Framsida > FVU info > 2003 > FVU-info November 2003

FVU-info November 2003

I detta nummer:

Aktuellt

Portaldag i Esbo | Tidpunkt: torsdag 20 november kl. 9.00-16.15. Plats: Spektri Duo, Luna-auditoriet, Skogsjungfrugränden 6, Esbo. Arrangörer: IT-centret för vetenskap CSC och FVU:s utvecklingsenhet. Seminariet riktar sig till högskolepersonal som sysslar med eller ansvarar för utveckling av nätverkstjänster samt andra som är intresserade av ämnet. Avsikten med portaldagen är att samla dem som är engagerade i utvecklandet av nätverkstjänster vid universitet och yrkeshögskolor för att ta del av och diskutera aktuella frågor.

Mässan ISOT om undervisningsteknik i Kuopio | Tidpunkt: 20-21 november Plats: Kuopio universitet, Mediateknia och Canthia. Arrangörer: Ansvarig arrangör är lärcentret vid Kuopio universitet. Övriga arrangörer är Joensuu universitet och Villmanstrands tekniska universitet samt Norra Savolax, Norra Karelens, Södra Karelens, Kajana, Kymmenedalens och St Michels yrkeshögskolor. Målgruppen för mässan ISOT är lärare, studerande, personal vid centren för undervisningsteknologi, läroanstalternas datapersonal samt kommunala beslutsfattare och landskapsförbunden. Temaområden är bl.a. * utveckling av undervisning med hjälp av informations- och kommunikationsteknik * teknik i relation till undervisning * nätverksbildande på internationell nivå * forskning om nätverksbaserad undervisning * E-moderating & e-tivities

MOVEs TeknoDida - seminarium om verktyg för musikundervisningTidpunkt: 14-16 november. Plats: Helsingfors yrkeshögskola Stadia, Pop & Jazz-konservatoriets lokaler, Arabiagatan 2. Arrangör: MOVE-projektet - musikundervisning och forskning på nätet TeknoDida är ett utbildningsevenemang på tre dagar med föreläsningar och workshopar. Temat i år är verktyg för musikundervisningen. Anmälningstiden utgår den 12 november. Seminariet är fullsatt.

MindTrek - medievecka i Tammerfors | Tidpunkt: 10-16 november Plats: Finlayson, Tammerfors. Arrangör: MindTrek ry (Obunden förening som grundades 2000 för att främja den digitala mediebranschen och medborgarnas färdigheter för informationssamhället.) MindTrek - medieveckan i Tammerfors ordnas i år för femte gången. MindTrek är en stadsfestival som samlar personer engagerade i innehållsproduktion. Festivalen presenterar de nyaste strömningarna inom interaktiva medier. Medieveckan bjuder på intressanta evenemang för alla kategorier som representerar informationssamhället: användare, forskare, studerande, företagare och anställda i branschen. www.mindtrek.org

Online Educa Berlin | Tidpunkt: 3-5 december. Plats: Berlin, Tyskland. Arrangör: ICWE GmbH. Evenemanget Online Educa Berlin 2003 som samlar den europeiska inre kretsen inom e-lärande och nätverksundervisning ordnas nu för nionde gången. Över tusen personer från mer än 60 länder väntas besöka evenemanget. Konferensen erbjuder nyaste information i branschen samt möjlighet till interaktion och nätverksbildande med andra experter. TKK Dipoli EuroPro arrangerar en utbildningsresa till evenemanget. På evenemangets utställning har Finland en egen monter där FVU:s delprojekt har möjlighet att presentera sig. Sidorna till konferensen

Fritt inträde till vetenskaplig kunskap - seminarium om open access-publicering i januari | Tidpunkt: 8-9 januari 2004 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Arrangör: Arbetsgruppen FinnOA, undervisningsministeriet och nationalbiblioteket Under seminariet behandlas följande teman: * betydelsen av fri tillgänglighet till publikationer inom vetenskaplig kommunikation * publiceringsverksamhetens inverkan på forskningens effekter och dess evaluering * forskarnas publiceringskanaler * upphovsrättsfrågor och open access-publicering * nya publiceringsmallar.

