Framsida > FVU info > 2003 > FVU-info September 2003

FVU-info September 2003

I detta nummer:

Aktuellt

FVU- och projektkontaktpersonernas gemensamma arbetsdag 21 oktober i Helsingfors. | Arbetsdagen hålls på inlärningscentret Aleksandria vid Helsingfors universitet, Fabiansgatan 28. Teman för dagen är bl.a. kontaktpersonernas roll ur perspektiv såsom kommunikation, IKT-support och administration samt de utmaningar etableringen av nätverksverksamhet medför. Närmare information och anvisningar om hur anmälan sker läggs in på portalen i slutet av september.

Portaldagen 20 november i Otnäs i Esbo | Portaldagen anordnas i samråd mellan FVU:s utvecklingsenhet och projektgruppen för FVU:s portal på CSC. Syftet med dagarna är att ge tillfälle till dialog mellan utvecklingspersonalen för de lokala portalerna på FVU, Virtuella YH, FinELib, CSC och universiteten. De ämnen som behandlas är bl.a. tjänster för behörighetshantering, användarhantering och distribuerat underhåll. Programmet och anmälningsinformationen kommer att finnas på portalen i oktober.

Online Educa Berlin 2003 3-5 december | Till konferensen Online Educa som nu arrangeras för nionde gången väntas över tusen deltagare från mer än 60 länder. Konferensen erbjuder förutom de senaste nyheterna i branschen även möjligheter till interaktion och nätverksskapande sakkunniga emellan. Finlands virtuella universitet har preliminärt bokat en utställningsmonter där delprojekten kan presentera sitt kunnande. Kontaktpersoner: Kari Salkunen  och/eller Eija Ristimäki 

Konferensen Toward a User-Centered Approach to Digital Libraries - konferenssi 8-9 september, Esbo

Videokonferensseminarium 18 septeber, Innopoli Esbo

Lärocenterdag och Vetenskaps- och konstafton torsdagen den 18 september, Vasa 

eLearning-seminarium 19 september, Kuusamo

Seminariet Digitala portföljer 23 september, Jyväskylä

Strategitjänstseminarium 24 september som videokonferens

Studieadministrationsdagarna 2-3 oktober, Kajana

Utbildningsteknologitorget 16-17 oktober, Uleåborg

Forskarskoleseminariet Nya tekniker och utveckling av inlärningsmiljöer 10-11 november, Tammerfors

MindTrek-medievecka 10-16 november, Tammerfors

MOVE-projektets utbildningsdagar TeknoDida - verktyg för musikundervisning 14-16 november

Mässan ISOT (undervisningsteknik) 20-21 november, Kuopio

Utmaningar för FVU under läsåret

Denna höst inleder universiteten sitt tredje hela akademiska år av virtuellt samarbete. Läsårets mål har satts högt - avsikten med virtualiseringen är ju att ge beredskap för snabba förändringar inom universitetsverksamheten.

Viktiga resultat från det år som ligger bakom oss är avtalet om flexibel studierätt (JOO-avtalet) som omfattar alla universitet, färdigställandet av en rad virtuella tjänster till stöd för studier och undervisning samt en mer noggrann definiering av många fenomen som nära anknyter till universitetens virtuella verksamhet som underlag för planering och genomförande.

Tillämpande av JOO-avtalet

Ett av de centrala målen för det läsår som nu inleds är att säkerställa att universiteten har de förutsättningar som behövs för att tillämpa JOO-avtalet när det träder i kraft i augusti 2004. Detta avtal är inte ett avtal av det slag som plockas fram bara när det går dåligt. I avtalet har inskrivits universitetens genuina vilja till samarbete i enlighet med andan i FVU:s stiftelseurkund. Ett annat centralt mål är att föra in FVU:s portal - som startades som ett projekt - i en fas av kontinuerligt underhåll. Portalen har undergått flera till och med radikala förändringar under utvecklingens gång. Förändringar av detta slag är sannolika även i framtiden. Underhållspersonalen behöver i fortsättningen ges goda förutsättningar för att genomföra denna krävande uppgift.

