Framsida > Aktuellt_ex > Synvinklar > Webbredskap som stöd vid handledning av internationella studenter
February 2009

Webbredskap som stöd vid handledning av internationella studenter

Vid handledning av internationella studenter måste man i allt större grad beakta studenternas olika kulturbakgrund och kompetensbehov för att uppnå meningsfulla lärandemål. Vid Kuopio universitets enhet för folkhälsovetenskap har man som stöd för processen att handleda utländska studerande använt webbverktyg som lämpar sig för dessa utmaningar.

Årligen inleder 10–15 studerande från olika håll i världen sina studier inom Kuopio universitets internationella magisterprogram i folkhälsovetenskap. Magisterprogrammen är tvååriga (120 studiepoäng). I regel avläggs de obligatoriska studierna under det första läsåret. Under det andra året skriver de flesta studerande sitt slutarbete.

Utmaningar i handledningen av internationella studerande

Den snäva tidtabellen och de internationella grupperna ställer studierådgivningen inför många utmaningar: den heterogena studerandegruppen har varierande studieförmåga och -sätt. De behöver mycket rådgivning i allting från att skriva essäer till att läsa till tentamen. Studenterna har olika utbildning bakom sig. Vissa av dem har redan avlagt en examen på magisternivå, andra har endast en kandidatexamen. Också huvudämnena inom tidigare examen kan variera, men alla har dock en koppling till hälsovetenskap. Dessutom är det finska högskolesystemet och examensstrukturen främmande och kräver omsorgsfull introduktion.

Det har varit utmanande att identifiera utländska studenters personliga lärandemål och handleda dem att avlägga studier som är viktiga i deras kommande karriär. Många av dem återvänder till sitt hemland där karriäralternativen och arbetslivets realiteter är främmande för den finska handledaren. Den här situationen kräver självreflektionsförmåga av studenterna så att de kan planera studier som lämpar sig bäst för dem själva samt marknadsföra den kompetens som studierna gett dem.

Utländska studerande är sällan vana vid att använda internet eller webbredskap i studierna. Därför måste de få ingående presentation också av webbredskapen och handledningspraxis. Exempelvis användningen av studenttutorer i webbhandledningen är inte en självklarhet för dem. Studenterna är inte vana vid att få återkoppling av andra studerande och därför kan de ifrågasätta det meningsfulla med att ha studenttutorer.

Vid Kuopio universitets enhet för folkhälsovetenskap har man som stöd för handledningen av utländska studerande använt olika webbverktyg. Handledning som sker på webben har som mål att stödja studenternas lärandeprocess och utvecklingen av deras expertis inom folkhälsovetenskap samt att förstärka studenternas självbedömningsförmåga. Vi har märkt att användning av rätta verktyg i lämpligt skede av studierna gör det lättare att uppnå lärandemålen såväl ur studentens egen som handledarens synvinkel.

Webbredskap för studiehandledning

Under den första terminen gör studenterna upp en personlig studieplan inom studieperioden ”Orientation to Public Health Studies” som byggts upp i lärandemiljön Moodle. På webben utför studenterna inlärningsuppgifter med hjälp av vilka de får en introduktion till studierna i folkhälsovetenskap och studiemetoderna samt utforskar sin egen bakgrund och sina studiefärdigheter. Samtidigt övar de sig att använda Moodle-lärandemiljön och olika redskap.

Hösten 2007 tog enheten i bruk webbtutortjänsten VERSO som finns på både finska och engelska. Tjänstens syfte är att erbjuda studenterna information och råd om universitetsstudier, lärande, studieperioder och om att utföra olika uppgifter, avlägga tentamina och skriva lärdomsprov. I tjänsten presenterar också tidigare internationella studerande sina erfarenheter av studierna och sin senare karriär. Tanken med webbtutorn är att samla all väsentlig information om studierna tydligt tillgänglig på en plats.