Till början

Ledare: Carpe diem

"Carpe diem" skrev Horatius en gång i tiden och tillade "quam minimum credula postero". Grip dagen, lita inte på morgondagen. Hur kan detta råd tillämpas på strategiskt ledarskap? Det är en fråga jag dryftat från min plats i stormens öga när det gäller utvecklingsarbetet vid Finlands virtuella universitet. Mycket nytt inom universitetsvärlden startas i denna "carpe diem"-anda. Man griper tag i frågor här och nu, utan att tänka på vad morgondagen för med sig. Man griper lätt tag i möjligheter utan att förstå följderna.

FVU - tillhandahållare av inlärningplattformar?

Jag har med intresse följt såväl universitetens interna diskussioner som diskussionerna mellan universiteten om s.k. undervisningsplattformar. Vi står inför en situation där universiteten har att fatta ekonomiskt omfattande och vittgående beslut i denna sak. Jag kommer att tänka på en "forskare" med ett växthus på Kaliforniens sluttningar - där sol och värme räcker till även utan växthus. Odlingen var tänkt som ett försök och en rolig hobby, men när växthusets omsättning överskred en miljon dollar ringde pojken som anställts som hjälp upp forskaren i stan: "This is not a hobby anymore". Också vid det virtuella universitetet görs många försök inom ramen för vetenskap och forskning, men vissa verksamheter når en gräns när saken plötsligt är "serious business". Vad gör man då?

Pekka Kess, direktör för FVU:s utvecklingsenhet

Utvecklingsenheten har tillsvidare följt undervisningsplattformsfrågorna endast med blicken och strävat efter att ta fram tjänster för universiteten för bedömning av plattformarna. I vissa samband har tankar väckts huruvida FVU:s portal även kunde vara den som erbjuder universiteten plattformsmiljöerna. En roll av detta slag vore helt i enlighet med FVU:s strategi. Beredskap för att ta emot utmaningen finns, men vill universiteten verkligen ha en funktionell lösning av detta slag - det måste utredas.

'Carpe diem' internationellt

FVU har under året rönt mycket uppmärksamhet internationellt. Intresse har förekommit på många håll och FVU:s framgångar och utmaningar har tagits upp och tas upp vid flera internationella begivenheter såsom:

Intresset är lätt att förstå eftersom Finlands virtuella universitet helt nyligen av EU har utsetts till en av åtta organisationer med 'best practice' inom virtuell universitetsverksamhet. De övriga är Politecnico di Milano - METID (Italien), Umeå universitet (Sverige), Universität Bremen (Tyskland), Canege (Frankrike), Universidad Overta Catalonia - UOC (Spanien), Utrecht University (Nederländerna) och UK Healthcare Education Partnership (Storbritannien). Denna position har vi uppnått genom universitetens riktiga satsning på utveckling av den virtuella verksamheten, genom visioner och expertis inom nätverken och hos deras aktörer samt utvecklingsenhetens koordineringsarbete. När det europeiska samarbetet byggs upp i Bologna-deklarationens anda är de bästa givetvis de rätta samarbetspartnerna. I denna grupp är vårt ledmotiv Whitney Houstons sång 'I learned from the best - I learned from you'.

Trots att den organisatoriska utvecklingen inom det virtuella universitetet är långsam, är utvecklingen på teknik- och metodiksidan ytterst snabb. Inom dessa områden krävs det förmåga till snabb förnyelse även för att "stampa på stället". Att behålla sin position bland de bästa är ett betydligt hårdare arbete.

När det gäller universitet har internationell verksamhet alltid varit en självklarhet. Via Finlands universitets rektorsråd har Fonazione CRUI (Italien) inbjudit Finlands virtuella universitet att delta i ett projekt som utvärderar och utvecklar kvaliteten på IKT-verksamheten inom universiteten. Den tredje parten i projektet är franska Conférence des Présidents d'Université. Det virtuella universitetets uppgift är att inom sitt eget område stöda de olika universitetsorganens verksamhet. Samarbetet med rektorsrådet har varit kort, men mycket framgångsrikt, och har uppmuntrat bägge parterna att bredda det gemensamma verksamhetsfältet.