Utveckling av kvaliteten

Detta läsår är också ett år av kvalitetsutveckling. Under det gångna året utfördes ett betydelsefullt arbete med att utvärdera kvaliteten inom portalmiljön. Det var redan andra gången detta gjordes, och utvärderingsmetoden har nu utvecklats så att det går lätt att upprepa utvärderingen även i framtiden. Kvalitetsutvecklingen av den virtuella undervisningsverksamheten kräver fortfarande mycket arbete - särskilt samarbete.

Inom den virtuella universitetsverksamheten finns det många aktörer, vilket innebär att man gemensamt måste komma överens om centrala begreppsdefinitioner samt utvärderings- och utvecklingsaktiviteter i fråga om kvaliteten. Vi väntar oss mycket av arbetet detta år.

Bestående verksamhetsmiljö

Universiteten har fört en ingående strategisk diskussion om det virtuella universitetssamarbetet. Ett av de konkreta målen universiteten ställde upp var att Finlands virtuella universitet under 2004 omformas från en projektorganisation till en organisation med permanent verksamhet till stöd för den virtuella verksamheten mellan universiteten. Det nu inledda akademiska året betyder utförliga diskussioner mellan universiteten i avsikt att hitta en gemensam ståndpunkt för verksamhetssättet. Diskussionerna förs under detta läsår så att de praktiska åtgärderna skall kunna genomföras enligt överenskommet tidsschema.

Strategiskt ledarskap testas

Samarbetet för att etablera strategin i praktiken är samtidigt ett test av det strategiska tänkandet och ledarskapet i universitetsvärlden. Universiteten har ivrigt tagit i bruk strategiskt ledarskap. Strategier har gjorts upp för allt från helheter till delområden och vice versa. Men så långt har vi ännu inte kommit att vi på allvar kunde utvärdera resultaten av strategisk ledning. Finlands virtuella universitets strategiska mål är mycket konkreta såväl i fråga om innehåll som tidsscheman varför det är möjligt att utvärdera resultaten redan under nästa akademiska år.

Tjänsterna testversioner

Finlands virtuella universitet är fortfarande ett utvecklingsprojekt vilket betyder att alla tjänster som utvecklats och producerats är testversioner. Trots det har många medlemmar i universitetsgemenskapen tagit tjänsterna i produktivt bruk, väl medvetna om deras brister men även om de möjligheter de innebär. Det här är inte detsamma som att flytta in i ett hus under pågående bygge med en rumsdisposition som ännu inte är klar - men vissa likheter finns. Det är naturligt att en del av universitetsfolket är färdiga att använda sig av denna ännu inte färdiga konstruktion - medan de samtidigt orsakar byggarbetarna lite mer arbete och stökar till den ursprungliga tidtabellen. Lika naturligt är det att en del vill att konstruktionen skall vara "färdig" innan de tar den i bruk. Men vad betyder då "färdig" i detta sammanhang? Är det tillräckligt att målarfärgen har torkat eller skall ekarna som planterats på gården ha vuxit sig stora? Bägge tankesätten har förekommit.

Flera aktiva aktörer genom ökad diskussion och vetskap

Finlands virtuella universitet är en helt ny form av samarbete mellan universiteten. En stor utmaning under detta år är att öka vetskapen om denna verksamhetsmodell såväl inom universiteten som bland den breda allmänheten - vilket inte är en lätt uppgift. I vår kommunikation blir vi tvungna att förenkla saker som betyder att vi i någon mån våldför oss på de fenomen vi beskriver och samtidigt på de involverades arbete. Men ett av kommunikationens syften är också att väcka diskussion om virtualiseringen, dess målsättningar och verksamhetsformer. När vi initierar till diskussion kan vi ibland ta till metoder som ännu inte är vanliga vid akademisk debatt. Jag hoppas på att allt fler vid universiteten deltar i diskussionen.

