FVU-info April 2003
I detta nummer:
Glimtar från dagarna om virtualisering
Expertanförandena under de riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten gav deltagarna mångt och mycket att fundera över.Man säger att "det skall vara roligt att utveckla" borde vara ett mål och ofta lyckas man också med det. Verklig förändring är dock inte bara att utveckla utan även att bryta gamla vanor vilket kanske inte alltid är så roligt. När man bygger upp det virtuella universitetet måste man vara beredd även på smärta och avstående - endast på detta sätt kan man lyckas.
Utgör den effektivitet det virtuella universitetet eftersträvar ett hot mot välbefinnandet? Så påstås det ofta, och i strävan efter effektivitet ses grogrunden till stress. Genom effektivitet strävar man dock efter att undvika allt obehövligt arbete. Man försöker fokusera på de uppgifter som har betydelse för och inverkan på de sakförhållanden för vilka universiteten finns till. Dålig organisering av arbetet och brister i ledarskapet orsakar mer stress.
Strategin kan liknas vid tuggummi. När man först tuggar på det smakar det gott. Men snart tappar det smaken och kastas bort. Det här är vanlig praxis i organisationer där strategin är något som smakar papper. Men då det strategiska tänkandet får den position det bör ha tuggar man inte på det som på en tuggbuss, utan det fungerar enligt principen
Teknik skapar möjligheter. Att kunna utnyttja möjligheter kräver pengar vilket universiteten har begränsad tillgång till. Det är viktigt att teknikanvändningen står i proportion till genuina akademiska behov. När nya tekniska lösningar tas i bruk inom ramen för Finlands virtuella universitet måste man även försäkra sig om att det nya sätt att agera som härigenom uppstår - verksamhetskulturen - kan utnyttjas av den stora majoriteten. Forskare och utvecklare på teknologins framkant är en minoritet inom universitetsgemenskapen och deras behov avviker från de behov den stora majoriteten företräder. Oberoende av om det är fråga om nätverks-, video- eller mobilteknik bygger tillämpningarna alltid på behovet hos de stora användargrupperna.
Det virtuella universitetet vidgas och sprids oundvikligen över universitetsgränserna även till hem och arbetsplatser. Detta skall ses både som en utmaning och en möjlighet i arbetet med att utveckla tekniker, tjänster och innehåll. Inom detta verksamhetsfält har särskilt datakommunikationsförbindelser och utrustningsanskaffning till stor del extern finansiering utanför universitetens kontroll. Det virtuella universitets uppgift blir att definiera god praxis och skapa nödvändiga standarder. Med det virtuella universitetet avses här samarbetet mellan alla universitet i Finland.
Kvalitetspraxis, värderingar och visioner togs upp på dagarna om virtualisering
På de riksomfattande dagarna om virtualisering i mars namngav rektor Matti Jakobsson, som efterträdde rektor Paavo Uronen som ordförande för Finlands virtuella universitets ledningsgrupp, tre uppgifter för det virtuella universitetet: att främja, producera och använda.Enligt honom arbetar konsortiet FVU med att främja områden såsom infrastruktur, marknadsföring, utbildning och ny teknik i pedagogiskt syfte i avsikt att utveckla det finländska högskolesystemet.
Det andra uppgiftsfältet är att producera läromedel och information som så många som möjligt kan utnyttja via Finlands virtuella universitet.
Dessutom ansåg han att FVU har en viktig roll inom forskningen kring elektronisk personautentisering och utvecklingen av lärarutbildningen. Alla dessa anknyter även till utvecklandet av FVU:s portal.
Centraliserade och decentraliserade tjänster
De närmare trehundra representanter från de olika medlemsuniversiteten som deltog i de riksomfattande dagarna dryftade betydelsen av bl.a. utvärdering, undervisning, mobilitet och kvalitetsaspekter i universitetsundervisningens och forskningens vardag.
"En av de punkter som oftast skrivs in i universitetens utvecklingsprogram gällande virtuell undervisning är utvecklandet av kvalitetspraxis för undervisning och forskning", konstaterade direktören för FVU:s utvecklingsenhet Pekka Kess som analyserat strategier för utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik vid universitet. Enligt honom har Finlands virtuella universitet framskridit raskt från måldefiniering till projektverksamhetens faser och mer bestående strukturer och verksamhetssätt.
"Det arbete vi nu sysslar med och som samtidigt utgör avstamp mot internationella nätverk är att genomföra strategierna, standardisera innehåll och tjänster, avgöra vad som skall skötas centraliserat eller decentraliserat samt skapa former för samarbete", beskrev Kess.
"Samtidigt måste universiteten sinsemellan fundera över på vilket sätt man kan minska byråkratin och intensivare sträva mot riksomfattande system när resurser skall allokeras och kostnader skäras ner", tillade Kess.
Mot en klarare roll
Visionerna om en strategi för det virtuella universitetet i riktning mot de virtuella campusens internationella nätverk är enligt Sari Söderlund, som representerar nätverket för framtidsforskning i Åbo, på en sådan nivå där ivern ännu inte har realiserats. Utvecklingsbehov såg hon fortfarande bl.a. när det gäller att skapa helheter, förtydliga roller, formulera värderingar och konkretisera mål.
Mot fungerande studentmobilitet
"Ur studenternas synvinkel borde allt arbete som gäller införandet av elektroniska studieadministrativa tjänster, utvecklingen av datanät för undervisningsändamål och harmoniseringen av olika metoder syfta till att studenterna skall kunna fokusera på studierna", betonade Kati Isoaho, utbildningspolitisk sekreterare vid Finlands studentkårers förbund. "Mobilitetssystemet skall genomföras så att inte studenterna fastnar i de byråkratiska hjulen, t.ex. på grund av att det är besvärligt att fylla i ett formulär, uträtta ett ärende eller skaffa information", sammanfattade Isoaho.
De riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten anordnades 25-26 mars på Tekniska Högskolan och TKK Dipoli i Esbo. Dagarna var de första i sitt slag och i dem deltog nästan 300 personer - utvecklare av den virtuella universitetsverksamheten - från medlemsuniversiteten. Även cheferna för universitetsbiblioteken samt datacheferna och de ansvariga för dataadministrationen vid universiteten medverkade i planeringen av programmet.
Behållningen av dagarna var verkligen rik. Alla kunde säkert inte delta i allt som intresserade på grund av parallella sessioner. I detta nummer av FVU-info förmedlar vi stämningsglimtar från dagarna. Vi försöker även få alla inledares presentationer så att vi kan lägga in dem på FVU:s portal. Men nu fortsätter jobbet. Nästa gång tar vi en blick på den virtuella universitetsverksamhetens resultat och nya öppningar på de riksomfattande dagarna 23-24.3.2004.
Programmet (på finska) | Presentationerna (på finska) |Bilder från de riksomfattande dagarna om virtualisering
FinELib utvecklar under ledning av Kristiina Hormia-Poutanen en portal för globala, nationella och lokala informationsförråd
"De lokala bibliotekstjänsterna i kombination med en nationell informationssökningsportal, utvecklad av Nationalbiblioteket, ger bibliotekskunderna tillgång till ett oerhört informationsförråd. När det centrala globala informationsförrådet sammanförs med lokalt innehåll kan man avsevärt öka det lokala mervärdet för forskningen och dem som utnyttjar många universitet", beskriver Kristiina Hormia-Poutanen.
Bibliotekssystemet kommer att erbjuda tjänster inom bl.a. områden såsom nätbaserade informationstjänster, referenshantering och informationsläskunnighet. Det erbjuder globala MetaLib-innehållsbeskrivningar, nationella innehållsbeskrivningar samt effektiva länktjänster.
Enligt Hormia-Poutanen kommer den nationella informationssökningsportalen att kunna utnyttjas redan nästa år.
Närmare information (på finska)
Marja-Leena Hyvärinen, Kuopio universitet: "Nätkurser sparar lärarens tid"
Marja-Leena Hyvärinen, lärare i talkommunikation vid språkcentralen vid Kuopio universitet var en av inledarna under sessionen "Läraren i rollen som genomförare av nätbaserade projekt".
"Efter mitt anförande ställdes jag frågan om när lärarna skall sköta planering och undervisning i fråga om nätbaserade kurser. Kan en nätkurs inkluderas i totalarbetstiden, är den mer tidskrävande än närundervisning?"
