06.02. | Konsortiets årsmöte
25.-26.03 |De riksomfattande dagarna om virtuelisering vid universiteten Utbildningscentralen Dipoli, Esbo.
Dessutom ville man klarlägga hur de projekt som redan genomförts eller som planeras jämte de tjänster som produceras på basis av dessa stöder lärarnas yrkesmässiga utvecklingsbehov med avseende på nätverksbaserad undervisning. Rapporten skapar grund för fortsatt planering av tjänstehelheten.
Enligt utredningen blir tröskeln för att ta i bruk informations- och kommunikationsteknik lägre om man har möjlighet att avancera lugnt. Genom att först pröva på nätstödd undervisning i mindre skala inom den egna undervisningen blir det lättare att hantera förändringen. De lärare som intervjuades under utredningen önskar få information om olika försök med nätbaserad undervisning och metoder som utfallit väl inom olika vetenskapsgrenar.
Disciplinspecifika och tvärvetenskapliga nätverk utgör viktiga stödpelare för lärarna vid implementeringen av nya arbetssätt. Lärarna ser det som en värdefull resurs att kunna utbyta erfarenheter och få kollegial information. Nätverksprojekten sågs som ett gott forum för teamarbete, arbetsfördelning och kompetensutbyte. Lärarna ansåg det vara önskvärt att nätverkens sätt att arbeta skulle tas i bruk även utanför nätverken.
Enligt utredningen bedömer lärarna sina tekniska färdigheter som nöjaktiga. De önskar hjälp med uppgifter som kräver specialkunnande, såsom att producera bilder, videor och grafik. Övergången till nya metoder sågs mera som en attitydfråga än en kompetensfråga.
Lärarna upplever disponeringen av tid som en stor utmaning. Lärarna gör sig även tankar och funderingar kring hur man som lärare kan närvara vid undervisning som sker på nätet. Detta ansluter nära till dryftandet av frågor om nätkommunikation, på vilket sätt man skall uttrycka sig eller hur man kan skapa en didaktiskt fungerande inlärningsmiljö. Lärarna efterlyser interaktiva verktyg till hjälp för tidsplaneringen och arbetet i sin helhet samt för genomförandet av den nätbaserade undervisningen.
Lärarens arbete vid nätverksundervisning bygger på den studieprocess han eller hon skapat jämte de läromedel som han eller hon valt eller tagit fram. Olika planeringsmallar, verksamhetsmodeller och praktiska exempel beträffande utvärdering av nätbaserad undervisning, planering av undervisning samt insamling av feedback vore till nytta när läraren utvecklar sin egen nätbaserade undervisning.
För närvarande stöder tjänsterna inte i tillräcklig omfattning frågor som gäller närvaro, tidsplanering och planering av didaktiska nätverksmiljöer. Inom den närmaste framtiden gäller utvecklingen främst dessa aspekter på stödtjänsterna.
Enligt de lärare som intervjuades har den nätbaserade undervisningen fört med sig kravet på en övergripande uppbyggnad av undervisnings- och studiemiljöer vid sidan av planeringen av själva undervisningen. Numera måste man planera både verksamheten och miljön. Studenterna bör få handledning i och fostran för nätverksbaserade studier vilket för sin del kräver planering av verksamheten och handledningen.
Lärarna önskar få information om den strukturella utformningen av nätverksbaserade inlärningsmiljöer och om hur denna inverkar på studierna och inlärningen. Utredarna rekommenderar att lärarna tillhandahålls exempel, planerings- och verksamhetsmodeller samt beskrivningar av "bästa praxis"-typ beträffande undervisningsmetoder lämpliga för nätundervisning. Tillgång till olika belysande erfarenhetsbanker skulle utveckla lärarnas kompetens.
Enligt utredningen erbjuder stödtjänsterna för närvarande inte verktyg och handledning för pedagogisk planering av studie- och inlärningsmiljöer. I år kommer dock en förbättring till stånd i detta avseende. I slutet av mars läggs i FVU:s portal in ett verktyg, VerkkoVelho, med vars hjälp lärarna kan göra upp grundplaner för och beskrivningar av hur flerforms- och nätbaserad undervisning kan genomföras. Under hösten färdigställs dessutom ett verktyg som stöder valet av teknisk utrustning för undervisningen och jämförelsen av olika inlärningsplattforma samt ett verktyg för utvärdering av användbarheten hos olika nätverksmiljöer som tagits fram.
