
Expertis är allt oftare kollaborativ produktion och spridning av information samt nätverksbildning. Centrala färdigheter är då individens färdigheter att lära sig att lära sig och beredskap att verka som en del av en grupp. Utvecklingen av verksamhetsmodeller för arbetslivet kräver djup förståelse av hur människan lär sig samt beredskap att tillgodogöra sig olika tekniker och utveckla pedagogiska lösningar för nya snabbt föränderliga utmaningar inom lärande. I dessa utmaningar fördjupar man sig i den examensinriktade fortbildningen EduTool på två år (20052007) vid enheten för pedagogik och lärarutbildning vid Uleåborgs universitet. Utbildningen koordineras av Forskningsenheten för utbildningsteknologi och den är ESR-finansierad.
Sammantaget 22 studerande har inlett EduTool-studier för magisterexamen i pedagogik (120 sp). De flesta av dem arbetar inom undervisning på olika utbildningsstadier. Studierna består av studier i språk och kommunikation, fördjupade studier i pedagogik, pro gradu-avhandlingen samt biämnesstudier.
I utbildningen utvecklas deltagarnas pedagogiska kompetens och förmåga att dra nytta av olika tekniska tillämpningar till stöd för lärandet. Målsättningen är att låta deltagarna sätta sig in i hur man innovativt kan använda teknik i undervisningen, i utvecklingen av personalens kompetens och i stödjandet av livslångt lärande. I undervisningen eftersträvas att förankra virtuella verksamhetsmodeller som skapar expertis i praxis i arbetslivet samt i lärandet och undervisningen. Målsättningen är att fördjupa sakkunskapen om utbildningstekniker särskilt ur pedagogisk synvinkel med beaktande av utbildningsteknikens tvärvetenskapliga referensram. Detta görs med hjälp av nyaste forskningsrön, kollaborativt arbete och utnyttjande av olika tekniker.
EduTool-utbildningen är flerformsutbildning som kan avläggas flexibelt vid sidan av arbetet. Utbildningen bygger i tillämpliga delar på en flexibel nätbaserad studiemodell som använder sig av sådana för studierna ändamålsenliga inlärningsmiljöer som möjliggör kollaborativt arbete samt andra nätapplikationer och lokala studiegrupper.
Figuren här under visar hur den examensinriktade EduTool-fortbildningen är upplagd. Undervisningen bygger på högklassig forskning vid Forskningsenheten för utbildningsteknologi. Kärnan i enhetens forskning är lärandeforskning samt hur teknik kan användas för att stödja mänskligt tänkande, interaktion och kollaborativt arbete. Forskningsinriktningen fortplantas i såväl undervisningens innehåll som arbetsmetodik. Samtidigt som man teoretiskt studerar t.ex. kollaborativt lärande utövas det praktiskt i teknikstödda studiemiljöer. Mycket viktigt är att beakta feedbacken från de studerande när undervisningen i sin helhet organiseras. Förutsättningar för att lyckas är en konstruktiv och nära interaktion mellan studerande och utbildare.

De studerandes vanligaste motiv att söka till EduTool-utbildningen var att de ville utveckla sina arbetslivsfärdigheter. Därför har det också varit viktigt att fokusera på arbetslivet i utbildningen. I innehåll och uppgifter har strävan varit att beakta de studerandes olika bakgrund, och vi erbjuder dem möjligheter att inrikta studierna efter eget intresse. Exempelvis anknyter största delen av lärdomsproven till de studerandes eget arbete och utvecklingen av det.
Aktuella teman erbjuds via möjligheter att delta i seminarier och konferenser. Mer om erfarenheter och utbyte finns på bloggen. De studerande har haft möjlighet att planera deltagandet efter egen tidtabell och eget intresse för innehållet. Genomförandet är en del av kursen Informationsarbete som pedagogisk utmaning.
En viktig del av studieupplägget är regelbunden feedback. Mångsidig feedback hjälper utbildarna att hålla sig ajour med hur utbildningen utfaller.