"Svaret är att arbetet givetvis kräver tid särskilt i början. För att nätkurserna på längre sikt skall vara tillräckligt ergonomiska och göra inlärningen effektivare skall de uppfylla tre kriterier: nätkursen skall spara lärarens tid, fördjupa studentens inlärning och tekniskt vara lättanvänd."
Marja-Leena deltog även i en session som presenterade FVU-serviceprojekten; hon lärde känna t.ex. de nya verktygen ARVO och VerkkoVelho. "Jag tycker att det är goda verktyg för såväl planering som utvärderingen av nätbaserad undervisning man håller på att ta fram. Bekymren tycks gälla vem som i fortsättningen skall sköta uppdateringen och på vilket sätt man kan förena resurserna så att man inte på olika håll i Finland funderar över samma saker", berättar hon.
Att motivera är en utmaning
Hyvärinen sammanfattar sina erfarenheter av att använda teknik i undervisningen: "När det är som bäst ökar nätbaserat arbetet effektiviteten i studierna av ämnesinnehållet. I värsta fall är nätarbetet ett extra besvär för både lärare och studenter. Att skapa motivation är en utmaning, likaså att fast länka nätverket till undervisningshelheten och närundervisningen."
Hyvärinen har goda erfarenheter av undervisningsplattformen WebCT. "Det är bland annat enkelt att samla in feedback och följa sin egen inlärning i den här miljön", konstaterar hon.
Att dela information och erfarenheter anser Hyvärinen vara viktigt. "Man borde omedelbart dela erfarenheterna från både goda och dåliga teknikförsök med dem till vilka tekniken riktar sig, dvs. studenterna. Feedback är ett sätt att förbättra de verktyg som används så att de stöder inlärningen."
Hyvärinen tycker att verktygen VerkkoVelho och ARVO som presenterades på dessa dagar verkar vara goda hjälpmedel vid både planering och utvärdering av nätbaserad undervisning. "Dokumenteringen (rapporter, PM) i dessa miljöer ger även andra en möjlighet att på nätet titta på vad någon har gjort och lärt sig inom ett visst projekt."
"På nätet kommer man inte nödvändigtvis i konkret eller tillräckligt nära kontakt med det arbete man jobbar med, så dagar kring virtuell universitetsverksamhet där man möts ansikte mot ansikte har fortfarande stor betydelse. Det är viktigt att man på dagar som dessa presenterar och utvärderar olika försök", summerar Hyvärinen.
Juhani Niemelä, Tammerfors universitet: "Handledning finns det aldrig för mycket av, inte heller på nätet"
"Vi får aldrig feedback om att det skulle förekomma för mycket handledning. Kontinuerlig feedback sporrar", vet Juhani Niemelä, som handleder en internationell nätverksgrupp i informationsvetenskap vid Tammerfors universitet.
Enligt honom är det viktigt att leda studenterna till konkreta frågor och att ge tydliga uppgifter om man verkligen vill ha feedback och initiera till diskussion.
"Uppmaningar som "diskutera ämnet" väcker på nätet rådlöshet och hjälplöshet. Det är att lämna studenterna åt sitt öde", tillspetsar Niemelä saken.
Att få studenternas röst hörd och att leda dem till diskussioner på nätet är enligt Niemelä en utmanande uppgift. Själv har han funnit att det är bra att tydligt definiera sättet på vilket olika teman skall behandlas, anknytningen till tidigare material och uppspjälkandet av materialet.
"I sista hand är det inlärningssyftet som bestämmer hur väl idén att diskutera och innehållet lämpar sig för diskussion på nätet", sammanfattar han. Niemelä har själv använt sig av interaktionsmodellen med goda resultat, bl.a. när studenter klargjorde kvinnobilden på Internet.
Leena Kuure, Uleåborgs universitet: "Mångsidig utvärdering blir verktyg för utveckling"
Leena Kuure har fördjupat sig i nätverkspedagogik gällande språk vid engelska institutionen vid Uleåborgs universitet. Hon inledde en session som fokuserade på utvärderingsmetoder för nätverksbaserad inlärning.
