Digitalvideor i undervisningen stödjer studier och meningsfullt lärande

Digitala videor är en del av studerandes fritid – platsar de också i studierna?

Studenterna videobloggar, använder videotjänster på webben och Web-TV-tjänster på sin fritid. Digitala videor har dock inte i någon större utsträckning blivit del av universitetens ”normala verksamhet”, som det visionerades i FVU:s definitionsrapport Videoteknologian käyttö yliopistoissa 2003–2006 (Sariola, 2003, 5). Digitala videor används fortfarande relativt lite och ensidigt. Videor som producerats vid universiteten består vanligen av föreläsningar, inledningar eller anföranden (se t.ex. Sariola, 2003; Kynäslahti, Parikka, Romanov, & Tuononen, 2004). Utmaningen ligger i att utöver föreläsningsvideor också producera flerformiga innehåll enligt behoven i olika pedagogiska modeller. Den nyaste teknologin ger studenterna möjlighet att producera, editera, sprida och analysera videor mobilt, i samverkan och kollaborativt. Det är befogat ur en pedagogisk synvinkel att utnyttja dessa möjligheter vid universiteten.

Det finns visserligen undantag till de föreläsningsmässiga videorna, exempelvis inom undervisning i ekonomi, juridik, medicin och ingenjörsvetenskap samt inom lärarutbildning. Dessa ämnen utnyttjar fallbaserat hypermediematerial som innehåller bland annat videor om situationer, fenomen och personer i samband med studerade fall. (Se Hakkarainen, 2007, 16, 36). Också den årliga internationella konferensen DIVERSE – Developing Innovative Video Resources for Students Everywhere presenterar flerformiga exempel på pedagogisk användning av digitala videor vid universiteten.

Uppmuntrande forskningsresultat

Det har forskats lite i användningen av digitala videor i universitetsundervisningen. De resultat som finns tyder dock på att det finns möjligheter att använda digitala videor i undervisningen bland annat för att stödja studiernas autenticitet och integreringen av teoretisk och praktisk kunskap. I min egen doktorsavhandling (Hakkarainen, 2007) planerades, genomfördes och vidareutvecklades vid Lapplands universitet två studieperioder som stöddes pedagogiskt av digitala videor. Studieperioderna tillämpar fallbaserad undervisning och problembaserat lärande (problem-based learning PBL). Videorna fungerade som en av utgångspunkterna för behandlingen av och problemlösningen i fallet samt som resurs för studenternas informationssökning. Studenterna både producerade och utnyttjade digitala videor som en del av sina studier.

Avhandlingen utredde hur studieperioderna stödjer studenternas meningsfulla studier och lärande (meaningful learning). Resultaten visar att studieperioderna stödde de flesta särdrag för meningsfulla studier och meningsfullt lärande som användes i undersökningen, bland annat studenternas emotionella engagemang samt studiernas kontextualitet, aktivitet, gemenskap och diskussionsformer. Nedan presenterar jag tre av dessa närmare.

Emotionellt – inverkar på känslorna

Studien visade att användningen och produktionen av digitala videor som en del av fallbaserad undervisning och problembaserat lärande hade samband med studenternas positiva emotionella engagemang i studierna under studieperioden. Studenterna rapporterade om känslor av intresse, inspiration, gemenskap och utmaning. De nätstuderande som deltog i undersökningen upplevde att det var inspirerande att titta på videorna med anknytning till fallen. Tittandet gav studierna omväxling och det sänkte också tröskeln att ta itu med studieperiodens arbete. Videorna var en bra utgångspunkt för studierna.

Autentiskt – regionala videor avsedda för undervisningsbruk

I min undersökning ingick en studieperiod i förvaltningsvetenskap som tillämpar fallbaserad undervisning. För den utvecklades två olika undervisningsformer: en närundervisningsversion och en nätversion. Studerandena i närundervisningsversionen deltog i produktionen av digitala videor i anslutning till fallen som behandlades. De skrev manuskript för möjliga problemsituationer i samband med fallen och spelade också in situationerna på video. Studenterna på nätkursen använde för sin del dessa simulerade situationsvideor som studiematerial. Forskningsresultaten visar att studenterna upplevde att studieperioden stödde i synnerhet studiernas kontextualitet. Det här syftar på att studierna sammankopplas med autentiska fenomen och problem. Med hjälp av digitaltekniken kan studenterna lättare producera egna samt ta del av andras videor som illustrerar autentiska regionala och lokala fenomen och problem.