Det akademiska samarbetsåret 2003-2004 är fullt av utmaningar när det gäller nationellt och internationellt samarbete. Jag hoppas att samarbetsandan på universitetsfältet stärks och att det virtuella universitetssamarbetet får många nya aktiva aktörer under årets lopp.

Till början

JOOPAS - nättjänsten för flexibel studierätt tas i bruk hösten 2004

När det riksomfattande JOO-avtalet träder i kraft hösten 2004 öppnas nättjänsten JOOPAS på FVU:s portal. Tjänsten innehåller samlad information om möjligheterna till flexibla studier samt handledning om hur ansökningarna skall göras.

Tjänsten informerar studenter, studiehandledare, lärare och studieadministrativ personal om de gemensamma principer för flexibel studierätt universiteten godkänt. Dessutom har tjänsten universitetsvisa tillämpningsanvisningar om hur man söker till JOO-studier, bl.a. JOO-ansökningsblanketten jämte ifyllningsanvisningar och universitetens kontaktuppgifter. Tjänsten får också länkar till de JOO-studier som erbjuds samt verktyg för studieplanering, såsom eHops - en individuell elektronisk studieplan.

Förberedelser i nära samarbete med universitetens studieadministration

Under hösten 2003 planeras nättjänstens struktur och funktioner i samarbete universiteten emellan. Tjänstens innehåll bygger på de gemensamma tillämpningsprinciperna för det riksomfattande JOO-avtalet samt de egna tillämpningsanvisningar som universiteten utarbetar under läsåret 2003-2004. Instruktionerna för hur tillämpningsanvisningarna skall uppgöras bereds i en arbetsgrupp bestående av Hannu Berlin (Kuopio universitet),Arja Hovila (Vasa universitet), Mikko Markkola (Tammerfors universitet), Maikki Naarala  (Helsingfors universitet) samt Pirkko Nuutinen (Åbo handelshögskola). Dessutom deltar Hely Lahtinen och Julian Lindberg  från FVU:s utvecklingsenhet i arbetet.

Workshop om tillämpningsanvisningarna på Studieadministrationsdagarna

Den första versionen av tillämpningsanvisningarna gås igenom när cheferna för universitetens studiebyråer samlas i samband med Studieadministrationsdagarna i Kajana 2-3 oktober. Dessutom kommer dagarna att ha en workshop om tillämpandet av JOO-avtalet.

Tjänsten genomförs tekniskt och innehållsmässigt våren 2004.

I arbetet med att planera och genomföra tjänsten deltar FVU:s utvecklingsenhet, representanter från universitetens studieadministration och projektgruppen för FVU:s portal på CSC. IT-centret för vetenskap CSC svarar för grafisk och teknisk utformning.

Närmare information: Julian Lindberg

Till början

Från FVU:s kursutbud mot riksomfattande tjänster för kurssökning och elektroniska studieguider

Undervisningsministeriet har sedan början av 2001 genom särskild finansiering till den virtuella universitetsverksamheten stött arbetet med att göra universitetens undervisningsutbud tillgängligt på webben. Undervisningsutbudet som representerar universitetens spetskompetens kan ses på den riksomfattande tjänsten Kursutbud på FVU:s portal. Erfarenheterna från de två första åren är uppmuntrande: under 2001-2002 har över 84 000 studieveckor avlagts på nätkurser som producerats med FVU-finansiering.

Tjänsten Kursutbud utvecklas kontinuerligt. Med det nyss omarbetade gränssnittet har vi fått ett bättre fungerande och mångsidigare instrument, både för producenter av undervisning och studenter som söker kurser.

Alla nya nätkurser med i FVU:s kursutbud!