Internationaliteten begränsas inte endast till Europa. FVU har redan hunnit med att skicka en aktör så långt som till Afrika - dels för att exportera finländsk kompetens, dels för att skaffa erfarenheter av en annorlunda omvärld. Men ju större verksamhetsfältet blir, desto större blir behovet av resurser. Aktiviteterna måste dimensioneras rätt i förhållandet investering/nytta. Det virtuella universitetet har erbjudits en möjlighet att med medlemsuniversitetens stöd delta i mötetWorld Summit on the Information Societyi Geneve. Ytterligheterna när det gällde sättet att delta var å ena sidan att skicka en delegation jämte en FVU-monter och å andra sidan att värva en "agent" för att skaffa information. När FVU senare inbjöds att representera Finland i best practice-tävlingen på konferensen blev situationen en annan. Enligt ledningsgruppens beslut deltar FVU i konferensen och är lika nervös som Laura Voutilainen inför schlagerfestivalen. Vi hoppas naturligtvis på bättre framgång än så, men godtar att FVU:s korta livscykel kan vara en faktor som påverkar utgången i försvagande riktning.

Inom projektet mENU har internationellt projektarbete bedrivits i samverkan mellan Åbo universitet och FVU:s utvecklingsenhet. På den konferensprojektet anordnade i Valencia var det finländska virtuella universitetsarbetet väl representerat. Väsentligt i detta projekt är förutom projektets slutresultat, även ett gott samarbete mellan nätverken. Utan fungerande verktyg ger de internationella projekten säkert inte samma resultat som de som kan uppnås med kvalitativa, väl organiserade arbetsmetoder av bästa slag. Behovet av gemensamt godtagna handlingssätt framhävs i internationella projekt där förutom skillnaderna på grund av språk samt nationell och akademisk kultur även avstånden är en åtskiljande faktor.

Utmaningarna för Finlands virtuella universitet är stora. Det är i detta fall inte klokt att följa Horatius bevingade ord. Vi måste ta hänsyn till morgondagen och förlita oss på att ett starkt strategienligt samarbete mellan alla FVU:s aktörer - undervisningsministeriet, universiteten, konsortiet, kontaktpersonerna samt ämnesnätverken, servicenätverken och de regionala nätverken - och utvecklingsenheten leder till resultat som är mångfaldigt bättre än om vi skulle agera på något annat sätt.

'Ut sementem feceris, ita metes'

Till början

FVU:s kontaktpersoner sammanstrålade till en gemensam arbetsdag

Kontaktpersonerna för FVU och projekten samlades till en gemensam arbetsdag på Helsingfors universitet den 21 oktober. Under förmiddagen gav direktören för FVU:s utvecklingsenhet Pekka Kess en översikt över den nya programperiodens utmaningar. Överinspektör Marja Kylämä från undervisningsministeriet granskade programmen för informationssamhället ur universitetens synvinkel.

Överinspektör Marja Kylämä.

Eftermiddagen tillbringade deltagarna i lokalerna för grupparbete på Centret för undervisningsteknologi. Tre teman som togs upp var utveckling av informationsöverföring mellan universiteten, den virtuella universitetsverksamhetens synlighet i och påverkan på undervisningsutvecklingen samt administration av upphovsrätter.

I en fjärde arbetsgrupp presenterades den webbtjänst, Nätverkstjänsten, som tagits i bruk samma dag och idéer kläcktes kring en hypermediepresentation av FVU:s verksamhet. Dagen avslutades med Helsingfors universitets prorektors Hannele Niemis mottagning.

Dagens behållning gicks igenom på vice rektor Hannele Niemis kvällsmottagning i universitetets tidningssal.

Presentationerna som hölls på kontaktpersonsdagen finns inlagda i portalens arkiv (på finska).

