De virtuella universitetsnätverken behöver permanent praxis
Stora förväntningar ställs på universiteten för att främja informationssamhället i Finland. Förändrade kompetenskrav, utbildningens tillgänglighet, flexibla studiemöjligheter samt skapande av nya samarbetsformer mellan universiteten är de centrala mål som ställts för universitetens informationssamhällskompetens. Hur har universitetsnätverken genomfört dessa mål? Detta har utretts av en forskargrupp som evaluerat den virtuella universitetsverksamheten. Gruppen har nu publicerat en mellanrapport.
Efter att specialfinansieringen av virtuella universitetsprojekt upphörde, gav undervisningsministeriet i uppgift åt en forskargrupp bestående av två forskningsenheter – Higher Education Group (HEG) vid Tammerfors universitets institution för ledningsvetenskap och forskningsgruppen för IT inom administration och ledning vid Lapplands universitets institution för samhällsforskning – att genomföra en utvärdering av de virtuella universiteten. Evalueringsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, som den hoppas ska ge material för utveckling av universitetens virtualiseringsnätverk.
Kunskapsstrategierna för utbildning och forskning för åren 1995–1999 och 2000–2004 samt Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning 2004–2006 har definierat medborgarnas informationssamhällskunskaper och -färdigheter. Stora förväntningar har ställts på universiteten för att verkställa planerna och utveckla nya innovationer inom utbildning och forskning.
Undervisningsministeriets utvecklingsplan Utbildning och forskning 2003–2008 betonar vikten av att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisning och studier. En bakomliggande målsättning är att samhällets centrala tjänster ska flyttas till datanät. Det är naturligt att högskoleundervisningen är föregångare inom IKT-pedagogik.
Evalueringen ger material för verksamhetens utveckling
Utgående från Kunskapsstrategin för utbildning och forskning finansierade undervisningsministeriet virtuella universitetsprojekt och det virtuella universitetets verksamhet åren 2001–2006. När den andra projektfinansieringsperioden (2004–2006) upphörde fick vår forskargrupp i uppdrag att genomföra en evaluering av den virtuella universitetsverksamheten.
Perspektivet i utvärderingen utgörs av Kunskapsstrategin för utbildning och forskning samt genomförandet av dess åtgärdsprogram. Speciellt fokuserar evalueringen på verksamhetsmodellernas och tjänsternas funktion, främjande av IKT-pedagogik vid universiteten och universitetens olika lösningar inom och mellan ämnena.
Materialet för utvärderingen av de virtuella universitetsnätverken består av rapporterna från projekten finansierade av undervisningsministeriet samt en enkät som genomfördes bland projektaktörerna i november-december 2006. Materialets omfattning begränsas av resurserna som evalueringsgruppen tilldelats. De gör det möjligt att skapa en helhetsbild, men räcker inte till för att samla och analysera ett bredare intervjumaterial som skulle gå in på detaljer.
Undervisningsministeriet har tillsatt en styrgrupp för evalueringen av den virtuella universitetsverksamheten med överinspektör Marja Kylämä från UVM som ordförande. Externa medlemmar i styrgruppen för evalueringen är Seppo Hölttä (Tammerfors universitet), Anne Nevgi (Helsingfors universitet), Juhani Nokela (FSF) och Annikka Nurkka (Villmanstrands tekniska universitet). Styrgruppen har kommenterat utvärderingens olika faser och gett förslag till analys av materialet.
Evalueringens fyra teman
Utvärderingen av den virtuella universitetsverksamheten inriktar sig på insatserna och de resultat som uppnåtts med hjälp av dem. Å andra sidan fokuserar evalueringen också på verksamhetssätten, utvecklingen och verksamhetens kontinuitet. Evalueringsgruppen har byggt upp sin rapport kring fyra teman.
Det första temat är insatserna reserverade för IKT-pedagogik och verkställandet av det virtuella universitetsprojektet. Det andra temat utgörs av de effektivitetsfaktorer som påverkar förhållandet mellan insatserna och resultaten. Det tredje temat är de resultatfaktorer genom vilka verksamheten studeras som något man åstadkommit. Det fjärde temat gäller genomslagskraft, det vill säga vi undersöker nyttan producerad för studerande eller den bredare allmänheten. Begreppen har testats i samband med utvärderingen av den virtuella verksamheten vid Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet.
Nätverksmodellen garanterar inte alltid kontinuitet
Under den första projektperioden tycktes många finansierade projekt koncentrera sig till redan existerande ämnesnätverk. Det här berodde sannolikt på den första projektfinansieringsperiodens korta ansökningstid för projektpengar. Läget ändrades under den andra projektfinansieringsperioden.
En verksamhetsmodell som grundar sig på nätverk är inte problemfri. Dess styrka kan ligga i att kunnandet och resurserna sprids så att verksamheten kan fokusera på att ta fram nya verksamhetsmodeller, tjänster och produkter. Då är tröskeln för att gå med i nätverket låg och aktörerna kan bidra på olika sätt.
I bästa fall kan ett virtuellt universitetsnätverk stärka parternas förmåga att tillägna sig ny kunskap och sprida kunskapen. Fördelarna med nätverksmodellen är uppenbara, men å andra sidan kan det vara en nackdel att resurserna baserar sig på projektfinansiering. När finansieringen upphör splittras nätverket om inte verksamhetsmodellen har visat sig vara effektiv eller parterna har förbundit sig till fortsatt finansiering. Nätverket kan också väsentligt ändra sin verksamhetsmodell och söka en ny bas för sin verksamhet.
Högt ställda mål
Nätverksprojekten kan ha högt ställda mål, men i praktiken är resultaten varierande. Exempelvis förväntningar som anknyter till internationalisering och livslångt lärande har fortfarande i stor utsträckning inte genomförts.
Transparensen i universitetens egen finansiering borde utvecklas. Rapporteringspraxis som betonar öppenhet, genomskinlighet och redovisningsskyldighet gagnar universiteten och kan för sin del effektivera nätverksprojektens verksamhet. Praxis enligt god förvaltningssed säkerställer för sin del att de ambitiösa målen inom IKT-pedagogik verkställs och blir en permanent del av undervisningen.
Evalueringen fortsätter vid universiteten
Evalueringen av de virtuella universiteten fortsätter och slutrapporten blir klar hösten 2007. Följande fas riktar in sig på den del av universitetens egen interna virtuella verksamhet som fått projektfinansiering av undervisningsministeriet. Inom maj utförs en enkätundersökning bland universitetens kontaktpersoner för det virtuella universitetet. Utvärderingens perspektiv fokuserar på utveckling och omfattar alla universitet samt FVU:s serviceenhet som ett separat utvärderingsmål.
Timo Aarrevaara
Politices doktor Timo Aarrevaara är forskningsledare vid Tammerfors universitets institution för ledningsvetenskap.
Timo Aarrevaara – Sirkka Saranki-Rantakokko – Jari Stenvall – Antti Syväjärvi: Evaluering av de virtuella universiteten i Finland. Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007: 28.