Ansvaret för att kurs- och undervisningsinformationen verkligen sparas och visas i databasen ligger idag på producenterna. Det betyder att alla kurser som produceras inte nödvändigtvis syns i databasen. Det finns dock ett stort intresse för kursutbudet på FVU:s portal. I databasen söks det efter mer än vad som visas i utbudet. Därför är det viktigt att alla som producerar undervisning ser till att deras nätkurser syns i databasen. Även informationen i kursarkivet (174 kurser) behöver uppdatering inför detta läsår. Kursutbudet har omarbetats till både layout och användbarhet och det nya gränssnittet finns inlagt på portalen i mitten av september. Vi hoppas att detta sporrar allt flera lärare och kursproducenter till att publicera utbildningsinformation under FVU:s tjänst Kursutbud.

Framtidsvision

Visionen är att FVU:s kursutbud med tiden skall bli en databas där universitetens kompletta undervisningsutbud finns samlat och där studenterna kan söka fram och bygga upp meningsfulla studie- och examenshelheter. Det flexibla avtalet om studierätt som ingicks i juni i fjol ger denna vision en fast förankring i verkligheten.

Mot automatisering och enhetlig beskrivning

Underhållet av FVU:s kursutbud kommer så småningom att automatiseras. Under detta läsår genomförs pilotprojekt tillsammans med 2-4 universitet som gör det möjligt att söka i dessa universitets studieinformationssystem via FVU:s portal. En interaktiv modell av detta slag kräver att FVU:s kursutbud och universitetens studieinformationssystem utvecklas så att de stöder en enhetlig beskrivningsmall. En primär definition finns redan på finska på TIEKE:s webbsidor (Opetusteknologia - Kurssitietomääritys).

Efter nödvändiga specificeringar kommer definitionen att publiceras vid årsskiftet som en rekommendation för organisationer som tillhandahåller högskoleundervisning. Ju fler instanser som tar i bruk den enhetliga mallen, desto enklare och kvalitativare kan man genomföra en riksomfattande söktjänst till nytta för studerande, lärare och administrationspersonal vid universiteten.

Målet är elektroniska studieguider

Standardiseringen av beskrivningen av undervisningsinformationen och den heltäckande kurssökningen är en mellanfas i arbetet med att utveckla en elektronisk studieguide som svarar mot de krav riksomfattande och internationellt undervisningssamarbete ställer. De snabbaste aktörerna håller redan på att ta i bruk fakultetsvisa e-studieguider och till och med guider som täcker hela universitet. Efter en kartläggning av nuläget kommer ett definitionsprojekt om en e-studieguide som kan utnyttjas för omfattande studentmobilitet och nätverkssamarbete att genomföras 2004. Det tekniska utförandet och tidtabellen för ibruktagandet beror på universitetens behov och resurser.

Närmare information: Totti Tuhkanen

Till början

Delta i arbetsseminarier som hjälper dig ta i bruk VerkkoVelho!

På initiativ av utvecklingsenheten har en rad arbetsseminarier om VerkkoVelho startat vid FVU:s medlemsuniversitet. Vid arbetsseminarierna går man igenom dels funktionerna i VerkkoVelho, dels utvecklingsidéer och planeringsmodeller förutom att man samlar erfarenheter av användningen av tjänsten vid universiteten - och genererar nya idéer.

VerkkoVelho som öppnades på FVU:s portal i mars 2003 är en interaktiv guide för lärare som planerar undervisning. VerkkoVelho finns under menyn Undervisning på portalen eller nås direkt på adressen http://www.vy.fi/verkkovelho.

Arbetsseminarierna riktar sig direkt till universitetspersonal som planerar och genomför IKT-stödtjänster, mentorerna i TieVie-utbildningar och FVU-kontaktpersonerna. Men också andra som är intresserade av att använda sig av VerkkoVelho är välkomna.

Platserna och tidtabellerna för arbetsseminarierna finns listade nedan. Samtliga seminarier är öppna för alla. Universitetens FVU-kontaktpersoner ger närmare information om hur man skall anmäla sig. Anmälan skall göras senast en vecka före seminariet.