En universitetslärare som undervisar nätbaserat är i första hand expert på sin egen vetenskapsgren. Kännedom om vad som finns på webben om den egna disciplinen är en förutsättning för god nätstödd undervisning. De disciplinspecifika nätverkens och bibliotekens roll som producenter och förmedlare av nätverkstjänster är här central.
En för lärarna central fråga är på vilket sätt man får utnyttja befintligt material i nätverksbaserad undervisning. Lärarna upplever att de behöver särskild information om vilket slags material som andra skapat som kan användas i undervisningen och på vilket sätt. Bristen på information och handledning när det gäller upphovsrätter kan leda till att viljan att producera riksomfattande material inte är särskilt stor.
I och med att nätverksbaserad undervisning blir vanligare blir de undervisningstekniska enheternas roll allt viktigare. Tjänster på riksplan riktade till stödenheterna vid universiteten skulle enligt utredarna hjälpa stödpersonerna att utveckla tjänsterna för nätundervisningen vid sina egna universitet.
Utvecklingen av stödtjänsterna fortsätter med precisering av behovsdefinitionen samt projekt som planeras och genomförs utifrån denna. Rapporten inspirerar till en diskussion om arbetsfördelningen inom den helhet som utgörs av det virtuella universitetets riksomfattande portal och universitetens lokala stödtjänster.
Vi är tacksamma för alla önskemål, erfarenheter och synpunkter. Via länken Akademisk träffpunkt kan du skicka oss dina utvecklingsförslag och -önskemål.
Rapporten ges ut på finska av pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet och Finlands virtuella universitet. Rapporten finns i pdf-format i arkivet på FVU:s portal (på finska).
Som en del av de definitions- och pilotprojekt som pågår inom ramen för arbetet med FVU:s portal arrangeras en rad workshopar med följande teman och tidpunkter:
Tid: 4.2. kl. 12.00-17.00 Plats: Helsingfors universitet, Centret för undervisningsteknologi, Snellmansgatan 14 b
Syftet med workshopen är
Följande workshop anordnas 27.2 på Fujitsu Invia i Helsingfors.
Tid: 7.2. 2003 kl. 10.00-16.00 Plats: Finska IT-centret för vetenskap, Teknikvägen 15 a D, 02101 Esbo
Workshopsteman:
Tid: 20.03.-21.03 kl. 9.30-16.00 Plats: Utbildningscentret Dipoli, Esbo
Workshopen är riktad till sakkunniga som arbetar med olika studieadministrativa uppgifter. Dagarna är alternativa.
Workshopsteman: FVU- och Oodi-konsortiernas gemensamma pilotprojekt om stöd för administrationen av studentmobilitet presenteras. Dessutom behandlas frågor i anslutning till genomförandet av systemet och utvecklandet och ibruktagandet av ett gränssnitt.
Centrala frågor avseende studentmobiliteten behandlas ur olika aktörers synvinkel i smågrupper. Aspekter som dryftas är bl.a. hur studentmobiliteten genomförs i praktiken på riksnivå och på vilket sätt universiteten lägger upp sina elektroniska studieadministrativa system. Inom pilotprojektet har man tagit fram ett administrativt verktyg som kan integreras i universitetens system på olika sätt. Tillsammans med representanterna från universiteten strävar man vid workshoparna efter att planera hur detta instrument kan utnyttjas av universiteten.
Som avslutning på dagen tas en titt på eHops som utvecklats vid Joensuu universitet - exempel på ett verktyg för studieplanering och -handledning.
Närmare information: hely.lahtinen@virtuaaliyliopisto.fi
Undervisningsteknologicentret vid Joensuu universitet arrangerar tillsammans med FVU en workshop om informations- och kommunikationsteknik som riktar sig till universitetspersonalen.
Syftet med workshopen är att sänka tröskeln för att pröva på och ta i bruk informations- och kommunikationsteknik i det egna arbetet. På workshopen kan lärarna informera sig om de möjligheter nätverk och undervisningsteknik erbjuder. Avsikten är även att uppmuntra lärarna att ställa frågor och framföra sina egna utvecklingsönskemål.