FVU-info Juni 2003

I detta nummer:

• Det riksomfattande avtalet om flexibel studierätt tillämpas från början av läsåret 2004
• Användningen av videoteknik vid universiteten kartlades
• Användningen av mobilteknik vid universiteten kartlades
• Utvärdering av FVU:s portal

Det riksomfattande avtalet om flexibel studierätt tillämpas från början av läsåret 2004

Universitetens rektorer undertecknade den 11 juni  Avtalet innebär att alla studerande med rätt att avlägga examen vid ett universitet har likvärdiga möjligheter att bedriva biämnesstudier vid de övriga finländska universiteten - oberoende av vid vilket universitet de är inskrivna.

Avtalet är ett tecken på de finländska universitetens samarbetsförmåga och är redan det andra i ordningen av de avtal som täcker alla universitet. Det första avtalet ingicks i januari 2001 då universiteten bildade konsortiet Finlands virtuella universitet.

Att öka studentmobiliteten mellan universiteten är också ett av de strategiska mål universiteten godkänt när det gäller utvecklingen av den virtuella verksamheten. Studiearrangemang som sträcker sig över universitetsgränserna och som bygger på informations- och kommunikationsteknik ger studenterna allt mer omfattande möjligheter att dra nytta av de olika universitetens specialkompetens och expertis.

Med stöd av informations- och kommunikationsteknik och disciplinspecifika nätverk kan universiteten i allt högre grad fokusera på sina egna starka sidor. Nätverken och fokuseringen är viktiga utbildningspolitiska konkurrensfaktorer även när man rör sig inom det europeiska högskoleutbildningsområdet.

Studenterna behöver inte stå för kostnaderna

Finlands virtuella universitet tog itu med förberedelserna för ett riksomfattande avtal om flexibel studierätt (JOO-avtal) 2001. Det förberedande arbetet utfördes i nära samarbete med de sakkunniga inom studieadministrationen vid universiteten. Konsortiet godkände avtalets innehåll i sak vid sitt möte den 6 februari 2003.

Avtalet gäller studerande i grundutbildning och vetenskaplig påbyggnadsutbildning. Samtliga universitet beslutar själv om de principer enligt vilka studenternas ansökningar förordas och studierätt beviljas.

För de studerande är studierna vid ett annat universitet avgiftsfria. Den studerandes hemuniversitet betalar måluniversitetet 20 euro per beviljad ny studierätt och för avklarade studier betalas 80 euro per studievecka.

Behovet av att skaffa sig rätt till flera examina minskar

Chefen för studie- och internationella ärenden vid Tammerfors universitet Matti Jussila anser att JOO-avtalet är en fin sak. "Tammerfors universitet har utifrån sin interna fria biämnesrätt alltid förhållit sig flexibelt även till förfrågningar som kommer från studerande vid övriga universitet. Nu när man kan ansöka om rätt att avlägga biämnesstudier på basis av det riksomfattande JOO-avtalet minskar studenternas behov av att skaffa sig rätt till flera examina", konstaterar Jussila.

Det virtuella universitetet kommer enligt Jussila att skapa nytt innehåll i utbytet mellan universiteten samt ge studenterna mer jämbördiga möjligheter till meningsfulla studieplaner oberoende av bostads- och studieort.

Paula Louko som studerar socialarbete som huvudämne vid Tammerfors universitet läser som biämne u-landsforskning vid Helsingfors universitet. "Tack vare JOO-studierna har jag kunnat specialisera mig på intressanta delområden och plocka ihop en examen som passar just mig", berömmer Louko. "Det är först efter att man börjat studera som man upptäcker hur många olika delområden som anknyter till de egna studierna. Institutionen fokuserar för det mesta endast på några delområden, och nödvändigtvis inte på just dem man själv är mest intresserad av efter grundstudierna."

Till början

Informationssystem till stöd för administration av studentmobilitet

Till stöd för administrationen av studentmobiliteten har man inom ramen för det virtuella universitetets projekt arbetat med att utveckla kompabiliteten mellan de studieadministrativa systemen vid universiteten. I takt med att utbudet av nätbaserade studier har vuxit har även behovet av att elektroniskt kunna flytta över information, bl.a. studierättigheter och studieprestationer, ökat.

