Framsida > FVU info > 2003 > FVU-info December 2003

FVU-info December 2003

I detta nummer:

Aktuellt

Konsortiet Finlands virtuella universitet söker direktör för utvecklingsenheten | Sista inlämningsdag för ansökningar är den 11 december.

WSIS - Världstoppmötet om informationssamhället i Genève den 10-12 december | Toppmötet samlar ledare på högsta politiska nivå från FN:s medlemsstater. I samband med toppmötet arrangeras en omfattande utställning där även Finlands virtuella universitet presenterar sig.

Världens största teknologipris utdelas i Finland i juni 2004  | Ansökningstiden utgår den 31 december 2003.

Seminariet Fritt inträde till vetenskaplig kunskap den 8-9 januari | Seminariet är riktat till beslutsfattare inom vetenskapssamfundet, forskningsfinansiärer, forskare engagerade i utgivningsverksamhet, personal vid vetenskapliga bibliotek och alla som är intresserade av open access-publicering.

De riksomfattande dagarna om virtualisering vid universiteten arrangeras den 23-24 mars 2004 på utbildningscentret TKK Dipoli, Esbo.

Konferensen Interaktiv teknik i utbildningen den 21-23 april 2004  | Temat för 2004 är bästa praxis - fungerande vardagsrutiner.

Till början

Portaldagen samlade nätverkstjänstsutvecklarna på samma ställe

På Spektri i Esbo hölls den 20 november en portaldag som riktade sig till universiteten och yrkeshögskolorna. Ambitionen var att samla dem som sysslar med utveckling av nätverkstjänster vid universitet och yrkeshögskolor för att få till stånd en intensivare dialog.

Seminariet arrangerades av IT-centret för vetenskap CSC och FVU:s utvecklingsenhet, som ville skapa ett diskussionsforum för aktörer med gemensamma eller likartade serviceprojekt.

I seminariet deltog cirka 80 personer från universitet, yrkeshögskolor och företag. Seminariet sändes även som direkt videosändning.

Portaldagens presentationer finns i arkivet på portalen i pdf-format.

Videopresentationerna finns på Funet-TV:s webbplats.

Till början

Det beror också på beställaren hur projekt om nätverkstjänster utfaller

"Hur ett projekt om en nättjänst som beställs lyckas beror i hög grad på hur väl förberedd upphandlingen är." Det här konstaterade Steerco Oy:s verkställande direktör Jukka Packalén vid sitt anförande på portaldagen den 20 november.

"I vilken utsträckning beställaren satsar på sina hemläxor inverkar direkt på hur väl ett projekt utfaller", underströk Packalén. Beställarens uppgift är att noggrant definiera målen och kraven för projektet samt planera resursanvändningen och en realistisk tidtabell, som dock bör innehålla en viss justermån.

Packalén grundade sin uppfattning på färska undersökningsresultat, som visar att projektgenomföringen lämnar mycket övrigt att önska. Över 90 % av de personer Steerco Oy intervjuade upplevde att det förekom problem i samband med att hålla tidsschemat och över 80 % i att hålla budgeten. Dryga 70 % av de intervjuade ansåg att slutresultatet inte motsvarade de krav som ställts på projektet.

"Det förväntas att beställaren i genomföringsfasen har en klar vision om projektets mål och krav samt om slutanvändarens behov och önskemål", sammanfattade verkställande direktör Jukka Packalén på portaldagen.

Otillräcklig satsning på beställningsarbetet

Enligt undersökningar satsar man inte tillräckligt på hur själva beställningen görs när man beställer nätverkstjänster. "Ofta klarlägger man inte ens utvecklingsbehoven inom den egna organisationen. Det ges inget klart svar på varför nätverkstjänsten överhuvudtaget behöver utvecklas. Om målet inte definieras, är det omöjligt att utreda med vilka metoder de mål beställaren ställt upp kan nås", konstaterar Packalén.

Övervägningen mellan olika alternativ kan t.ex. gälla om man behöver ett skräddarsytt system för projektet som stöder organisationens innehållsproducenter eller en produkt för kundhanteringen eller något annat.

"Om man inte kan klarlägga de alternativa lösningarna, är det ett lotteri att hitta en lämplig partner eller produkt för genomförandet. Likaså är det omöjligt att skapa sig en realistisk uppfattning om de resurser som behövs - det må sedan gälla pengar, tid eller kompetens."

Projekt är från början till slut en affär mellan två

Beställarens ansvar för ett projekt begränsar sig dock inte till identifieringen av sina egna behov och satsningen på val av riktig genomföringsmodell. Projektet är från början till slut en affär mellan två partner. Projektet har alltid en beställare, dvs. den som svarar för utvecklingsbehovet och finansiering och leverantören, dvs. den som svarar för att projektet omsätts i praktiken. Detta gäller även om beställaren och leverantören finns inom samma organisation.