Lärandedagboken ONNI är ett webbverktyg som utvecklats vid Kuopio universitet och som studenterna kan använda för att sammanställa lärandedagböcker och portfolier. Vi har använt lärandedagboken ONNI på många olika sätt på studieperioderna för att skriva lärande- och föreläsningsdagböcker. På det här sättet får studenterna träning i att reflektera över sitt eget lärande och ett tydligt elektroniskt dokument över detta som de kan använda senare, exempelvis för att sammanställa en portfolio.

Vad tillför webbhandledningen och -verktygen?

Trots att webbverktyg i sig inte kan ersätta traditionell handledning som sker på personlig nivå, har de tillämpningar som skapats gett fungerande tilläggslösningar för att genomföra handledningen. Webbverktygen har planerats för att betjäna studerande med olika kulturbakgrund så väl som möjligt. Vi har märkt att exempelvis plagiering också är en kulturbunden sak. Studenterna anser inte alltid, trots instruktioner, att direkt kopiering av en text utan citat och källhänvisning är fel, eftersom det här är gängse praxis i inlärningsuppgifter i vissa länder. För att undvika problemet har vi gett täckande instruktioner angående plagiering både på studieorienteringsperioden och i webbtutortjänsten VERSO. Vidare kan studenternas motvilja mot att fråga om saker som de inte förstår vara kulturbunden. Därför är det viktigt att informationen om studier och studieplanering finns lätt tillgänglig.

Ur handledarens synvinkel har webben minskat behovet av upprepning då studenterna får information på en och samma plats. Innan de går till handledaren kan studenterna kontrollera om det finns ett svar på deras fråga antingen i materialet för studieorienteringsperioden eller i webbtutortjänsten VERSO. Dessutom är det en stor fördel att handledningen inte är bunden till vare sig tid eller plats. I webbtutortjänsten får också de studenter hjälp som redan har återvänt till sitt hemland, men vars studier fortfarande är oavslutade.

Användningen av Moodle på orienteringskursen har ökat studenternas webbinlärningsförmåga, vilken de behöver under hela sin studietid. Dessutom har den tydliga och visuella helhetsstrukturen hjälpt studenterna att bättre gestalta de krav som ställs på dem. De skriftliga övningarna som görs under studieperioden hjälper dem att tydligare se sina egna mål. Studierna på webben har gett studenterna mer flexibilitet i deras tidsanvändning speciellt under den jäktiga perioden i början av studierna.

Studenterna övar självreflektion på olika webbstudieperioder med hjälp av lärandedagboken ONNI. De funderar över sitt kunnande, sina mål och de kompetenser som studierna ger. ONNI erbjuder ett arkiv där en enskild studerandes alla lärandedagböcker finns sparade för senare granskning eller sammanfattning. Studenterna kan själva bestämma vilket material de låter läraren se. Att skriva lärandedagbok har varit givande för de internationella studenterna som ofta är vana vid att läraren kräver det där enda riktiga svaret. Övning i självreflektion har utöver kritiskt tänkande också tränat studenterna att identifiera sitt eget kunnande. Som vi nämnde ovan, är detta viktigt med tanke på såväl studierna som karriärplaneringen.

Det centrala i internationella studenters webbstudiefärdigheter och övningen av dessa är en god introduktion till de webblärandemiljöer och -verktyg som används samt tillgång till närstöd. Att i mån av möjlighet beakta kulturskillnader förbättrar studenternas lärande och studiemotivation samt eliminerar onödiga hinder för lärande. Allt är inte alltid som det ser ut att vara, utan det är viktigt att sätta sig in i de utländska studenternas kulturbakgrund och studiestil vid planeringen av webbundervisning och -handledning avsedd för dem.

Maarit Sinikangas och Ari Haaranen

Maarit Sinikangas har varit koordinator för de internationella magisterprogrammen vid Kuopio universitets enhet för folkhälsovetenskap.

Ari Haaranen är planerare vid Kuopio universitets enhet för folkhälsovetenskap och koordinerar universitetsnätverket för hälsovetenskap TerveysNet.

Länkar: