Internationellt samarbete inom nätundervisning i matematik

Projektets motiv och bakgrund

Internationellt samarbete har alltid ingått i matematikforskningen och som läroämne har matematiken länge varit en föregångare i att utnyttja informationsteknik. Inom det virtuella universitetsprojektet MatTaFi som koordineras av Tekniska högskolan och dess föregångare projektet MatTa har man i Finland utvecklat nätstudiematerial i matematik sedan början av 1990-talet. Å andra sidan har utbudet av egentlig nätundervisning i matematik varit tämligen litet, och nätstudiematerialet har närmast använts av kretsen kring dess utvecklare.

Det finns många orsaker till att nätundervisningen har varit så blygsam. En orsak är säkert att det inte är lätt att framställa matematiska formler och symboler på nätet och inte heller att genomföra räkneövningar som är en väsentlig del av kurserna. Det har varit tekniskt krävande att producera nytt nätstudiematerial och också att vidareutveckla befintligt material. Det har i regel varit svårt för studerande att producera matematisk text i elektronisk form, vilket har gjort det problematiskt att exempelvis skicka in övningsuppgifter och -arbeten över nätet.

Å andra sidan har det gjorts betydande framsteg i dessa avseenden på den senaste tiden bland annat som resultat av utvecklingsarbetet inom ramen för projektet MatTaFi. Till exempel har övningsuppgifter som lämnas in över nätet och granskas automatiskt blivit en central del av TH:s grundundervisning i matematik under de senaste åren. Grundkurserna har ett stort antal deltagare: exempelvis gjordes 5512 inloggningar i övningssystemet i september 2008, vilket berättigar till 11:e plats i den nationella Haka-inloggningsstatistiken.

Intresset för att starta ett internationellt samarbetsprojekt väcktes av en rad saker som inträffade 2006–2007. Förändringar i nätverket MatTaFi gav anledning att begrunda nätverkets betydelse, resultat och långsiktiga utsikter. Inom projektets ramar hade man fått till stånd mycket bra material och ett utvecklingsarbete kring det. Det som dock upplevdes som ett problem var att materialet inte i tillräcklig utsträckning hade tagits i bruk utanför nätverket.

Det ansågs nödvändigt att utveckla ett internationellt samarbete för att främja användningen av materialet, och man tänkte sig också att därigenom uppnå besparingar i den framtida produktionen av material, framför allt i fråga om programmeringen. Man ansåg att tekniken nu mognat till en sådan nivå att det var mer realistiskt än några år tidigare att ta i bruk nätundervisningen i större skala. Dessutom tyckte man att målen för tidigare projekt i stort sett antingen hade uppnåtts eller de hade föråldrats, så det var rätt tidpunkt för att söka nya idéer. Samtidigt utlyste Finlands virtuella universitet pilotprojekt för samarbetet med Bayerns virtuella universitet VHB.

Finansiering och avtal

Projektet började planeras på De nationella dagarna för virtuell universitetsutbildning 2007, dit FVU hade inbjudit projektets tyska samarbetsperson. I den workshop som hölls skisserade man snabbt upp en projektplan som fokuserades dels på översättning av existerande material och produktion av nytt material, dels på att tillsammans genomföra egentliga nätkurser.

Efter att de preliminära planerna var klara uppstod givetvis den centrala frågan hur projektet skulle finansieras. Utgångspunkten var att parterna skulle delta så likvärdigt som möjligt i finansieringen, men det här var utmanande i praktiken eftersom de båda länderna har så olika modeller för finansiering av den här typens projekt. Finland befann sig i ett brytningsskede: tidigare hade man kunnat ansöka om projektfinansiering för virtuell universitetsverksamhet, men man visste redan i projektets planeringsskede att undervisningsministeriets projektfinansiering skulle upphöra. I Bayern har ministeriet koncentrerat och kanaliserat finansieringen till Bayerns virtuella universitet, som en gång om året inbjuder sina medlemsuniversitet att komma med förslag till nya nätkurser att utveckla. För att få igång arbetet så snabbt som möjligt, beslöt man ansöka om finansiering för ett pilotprojekt med ett projektförslag som lämnades till Tekniska högskolans rektor. Också FVU bidrog till finansieringen med ett mindre belopp för start av internationell verksamhet. I det här skedet av projektet verkade den tyska delen av projektfinansiering vara säkerställd.

En stor praktiskt utmaning som man emellertid stötte på var att göra upp avtalen för projektet. I sina finansieringsvillkor förutsätter Bayerns virtuella universitet att det får licens för att sprida det material som produceras. Det visade sig dock vara svårt att bevilja denna licens, eftersom upphovsmannen behåller upphovsrätten för material producerat i Finland om inte annat avtalas separat. Dessutom är det inte möjligt att överlåta upphovsrätten till tredje part utan ersättning eller formellt avtal.

I planeringsskedet hade projektet bara avtalat löst om att tillämpa öppna publiceringslicenser. Samarbetsavtalet mellan FVU och VHB tar inte ställning till villkoren för licensering. Efter diskussioner med TH:s jurister beslöt man sig för att göra upp ett detaljerat avtal om forskningssamarbete, där parterna utgörs av TH, medräknat Institutionen för matematik och systemanalys samt FVU:s serviceenhet som är en fristående institution, och Bayerns virtuella universitet VHB. Det fanns ingen färdig modell att använda för avtalstexten. Tidigare avtal fokuserade i huvudsak på fördelningen av inkomster från patenträttigheter och de inbegriper sekretess- och andra skyldigheter som lämpar sig dåligt för studiematerial. Utformningen av avtalen orsakade mycket arbete och detta försenade starten av det egentliga projektet med mer än ett halvår.

Pilotprojektets praktiska resultat hittills

Man valde att under projektets pilotfas genomföra en engelskspråkig del av kursen i differential- och integralkalkyl. Sådant material passar att ingå i olika typer av matematikkurser den första höstterminen. Tanken var också att kursen vid TH lätt kan integreras i existerande examenskrav. Den här aspekten är viktig, för det är fråga om grundundervisning och det är svårt att ändra på kraven i den. Samtidigt förbättras utbudet av grundundervisning på engelska och studentantalet ökar genom att kurserna blir tillgängliga också utanför TH. Meddelande om kursen publicerades utöver i TH:s studiehandbok också på FVU-portalen, i JOOPAS-tjänsten samt på kurssidorna för TH:s öppna universitet. På grund av att avtalen försenades kunde kursen inte arrangeras samtidigt i Tyskland, utan där börjar den först i november.

Förutom själva kurserna har projektet gett upphov till olika typer av biprodukter. I samband med att projektet förbereddes tog man fram ett användarvänligt verktyg som lämpar sig för produktion av nätmaterial. Med hjälp av det har man skapat ett interaktivt nätmaterial i anslutning till grundkursen, som också innehåller automatiskt rättade nätövningar. Genom samarbetet har man uppnått besparingar i produktionen av material, men besparingarna har dock i pilotfasen blivit mindre än det extra arbete som de komplicerade avtalen orsakade. Projektet har väckt stort intresse såväl i Finland som utomlands, och också för sin del påverkat den livliga diskussion om utveckling av grundundervisningen som på senaste tid förts vid TH.

Antti Rasila

Skribenten är undervisande forskare vid Tekniska högskolan och projektchef för projektet som presenteras här. Han har också presenterat projektet på online-seminariet Kansainvälisen verkko-opetuksen kokemuksia ja käytäntöjä (Erfarenheter av och praxis inom internationell nätundervisning).