Kom ihåg! De riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten den 25-26 mars, TKK Dipoli, Esbo (på finska)
Titta på programmet VIRTUAALISTA som sänds av YLE:s öppna universitet! | Annika Konola och Hanna Pudas studerar båda kulturhistoria vid det virtuella universitetet. De har inte träffat varandra men är studiekamrater på kursen Arjen historia (Vardagens historia). På kursen granskas det finska hemmet ur historieforskningens olika synvinklar. Men hur passar historia och moderna datanätverk ihop? Och vad innebär det att studera virtuellt? Får studenterna sina studieveckor genom att chatta? Isolerar sig de studenter som studerar virtuellt i sina studentbostäder? Utexaminerar universiteten snart endast virtuella magistrar? Bland annat dessa frågor dryftas i programmet Virtuaalista som YLE:s öppna universitet sänder. Programmet granskar de virtuella studierna på kursen Arjen historia ur studenternas synvinkel, studieplaneringen och handledningen ur lärarens synvinkel samt samarbetet mellan universiteten vid utvecklingen av projektet.
Undervisningsministeriets arbetsgrupp drog upp linjerna för elektronisk ärendehantering | Undervisningsministeriets arbetsgrupp för virtuell undervisning som stöder utbildningens och forskningens kunskapsstrategi har tagit fram de principer enligt vilka den elektroniska ärendehanteringen skall utvecklas inom ramen för högskolornas virtuella projekt. Undervisningsministeriet startar våren 2003 en rad projekt som man hoppas är till stöd för utvecklingen av högskolornas elektroniska ärendehantering. Principerna för utvecklingen av elektronisk ärendehantering inom ramen för högskolornas virtuella projekt (pdf 228 Kb på finska)
Marja Kylämä överinspektör vid undervisningsministeriet ansvarar för virtuell universitetsverksamhet | FM Marja Kylämä har utnämnts till överinspektör vid undervisningsministeriet med ansvar för den virtuella universitetsverksamheten. Kylämäs ansvarsområden vid ministeriets avdelning för utbildnings- och vetenskapspolitik är bland annat uppgifter och arbetsgrupper i anslutning till virtuell undervisning, informationssamhället och naturvetenskaperna. Jouni Kangasniemi som tidigare hade ansvaret för den virtuella universitetsverksamheten började den första februari som utvecklingschef vid ministeriets vuxenutbildningsenhet. Som sin första arbetsuppgift har Kylämä fått ta itu med beredningen av resultatavtalen med avseende på den virtuella verksamheten och projekten om undervisningsteknik. Kylämä har tidigare verkat som utvecklingschef för Vanda fortbildningsinstitut vid Helsingfors universitet. Hon har en bred erfarenhet om informations- och kommunikationsteknik i pedagogiskt syfte samt om utbildning av undervisningspersonal. Hennes huvudämne i FM-examen är informationsbehandling. Kontaktuppgifter:marja.kylama@minedu.fi, tfn (09) 1607 7359, 0400 836 559.
Universitetens mobiltjänster kartläggs | Ett definitionsarbete som gäller tillämpandet av mobilteknik i universitetens verksamhet har inletts och en enkät lagts ut. Arbetet kartlägger nuläget för mobiltjänster och härmed förknippade behov. Enkäten ingår i ett definitionsprojekt FVU:s utvecklingsenhet har beställt. Koordinator för projektet är Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet. I projektgruppen ingår Tammerfors universitet och Fujitsu Invia. Även Uleåborgs universitet tar aktivt del i projektarbetet. Med mobiltjänster avses i enkäten alla de tjänster som anknyter till studier, studieadministration och forskning vilka oberoende av tid och plats är flexibelt tillgängliga via trådlösa nätverk. Mobilutrustning är såväl mobiltelefoner, datorer som handdatorer (PDA). Närmare information: FVU:s utredning om mobiltjänster, Janne Sariola, janne.sariola@helsinki.fi. Janne Sariola presenterar projektet på de riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten TKK Dipoli den 26 mars kl. 9.45-10.15.
