Kvalitet i nätverk

Det finns i dagens läge flera olika typer av nätverk på det finska akademiska fältet. Nätverksbildning har varit en utvecklingstrend inom universitetsvärlden under de senaste tio åren – i stället för inåtvänd isolering har man sökt partnerskap, samarbete, och delat med sig av sin expertis. På många områden är detta nödvändigt och förnuftigt, och åtminstone i festtal har man sporrat till nätverksbildning. Helheten kan härigenom bli mer än summan av sina delar, komplexa problem kräver nya typer av lösningar och flerstämmigheten lär deltagarna att ifrågasätta det invanda. Samarbetet kan också motiveras med kostnadseffektivitet – eller med att det gör det akademiska arbetet roligare.

Kvalitetsdiskussionen utmanar universiteten att begrunda välbekanta frågor inom en ny referensram. Forskning och vetenskap är självkorrigerande system där all verksamhet alltid underkastas kritisk granskning – utvärdering är en central del av universitetens praxis. Universitetens grundläggande uppgifter – undervisning som syftar till examina, forskning samt samhällelig växelverkan – omfattar självklart också arbetets kvalitet och evaluering. Det vore dock självbedrägeri eller en alltför enkel lösning att tro att inget annat behövs. Universiteten fungerar inte lösryckta från det övriga samhället och världen.

Kvalitet i nätverk handlar också om växelverkan

Kvalitetsstyrningssystem handlar egentligen om mycket praktiska saker: man definierar målen och funderar över om rätta människor gör rätta saker på rätt sätt för att uppnå dessa mål. Man synliggör ansvarsfördelningen för såväl uppställandet av mål som de olika faserna av arbetet och uppföljningen av resultaten. Om de uppställda målen inte nås, var ligger felet? Hur fungerar responssystemen och vad inverkar den givna feedbacken på? Ändras saker och ting om brister konstateras? Hur nöjda med kvaliteten hos universitetens verksamhet är olika aktörer och intressegrupper – exempelvis studenterna, hela personalen, den offentliga förvaltningen, näringslivet, UVM eller det internationella vetenskapssamfundet?

Hittills har kvalitetsåtgärderna betraktats utifrån universiteten, fakulteterna och institutionerna – och i stor utsträckning ur förvaltningens perspektiv. Ett nätverk som kvalitetsaktör är annorlunda, nätverkets juridiska position är oklar. Ett nätverk måsta anpassa sitt kvalitetsarbete till praxis vid flera universitet och samtidigt göra något eget. Nätverkens finansieringslösningar är inte ännu etablerade utan av projekttyp: hög kvalitet förutsätter kontinuitet och långsiktiga planer. Om kvalitet är en sak för verksamhetsstyrningen och den strategiska ledningen – vem leder då nätverk som bygger på växelverkan och ickehierarkiska idéer?

Bakgrunden till de europeiska högskolornas kvalitetssystem är behovet att kunna lita på omfattningen och nivån hos examina från ett annat land, ett annat universitet. Detta möjliggör jämförelse. Vi står inför samma fråga när vi arrangerar nätverkets gemensamma undervisning, när vi agerar som ett nätverk. Frågan om förtroende understryker nätverkets kvalitet: brist på förtroende är en extra skatt som alla aktörer är tvungna att betala. Kanske det vore dags att övergå från toppaktörernas retorik till retorik som utgår från delad expertis och samverkan, från nätverk.

Verksamhetens kvalitet ger möjlighet till handling

Universitetsnätverket för kvinnoforskning Hilma var år 2006 pilotprojekt i kvalitetsprojektet Vopla för nätundervisning. Det var lärorikt. Kvalitet, denna tröga substans, började under årets gång visa sig som en möjlighet till handling och diskussionen om kvalitet blev allt naturligare. Pilotverksamheten genomfördes tillsammans med lektor Sanna Kivimäki från Universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper, vilket möjliggjorde en inofficiell benchmarking. Pilotprojektet startade med utveckling av evalueringspraxis för nätundervisning, men utvidgades snart att omfatta hela nätverkets kvalitet.