Inom filmproduktionen har det konstaterats att digitaltekniken möjliggör ett mångsidigare programutbud med så kallade regionala filmer och filmer gjorda av amatörer. Det samma gäller videor avsedda för universitetsundervisningen. Regionala undervisningsvideor kan exempelvis fungera som stöd för fallbaserad nätundervisning. Mina resultat visade att studenterna upplevde fallen och videorna producerade utgående från autentiska regionala problem som intressanta, utmanande och inspirerande.

Aktivt – studenterna lär sig innehåll genom att göra videor om det

Den pedagogiska resurs som digitaltekniken erbjuder är att studenterna allt lättare själva kan medverka i videoproduktionen. Mitt doktorsarbete omfattade utvecklingen av studieperioden ”Digitaalinen video” som är PBL-baserad och som ingår i undervisningsplanen för mediefostran. Dess särdrag är att studenterna producerar digitala videor som vårt universitets pedagogiska fakultet beställer som undervisningsmaterial för fakultetens lärare. Videor som studenterna har producerat kan ses på studieperiodens webbplats. Denna produktionsmodell för digitala videor testades inom ramen för min undersökning.

Studenterna upplevde att de utöver tekniken att producera videor också hade lärt sig videornas innehåll samt projekthanterings- och samarbetsfärdigheter. Studien tyder också på att mediekompetensen utvecklades hos de studerande som producerade videor. Det förefaller som om studenterna också kan lära sig genom att producera videor om olika ämnen vid sidan av de mer traditionella inlärningsmetoderna. Närstudieperiodens studerande kan producera videor som en del av sina studier, varefter nätstudieperiodens studerande eller deltagare på följande kurs utnyttjar dessa videor. Studien visade att dessa produktionsmodeller är värda att tillämpas och vidareutvecklas.

Vi fortsätter forsknings- och utvecklingsarbetet kring den pedagogiska användningen av digitala videor vid Mediepedagogikcentret vid Lapplands universitets pedagogiska fakultet. I FVU:s definitionsrapport (Sariola 2003, 57) skissades 2003 ett scenario där användningen av videoteknologi har utvecklats ”från användning för föreläsningsundervisning mot en gemensam, upplevelsemässig och flerformig medieanvändning som en del av nätkurser”. Att ta sig an dessa och många andra utmaningar är fortfarande en aktuell uppgift för det virtuella universitetet.

Päivi Hakkarainen

Skribenten disputerade i juni vid Lapplands universitet på den pedagogiska användningen av digitala videor. Hon har tidigare varit projektchef för det virtuella universitetsprojektet och FVU-kontaktperson vid Lapplands universitet. Sedan 2003 arbetar hon vid Mediepedagogikcentret vid Lapplands universitets pedagogiska fakultet inom olika forsknings- och utvecklingsprojekt kring mediefostran samt IKT-pedagogik. För närvarande är hon mammaledig.

Källor:

• Hakkarainen, P. (2007). Promoting meaningful learning through the integrated use of digital videos. Doctoral dissertation, University of Lapland. Acta Universitatis Lapponiensis 121. University of Lapland, Faculty of Education.
• Kynäslahti, H., Parikka, R., Romanov, K., & Tuononen, K. (2004). Luento verkossa? Verkkoluento – Perusteita, piirteitä ja pedagogiikkaa. Helsinki: Yliopistopaino.
• Sariola, J. (red.). (2003). Videoteknologian käyttö yliopistoissa 2003-2006. Suomen virtuaaliyliopiston palveluhankkeiden määrittelyraportti. Suomen virtuaaliyliopiston e-julkaisuja 6.