Till början

Nätverkstjänsten - projekthandledning för FVU:s aktörer

Nätverkstjänsten är en arbetsmiljö som ger handledning om nätverksverksamhet. Tjänsten är öppen för alla, men riktar sig särskilt till FVU:s delprojekt. Projektguiden med anvisningar och metoder för alla som planerar, startar eller koordinerar nätverksprojekt utgör en central helhet inom tjänsten. Nätverkstjänsten finns på 

Den nu publicerade projektguiden innehåller anvisningar om hur man startar och driver projekt. Verktygen i projektguiden, dvs. projektmiljön, blir klar under vintern 2003-2004.

Projektguiden är en lagringsplats för projektinformation och dokument, förutom att den stöder projektets framskridande i olika faser av livscykeln, erbjuder adekvat stödmaterial och kollegial information under de olika faserna, är till hjälp när det gäller att informera om projektet till olika samarbetsinstanser samt utgör ett rapporteringsinstrument för rapportering till ekonomiförvaltningen.

Nätverkstjänsten innehåller förutom projektguiden även anvisningar för FVU:s delprojekt om informationsgången, presentationsmaterial om FVU, grafiska anvisningar och logotyper samt information om tekniken på FVU:s portal.

Nätverkstjänsten omfattar även bl.a. FVU-ledningsgruppens och ESR-styrgruppens mötesprotokoll. Dessutom erbjuder tjänsten ett verktyg för dessa gruppers verksamhet.

Via denna tjänst kan FVU-aktörerna även kommentera tjänster och demos i pilotfasen.

Avsikten är att på basis av den feedback som lämnas utveckla nätverkstjänsten så att den blir en nyttig arbetsmiljö för FVU:s projekt, utvecklare och administration. Feedback kan lämnas på ett för detta avsett formulär eller skickas med blanketten för kommentarer

Närmare information totti.tuhkanen@virtuaaliyliopisto.fi

Till början

Universitetens utlåtanden om regeringens proposition om ändring av lagen om upphovsrätt

Under kontaktpersonsdagen togs även upp ändringen av upphovsrättslagen som just nu är under beredning och universitetens utlåtanden i saken. Det framgick att mycket få kontaktpersoner varit medvetna om att utlåtande begärts och om beredningen av det egna universitetets utlåtande. Den nya propositionen med förslag till ändring av lagen om upphovsrätt och 49 kap. strafflagen bereds vid undervisningsministeriet och utlåtanden om förslaget (på finska) hade begärts före 5.9.2003.

Till början

eHanken - IKT-strategi för Hanken

eHanken är Svenska Handelshögskolans (Hankens) IKT-strategi till 2007. I strategin talas det mera om tjänster och sätt att agera än om teknik. Undervisningsministeriet förutsatte i fjol att samtliga läroanstalter skall sammanställa en strategi för användningen av IKT i undervisningen, men på Hanken beslöt man sig för att göra upp en IKT-strategi jämte tillhörande verksamhetsplan som täcker hela högskolan. Detta beslut togs eftersom det var svårt att avgränsa IKT endast till undervisningen. Dessutom ville man närma sig saken som en helhet.Ett av strategins motton är "Studerande och forskare i fokus - samlad och enkel service", dvs. enkla och förnuftiga funktioner som bildar logiska helheter. Utgångspunkten är fungerande lösningar - både med avseende på teknik och funktion. Webben är en central informationskälla. Via webben skall man kunna få tillförlitlig information. Det här innebär att man på de olika nivåerna i organisationen skall veta vem som svarar för att informationen är riktig. Rutinerna för att producera information skall vara så enkla som möjligt. Information som tagits fram skall kunna användas på nytt.

"Mottot för Svenska handelshögskolans IKT-strategi är: enkla, förnuftiga funktioner i logiska helheter," förklarade Kicka Lindroos på FVU:s kontaktpersonsdag.

Studiehandboken är en central informationskanal för studenterna. Informationsproduktionen börjar med att läraren funderar över nästa års kurser, föreslår ändringar/nya kurser på institutionsmötena varefter ärendet och beskrivningar av ämneshelheten går till forsknings- och undervisningsrådet. När allting har godkänts tas studiehandboken fram, som dessutom innehåller mycket annan nyttig information om studier och studieliv.