Kvaliteten hos nätundervisningen eller undervisning överlag är inte ett separat element som skulle uppstå i ett vakuum. Den hänger samman med hela verksamhetens kvalitet, vilken i ett nätverk kan definieras exempelvis som ändamålsenlighet, skapat mervärde, god arbetskultur, klar ansvarsfördelning, gemensamma värden och mål. Nätverkets kvalitet påverkas för sin del av engagemanget i kvalitetssäkringen – hur nätverket utför sitt kvalitetsarbete, hur väl medlemsuniversiteten och enskilda aktörer engagerar sig i kvalitetssystemen och i kontinuerlig utveckling och utvärdering av verksamheten.

Nätverket Hilma är unikt inom kvinnoforskningsfältet – motsvarande samarbete mellan universitet finns inte i något annat land i Europa. Den goda kvaliteten inom Hilma kan förklaras bland annat av lednings- och utvecklingsgruppernas engagemang, en positiv attityd till utvecklingsarbete, god integration i det samordnande universitetet samt en etablerad och diskuterande arbetskultur. Kvaliteten hos den gemensamma undervisningen säkras av egna universitetspedagogiska studier, evalueringspraxis för nätkurserna och i framtiden av en gemensam lärare för hela nätverket. Informationskvaliteten representeras av en nätverksbaserad portal som administreras från alla åtta medlemsenheter. Också självkritik och intresse för utvärdering och jämförelse står för kvalitet: nätverket ser ut så här idag, vad kan vi göra för att förbättra det?

Utvecklingsbehov identifieras med kollegial utvärdering

Idén med utvecklande utvärdering är att evalueringsobjektet självt kan inverka på valet och utvecklingen av utvärderingens mätinstrument och kriterier för att processen ska medföra genuin nytta. Kollegial utvärdering mellan nätverk torde passa bäst för att identifiera ett nätverks utvecklingsbehov. Det är svårt att hitta objektiva kriterier för utvärderingen och det är likaså svårt att utse en extern utvärderare. Aktörerna i andra motsvarande nätverk har kompetens att förstå nätverksarbetets vardag, men kan också betrakta det med viss distans och utifrån.

Denna evalueringsprincip gav nya konkreta resultat: Rådet för utvärdering av högskolorna har beviljat ett mindre belopp för att finansiera ett projekt om kollegial utvärdering av nätverk som Hilma-nätverket har initierat och som genomförs år 2007 tillsammans med nätverket Rural Studies för landsbygdsforskning och Nätverksakademin för framtidsforskning. Inom dessa tre nätverk kommer vi att testa kollegial utvärdering och starta utvecklingen av ett kvalitetsstyrningssystem som lämpar sig för nätverk.

Vi analyserar förändringar i nätverkens interna och externa verksamhetsmiljöer till stöd inte bara för utvärdering utan också för utveckling och strategisk planering. Pilotprojektet gagnar också andra än dessa tre nätverk eftersom resultaten förhoppningsvis kan tillämpas på ett bredare fält – oavsett hur olika nätverken sinsemellan är. Reflektion över kvalitet innebär samtidigt att nätverksarbetet görs synligt och bättre känt. Varje nätverk måste ge sina medlemmar genuint mervärde, samverkan måste tillföra arbetet en ny dimension – annars är samarbetet meningslöst. Arbete i nätverk får inte heller vara ett självändamål – i denna värld av ökande lokala, nationella, europeiska och globala kontakter, i en verksamhetsmiljö präglad av konkurrens och samarbete väljs också nätverkspartners med omsorg. Att värna om dem är en central kvalitetsaspekt.

Aino-Maija Hiltunen

Aino-Maija Hiltunen (FM) är planerare inom universitetsnätverket för kvinnoforskning Hilma och arbetar vid Kristina-institutet vid Helsingfors universitet. Hon är också medlem i arbetsutskottet för det europeiska nätverket ATHENA (Advanced Thematic Network in European Women’s Studies) och samordnare för arbetsgruppen ICT in Women’s Studies.

Texten baserar sig delvis på Aino-Maija Hiltunens och Sanna Kivimäkis artikel ”Yliopistoverkosto laatutyön tekijänä – kokemuksia naistutkimuksen Hilma-verkoston pilottivuodesta”, som har publicerats i rapport II från projektet för kvalitetsstyrning och kvalitetsservice, Laatuaskeleita – kokemuksia verkko-opetuksen laatutyöstä