IKT inom internationella magisterprogram – hålls musen i handen?

Jyväskylä universitet är ett internationellt universitet: internationalisering är ett synligt element i universitetets strategi, studenterna kommer från 70 olika länder och lärar- och studentutbyte bedrivs med över 300 utländska universitet. Universitetet har för närvarande 15 internationella magisterprogram med utländska examensstuderande. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har fått en allt centralare roll i dessa studier; exempelvis kursanmälningarna görs via det elektroniska studieinformationssystemet och på många kurser används nätinlärningsplattformar samt videoinspelningar uppladdade på nätet. Det finns till och med ett pilotprogram på kommande med ett internationellt magisterprogram som genomförs helt virtuellt.

Våren 2008 kartlade jag IKT-färdigheterna bland studenterna inom Jyväskylä universitets internationella magisterprogram samt huruvida IKT-stödet och -utbildningen är tillräckliga. Utredningen var en del av mitt utvecklingsprojekt inom den nationella TieVie-utbildningen om IKT-pedagogik som genomförs i samarbete mellan högskolorna. I mitt projekt fokuserade jag uttryckligen på situationen bland studenterna inom de internationella magisterprogrammen, eftersom de står inför två år av magisterstudier med en strikt tidtabell, där man ställvis använder mycket IKT och utgångsnivån på studenternas IKT-färdigheter varierar stort. I dagens läge är IKT-färdigheter också viktiga med tanke på arbetslivet. Informationen om stödbehovet och tjänsternas tillräcklighet är viktiga aspekter för att universitet ska kunna betjäna de internationella magisterprogrammen allt bättre.

Utredningen bestod av två separata enkäter, av vilka den ena var avsedd för de internationella magisterprogrammens utländska studerande och den andra för personalen. 12 personer svarade på enkäten för personalen och antalet svarande per program varierade från noll till två personer. På studentenkäten svarade 62 personer och antalet studerande som svarade varierade mellan 0 och 12 per program. Från tre program svarade inte en enda studerande, vilket delvis kan bero på programmets låga antal deltagare.

Studenternas brokiga IKT-utgångsnivå

Enligt kartläggningen kan utgångsnivån på IKT-färdigheterna bland de internationella magisterprogrammens studerande beskrivas som mycket brokig. I synnerhet studerande från utvecklingsländer har ofta bristfälliga baskunskaper. Vissa studerande har problem med att använda office-programmen, vilket försvårar studiernas framskridande. Andra studerande vågar för sin del inte öva datoranvändning på egen hand och de övriga studenterna är tvungna att hela tiden hjälpa dem. Alla studerande har inte heller de program som behövs för studierna på sin hemdator.

De som svarade på personalenkäten uppgav att studenterna lärt sig att använda IKT tämligen väl under studiernas gång. De påpekade också att personalens egna IKT-färdigheter och -anvisningar inverkar på användningen.

Med tanke på den varierande utgångsnivån på studenternas IKT-färdigheter kan man fråga sig vilka ansträngningar det har krävts av magisterprogrammens personal att höja studenternas IKT-färdigheter till en tillräcklig nivå. Enligt enkäten har studentrådgivningen belastat personalen i varierande mån och belastningen är störst i början av höstterminen.

Även studentenkäten visar att men i regel söker hjälp på IKT-problem på nära håll, dvs. av magisterprogrammets personal och övriga studerande. Att agera IKT-support kan belasta magisterprogrammens personal för mycket, så det bör erbjudas stöd i första hand på annat håll. Dessutom uppgav var femte studerande att de fortfarande vill lära sig datoranvändning helst med hjälp av en vän eller studiekompis, vilket innebär att man vill att hjälpen ska vara tillgänglig genast när man behöver den, och det är lätt att fråga råd av kurskamraterna. Studenterna önskar också att anvisningarna ska finnas samlade på institutionens webbplats eller på magisterprogrammets arbetsplats på inlärningsplattformen, där det är lättare att vid behov hitta instruktionerna än i e-posten eller utdelade kompendier.

Rätt attityd

Studentenkäten visar att majoriteten av studenterna dock har en optimistisk och självsäker attityd till IKT-användningen, vilket är mycket positivt. Så många som tio procent av dem som svarade ansåg till och med att de redan kan allt som behövs och saknade ingen hjälp för att lära sig nytt. Variationsbredden är dock stor, eftersom en lika stor andel av de svarande ville ha stöd för grundfärdigheterna. Studenterna motiverade behovet av stöd bland annat med att det används en stor mängd tillämpningar och att de är svåra att lära sig. En av de svarade kommenterade att informationstekniken har utvecklats sedan han avlade sin lägre högskoleexamen: 

Studenterna önskade stöd speciellt för program i anknytning till forskning, såsom informationssökning, användning av elektroniska artiklar och bibliotekssystem, statistikprogram samt specialprogram inom det egna ämnet. De forskningsbetonade önskemålen torde bero på studieskedet: i magisterprogrammen kan man börja på sitt examensarbete redan relativt tidigt i studierna. På grund av studenternas bakgrund och skillnader mellan olika länders utbildningssystem kan studenternas färdigheter och forskningsmetoder avvika stort från finländsk praxis.

God dräng, dålig husbonde

Majoriteten av studenterna ansåg att deras IKT-färdigheter har utvecklats under studiernas gång. De svarande bedömde att de använder IKT aktivt i sina studier och upplevde att den är till nytta. Nästan alla svarande upplevde att IKT ger studierna mervärde: den sparar tid och gör studierna mer interaktiva, roligare och effektivare. Man är väl medveten om betydelsen av IKT-färdigheter i det framtida arbetslivet: majoriteten av dem som svarade ansåg att IKT är mycket viktig. Studenterna använder sig av IKT också under fritiden. Studenterna använder i synnerhet kommunikationsprogram som Skype flitigt också för att kommunicera sinsemellan.

Men de studerande påminde också om vikten av närundervisning och att lärarna och studenterna också träffas ansikte mot ansikte. En av studenterna som svarade på enkäten sammanfattade saken: 

Utbildning enligt utgångsnivå

Utredningen gav värdefull information om bland annat hur kända tjänsterna hos universitetets IT-central och de engelskspråkiga instruktionerna är. En del av dem som svarade kände väl till de engelskspråkiga tjänster som står till buds, medan anvisningarna på vissa delområden tycktes bestå enbart av instruktioner som man söker på internet. IT-centralen bör förbättra inte bara sin engelskspråkiga service, utan också informationen om servicen och instruktionerna.

En utmaning för studenternas del är de varierande IKT-utgångsnivåerna. Studenterna borde erbjudas mer IKT-utbildning som dessutom inriktas enligt de olika utgångsnivåerna. Hittills har utbildningen getts enligt magisterprogram, men framöver borde studenterna ta ett nivåtest i IKT-färdigheter och enligt resultaten skulle de slussas till olika IT-utbildningar. På så sätt skulle studenterna inom olika magisterprogram också lära känna varandra, vilket skulle bidra till att skapa sociala nätverk och underlätta anpassningen till Finland och Jyväskylä.

Merja Ruuska

Skribenten är planerare vid Utvecklingsservice vid Jyväskylä universitets Dataadministrationscentral. Centralen har i uppgift att främja, stödja och samordna utnyttjande av informationsteknik i universitetets undervisning, forskning och administration.