E-lärande för internetgenerationen

Studenter och lärare från Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Katalonien i Spanien och Sverige deltog i studien. Avsikten var att utreda om målgruppen delar de egenskaper som förknippas med dagens ungdom i den allmänna forskningslitteraturen.

ICT default mode

I studien avser vi med termen "internetgeneration" unga människor födda 1980 eller senare och som har växt upp med informationsteknik. De är i s.k. ICT-default mode. I litteraturen karaktäriseras gruppen av egenskaper som

• snabb och otålig
• att föredra att lära sig genom att göra
• resultatinriktad
• social och interaktiv
• att göra många saker samtidigt
• visuellt inriktad
• rörlig och i kontakt med andra.

Interaktiv och många saker samtidigt

Vi formulerade dessa egenskaper till 13 påståenden och bad 96 studenter och 30 lärare att på en femgradig skala ange i vilken mån de instämmer med påståendena (1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt).

Egenskaperna hos dagens förstaårsstuderande (genomsnitt av svaren)

ES = Spanien, FR = Frankrike, GE = Tyskland, IT = Italien, NL = Nederländerna, S = Sverige

De flesta studenterna ansåg att "social och interaktiv" var en viktig egenskap. Tyska och nederländska lärare ansåg att dagens studenter är "sociala och interaktiva" medan lärarna i de tre andra länderna såg "resultatinriktning" som den viktigaste egenskapen. Studenterna och lärarna var även i viss mån av samma åsikt att studenterna gör flera saker på en gång: de utför uppgifter samtidigt och är rörliga och i kontakt med andra. Intressant var att vi inte kunde finna stöd för påståendet att studenterna "föredrar att lära sig genom att göra" och inte heller för "visuell inriktning", som ofta kopplas ihop med unga människor.

Resultatens betydelse för undervisning och lärande

Vi gjorde oss tankar om resultatens betydelse för undervisnings- och lärandeprocessen. Vilka undervisnings- och lärandemetoder är bäst lämpade för internetgenerationens studenter? Slutsatsen att egenskapen "social och interaktiv" är viktig för denna generations studenter stämmer överens med teorierna för social konstruktivism samt aktivt och autentiskt lärande. Ett konkret exempel är att inkludera kollaboration och feedback från medstuderande i lärandeprocessen. Ett ännu mer konkret exempel är att studenterna jobbar med autentiska uppgifter i grupp. Vid detta kan man dra nytta av t.ex. virtuella lärmiljöer, wikibaserade webbplatser (sidor som skapas av användarna), bloggar eller videokonferenser. När lärprocessen omfattar att ge feedback blir studenterna tvungna att granska andras material ur en annorlunda, konstruktiv synvinkel.

De förstaårsstudenter från högskolorna som deltog i studien förväntade sig

• att informationstekniken är up-to-date
• inte att det egna universitetet behöver vara föregångare
• att det finns ett trådlöst nätverk på campus
• att man når lärarna snabbt över e-post
• att en virtuell lärmiljö står till förfogande
• att det erbjuds föreläsningar på nätet (som en tjänst).

Kvaliteten är avgörande

Studenterna nämnde att alla informationstekniska verktyg kan användas i undervisnings- och lärandeprocessen såvitt de används rätt. Studenterna från vissa länder tyckte inte om att mobiltelefonen används som verktyg vid lärandet. Det här är intressant eftersom mobiltelefonen är det som studenterna använder allra mest. Den är dock avsedd för privat bruk, och därför använder studenterna inte gärna mobiltelefonen i studierna. I en del länder ansåg studenterna att Messenger (stör för mycket) eller spel (avsedda för nöje) inte bör användas i studierna. Intressant var att största delen av studenterna ansåg att kvaliteten på informationen var den viktigaste egenskapen. Detta är i linje med den betoning på informationskompetens som kan ses i Europa.

Sammanfattningsvis kan konstateras att universiteten i någon mån är beredda att möta den nya internetgenerationens studenter. De flesta universitet har åtminstone en virtuell lär- eller samarbetsmiljö för att underlätta undervisnings- och lärandeprocessen. En aktuell trend är även att använda program som en tjänst och inte som en produkt. Det beror på universitetets utbildningsvision om dessa pedagogiska tillvägagångssätt är lämpliga att användas.

Ineke Lam och Magda Ritzen

Ursprungstexten är på engelska och finns på OEB:s webbplats.

Skribenterna arbetar på IVLOS-institutet vid universitetet i Utrecht som experter inom användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen och är med i projektet eLene-TLC för att bygga lärcentret eLene-TLC för IKT-pedagogik.

Mer information om projektet finns på eLene-TLC:s webbplats. På samma adress kan man även prenumerera på eLene-TLC:s nyhetsblad.

eLene-TLC-projektets samarbetspartner

• Vidéoscop-Université Nancy 2 (FR) - Koordinator
• Université Paris-Dauphine (FR)
• Politecnico di Milano - METID (IT)
• University of Bremen (DE)
• Universitat Oberta de Catalunya – UOC (ES)
• Helsinki University of Technology for FVU (FI)
• University of Umeå (SE)
• Utrecht University (NL)
• Polish Virtual University (PL)

Ineke Lam och Magda Ritzen presenterar resultaten från sin studie i sessionen Getting Ready for Generation Y vid konferensen Berlin Online Educa fredagen 5.12 kl. 14.15–16.00.