Framsida > Aktuellt_ex > Synvinklar > Raketlära i FVU:s gränssnittsskola
December 2008

Raketlära i FVU:s gränssnittsskola

Den finska regeringens strategi för strukturell utveckling uppmuntrar universiteten att bilda administrativa konsortier och att utveckla kompabiliteten hos sina elektroniska tjänster. Finlands virtuella universitet har antagit denna utmaning och startat gränssnittsskolor för universitetens och yrkeshögskolornas datasystemexperter. Verksamheten präglas av öppet samarbete och snabb spridning av resultaten på högskolefältet som befinner sig i ständig förändring.

FVU:s gränssnittsskola är en direkt fortsättning på det produktiva standardiseringssamarbete som universiteten, yrkeshögskolorna och Utbildningsstyrelsen har bedrivit under de senaste åren. På fem år har man tagit fram fem stycken så kallade M-definieringar, det vill säga gemensamma terminologi- och informationsmodellstandarder för studieförvaltningen. De möjliggör redan XML-överföring av metadata för studierätt, examenskrav, undervisningsutbud, studieprestationer och studiematerial mellan datasystem. Nästa år ska man ta fram en M-definiering av informationen i högskolornas urvalsguider, alltså för beskrivning av utbildningsutbudet och urvalskriterierna.

M-standarderna har skapat en bas för att få till stånd fungerande gränssnitt mellan studieförvaltningens datasystem. Nästa steg är att definiera och ta i bruk en gemensam teknisk gränssnittsarkitektur för utvecklingen av universitetens datasystem.

När universiteten nu planerar konsortier och samgångar har gränssnittsarbetet som stöder utvecklingen av datasystem fått en helt ny vikt. Samtidigt ställs så höga förväntningar och krav på det tekniska gränssnittsarbetet att de enskilda universiteten inte kan klara av dem utan koordinerat samarbete.

FVU:s serviceenhet startade i februari 2008 en gränssnittsskola för universitetens och yrkeshögskolornas datasystemexperter för att skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan tjänsteproducenterna. Efter startworkshopen har gränssnittsskolan haft träffar i mars, maj och november. Gränssnittsskolans uppgifter är:

  • uppföljning av området och utbyte av lägesinformation;
  • diskussion om helhetsarkitekturen;
  • gemensam prioritering av utvecklingsobjekt;
  • fördelning av arbetet och spridning av resultaten.

Varje träff har haft som mål att avtala om minst en metod som är gemensam för alla parter; med den här småstegsprincipen har man åstadkommit konkreta resultat.

Det övergripande målet har varit att säkerställa tjänsteproducenternas egen handlingsförmåga och arbetets genomslagskraft i ett läge där högskoleväsendet samtidigt genomgår flera förändringsprocesser som försvårar en tillräcklig informationstillgång.

Informationssamhällets nya generalplan

I programmet för Matti Vanhanens andra regering konstateras att ”Utbudet av elektroniska tjänster och produkter utökas och deras kompatibilitet förbättras, användningen av öppna gränssnitt på ett konkurrensneutralt sätt i data- och kommunikationssystem inom den offentliga förvaltningen möjliggörs...”.

Verktyget för att förbättra kompabiliteten inom statsförvaltningen är en så kallad helhetsarkitektur. Helhetsarkitekturen syftar till att stödja regeringsprogrammets mål om att genomföra kundorienterade flerkanaliga tjänster, förvaltningens strukturreform samt effektiveringen av hållbar utveckling och handling. Helhetsarkitekturen beskriver hur organisationens tjänster, processer, enheter och människor samt de informations- och kommunikationstekniska lösningarna fungerar som en helhet.

I planen för utvecklingsprogrammet för kompabilitet (VM125:00/2007) konstateras att spridningen av helhetsarkitekturen planeras under 2008 och genomförs som samprojekt i form av arkitekturskolor; den första arkitekturskolan genomförs senast under 2009.

Verksamheten inom FVU har främjat de grundläggande målen i den strukturella utvecklingen i enlighet med FVU:s konsortieavtal sedan 2001 och därför fann man snabbt ett sätt för att genomföra utbildning om ”den stora generalplanen”. När man i slutet av 2007 konstaterade att behovet av utveckling av verksamhetsmiljön var så akut att man inte kunde vänta på koordinering uppifrån, inleddes en dialog bland experterna som bereder högskolornas interna arkitekturlösningar inom ramen för Gränssnittsskolan i februari 2008.