Inom ramen för ett mer omfattande arbete med att utveckla de elektroniska tjänsterna inom universiteten har man tagit itu med att planera ett system för administration av studentmobilitet som bygger på gränssnittsdefinitionerna för universitetens studieadministrativa systemen. Projektet är mycket viktigt särskilt med tanke på utvecklingen av nätbaserad undervisning och användningen av informations- och kommunikationsteknik i pedagogiskt syfte.

_

"Studier över universitetsgränserna utan ett lämpligt system för överföringen av studieinformationen skulle orsaka betydligt mer administrativt arbete vid universiteten. De system som är i användning har tagits fram för situationer då det inte fanns samma behov av att flytta information som idag. Studentmobiliteten har hittills legat på det fysiska planet och betytt att man rest mellan olika studieorter. Dessutom har mobiliteten haft en mycket liten betydelse i universitetsverksamheten. När volymerna växer i antal och omfång kan ineffektiva processer faktiskt förhindra, eller åtminstone i hög grad fördröja, utvidgningen av studentmobiliteten", konstaterar projektchef Julian Lindberg på FVU:s utvecklingsenhet.Systemchef Mikko Markkola vid Tammerfors universitet har varit aktivt med i arbetet med att utveckla ett informationssystem som stöder studentmobiliteten. "Enligt min uppfattning vill man i Tammerfors erbjuda både egna och gäststuderande så mångsidiga examina som möjligt genom samarbete inom hela universitetsväsendet", konstaterar Mikkola om bakgrunden till sin arbetsmotivation. "Jag anser att ett väl planerat och fungerande system underlättar alla parters verksamhet. Efter att systemet tagits i bruk ökar det för sin del utbildningsutbudet och kvaliteten på examina", förutspår Markkola.

Anneli Lappalainen, chef för studiebyrån vid Tekniska högskolan, och Margareta Soismaa, chef för studiebyrån vid Helsingfors handelshögskola, har båda aktivt deltagit i arbetet med att utveckla administrationen av JOO-processen. "Mellan våra universitet förekommer det en avsevärd mobilitet och den mängd administrativt arbete detta orsakar är betydande. Ansökningsprocessen har många faser och är därför långsam. Varken studenter eller studieadministration har möjlighet att följa förloppets gång. Målet är att dels snabba upp processen, dels göra den mer genomskinlig. Information om förordade och beviljade rättigheter skulle även göra det lättare att planera resursbehoven. En förbättring av tillvägagångssätten gör processen lättare särskilt för de studerande", konstaterar cheferna belåtet om utvecklingsarbetet . "När funktionerna fåtts att fungera, är registreringen av prestationerna i vilket som helst studieregister till sin natur mer en teknisk fråga."

Till början

Det riksomfattande avtalet ger vidgat samarbete och större valmöjligheter

Erja Widgrén-Sallinen, chef för studieservicen vid Joensuu universitet, ser positivt på det avtal som tagits fram. "Valmöjligheterna för våra studenter ökar. Även om vi inom universitetet har i det närmaste fri biämnesrätt finns det efterfrågan på vissa ämnen som vi inte erbjuder", konstaterar Widgrén-Sallinen. "Samarbetet med övriga universitet kommer säkert att öka. Våra fakulteter och institutioner får större möjligheter att producera undervisning, särskilt nätbaserad sådan, som är av intresse även för studenter från övriga universitet", förutspår Widgrén-Sallinen.

Hon anser att ökningen av nätbaserade kurser innehar en nyckelposition för att valmöjligheterna verkligen skall öka. "Särskilt viktig är möjligheten att studera på nätet för små "sidocampus", såsom hos oss Nyslott", anser Widgrén-Sallinen.

Joensuu universitet har inte tidigare haft egentliga JOO-avtal med andra universitet. Universiteten i östra Finland har haft några samarbetsavtal och i augusti i år börjar ett omfattande JOO-pilotprojekt med Tammerfors universitet. Hur ser man då på det riksomfattande avtalet ur studieadministrativ synvinkel? "Naturligtvis skapar det nya avtalet utmaningar för vår studieadministration, eftersom våra erfarenheter av hur mobiliteten skall administreras och övrig byråkrati i anslutning härtill är begränsade." Widgrén-Sallinen hoppas på att systemet för att administrera mobiliteten skall bli klart i tid och att det fungerar.

