Hur hitta dolda nätstudier?
Till skillnad från deltagande i närundervisning eller läsning av tentamenslitteratur blir studenternas nätstudier lätt osynliga. Lärarna vet inte hur mycket tid studenterna använder för nätstudierna, vilket nätmaterial de utnyttjar och hur de jobbar på nätet. Gränsen mellan studier på nätet och andra studier suddas också hela tiden ut: i nästan alla studier ingår det nätstudier i någon form. Vem skulle idag ange en studieperiod som nätundervisning enbart på den grund att läraren och studenterna kan skicka e-post till varandra? Det är följaktligen svårt att veta i vilken utsträckning det erbjuds nätbaserade studieperioder och att överhuvudtaget ange vilka som är sådana.
Dagens statistiska praxis
Under de senaste åren har nätundervisningen följts upp närmast vid rapporteringen av projekt inom det virtuella universitetet till undervisningsministeriet. I den har de nätbaserade studierna statistikförts enligt studiepoäng och antalet studenter. Denna statistik täcker dock endast projektverksamheten och projektperioden. Många universitet har en omfattande statistik över den virtuella verksamheten och lärcenterverksamheten, men däremot finns det egentligen ingen etablerad, sammanhållen och regelbunden statistik över den nätundervisning som sker inom universitetets hela undervisningsverksamhet. Uppföljningen av nätundervisningen är sporadisk och varierar vid olika universitet och enheter samt från år till år.
Nätundervisningen ingår inte separat i till exempel undervisningsministeriets KOTA-statistik över universiteten, som annars täckande redovisar för universitetens antal av studerande, undervisningstimmar och studiepoäng. Däremot rapporterar de öppna universiteten platsoberoende studier till undervisningsministeriet, men i dem ingår studier med både självständigt arbete och arbete på nätet. Databasen AMKOTA för uppföljning och utvärdering av yrkeshögskolorna har däremot separat statistik över yrkeshögskolornas virtuella studier per yrkeshögskola, utbildningsbransch, examen och avlagda studiepoäng per kalenderår (AMKOTA 2006 käsikirja 2006, 29).
Önskemål om statistiken
I förhandsutredningen Näkymättömästä näkyvää (2006) inom KoMiTi-projektet redovisas praxis för och önskemål om statistikföringen av nätundervisningen vid olika universitet. Framför allt önskade man att nätundervisningen statistikförs som en del av hela uppföljningen och statistikföringen av undervisningen. Som önskemål nämndes etablerade nyckeltal för undervisningen, såsom antalet studerande på nätkurserna samt avlagda studiepoäng. Som viktiga ansågs även nätundervisningens relativa andel samt studiepoäng, undervisningspersonal och undervisningsutbud i förhållande till alla studiepoäng, hela undervisningspersonalen och hela undervisningsutbudet.
Med hjälp av statistik över det antal nätkurser som genomförts i form av regionalt samarbete, flerpartssamarbete eller internationellt samarbete samt nätkurser som i sin helhet genomförts som distansstudier skulle man få information om hur högskolesamarbetet har utvecklats och om hur universiteten internationaliserats. En enhetlig statistik över både universitetens och yrkeshögskolornas nätundervisning skulle ge jämförbar årlig uppföljningsinformation om hur nätundervisningen har utvecklats och främja studieperiodernas utbytbarhet till exempel inom flexibla studier (JOO-studier) samt godkännandet av tidigare studier vid övergång från en utbildningsinstitution eller ett utbildningsstadium till en/ett annat, vilket blir en allt viktigare fråga i och med dualmodellen.