Förhoppningsvis ska detta grundläggande arbete stödja sammanpassningen av helhetsarkitekturmodellens övergripande mål och de funktionella behov som uppstår på tjänsteproduktionsnivån. Det väsentliga är att hitta gemensamma metoder och tekniska lösningar med vilka informationen i olika system effektivt kan utnyttjas av de elektroniska tjänster som behöver dem.

Exempel på samarbete: Oodi-konsortiets WS-projekt och dess många förmånstagare

Ett av FVU-gränssnittsskolans grundteman har varit Oodi-konsortiets projekt för WS-gränssnittsarkitektur. Det har bedömts ha så vittgående konsekvenser och producera så mångsidiga fördelar, att nätverkets resurser har fokuserats på att sparra detta projekt och utveckla samarbetsekonomin.

Oodi-konsortiets WS-gränssnittsarkitektur innehåller två kärntjänster: överföring av data om undervisningssituationer samt överföring av studieprestationer. Ifall man hittar en lämplig modell för att utvidga samarbetet, kan man sammanföra resurser för att redan i nästa skede öka antalet tjänster som genomförs, och samtidigt säkerställa de tekniska lösningarnas lämplighet också vid övriga högskolor.

En tjänst som till exempel en omfattade överföring av nya studerandes inskrivningsuppgifter till studiedatasystemet skulle tillsammans med de ovan nämnda tjänsterna göra det möjligt att automatisera bland annat de centrala faserna i studentmobiliteten. Eftersom det också planeras att universitetens elektroniska ansökningssystem ska innehålla en inskrivningsfunktion, skulle även den kunna få stöd av samma lösning.

Därigenom skulle man relativt snabbt kunna omsätta de gemensamt framtagna centrala definieringarna i praktiken och dra nytta av det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Nedräkningen för raketen har börjat

Undervisningsministeriet startade i juni 2008 högskolornas gemensamma projekt RAKETTI. RAKETTI är förkortning på projektets finska namn Rakenteellisen kehittämisen tukena tietohallinto. På svenska heter projektet IT-stödd strukturutveckling vid högskolorna. Syftet med RAKETTI-projektet är att förbättra kvaliteten, kompabiliteten och användbarheten av den information som gäller högskolorna samt av de tillgängliga IT-lösningarna på nationell nivå. Det står alltså för genomförandet av statsförvaltningens helhetsarkitekturmodell inom undervisningsministeriets förvaltningsområde.

Verksamheten indelas i tre delprojekt med utvecklingsområdena högskolornas helhetsarkitektur, ett bassystem för studieadministrationen samt en begreppsmodell och ett datalager. Finska IT-centret för vetenskap CSC samordnar delprojekten.

Delprojekten består för sin del av underprojekt som genomför deras övergripande mål. Högskolorna godkände under resultatförhandlingarna våren 2008 en finansieringsmodell för genomförandet av underprojekten, som går ut på att undervisningsministeriet betalar hälften av utvecklingskostnaderna och högskolorna den andra hälften.

När det samtidigt konstaterades i resultatförhandlingsofferten att ministeriet inte tillåter direkt eller indirekt finansiering för utvecklingsarbete som konkurrerar eller sker parallellt med RAKETTI-projektet, så tolkades detta på högskolefältet först så att ansvaret för att planera, genomföra och samordna alla projekt som bereder gemensam datainfrastruktur flyttas till CSC.

Den här tolkningen konstaterades snabbt vara alltför snäv. Aktörerna inom RAKETTI uppmuntrar högskolorna ett erbjuda bra datatjänstlösningar som lämpar sig för nationell användning att vidareutvecklas inom ramen för RAKETTI.

Det som har upplevts som tämligen utmanande i nedräkningen för RAKETTI är hanteringen av väntetiden inför det nya bassystemet för studieadministrationen – det vill säga att sätta upp gemensamma delmål under övergångsfasen på flera år då högskolorna är tvungna att såväl upprätthålla och utveckla sina nuvarande datasystem som förbereda sig på det nya, i grunden gemensamma systemet.

Dessa frågor om arbetshanteringen under övergångsfasen har behandlats ur gräsrotssynvinkel på alla FVU:s gränssnittsutbildningar under det gångna året.

Välkommen med i verksamheten inom FVU:s gränssnittsskola!

Totti Tuhkanen och Sami Hautakangas

Totti Tuhkanen är utvecklingschef vid utvecklingsenheten för Finlands virtuella universitet och sammankallare i FVU:s gränssnittsskola.

Sami Hautakangas är datasystemchef vid Tammerfors universitet samt aktiv elev vid gränssnittsskolan.