Också vissa mindre hot ser man i Joensuu. "Avtalet kan leda till en obalans i mobiliteten, dvs. våra studenter börjar studera biämnen vid andra universitet, medan vi inte får nya studenter. En lösning på en situation av det här slaget är givetvis att utveckla undervisningsutbudet. Och naturligtvis kan vi, om det behövs, begränsa våra egna studenters mobilitet genom att minska på förordandena. Enligt Widgrén-Sallinen borde man utveckla en finansieringsmodell för situationer av obalans. Annars kan det leda till att pengarna vid det universitet som "överlåter" studenter tar slut och mobiliteten genomförs endast i begränsad omfattning.

Till början

En utmaning för studieadministrationen och studiehandledningen

"Studieadministrativt sett orsakar registreringen av JOO-studenternas studieprestationer och handledningen givetvis en hel del arbete, men någon oöverkomlig ansträngning är det inte", konstaterar planerare Maikki Naarala från Helsingfors universitet som har stor erfarenhet av JOO-avtal."När det gäller administrationen är faktureringen mellan universiteten kanske den största utmaningen för närvarande. Samtliga universitet ersätter sina egna studerandes studieprestationer vid andra universitet och fakturerar även andra universitet för deras studerande som studerar vid det egna universitetet. Helsingfors universitet har för närvarande JOO-avtal med sammanlagt 12 universitet, så ibland känns det som om enbart faktureringen mellan oss skulle ha svällt ut och blivit en för stor del av den administrativa biten när det gäller studentmobiliteten", konstaterar Naarala.

Sammantaget är dock erfarenheterna positiva. "Min erfarenhet är att frågorna om studier över universitetsgränserna har dragit även oss byråkrater med i en bredare dialog med varandra. Här om någonstans konkretiseras betydelsen av samarbete mellan universiteten. Vi behöver faktiskt inte alla uppfinna hjulet på nytt om grannen redan har en Rolls Royce", påminner Naarala.

Att utveckla studiehandledningen så att den motsvarar de studerandes behov, livssituation och fas i studierna är enligt Naarala en av universitetens största utmaningar. "En JOO-studerande - och i själva verket ur institutionens synvinkel vilken som helst annan studerande än en egen studerande med ämnet som huvudämne - behöver en alldeles egen handledning. En JOO-studerande kan jämföras med en första årets studerande med den skillnaden att en JOO-studerande inte kommer till institutionen för att avlägga examen utan endast en del av denna."

"Av handledaren krävs det förutom kunskap om det egna universitet och sin egen vetenskapsgren dessutom en allt bredare syn på vilka särskilda behov en studerande har. Det är handledarens plikt att förse de studerande med tillräcklig vägkost för att de skall klara av sina JOO-studier. Alla lärare och handledare önskar säkert att studerandena själv också är aktiva, eftersom även handledning är samarbete. De studerande skall kunna kontakta studiehandledaren i alla frågor de funderar över. Det finns inga dumma frågor - dumt är att inte ta reda på hur det förhåller sig", är Naaralas råd till alla studerande.

Till början

Skall nätverkens utbud göras riksomfattande?

Nätverket Connet är ett av Finlands virtuella universitets undervisningsnätverk. Inom nätverket studerar man tvärvetenskapligt kognitionsvetenskap. Kognitionsvetenskapen utgör den teoretiska kärna runt vilken man samlar pedagogik, datavetenskap, arbetsvetenskap, psykologi, mediefostran och kognitiv teknologi. Till nätverket hör åtta universitet som erbjuder undervisning."I nätverket Connet kan man fritt röra sig mellan åtta universitet, de studerande får studierätt, pengar flyttas inte fram och tillbaka och byråkratin är enkel", konstaterar planerare Pirkko Hyvönen vid Centret för mediepedagogik som svarar för Connet-undervisningen vid Lapplands universitet.

Inom nätverket fungerar allting således väl. Men vilka ytterligare möjligheter kunde det riksomfattande JOO-avtalet betyda för ett nätverk av Connets typ? "Vi kunde sälja våra kurser till studerande vid andra universitet och betalningen för de avlagda studieveckorna skulle gå till det universitet som arrangerar kursen. Med hjälp av dessa pengar kunde vi sköta vår undervisning ännu framgångsrikare än hittills. Ekonomiskt stöd skulle alltså dels underlätta verksamheten, dels öka utmaningarna", funderar Hyvönen.

"Om till exempel studerande i Vasa vill avlägga kurser inom ramen för Connet måste de först få ett förordande av Vasa universitet som enligt avtalet skulle förbinda sig att betala ersättning till det Connet-universitet som arrangerar kursen. Men för att Connet skall få pengarna måste de studerande verkligen avlägga kursen eller studiehelheten. Det här betyder att man inom Connet måste satsa allt kraftigare på att förhindra att studierna avbryts. I praktiken skulle detta betyda kvalitets- och marknadsföringsarbete samt fokusering på kundsynvinkeln, vilket jag ser som en positiv utveckling", konstaterar Hyvönen.

Ett annat alternativ att överväga är att pengarna dirigeras till Connets "gemensamma kassa" på Jyväskylä universitet som fungerar som koordinator för nätverket. Hyvönen anser det dock vara en bättre lösning att pengarna går till det universitet som ordnar kursen. Universitetet skulle på detta sätt också få en belöning för det arbete det utför.

"Å andra sidan kunde vi även ingå ett sådant avtal där ingen betalningsrörelse förekommer och godkänna studerande från vilket universitet som helst på basis av JOO-avtalet på samma sätt som vi nu godkänner studerande från de åtta Connet-universiteten ", lägger Hyvönen vidare fram.

Om JOO-avtalets inverkan på undervisningsprojektet i historia

Inom Finlands virtuella universitets undervisningsprojekt i historia har man under åren 2001-2002 producerat 780 studieveckor, och således skaffat sig en avsevärd mängd erfarenhet om undervisning i nätverk.

"De institutioner för historia som är med i projektet har hittills gjort så att de för varje kurs har underhandlat särskilt om ett pris som de olika institutionerna på förhand förbinder sig att betala. Betalningarna går till ett särskilt konto som Åbo universitet har för detta ändamål och från vilket lärarens lön betalas. Studieveckorna registreras direkt på de studerandes egen institution. Separat studierätt har man inte heller behövt anhålla om, vilket sparat mycket tid och besvär", berättar projektets koordinator Tapio Onnela.

"Det är kanske ännu för tidigt att säga hur landets institutioner för historia kommer att ordna nätundervisningen i framtiden och vad JOO-avtalet i praktiken betyder för oss. Det är möjligt att det genom JOO-avtalet uppstår en marknad för nätundervisning så att man kunde "köpa in" sådant som är bra och intressant i institutionernas undervisningsprogram. Jag tror ändå att institutionerna vill bevaka sina egna lärares och unga forskares intressen och av denna orsak erbjuder undervisningen i första hand till dem. I praktiken betyder detta för det mesta närundervisning på campus."

"Institutionerna är på ett sätt även konkurrenter sinsemellan, och utbyte av undervisning har tidigare inte varit särskilt vanligt. Å andra sidan, om en lärare kunde ta fram också en nätversion av sin kurs som han eller hon skulle erbjuda övriga institutioner till ett förmånligt pris kunde tröskeln till att köpa in "främmande undervisning" i undervisningsprogrammet bli lägre. Priset är här en mycket viktig faktor", funderar Onnela.

"När man producerar nätverkskurser i samarbete mellan institutioner på så sätt att de olika institutionernas expertis inom samma område tillsammans lägger upp kurserna är det mer sannolikt att nätverksundervisningen så småningom blir en naturlig praxis inom institutionerna", anser Onnela utifrån den erfarenhet han har av kurserna inom undervisningsprojektet för historia.

Till början

Användningen av videoteknik vid universiteten kartlades

Ett riksomfattande användargränssnitt för videotjänster föreslås för FVU:s portal. Rapporten  

Att bygga in nättjänster för videoteknik på FVU:s portal är en av de utvecklingsrekommendationer som ingår i Finlands virtuella universitets definitionsrapport om serviceprojekt. Här har man förslagit att VLAB-spetsprojekt med syftet att undersöka och utveckla pedagogiska och tekniska metoder där man använder sig av videoteknik skulle inkorporeras i projektet VideoFunet, som genomförs 2003-2006.