Konsortiet för Finlands virtuella universitet (FVU) godkände på årsmötet i februari en strategi för FVU, som stakar ut verksamheten till slutet av 2004. En viktig milstolpe när det gäller genomförandet av de strategiska målen är ramavtalet om flexibel studierätt vars textinnehåll konsortiet likaledes godkände.
Konsortiet valde även en ny ledningsgrupp som under rektor Matti Jakobssons ordförandeskap kommer att lotsa verksamheten under det följande kalenderåret. Studerande Hanna Holopainen frågade Matti Jakobsson om hans funderingar kring FVU:s framtid.
Den nye ordföranden anser att verksamheten inom det virtuella universitet borde utvecklas i en riktning som ökar studenternas valfrihet.
"För närvarande finansieras verksamheten med medel av projektartat slag. Det är dock fråga om en stor kulturell förändring och det dröjer länge innan verksamheten har etablerats och integrerats i den normala undervisningen. För detta långsiktiga utvecklingsarbete krävs särskild finansiering även i fortsättningen", funderar Jakobsson.
Finlands virtuella universitet har nu framför sig att etablera verksamheten och göra den till en del av studierna. I det här skedet är det enligt Jakobsson avgörande på vilket sätt studenterna vägleds när de gör sina studieval.
"Saken kan inte skötas så att samtliga studenter på nätet söker fram ämnen de tycker är intressanta, söker till dessa nätkurser eller fördjupande studieavsnitt och sedan försöker avlägga dem. Det bästa sättet är att universiteten och lärarna erbjuder den nätbaserade undervisningen systematiskt. För att den nätbaserade undervisningen skall föra med sig positiva effekter för universiteten skall den integreras i planeringen av studier och undervisning", anser Jakobsson.
Användningen och utvecklingen av tekniska hjälpmedel är nära förknippad med virtuella studier. Jakobsson har en klar åsikt i dessa frågor.
"Studenterna skall ha tillgång till de praktiska redskap som behövs för att delta i virtuell undervisning. Biblioteken har en central roll och det är viktigt att utveckla dessa i tekniskt hänseende. Ett exempel är biblioteket vid Vasa universitet som byggs upp som ett lärocenter. Studenterna skall även ha möjlighet att studera på distans. Idealiskt vore om de skulle ha tillgång till nätverket och studiematerialet även hemifrån."
Även om det finns tillräckligt med kommunikationsteknik bör den inte vara ett självändamål inom de virtuella studierna. Matti Jakobsson anser att det är viktigare att hitta nya inlärningsmetoder och utnyttja tekniken som ett redskap för inlärning.
Den flexibla studierätten tillämpas för närvarande på olika sätt vid olika universitet. Den nätbaserade undervisningen fungerar väl inom ramen för nätverksprojekten. De kurser man fritt kan välja är dock inte särskilt många.
"I utvecklingsfasen är det förståeligt att man vill veta vem som deltar i de erbjudna studieavsnitten och vilka kunskaper de deltagande studenterna har. Jag tror att även de slutna nätverken i framtiden kommer att öppna sig för alla universitetsstuderande", säger Jakobsson.
Jakobsson anser att en viktig början är att åstadkomma ett avtal om flexibel studierätt från början av höstterminen 2004. "Men på vilket sätt ramavtalet skall tillämpas i praktiken är ännu en stor utmaning för universiteten. Aktörerna är flera hundra och om studierätter besluts till och med mellan enskilda professorer. Den ökande studentmobiliteten är en utmaning även för universitetens informationssystem och deras kompatibilitet", konstaterar Jakobsson.
"Även de studieadministrativa systemen vid de olika universiteten borde utvecklas så att de i stort sett överensstämmer med varandra. För närvarande pågår ett arbete med att göra studiernas jämförbarhet bättre på riksplan. Detta ingår i det utvecklingsarbete som utförs i samband med förberedelserna för det nya examenssystemet med två nivåer och det europeiska systemet ECTS (European Credit Transfer System) för tillgodoräknande av studier", fortsätter Jakobsson.
Matti Jakobsson, rektor vid Vasa universitet och professor i informationsbehandling, har varit med om att utveckla Finlands virtuella universitet ända från projektets början. Dessutom har han varit ordförande för ledningsgruppen vid Vasa lärocenter. FVU har alltså fått en ledare som förutom expertis på informationsbehandling även har en mångsidig praktiskt förankrad syn på utvecklandet av det virtuella universitetet.