"Under min temasession rådde det en överraskande stor enighet om att man vid utvärdering av undervisning, inlärning och verksamhetssätt skall närma sig saken på samma sätt som vid kvalitativ forskning genom att granska fenomenen ur olika synvinklar via olika material. Jag tycker att man såg utvärderingen mångsidigt och uttryckligen som utvecklande utvärdering, vilket även är en bra sak. Och i den här frågan är det säkert bra att få material till stöd för FVU-tjänsterna."
På vilket sätt kan man bäst skapa god praxis?
"Att människor träffas i olika sammanhang är utan vidare viktigt. Det viktigaste i mitt tycke är verksamheten på gräsrotsnivå - det att man tillsammans genomför mindre projekt. Då är det möjligt att stifta bekantskap med kollegers verksamhet och tankar samt skaffa sig erfarenhet om olika tillämpningar. Samma princip gäller all utveckling av undervisning, inte bara virtuell."
"Jag tycker att sådana långsiktiga handledningar och utbildningar är bra som bygger på deltagarnas egna projekt och grupper av olika discipliner. Inom dessa kan man lära känna olika sätt att tänka och det uppstår tillräckligt med "friktion" mellan de olika universitets- och inlärningskulturerna som kan ge aha-upplevelser. Också lärarna deltar gärna i sådan utbildning där man får konkret stöd för egentlig undervisning här och nu."
Vilka nycklar till högre utbildning och internationell framgång tycker du det virtuella universitetet har?
"Jag anser att nycklar till framgång endast finns om den virtuella universitetsverksamheten inte utgör ett separat organ vid sidan av de traditionella universiteten utan är en dynamisk integrerad del i hela universitetsverksamheten, och om det sker förändringar i sättet att tänka. Jag kan inte förstå att man fortfarande kan få höra att virtuell undervisning är andraklassundervisning för massor och att endast närundervisning skapar kvalitet. Kvalitet är inte beroende av att man träffas ansikte mot ansikte!"
"Det återstår naturligtvis ännu mycket att göra och förändring sker långsamt", konstaterar Kuure.
Ny tjänst på portalen
VerkkoVelho - interaktiv guide för lärare som planerar nätbaserad undervisning
VerkkoVelho är ett hjälpmedel när man planerar egna nätkurser. Det bygger på tanken att nätundervisningen genomförs som flerformsstudier där kursen kan bestå av både närundervisning och nätverksstödda självstudier.
Innehållet i Velho kan indelas i sex teman: förberedelse, interaktion, material, undervisning, uppgifter samt tentamen och feedback. En lärare som håller på med att planera en kurs kan gå igenom dessa i den ordning han eller hon önskar och välja just de delar som är viktiga för den egna kursen genom att spara dem i minneslistan. Om man så vill kan man komplettera listan med egna kommentarer. Med hjälp av tilläggsmaterial och länkar kan läraren lätt bredda sin syn på nätundervisningens olika möjligheter.
Arbetet med VerkkoVelho började på hösten 2001. Verktyget har tagits fram i samarbete mellan Helsingfors handelshögskola (HKKK), Svenska handelshögskolan (Hanken), nätverket IT-Peda samt utvecklingsenheten vid Finlands virtuella universitet. "Kaie Veiler svarade för det praktiska genomförandet och Antti Lehtinen var ett oersättligt tekniskt stöd", säger styrgruppens medlem, IKT-rådgivare Tuula Rosin vid Helsinki Business Campus. Förutom Rosin ingick i styrgruppenKicka Lindroos från Hanken och Lauri Saarinen från HKKK.
Ända från början var avsikten att skapa ett mångsidigt verktyg för planering av nätkurser för universitetslärare. Feedbacken från testet av VerkkoVelho har varit positiv. Till mest nytta är VerkkoVelho för de lärare som redan har en uppfattning om vad som karaktäriserar nätverksbaserad undervisning.
Meningen är att Velho skall guida sina användare genom de olika faserna i nätundervisningen på samma sätt som dataprogrammens "installationswizard". "Tyvärr är Velho ingen trollstav med vilken man vips kan ge kursen en ny gestaltning", skrattar Tuula Rosin.