I rapporten behandlas användningen av videoteknik vid universiteten i framtiden ur såväl tjänsternas som användarnas och teknikens synvinkel.

Tjänster

Beträffande tjänsterna går utvecklingen mot att koncentrera de enskilda och spridda universitetsspecifika tjänsterna till en riksomfattande tjänst som möjliggör självbetjäning för användaren. Vid sidan av denna utvecklas videotekniska närstödtjänster som tjänar disciplinspecifika särskilda behov vid universiteten.

Pedagogik

När det gäller pedagogik går man från föreläsningsundervisning mot en samlärande, upplevelsebaserad och mångformig användning av videoteknik som en del av nätkursen. Videotekniken har blivit en del av universitetens normala verksamhet inom undervisning, forskning och administration.

Teknik

Här går riktningen från användningen av grundläggande videoteknik mot en utvidgning till 3D-teknik med flera kanaler och medier samt mot trådlösa lösningar.

Rapportens utvecklingsrekommendationer bygger på dessa framtidsbilder. Rapporten innehåller även en omfattande historik över användningen av videoteknik.

Definitionsprojektet om användningen av videoteknik och videotjänster inom ramen för FVU:s tjänster genomfördes på uppdrag av FVU:s utvecklingsenhet och koordinerades av Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet.

Till början

Användningen av mobilteknik vid universiteten kartlades

Målsättningen är centraliserade tjänster och decentraliserad tjänsteproduktion. Rapporten  

Arbetsgruppen rekommenderar i sin rapport att universitetens mobila tjänster borde anslutas till tjänsterna på FVU:s portal. Målet borde vara centraliserade tjänster och decentraliserad produktion av innehåll. Utvecklandet och genomförandet av MobiiliFunet-tjänsterna borde inkluderas i universitetens strategier för informationsförvaltning och virtuella verksamhet som ett insatsområde som stöder jämställdhet och tillgänglighet i fråga om studier.

I rapporten föreslås även start av spetsprojekt för att undersöka upplevelsebaserad och undersökande inlärning i mobil miljö samt för att utveckla mobiltjänster för studieadministrationen.

Man föreslår även att nätverket mFunet skall utvidgas så att det som pilotprojekt skulle innehålla de universitetsspecifika trådlösa datakommunikationsnäten samt universitetens sammankopplade trådlösa datakommunikationsnät.

FVU:s nättjänster skulle omfatta en erfarenhetsbank om användningen av mobil teknik, god praxis i anslutning till mobilteknik samt rekommendationer beträffande användningen. Dessutom föreslår arbetsgruppen att ett utbildningsprojekt startas och att ett nätverk av stödpersoner för mobil teknik skapas vid universiteten.

Enligt den uppskattning av nuläget som ingår i rapporten finns det inte vid universiteten omfattande mobila tjänster till lärarnas och studenternas förfogande. Man håller först nu på att ta i bruk mobil teknik för universitetens grundläggande uppgifter, undervisning, forskning och lokal påverkan. En central utmaning när man utvecklar de mobila tjänsterna är på vilket sätt man kan stöda flexibla studier och studentfokusering med hjälp av mobila lösningar.

Definitionsprojektet om användning av mobil teknik och mobila tjänster inom ramen för FVU:s tjänster genomfördes på uppdrag av FVU:s utvecklingsenhet och koordinerades av Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet.

Till början

Utvärdering av FVU:s portal

FVU-portalens användbarhet har utvärderats och en  

Den visuella utformningen av portalen bedömdes som tydlig och balanserad. Läsbarheten konstaterades vara god och stöds av en klar och luftig uppställning. Presentationen av informationen ansågs vara relativt tydligt och konsekvent. Navigeringen på portalen är väl stödd och strukturen öppnar sig för användarna ganska bra.

Utvärderingen genomfördes i slutet av mars med hjälp av verktyget ARVO som tagits fram av Tammerfors tekniska universitet. Utvärderingen gällde presentationen av informationen och dess läsbarhet, den visuella planeringen, textens läsbarhet, användningen av medieelement, stödet för navigering, det tekniska genomförandet, tillgängligheten och portalens stöd för olika användargrupper.

När portalen vidareutvecklas beaktas de iakttagelser som kommer fram i utvärderingsrapporten.

Till början