  • 26.8 kl. 12 - 16, Helsingfors universitet, inlärningscentret Aleksandria, rum 130, Fabiansgatan 28 (finskspråkigt)
  • 29.8 kl. 9 - 13, Helsingfors handelshögskola, huvudbyggnaden, närmare anvisningar i entréhallen (finskspråkigt)
  • 4.9 kl. 10 - 14, Kuopio universitet, centret för undervisningsteknologi. Mikroklassen E25, IT-huset Centek Microteknia (kl. 10 - 13), rum S22 Snellmania (kl. 13 - 14) (finskspråkigt)
  • 9.9 kl. 12 - 16, Åbo universitet, Educarium, Assistentgatan 5. ADB-klass 341 (kl. 12 - 15), klassrum 244, 2 vån. (kl. 15 - 16) (finskspråkigt)
  • 10.9 kl. 12 - 16, Svenska handelshögskolan, svenskspråkigt seminarium. Närmare information och anmälan: Tuula Rosin
  • 15.9 kl. 10 - 14, Tammerfors tekniska universitet, Tietotalo (finskspråkigt)
  • 16.9 kl. 12 - 16, Uleåborgs universitet, ADB-klassen TF 103, Linnanmaa (finskspråkigt)
  • 18.9 kl. 10 - 11.30, Vasa universitet, inlärningscentret. Svensk- och finskspråkig presentation av VerkkoVelho på Studieadministrationsdagarna.
  • 22.9 kl. 12 - 16, Lapplands universitet, tjänsterna för undervisningsutveckling, optek-lokalen (mitt emot kafé Lovisa)

Närmare information om innehållet på arbetsseminarierna ges av Hely Lahtinen  tfn 040-589 0872.

Till början

IQ Team - i samma båt

Att navigera på nätet kan jämföras med att röra sig till havs. Den kortaste rutten för inte alltid fram. Till sjöss - och detsamma gäller för nätstudier - är det inte bra att vara ensam. Om det blåser motvind sporrar de gemensamma målen samt stödet och uppmuntran från gruppen de flesta att försöka lite mer och nå mer krävande mål än om man arbetade ensam. Systemet IQ Team stöder nätbaserad inlärning i grupp. Denna tjänst som öppnas på FVU:s portal i mitten av september innehåller verktyg för utvärdering av gruppens utveckling samt främjar samarbetsinlärning och processer för att skapa kunskap i en virtuell miljö. Tutordelen  innehåller även information om olika grupproller och deras inverkan på hur man agerar tillsammans. Systemet lämpar sig för nätkurser och alla andra universitetskurser där man samtidigt vill studera grupprocesser.

IQ Team på webben innehåller tre självutvärderingstest, en omfattande hypertextbaserad tutordel jämte uppgifter och en loggbok där användarna kan föra in sina tankar och anteckningar, antingen så att hela gruppen kan läsa dem eller endast för personligt bruk. Tutordelen  har även getts ut av pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet i serien Pedagogica.

IQ Team är den andra fasen i ett utvecklingsprojekt inom FVU om handledning och stöd av studier. Projektet som erhållit särskild finansiering från undervisningsministeriet är ett samarbete mellan pedagogiska institutionen och institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet. Projektet har samarbetspartner även vid Joensuu, Uleåborgs och Tammerfors universitet.

IQ Learn används redan på många kurser

IQ Learn-systemet som producerats i den första fasen av projektet IQ-FORM ökar den enskilda studentens självkännedom samt självstyrnings- och studiefärdigheter. Också IQ Learn innehåller självutvärderingstester, en hypertextbaserad tutordel samt en personlig dagbok där man kan göra anteckningar om hur ens egen inlärning utvecklas.

IQ Learn har utnyttjats på flera universitets- och yrkeshögskolekurser. Enligt de lärare som använt sig av systemet inspirerar IQ Learn de studerande att dryfta sitt eget agerande och sina egna studiemetoder samt ger förutom teoretisk även tillräckligt med praktisk kunskap för att de studerande skall kunna utveckla sina egna studier.