Feedback samlas in i samband med varje kurs. Dessutom anordnas i slutet av varje termin ett feedbackseminarium där studerande och lärare gemensamt utvärderar terminen. Feedback fås även regelbundet vid diskussionerna om den individuella studieplanen. Förutom att man vid dessa diskussioner har tagit upp hur studierna framskrider, har man även dryftat vad studierna har gett för utvecklingen av det egna arbetet och en bredare sakkunskap.
Utvärderingen av det egna lärandet är en central aspekt i utvärderingen; hur har kursinnehållet utvecklat kompetensen och hur kan det man lärt sig tillämpas i praktiken? I samband med feedbacken uppmanas de studerande att dryfta utvecklingen av den egna expertisen. På detta sätt stödjer feedbacken även de studerandes reflektioner om sin egen inlärning.
I studierna ingår närundervisning, kollaborativt arbete och individuell handledning.
Särskilt för gruppandan är träffarna öga mot öga viktiga, och nästan undantagslöst har alla studieperioder innehållit även närundervisning. De studerande har själva önskat sig dessa personliga träffar. De upplevs ha en viktig motiverande effekt. Närträffarna stödjer även det kollaborativa arbetet på nätet.
Våren 2007 genomfördes en kurs om innovativa teknologier och framtida scenarier i inlärningen eller vardagligt uttryckt EduFeed-kursen. På kursen använde man sig av tillämpningar som Web 2.0 erbjuder såsom bloggar och wikipedier. De studerande hade dessutom mobila terminaler till sitt förfogande. Kursen bestod av föreläsningar, arbete i små grupper samt självständigt och kollaborativt arbete mellan närträffarna. Mer om kursen finns att läsa på kursens wikipedia (på finska). Kursen är en del av forskningsprojektet Score (på finska).
Gradun är en väsentlig del av studierna för en magisterexamen. För att arbetet med den inte ska dra ut på tiden eller kanske inte alls bli klart har vi försökt integrera stöd för arbetet i utbildningen. Arbetet på avhandlingen inleddes redan under den första terminen. Därefter har det förekommit gemensamma seminarier och självständiga perioder.
Det självständiga arbetet har fått stöd av nätbaserade GraDuuni i en Optima-miljö, som erbjudit de studerande möjlighet till handledning av sin egen mentor. Också närträffar för handledning har anordnats i särskilda mentorgrupper.
De studerande har även haft möjlighet att göra reflektioner över sitt eget arbete i en personlig Gradulog, som också finns i Optima-miljön. Via den har även mentorn kunnat bedöma hur arbetet löper och vilket behovet av handledning är.
Det har visat sig vara viktigt att lägga upp studierna för magisterexamen så att de utgör en helhet. Här är det viktigt att beakta att kurserna anknyter till varandra både metodiskt och innehållsmässigt. Härutöver måste man komma ihåg övrig handledning vid sidan av kurserna. De olika delområdena får inte bli separata delar skilt för sig. När utbildningen planeras som en helhet går det att planera tidsschemat så att överlappningar undviks.
När vi inledde den examensinriktade EduTool-fortbildningen hösten 2005 såg vi de studerandes heterogena bakgrund och den späckade tidtabellen som de största utmaningarna. Också de studerandes studiefärdigheter varierade. För en del av dem kunde det vara tiotals år sedan de förra studierna. Också de tekniska färdigheterna var olika, vilket måste beaktas när tekniska tillämpningar användes. Vid upplägget av studierna har vi även ansett det vara viktigt att de studerande har tillgång till handledning och stöd. Detta är viktigt att beakta när de studerande arbetar i olika lärmiljöer.
Nu när studierna börja lida mot sitt slut kan vi bara konstatera att de studerandes heterogena bakgrund har varit en verklig rikedom så att man vid t.ex. kollaborativt arbete genuint har delat med sig av sin sakkunskap. Den späckade tidtabellen har för sin del lett till kurserna har strukturerats till tydligt avgränsade perioder. Detta har enligt feedbacken från de studerande främjat studierna.
Niina Impiö
Skribenten arbetar som projektchef för EduTool-projektet vid Forskningsenheten för utbildningsteknologi vid Uleåborgs universitet. Mer information om EduTool-utbildningen finns på projektets webbplats.