Under processens gång skapar läraren informationsinnehåll som kompletteras och ses över. När kursbeskrivningen är klar är det dags att informera om undervisning, om allmänna ärenden och om resultat samt att dela ut undervisningsmaterial.

Elektronisk studiehandbok i systemet Studybuilder

Förra våren tog man på Hanken fram ett nytt system för en elektronisk studiehandbok. Hela den ovan beskrivna processen från arbetet på institutionerna och handläggningen i forskningsrådet till publicering sker nu helt databasbaserat (php, MySQL). Information produceras, revideras och rapporteras för mötesbehov och utskrift i XML-format med systemet Studybuilder. Resultatet är en elektroniskt framtagen och tryckt studiehandbok. Den tryckta handboken finns med samma innehåll i databasen på webben. Webbversionen möjliggör bättre sök- och kategoriseringsfunktioner när studenten väljer kurser för sin studieplan. Förutom kursinformation innehåller den elektroniska handboken även annan nyttig information, till exempel hur man anmäler sig, vem som ger råd i frågor om studielån och vad som ingår i en huvudämneshelhet.

Den elektroniska studiehandboken innehåller både en databank och en informationsdel, där kurserna automatiskt får en egen webbsida, en nyhetskanal och en särskild plats att hantera material och länkar. Kursernas utseende har systematiserats även om innehållet är olika. Systemet är skapat för information, dvs. det är enkelriktat. Det är inte möjligt med kommunikation i bägge riktningarna. För kurser med behov av mer omfattande elektronisk kommunikation, online-grupparbete eller studieadministration finns plattformen WebCT.

Det nya systemet ersätter anslagstavlorna och via det är det enkelt att distribuera föreläsningsmaterial, kursplaner och resultat. Man är inte tvungen att använda sig av systemet, men erfarenheterna hittills har visat att de flesta vill dra nytta av systemet. Det går att använda lösenord, men det är inte obligatoriskt. Lärare och studenter har varit nöjda med att alla kurser har samma struktur. Studybuilder-systemet har överträffat förväntningarna. Vi kommer att inhämta användarnas åsikter under hösten när systemet varit i bruk i ett par månader. Systemet är nytt och inte ännu fullständigt. Det har dock visat att det fungerar och förbättringar görs successivt.

Studenterna ser kurserna på adressen www.hanken.fi- Studier - Kurser och Ämnen - välj ämne eller kurs eller titta i Handbok. Även studiehelheterna och ämnesbeskrivningarna finns under Ämnen. Sökmöjligheterna förbättras också så småningom.

Kicka Lindroos, Svenska Handelshögskolan

Till början

Pilotprojekt om överföring av kursinformation

Idag läggs kursinformationen in manuellt i Det riksomfattande JOO-avtalet träder i kraft i augusti 2004. Det vore angeläget att studenterna skulle kunna leta upp JOO-undervisning på ett enda ställe. Den fortsatta utvecklingen av FVU:s kursutbud och pilotprojekten om överföring av kursinformation har som mål att så heltäckande som möjligt tillhandahålla information om JOO-utbudet vid de olika universiteten.

Mika Kivilompolo lägger på kontaktpersonsdagen fram visioner om hur kursinformation flyttas mellan universiteten.

En orsak till det ringa antalet kurser i tjänsten Kursutbud beror naturligtvis på att kursinformationen måste flyttas manuellt till FVU:s portal. Men nästan all kursinformation vid universiteten har funnits i elektroniskt form under många år, så det borde inte vara särskilt svårt att flytta information mellan universiteten och FVU:s portal.

För att kunna flytta kursinformation behövs en överenskommen form för kurspresentationen (definiering av kursinformation) och ett överenskommet distributionsformat. Det största arbetet är göra en heltäckande och tydlig kursinformationsdefiniering. Det här arbetet utförs av en arbetsgrupp som leds av Tieke ry på uppdrag av undervisningsministeriet. Arbetsgruppen strävar efter att färdigställa arbetet före utgången av detta år.