Intervju: Hanna Holopainen

Konsortiet har förutom ny ordförande valt följande nya medlemmar i FVU:s ledningsgrupp: projektkoordinator Kicka Lindroos från Svenska handelshögskolan och prorektor Raija Sollamo från Helsingfors universitet.
Medlemmar som fortsätter i ledningsgruppen är professor, direktör Marja Kallonen-Rönkkö från Joensuu universitet och prorektor Kari-Jouko Räihä från Tammerfors universitet.
I ledningsgruppen ingår dessutom undervisningsministeriets representant Marja Kylämä och direktören för utvecklingsenheten Pekka Kess.
Permanent sakkunnig är Matti Ihamuotila, verkställande direktör för CSC. Ny representant för Finlands studentkårers förbund är Oskari Nokso-Koivisto. Mandatperioden för ledningsgruppens medlemmar är ett kalenderår.
Konsortiemötet tackade avgående ordförande, rektor Paavo Uros för hans avgörande insatser vid startandet av Finlands virtuella universitet och belönade honom med PRO ePATRIA-medaljen.
Som bäst kartläggs nuläget med avseende på utnyttjandet av videoteknik och videotekniska tjänster vid universiteten. Det första rapportutkastet har skickats på remiss och utvecklarna av informations- och kommunikationsteknik vid undervisning, stödtjänster och studieadministration har ombetts lämna sina kommentarer före den 7 mars.
Kartläggningen är ett definitionsprojekt som FVU:s utvecklingsenhet startade i januari. Syftet är att skapa en helhetsbild som grund för definieringen av de mångmediala undervisnings- och informationstjänster FVU kommer att erbjuda sina medlemsuniversitet.
Definitionen skall vara klar före slutet av mars. Förutom nuläget klarläggs scenarierna gällande användningen av videoteknik vid undervisning och administration samt de projekt som efter att definitionsarbetet slutförts föreslås inledas.
Som koordinator för definitionsprojektet, som beställts av FVU:s utvecklingsenhet, fungerar Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet. I projektgruppen ingår representanter från Uleåborgs universitet, Tammerfors tekniska universitet, Sibelius-Akademins avdelning i Kuopio, Konstindustriella högskolan och CSC. Till projektets tjänst står dessutom ett omfattande nätverk av experter från universiteten.
Närmare: FVU: s definitionsprojekt om videoteknik, Janne Sariola janne.sariola@helsinki.fi. Janne Sariola presenterar projektet på de riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten 26 mars kl. 9.15-9.45. Platsen är TKK Dipoli.
Den tariff Gramex tillämpar på nätverksbaserad undervisning är 0,36 euro/lagrad inspelningsminut i nätverket/100 studenter med åtkomst till tjänsten. Tariffen möjliggör användning under ett år. Dessutom förutsätts att undervisningsnätverket är slutet och att studenterna informeras om att materialet är avsett endast för studieändamål samt att dessa förbinder sig att följa begränsningen. Studenterna får inte heller ha möjlighet att spara ljudproven på sina egna datorer vilket kräver att s.k. streaming-teknik används.
Inom musiken bedrivs vetenskaplig forskning varvid det kan bli nödvändigt att citera andras verk. Enligt lagen om upphovsrätt har man i överensstämmelse med god sed rätt att citera publicerade verk i den omfattning som betingas av ändamålet. I överensstämmelse med god sed innebär att citatet skall kunna motiveras av syftet; citatet skall var till hjälp vid det intellektuella skapandet. Om ljudupptagningar används såsom citat i lärdomsprov har Gramex för detta ändamål beviljat avgiftsfria kopieringstillstånd.
Ibland vill läroanstalterna lägga in prov på inspelningar på sina Internetsidor som allmänheten har åtkomst till. I detta fall gäller Gramex normala tariffer. Om tarifferna kan man läsa mer på adressen www.gramex.fi. Om användning av inspelningar på detta sätt skall överenskommas också med Teosto.
Närmare information: Taina Kämäräinen taina.kamarainen@gramex.fi, (09) 6803 4066