Kan du wikipeda? – Sociala medier bör beaktas också i undervisningsutvecklingen
Sociala medier är en öppen och interaktiv webbmiljö som man kan använda med hjälp av web 2.0-tjänster. Ofta används synonymen den sociala webben. I den här miljön är nätanvändarna inte bara användare, utan de är också innehållsproducenter och utvecklare. Det är ofta unga eller unga vuxna som använder den sociala webben. När de här ubicomp-generationens ungdomar kommer till högskolan har de stora informationssamhällsfärdigheter som de lärt sig informellt. Detta fenomen bör beaktas också i undervisningsutvecklingen.
De östfinska högskolorna utförde våren 2007 webbenkäten Osaatko Wikitellä (ung. Kan du wikipeda) där man utredde svararnas intresse att använda sociala medier i undervisningen samt deras erfarenheter av att använda tjänster på web 2.0. Målgrupperna bestod av studerande, lärare och övrig personal. Enkätens svarsprocent var 31,2 och svararnas genomsnittsålder var 32,4 år.
Populäraste tjänsterna
I svaren kan man tydligt urskilja att de tre populäraste tjänsterna är webbkommunikationsverktyg, webbinlärningsmiljöer och videowebbtjänster. Majoriteten av svararna (80 %) hade använt webbkommunikationsverktyg (bl.a. Skype, MSN messenger). Interaktion i nätinlärningsmiljöer (bl.a. Moodle, WebCT) är för närvarande vanligt inom högskoleundervisningen (64 %). Videowebbtjänster (bl.a. YouTube) användes av 61 %. Minst kända är tjänsterna för att dela bokmärken (bl.a. del.icio.us) och redskap för sociala nätverk (bl.a. LinkedIn) som bara färre än 5 % använde. Enligt utredningen användes sociala webbtjänster mest på fritiden, men svararna har också erfarenhet av studie- och undervisningsanvändning. Att utnyttja web 2.0-tjänster i sitt arbete var ännu ovanligt.
Unga använder den sociala webben aktivt
I enkäten klassificerades tolv olika web 2.0-tjänster och svararna skulle ange hur många olika tillämpningar de hade provat. Användarstatistiken toppades av unga, män och studerande vars svar låg över genomsnittet på användning av tre eller fyra tjänster. Åldern hade ett tydligt samband med användningsgraden: ju äldre svararen var, desto mindre hade han eller hon använt web 2.0-tjänster i sina studier, sitt arbete eller på sin fritid.
Erfarenheterna av att använda den sociala webben varierade mellan olika yrkesgrupper (se bilden). Studerande skiljde sig från mängden genom att de hade använt tjänsterna mest, vilket var väntat. Av de tolv olika tjänsterna i enkäten hade studenterna använt över fem olika. Lärarnas erfarenhet av att använda tjänsterna var i detta sammanhang mindre än den övriga personalens. Lärarna hade provat färre än tre olika web 2.0-tjänster, medan den övriga personalens användningsgrad i genomsnitt var 3,5 tjänster.
Pedagogisk användning intresserar, men stöd behövs
De som hade använt web 2.0 tidigare hade en positivare attityd till tjänsternas pedagogiska användning och dessa svarare var överlag mer intresserade av tjänsterna. Studerande och övrig personal ansåg att tjänsterna på web 2.0 erbjuder ett betydande stöd för undervisningen. Lärarnas intresse och uppskattning var avsevärt mindre.
Enkäten visade att studerande i stor utsträckning använder sig av web 2.0-tjänster och sociala medier på sin fritid. Det fanns delvis tydliga skillnader mellan könen. Lärarna har tillsvidare inte märkt möjligheten att använda den sociala webben i utvecklingen av sin undervisning. Att ta den i bruk i undervisningen kräver nya kompetenser, rätt attityd och osäkerhetstolerans av lärarna. För att övergången ska bli lyckad behövs utbildning och stöd för lärarna. Förändringen sker snabbare om alla på arbetsplatsen stödjer varandra och tillsammans tar i bruk de nya metoderna.
Sociala webben ändrar undervisningen
Vi har utrett den pedagogiska användningen av sociala medier och diskuterat med experter på området, och vi anser att de sociala medierna ändrar undervisningsbegreppen. Den traditionella konstellationen studerande-lärare suddas ut och i stället uppkommer en interaktiv gemenskap. Läraren är också medlem i gemenskapen och hans eller hennes roll är att styra och motivera lärandeprocessen. För studerande möjliggör den sociala webben en förändring mot mer individuella studier och lärande. Information och kunskap får en ny ställning. Kunskap föds genom gemensamt arbete och information kan produceras direkt på tjänsterna på web 2.0, bland annat i bloggar och wikier. De sociala mediernas tjänster öppnar nya studiemetoder och medför ett mer kostnadseffektivt arbetssätt.
Kirsi Laitinen och Marko Rissanen
Kirsi Laitinen är koordinator för projektet SMOOT vid Lärcentret vid Kuopio universitet och Marko Rissanen är planerare vid Lärcentret.
Inom projektet SMOOT (Sosiaalinen media opetuksen ja oppimisen tukena) utförs undersökningar om användningen av sociala medier (bl.a. undervisningsutveckling, lärarnas kompetenser). Projektet administreras av Lärcentret vid Kuopio universitet. Samarbetsparter är Kuopio universitets Utbildnings- och utvecklingscentral, Joensuu universitet, yrkeshögskolan Savonia och Norra Karelens yrkeshögskola. Projektet finansieras av Östra Finlands länsstyrelse och Europeiska socialfonden.