FVU genomför pilotprojektet om överföring av kursinformation i samarbete med två universitet (Jyväskylä universitet och Hanken). Pilotprojektet gäller förutom distributionstekniken även arbetsgruppens förslag till definiering av kursinformation. Pilotprojektet avslutas i slutet av detta år. De första försöken har visat att det tekniskt är enkelt att flytta informationen. De största problemen uppstår med att anpassa sin egen kursinformation till en gemensamt överenskommen mall.

Distribution av kursinformation mellan organisationerna

Kursinformation flyttas mellan olika organisationer (universitet A, universitet B och FVU) enligt överenskomna definitioner och överföringsformat (kursinformationsbeskrivning). Innan kursinformationen läggs in i kursdatabasen modifieras den så att den motsvarar kursinformationsbeskrivningen.

Innehållet i kursdatabasen fås antingen ur universitetets eget kursutbud eller ur JOO-kursutbudet. Kursinformationen distribueras antingen elektroniskt (studieadministrationssystem) eller som en tryckt studiehandbok till målgrupperna, eller distribueras till någon instans som vidarebefordrar kursinformationen.

Ge dina kommentarer om pilotprojektet påNätverkstjänsten  (på finska).

Mika Kivilompolo, IT-centret för vetenskap CSC

Till början

Kvalitetsprojekt om nätbaserad undervisning startade vid Helsingfors universitet

Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet inledde i augusti ett kvalitetsprojekt om nätbaserad undervisning. Följande mål har ställts upp för projektet:

  • öka kvalitetsmedvetenheten och -kompetensen samt nätverken mellan lärare, stödpersoner och övriga sakkunniga som arbetar med nätverksbaserad undervisning
  • identifiera metoder inom nätverksundervisningen som visat sig vara kvalitativa och analysera dessa med vetenskapliga metoder
  • utveckla en internationellt jämförbar forskningsbaserad kvalitetsmatris för nätverksbaserad undervisning samt stödmaterial för institutionernas och lärarnas självutvärdering

Projektkoordinator är Centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet. Samarbetspartners är utvecklingsenheten för universitetspedagogik och forskning vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet och på internationell nivå LERU-universiteten (League of European Research-intensive Universities). Projektet finansieras med undervisningsministeriets projektanslag för virtuella universitetet.

Frågan om kvaliteten på nätbaserad undervisning vid universiteten har aktualiserats vid Helsingfors universitet, som har haft nätundervisning redan under flera år. Kvalitetskriterierna kommer närmast från USA samt offentliga och kommersiella organisationer. Kvalitetskriterier som kan identifieras är bl.a.

  • institutionella faktorer
  • kursplanering
  • inlärning och undervisning
  • stödtjänster för studenterna
  • nöjdhet vid fakulteterna
  • utvärderingsmetoder

När det gäller nätbaserad undervisning vid universiteten anknyter kvalitet nära till utvecklingen av undervisningen. Viktigt för projektet är att de olika aktörerna deltar aktivt. Centret för undervisningsteknologi ordnar bl.a. verkstäder och seminarier samt samlar in forskningsmaterial med hjälp av enkäter, intervjuer, portfolios och inlärningsdagböcker.

En aktiv styrgrupp som representerar alla universitetets verksamhetsområden har grundats för projektet. Ordförande är professor Kauko Hämäläinen. Det första mer omfattande kvalitetsseminariet ordnas våren 2004.

Närmare information:  undervisningsteknologichef Janne Sariola, janne.sariola@helsinki.fi  och forskare, maarit.pitkanen@helsinki.fi

Maarit Pitkänen, Helsingfors universitet

Till början

Projektet Dr.Elma - svarar mot administrationsutmaningarna kring immateriell rätt

Dr.Elma-projektet genomför tillsammans med biblioteket vid Jyväskylä universitet och Jyväskylä virtuella universitet ett pilotprojekt om genomförandet av ett informationssystem för administration av upphovsrätter i samband med läromedel. I pilotfasen tillämpas den teknik projektet Dr.Elma genererat på de behov som finns när det gäller att identifiera och beskriva innehåll, parter och upphovsrätter, samt en s.k. open content-avtalsmodell enligt vilken den som skapat och den som använder materialet kommer överens om villkoren för användning utan mellanhänder. Eftersom erfarenheterna av både metod och teknik varit positiva kan man anta att man kommer att ta ett motsvarande system i bruk även på andra håll.