Statistikförd nätundervisning skulle även ge värdefull information vid beslut om fördelningen och allokeringen av undervisningsresurser. Detta skulle ge universiteten och deras enheter för utveckling av undervisningen information om nätundervisningens behov av resurser, såsom hur mycket apparater, materialproduktioner samt IKT-utbildningar och IKT-stöd som uppskattningsvis bör reserveras för nätundervisningen. Idealiskt vore att förena kvantitativ och kvalitativ information på så sätt att statistiken kunde användas för att utveckla kvaliteten på undervisningen, till exempel så att de nätbaserade studieperioderna skulle produceras inom ifrågavarande universitets starka områden och så att detta bidrar till ett täckande nationellt utbud av undervisningsperioder på nätet och främjar undervisningen inom små specialdiscipliner.
Administrativt sett vore det ett utmärkt alternativ att samla in informationen centralt och täckande genom att till exempel inkludera statistikföringen i de studieadministrativa systemen vid universiteten. Ur dessa vore det lätt att ta fram information även för nationell uppföljning.
Statistikföring för utveckling av undervisning
Vid sidan av planeringen av hela undervisningen vid ett universitet anknyter statistikföringen av nätundervisningen även till samtliga lärares eget undervisningsarbete. Anledningen till detta är inte enbart det att lärarna på studieperiodnivå bättre vet vilka saker som bör statistikföras, och inte ens det att det i sista hand är den ansvariga läraren för en studieperiod som avgör om en godkänd period kräver att nätet används och om det sålunda är fråga om en studieperiod på nätet eller inte.
Ur undervisningsperspektiv är den viktigare kopplingen att även statistisk uppföljning av undervisning är kvalitetsarbete: ett sätt att utvärdera och utveckla undervisningen. Statistisk jämförelse av alternativa undervisningsformer för en studieperiod – nätundervisning kontra närundervisning – skulle ge information om skillnaderna mellan dem och skillnaderna mellan studieprestationerna samt de kompetenser de ger.
Uppföljningen av kvantitativ information (användarloggar) om inlärningsmiljöerna skulle ge information om deltagandeaktiviteten hos studenterna på nätkurserna och interaktionen på dem. I och för sig redovisar dessa inte för inlärningen, men kunde ge information om behovet av att utveckla undervisningsformerna. I detta utvecklingsarbete vore det nyttigt att statistikföra även vilka undervisningstekniker som används, till exempel inlärningsplattform, utrustning och program, samt nätundervisningens form – handledning, övningar, uppgifter, diskussionsspalter, videokonferens, chat eller annat samarbete.
Uppföljningen och jämförelsen av dem som påbörjat en kurs, avbrutit den och avlagt den med godkänt betyg samt den tid det krävs att studenterna arbetar och den tid de verkligen arbetar skulle ge information om hur belastande studieperioden är och därigenom om eventuella behov av förändring. Om antalet studenter som avbryter en kurs är stort kan detta vara ett tecken på att kursens innehåll, kravnivå eller tidtabell behöver ändras. Genom att följa upp studenternas tidsanvändning och studietidtabellen kunde man få information om orsakerna till att en studieperiod avbryts och förutsäga vilka av studenterna som är i risk att inte hänga med.
Statistikföring av nätundervisning är inte enbart extra byråkrati, utan när den är som bäst kan den gagna utvecklingen av hela universitetsväsendet, universitetet i fråga och samtliga lärares undervisning samt studenternas inlärning – alltså universitetets viktigaste uppgift.
Katri Rintamäki
Skribenten arbetar som planerare inom KoMiTi-projektet vid lärcentret Tritonia. KoMiTi (kompetenser, dimensionering och statistikföring i samband med nätstudier) är ett samarbetsprojekt (2006–2007) mellan Kuopio universitet, Åbo universitet och Tritona (Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa, Svenska handelshögskolan). Projektet har utrett inlärningen av de allmänna kompetenser nätstudier producerar, dimensioneringen av undervisnings- och studiemetoder vid nätstudier och statistikföring av nätundervisning. Artikeln bygger på KoMiTi-projektets förutredning Näkymättömästä näkyvää (kan läsas som pdf på nätet) samt projektets slutrapport som publiceras på seminariet Oppimisyhteisöt ajassa? den 21–22.11.2007.