Förutom som självstudiematerial för lärarna kan VerkkoVelho utnyttjas för personalutbildning vid universiteten samt för att underlätta lärarnas och stödpersonernas arbete. Velho finns både på finska och svenska på Finlands virtuella universitets portal under profilen Undervisning (www.virtuaaliyliopisto.fi/verkkovelho).
Utvärdera undervisningssidor med ARVO
ARVO är ett verktyg till hjälp för utvärdering av och reflektering över nättillämpningar i undervisning. Med hjälp av verktyget kan lärare och planerare systematiskt utvärdera och utveckla sin egen nätkurs med avseende på användbarhet, pedagogisk användbarhet, tillgänglighet och innehållsmässig kvalitet.
Utvärderingsprogrammet innehåller ett omfattande paket av frågor ur olika användargruppers synvinkel. Utvärderaren själv behöver inte ha sakkunskap inom de områden som utvärderas.
Utvecklingsarbetet med ARVO börjar vara på slutrakan. Det färdiga verktyget kommer att läggas in bland tjänsterna på Finlands virtuella universitets portal och kan användas av alla.
ARVO skall användas över Internet där utvärderaren svarar på frågor om sidorna. Frågorna som indelats i olika delområden har formulerats så att de gäller tillämpningens verkliga egenskaper. Utvärderingen tar inte ställning till vad man eftersträvar genom att använda nätet i den tillämpning man utvärderar. Syftet känner utvärderaren själv till.
Användbarhetsdelen klargör hur väl produkten tjänar sina olika användningssyften. Frågorna rör bl.a. sidornas grafiska planering, textens läsbarhet, medieelement samt stöd och tekniskt utförande när det gäller navigering.
Delen för pedagogisk användbarhet utvärderar sidornas nyttighet ur undervisnings- och inlärningssynvinkel, dvs. hur tillämpningen stöder studierna och utvecklingen av studiefärdigheterna samt organiseringen av undervisningen och undervisningen i sig.
I delen om tillgänglighet granskas sidorna ur särskilda gruppers synvinkel och med avseende på användningssituationer som avviker från de vanliga.
Kvaliteten på tillämpningens innehåll utvärderas med hjälp av frågor om presentationssättet och informationens tillförlitlighet.
ARVO bygger på tvärvetenskaplig forskning
Det teoretiska utvecklingsarbetet gällande ARVO bygger på virtuella universitetets och hypermedielaboratoriets vid Tammerfors tekniska universitet gemensamma forskningsprojekt för att utveckla utvärderingsmetoder för datanätsstödda inlärningsmiljöer. Härvid togs bland annat fram en referensram för utvärderingen.Mer om forskningen (på finska). I undersökningen betonades att det är bra att göra utvärderingen av datanätsstödda inlärningsmiljöer tvärvetenskapligt. Man ville även utforma verktyget så att lärarna själva kan utvärdera sina egna kurser.
Det lönar sig att utvärdera även om det tar tid
ARVO bedömer inte nättillämpningen. Frågorna leder utvärderaren till de viktiga aspekterna och tipsen ger plats för utvärderarens egna funderingar. ARVO hjälper således läraren att hitta sådana punkter, som när man ändrar dem med hjälp av de anvisningar som ges, förbättrar nättillämpningen.
Att utvärdera nättillämpningen grundligt tar tid. Det tar cirka en timme att fördjupa sig i varje delområde. Det lönar sig att utvärdera sidorna heltäckande ur alla synvinklar, men man kan bra ta ett delområde åt gången.
Några av delområdena i ARVO lämpar sig för utvärdering av vilka som helst sidor, en del fokuserar tydligt på de egenskaper som är väsentliga på sidor i pedagogisk användning.
På basis av svaren producerar ARVO en rapport som sammanfattar tillämpningens goda sidor och de sidor som behöver utvecklas samt ger konkreta utvecklingstips med motiveringar. Anvisningarna är rekommendationer och man kan avvika från dem. Hur man löser saken beror på de mål som ställts upp och hur den som genomfört tillämpningen bedömer saken. ARVO är ett hjälpmedel för reflektering.
Hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet presenterar ARVO på konferensen Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa (ITK) i Tavastehus 9-11.4 på torsdag och fredag.
Redan nu kan man bekanta sig med ARVO på adressen www.virtuaaliyliopisto.fi/arvo/ (på finska).