De sätt på vilka upphovsrätten administreras inom de traditionella branscherna, såsom utgivning av böcker, är tydliga och har etablerats över tiden. Den digitala miljön tillför nya utmaningar när de traditionella spelreglerna inte längre kan tillämpas. Risken finns att man förlorar den naturliga kontrollen när man övergår från fysiska medier till elektroniska. Om hotbilden förverkligas är det möjligt att i elektronisk miljö i stor omfattning göra intrång i upphovsrätter. Dessutom blir avtalen om upphovsrätt ett problem och upprättandet av dem allt mer komplicerat med de allt större möjligheterna till användning av materialet på nytt och de små helheterna. Lagen om upphovsrätt ålägger att man skall skapa en infrastruktur som tar hänsyn även till rättigheterna i digitala miljöer. Men den digitala världen erbjuder också nya möjligheter till att producera och distribuera innehåll. För att man skall kunna utnyttja dessa måste man kunna undvika riskerna för innehållsmissbruk och vara beredd på en mer omfattande volym av upphovsrättsavtal i takt med ökande innehållsproduktion.

Institutionen för datavetenskap vid Jyväskylä universitet har tagit itu med utmaningarna när det gäller upphovsrätter i samband med digitalisering. Institutionens projekt Dr.Elma undersöker tekniska lösningar som stöder särskilt utgivarnas och distributörernas behov samt är till hjälp för organisatoriska problem i samband med det förändrade utgivningssättet. Utvecklingsbehoven kan komprimeras som effektivisering av informationshanteringen och ibruktagande av eventuella mekanismer för att skydda digitalt innehåll. Genom att elektroniskt samla in och administrera uppgifter om innehavare av upphovsrätter samt om upphovsrätter som kan överföras kan man främja administrationen av immateriella rättigheter samt utgivningsverksamheten och återanvändningen av innehåll. Projektchef Eetu Luoma konstaterar: "Utgivaren och användaren skall veta hur man får utnyttja materialet. Men, å andra sidan kan de enligt lagen om upphovsrätt endast agera utifrån överförda upphovsrätter. Elektronisk administration av information underlättar avtal mellan upphovsmän, utgivare och användare. Om processen är onödigt omständlig går det ofta så att avtalen aldrig upprättas och publicering och användning förhindras."

Digital administration av rättigheter omfattar beskrivning, administration samt skyddande av rättigheter till digitalt innehåll i en digital miljö. Enligt en artikel av Dr.Elma-projektgruppen borde man särskilt beskriva de aktörer som deltar i administrationen av innehållet och rättigheterna med hjälp av metadata som beskriver själva innehållet samt rättighetsdefinitionerna, dvs. hur man får utnyttja innehållet, vilka begränsningar som gäller och på vilka villkor innehållet kan tas i bruk. I informationshanteringen ingår som en väsentlig del även att identifiera systemanvändarna, innehållet och rättighetsdefinitionerna med hjälp av särskilda mekanismer. Gruppen antar att informationshanteringen i fråga om rättigheter kommer att lösas på ett helt traditionellt sätt - genom beskrivning och identifiering.

Närmare information:

Till början

Projektförslag inom virtuella universitetet 2005-2006

Undervisningsministeriet har bett universiteten inkomma med förslag till projekt inom ramen för det virtuella universitetet under åren 2005-2006. Finansieringen för projekt som stöds torde ligga på samma nivå år 2005 som under tidigare år. Universiteten skall i sina projektförslag specificera sina samarbetsprojekt och sina egna projekt. Förslagen skall ingå i universitetens resultatavtalsmaterial som tillställs undervisningsministeriet.

Läs undervisningsministeriets anvisningar om virtuella universitetsprojekt i resultatförhandlingarna, bilaga 6, sidan 13 (pdf 183 kB).

Till början