det första bör rådgivningsverksamheten betraktas ur studerandenas synvinkel. Vilka är studentens frågor i respektive skede av studierna? Vilka är de bästa instanserna att svara på dessa frågor? Var finns svaren lättast tillgängliga och hur ska man identifiera gränserna mellan självservice, stödd användning och individuella handledningssamtal? Hur ska man pålitligt bedöma de olika serviceformernas lämplighet i olika situationer? Och hur ska man stödja studenten att växa till en initiativtagande, lösningsinriktad och växelverkande akademisk expert?

För det andra bör man fortsätta att göra rådgivningstjänsterna tydliga och klara. Vilken är arbets- och ansvarsfördelningen, hur används resurserna, utgående från vilken information fattas beslut om handledningen och hur utvärderas verksamheten?

eISP kan i bästa fall bidra till att de uppställda målen inom båda perspektiven uppnås. Strukturerad information som finns lättillgänglig på nätet underlättar studenternas studieplanering och gör det möjligt att flexibelt jämföra olika alternativa planer. Informationsspridningen och -förmedlingen blir lättare och därmed går det också smidigt att hålla kontakt med handledarna. Det är också lättare för handledarna att hålla sig uppdaterade om studenternas planer.

När studieinformationen läggs ut på nätet i en bestämd, strukturerad form, måste institutionerna presentera sina programplaner, undervisningsprogram, undervisningsarrangemang och deras mål tydligt och konsekvent. Det att studiegångarna inom olika ämnen från första början är tillräckligt enhetligt arrangerade, presenterade och handledda underlättar i slutändan vardagen för såväl personal som studerande. Disciplinernas innehållsmässiga särdrag försvinner knappast, trots att studiernas strukturer, handledningen och nätverktygen utvecklas mot en allt mer enhetlig helhet som hanteras med samma logik.

Sakari Saukkonen (PedD, JU), Markku Närhi (PedM, JU) och Antti Auer (FöD, JU)

Skribenterna arbetar vid Jyväskylä universitet. Saukkonen är planerare vid Lärarutbildningsinstitutionen med forskning i och utveckling av handledning av högre utbildning som sitt ansvarsområde. Närhi är planerare och Auer koordinator inom det virtuella universitetsprojektet.

Källor:

Moitus, S., Huttu, K. Isohanni, J., Mielityinen, I., Talvi, U., Uusi-Rauva, E. & Vuorinen, R. 2001. Opintojen ohjauksen arviointi korkeakouluissa. Korkeakoulujen arviointineuvoston julkaisuja 13. Helsinki: Edita.

OECD 2004. Career guidance and public policy: Bridging the gap. Paris: OECD.

Sultana, R. 2004. Guidance policies in the knowledge society. Thessaloniki: CEDEFOP.

Vuorinen, R., Karjalainen, M., Myllys, H., Talvi, U., Uusi-Rauva, E. & Holma, K. 2005. Opintojen ohjaus korkeakouluissa – seuranta 2005. Korkeakoulujen arviointineuvosto. Verkkojulkaisu 5:2005.

Opinto-ohjauksen kokonaissuunnitelma 2006. Jyväskylän yliopisto.