På vilket sätt stödjer Bayerns virtuella universitet produktionen av nätkurser och studiehandledningen?

Bayerns virtuella universitet (Virtuelle Hochschule Bayern VHB) lägger till nya kurser i sitt program som en process i två steg

1) först en inbjudan att lämna förslag

2) därefter en anbudsinfordran.

Hela processen anknyter nära till VHB:s kvalitetssystem.

Inbjudan att lämna förslag

En gång om året ombes medlemsuniversiteten lämna förslag till nya nätkurser att utveckla. För varje kurs bildar universiteten ett konsortium och väljer en ledare för det. Förslag som kommer enbart från en högskola kan inte finansieras med undantag av de sällsynta fall där kursen erbjuds av endast ett universitet i Bayern, som t.ex. inom veterinärmedicin. Sådana förslag kan finansieras om de lämnas i samarbete med något universitet utanför Bayern.

Förslagen lämnas på standardiserade blanketter som kan laddas hem från VHB:s webbplats. Det viktigaste är att det finns efterfrågan på kursen åtminstone vid två medlemsuniversitet och att den studieprestation kursen ger ersätter en närundervisningskurs vid något medlemsuniversitet. Både universiteten och yrkeshögskolorna bildar inom sig konsortier eller så kan bägge högskoletyperna ingå i samma konsortium. Konsortiet måste meddela inom vilket/vilka undervisningsprogram den nya nätkursen kommer att utnyttjas och hur många studenter de väntar att söker till kursen per läsår.

Konsortierna och deras kurser fungerar inte som ”slutna cirklar”. Andra medlemsuniversitet kan utnyttja kurserna senare i sitt eget undervisningsprogram och studenterna vid alla medlemsuniversitet kan ta del av kursen gratis oberoende av om deras universitet är konsortiemedlem eller inte. (Studenter vid universitet utanför konsortiet bör dock innan de anmäler sig kontrollera att deras hemuniversitet godkänner de prestationer dessa kurser ger.)

Kursförslagen granskas av VHB:s programkommitté. Kommittén består av åtta personer av vilka fem är ansvariga direktörer för undervisningen vid medlemsuniversiteten. Programkommittén väljer de mest lämpade förslagen för finansiering och lämnar en rekommendation till direktionen. Programkommittén rekommenderar inte enbart sådana kurser som det finns stor efterfrågan på, dvs. de kurser man förväntar sig flest deltagare till. Särskild uppmärksamhet får kursförslag som gör det möjligt att etablera nya undervisningsprogram vid medlemsuniversiteten, som t.ex. magisterprogram vid yrkeshögskolorna.

På basis av programkommitténs rekommendationer beslutar direktionen sedan om vilka förslag som ges finansiering. Efter det ombes konsortierna bakom förslagen att lämna detaljerade kursbeskrivningar.

Anbudsinfordran

Kursbeskrivningarna ligger som grund för följande processfas, dvs. anbudsinfordran. Vanligtvis (men inte alltid) lämnas anbud både på kursbygget och studierådgivningen.

Standardkurserna motsvarar cirka två veckotimmar per termin (oftast 3 ECTS studiepoäng) och kan finansieras upp till 40 000 euro. Kostnader som överskrider detta belopp måste konsortiet självt täcka, även om kurserna nästan aldrig blir dyrare än så.

VHB finansierar studierådgivningen på standardkurserna med 25 euro om studenten deltar i kursens slutprov. Den här regeln har kritiserats eftersom studenterna kan utnyttja studierådgivningen i omfattande grad trots att de inte deltar i slutprovet. Å andra sidan förekommer det också fall där en student anmäler sig till en kurs men inte deltar, så enbart anmälan är inte heller någon lämplig indikator för behovet av studierådgivning. Den mest objektiva måttstocken på studierådgivning per student vore att följa studentens aktivitet men detta är i strid med datasekretesslagen.

För de flesta förslagen inkommer anbud endast från det konsortium som har lämnat förslaget i fråga, men det kan förekomma fall med konkurrerande anbud eller fall där producenten måste hittas utanför konsortiet. Av yttersta vikt är att det inte får finnas koppling mellan efterfrågan på en kurs och vem som kommer att producera den. Med andra ord accepteras inte läget att ”vi har efterfrågan på en viss kurs endast om kollega XY producerar den”.

Anbudsinfordran publiceras på VHB:s webbplats. Dessutom distribueras den till organisationer motsvarande VHB i andra delar av Tyskland och tyskspråkiga länder. VHB uppmuntrar användningen av kurser som är producerade utanför Bayern. VHB:s policy är att inte finansiera planeringen och utvecklingen av sådana kurser som finns tillgängliga på annat håll och för vilka VHB kan erhålla licens.

För att bli godkänd som producent av en viss kurs måste den anbudslämnande organisationen teckna ett avtal med VHB som ger VHB ensamrätt till kursen som nätkurs. Om kursen även har andra finansiärer kan avtalet justeras så att det lämpar sig för situationen.

Producenten förbinder sig att själv organisera kursverksamheten (dvs. tillhandahålla tutortjänster och studierådgivning) under minst fem år. Vanligtvis läggs kursmaterialet på den producerande högskolans server. Om den producerande organisationen av någon anledning inte längre kan erbjuda kursen kan VHB flytta över den till någon annan. Hittills har det förekommit endast ett fåtal överflyttningar av detta slag. För det mesta har någon annan vid det producerande universitetet åtagit sig att sköta kursen.

Kursproduktion, kursarrangemang och kvalitetssäkring

Alla medlemmar i ett givet konsortium har rätt att delta i kvalitetssäkringsprocessen medan kursen produceras, och uppmuntras också att göra det, särskilt genom att medverka vid ”milstolpemötena” där man presenterar och diskuterar hur arbetet framskrider. Också medlemmar ur VHB:s projektledning deltar i dessa möten. På detta sätt kan alla medlemmar vara säkra på att kursen motsvarar deras förväntningar och att eventuella problem kan lösas i ett så tidigt skede som möjligt.

VHB finansierar även utbildningen av studierådgivare på nätet för sina kurser. Utifrån en anbudsinfordran valdes för detta ändamål ett utbildningsprogram som erbjuds av psykologiska institutionen vid Münchens universitet. Personalen vid de organisationer som erbjuder VHB:s kurser kan gå dessa kurser avgiftsfritt.

Studenterna utvärderar kurserna terminsvis och resultatet diskuteras av dem som sköter kursen. Efter att kursen har gått i fem terminer görs en kollegial utvärdering av två personer där den ena fokuserar på mediepedagogiken och didaktiken och den andra på ämnesinnehållet. De har även tillgång till studenternas utvärderingsresultat. Resultaten av den kollegiala utvärderingen behandlas både i programkommittén och direktionen och gås igenom med kursarrangörerna.

Kursarrangörerna kan ansöka om finansiering även för uppdatering av kurserna om uppdateringsbehovet är större än t.ex. uppdatering av källor eller liknande som också måste göras vid närundervisningen. Sådan finansiering beviljas förutsatt att det fortfarande finns en tillräckligt stor efterfrågan på kursen.

Paul Rühl

Skribenten är direktör för Bayerns virtuella universitet och koordinator av EuNeOn-nätverket.

Källtexten är skriven på engelska.