Högskolestuderande glömmer ofta att tänka på att utveckla sin egen inlärning - särskilt i de fall studieframgången är tillfredsställande. De studenter som använt sig av IQ Learn anser att systemet ger ny information om fenomen i samband med inlärning samt stöd för identifiering och utveckling av inlärningsmetoder och -färdigheter. Systemet har varit till mest nytta för unga studerande och studerande som ännu inte har etablerade studierutiner eller som har problem till exempel med att hantera sitt tidsschema.

IQ Learn och IQ Team - lär känna tjänsterna i workshopen på Studieadministrationsdagarna

IQ Learn och IQ Team presenteras den 3 oktober på Studieadministrationsdagarna i Kajana i  Workshop 1. Från studerande till självständig medlem av vetenskapsgemenskapen (på finska).

På adressen http://www.virtuellauniversitetet.fi/iq finns även närmare information om projektet IQ FORM.

Till början

Kommissionen inbjuder att lämna två förslag i anslutning till eLearning-planen

Generaldirektoratet för utbildning och kultur, Europeiska kommissionen inbjuder att lämna projektförslag till förberedande och nyskapande åtgärder i anslutning till eLearning-handlingsplanen.

Teman för projektförslagen är:

Mediekompetens

  • medie- och datorkompetens,
  • mediekompetens, samhällsengagemang och demokrati,
  • interkulturell dialog som en övergripande dimension i projektförslagen.

Bygga vidare på och utveckla det arbete som pågår inom ramen för handlingsplanen eLearning. Syftet är att ta upp fyra kompletterande infallsvinklar:

  • närmare analys av nyskapande praxis på regional och lokal nivå,
  • stöd till samarbete mellan pågående pilotprojekt på europeisk eller regional nivå,
  • mätning, studier och jämförande analys av e-lärandets omfattning i Europa inklusive utformning av framtidsprognoser,
  • kartläggning och analys av viktiga frågor avseende framtida strategier för att utnyttja IKT i undervisningen och den fortlöpande utvecklingen av nyskapande praxis.

Projektförslagens lämningsdag är 22.9.2003 Närmare information och ansökningsformulär

Till början

Nya publikationer

Sari Koski-Kotiranta och Heikki Kynäslahti (red.): Tukevasti verkko-opetukseen: Kuvauksia tukihenkilötoiminnasta Helsingin yliopistossa. Helsinki: Helsingin yliopisto. 2003. Opetusteknologiakeskus. 203 s. ISBN 952-10-1175-0, (häftad) ISBN 952-10-1176-9 (pdf), ISBN 952-10-1177-7 (html).

Verkko-opetuksen tukiverkosto (Stödnätet för nätundervisning) är ett pedagogiskt expertnätverk för informations- och kommunikationsteknik vid Helsingfors universitet. Nätverket verkar aktivt via samarbetsprojekt för att utveckla utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen jämte tillhörande stödtjänster inom sektorerna forskning och utbildning. Stödnätets verksamhet koordineras av centret för undervisningsteknologi. I publikationen presenterar stödpersonerna sin verksamhet ur flera synvinklar: artiklarna beskriver kartläggningar av utnyttjandet av undervisningsteknik, utbildningar och erfarenheter.

Publikationen säljs och förmedlas av (pris 25 €): Yliopistopaino Kustannus, Helsinki University Press, tfn (09) 7010 2363.

Publikationen kan även läsas på webben som pdf-fil (3 MB).

Matikainen, Janne (red.): Oppimisen ohjaus verkossa. 1:a upplagan. Helsinki: Helsingin yliopiston Tutkimus- ja koulutuskeskus Palmenia, Palmenia-kustannus, 2003. A5 (häftad) 168 s. ISBN 951-45-9731-1

I boken som redigerats av Matikainen presenteras utgångspunkterna vid handledning, nätbaserade inlärningsmiljöer som handledningsmiljö, handledarens uppgifter och roll vid nätstudier, handledning som interaktion samt nätbaserat handledningsmaterial. Bokens författare är banbrytare, nätverksexperter, med både praktisk erfarenhet av och teoretisk kunskap om studiehandledning i nätbaserade miljöer.

Boken bygger i mycket på forsknings-, utvecklings- och utbildningsarbete vid forsknings- och utbildningscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Grunden till boken är mångårigt utvecklings- och forskningsarbete (fortbildning, öppna universitetet, utbildningsportaler) med nätbaserade inlärningsmiljöer.

Författarnas erfarenheter av utvecklingen av öppna universitetet, skrivarutbildningar, nätdiskussioner, repetitionsövningar och utbildningsportaler ger en inblick i den nätbaserade handledningens praktiska vardag.

Bokens artiklar är skrivna av Heikki Pasanen, Jyri Manninen, Eija Mannisenmäki, Janne Matikainen, Leena Nokelainen, Liisa Sointu, Mari Holkko, Outi Rautakoura, Timo Montonen, Risto Lehto, Satu Meriluoto och Jaana Puuronen.

Närmare information och beställningar (pris 25 €): Palmenia Kustannus

Nevgi, Anne och Tirri, Kirsi. Hyvää verkko-opetusta etsimässä. Kasvatusalan tutkimuksia; 15. Omfattning: 222 s. Utgivningsår: 2003. ISBN: 952-5401-14-6. Förlag: Suomen kasvatustieteellinen seura.

Studien presenterar en rapport över studenternas och lärarnas erfarenheter av vad som främjar eller utgör hinder för inlärning på nätbaserade kurser. Forskningsmaterialet har samlats in bland studenter och lärare vid öppna universitetet vid Helsingfors universitet (HEVI) och Internättjänsten Apaja. Enligt resultaten främjar nätbaserade studier i regel inlärningen. Egenskaperna hos en bra lärare på nätkurser liknar de som i tidigare undersökningar angetts för en god lärare. Vid nätstudier främjar lärarens sakkunnighet, kommunikationsförmåga och responsgivning studentens inlärning. En bra studerande på en nätkurs å sin sida är aktiv och självständig samt har förbundit sig till kursen. En bra nätkurs kännetecknas av att den är överskådlig, interaktiv och mångsidig. God undervisning på nätet förutsätter pedagogiskt tänkande av läraren så att tekniken blir en bra dräng, men inte herre.

Försäljning bl.a: http://granum.uta.fi (pris 24 €)

Suominen Jaakko: Koneen kokemus. Tietoteknistyvä kulttuuri modernisoituvassa Suomessa 1920-luvulta 1970-luvulle. Tampere, Vastapaino 2003. B5 (häftad) 300 s. ISBN 951-768-139-9

Doktorsavhandlingen Koneen kokemus är en helhetspresentation av de tidiga skedena av Finlands utveckling mot ett IT-samhälle med fokus på våra kulturella erfarenheter. Den öppnar en intressant tidshorisont till datateknikens snabba genombrott. Samtidigt återspeglar den en dialog mellan allmänheten och olika professionella grupper inom informationsteknik.

Verket visar att datatekniken successivt blev en del av den stora allmänhetens erfarenhetsvärld, med början på 1920-talet. Suominen rullar i sin bok fram en mängd exempel på sciencefictionlitteratur, tidningsartiklar, serier, karikatyrer, filmer och reklam. De ger ett nytt perspektiv på den finländska vardagshistorian och datoriseringen, ett perspektiv där kulturkontinuiteten och populärskrattets befriande kraft framhävs vid sidan av den snabba tekniska förändringen. I dessa medier har datatekniken tagit sig uttryck i form av både stora förväntningar och kraftiga hotbilder.

Närmare information:  www.vastapaino.fi (pris 28,80 €)

Till början