"Det förväntas att beställaren i genomföringsfasen har en klar vision om projektets mål och krav samt om slutanvändarens behov och önskemål. Dessutom är det viktigt att beställaren känner till de centrala delområdena i projekthanteringen och aktivt följer upp tidtabellen, kostnaderna och kvaliteten på resultatet", påminner Packalén.

Tydliga spelregler

Samarbete kräver tydliga spelregler. När det gäller projekt om nättjänster behöver man inte gå långt för att hitta mallar för att göra upp regler. Leverensvillkoren för vanliga datasystemsprojekt erbjuder en god ram för bägge parter för ett gott avtal. Systematiska rutiner för ändringshantering hjälper parterna att tillsammans hantera de förändringstryck som riktas på projektet, som utan kontroll bryter ner tidtabeller och kostnadsstrukturer mycket snabbt.

"Drift- och testsituationer som tagits fram gemensamt gör det möjligt för bägge parter att testa resultatet på ett enhetligt sätt och fördjupar den gemensamma föreställningen om hur man vill att det skall fungera", rekommenderar Packalén.

Beställaren behöver stöd för att sköta sina krävande uppgifter. Man kan anlita en jurist för att leta fram eventuella fallgropar i avtalet, och tekniska experter för att se över de tekniska planerna och slutresultaten. Alltför ofta glömmer man dock bort att höra den allra viktigaste, dvs. slutanvändaren. Detta trots att det är nästan omöjligt att svara mot behov som man inte känner till ordentligt. Det är alltså inget under att man ofta upplever att kvaliteten på projekt som gäller nättjänster är ett problem.

Nätvideon  på portaldagen

Till början

Den nationella informationssökningsportalen Nelli betjänar nästa år

Connecting databases - ultrapostmoderna bibliotekstjänster

Portalen Nelli är ett nationellt informationssökningssystem. Målet är att förbättra användbarheten och tillgängligheten i fråga om elektroniska dokument. Med Nelli kan man söka i olika databaser, som t.ex. bibliotekskataloger, heltextdatabaser eller inlärningsplattformar. Dessutom erbjuder den kunderna individuella tjänster (egen materiallista och e-bokhylla samt en nyhetsvakt). Portalen Nelli ställs till de finländska universitetens förfogande i början av 2004. Biblioteken vid yrkeshögskolorna och de allmänna biblioteken ansluts senare.Informationssökningsportalen bygger på Ex Librix program Metalib och SFX. För ibruktagandet av portalen svarar Nationalbiblioteket/Helsingfors universitetsbibliotek.

Inga egna påhitt här inte - Ari Rouvari och Henri Ryhänen på väg ut med beprövad standardutrustning.

Portalen Nelli, bibliotekssystemet (Voyager) och systemet för hantering av digitala objekt (Encompass) kommer att utgöra den tekniska plattformen för bibliotekstjänsterna. Tillsvidare är de kommersiella bibliotekssystemens gränssnitt inte tillräckligt standardiserade, varför det kommer att bli en utmaning att smidigt koppla samman system från olika leverantörer. Men å andra sidan erbjuder samanvändningen av tre olika system utmärkta möjligheter att utveckla bibliotekstjänsterna. Tjänsterna planeras inte på teknikens villkor, utan vi anpassar systemen enligt tjänsterna.

Standarderna i nyckelposition

Portalen Nellis viktigaste nätprotokoll är Z39.50. Det är ett protokoll för sökning i fjärrdatabaser. I standarden definieras de fält sökningen inriktas på. De vanligaste sökattributen är ISBN, ISSN, titel, författare, ämne, utgivningsår och fritextsökning. Med hjälp av Z-protokollet är det enkelt att söka i olika databaser. Utan standarden skulle vi vara tvungna att skapa sökalgoritmer för varje måldatabas separat.

Alternativ till Z39.50 är protokollen XML och HTTP/HTML. Att använda XML är betydligt mer komplicerat än att utnyttja Z39.50. HTML-parsering är ett ostrukturerat sätt att söka och därför mycket flexibelt men samtidigt arbetskrävande.

Länkningen görs med programmet SFX, som är en OpenURL-tillämpning. OpenURL liknar en traditionell url-adress. Den innehåller information som beskriver dokumentet på basis av vilken rätt dokument hittas. Standarden definierar informationen och hur den överförs. OpenUrl är indelad i länkserverns adress och den information som beskriver dokumentet och med vilken ett dokument specificeras (ISSN, årgång, utgivningsår, författare, titel och sidnummer). Dessutom definieras i länkservern de tjänster kunderna erbjuds, till exempel de e-tidningar för vilka användarlicens skaffats.

I bibliotekens onlinekataloger har ett vanligt problem varit att url-adresser blir gamla. Om dokumentets plats ändrar (server eller mapp) fungerar inte länken och dokumentet hittas inte. Att underhålla url-adresser av detta slag är arbetsamt eftersom uppdateringen görs manuellt.

En OpenURL sammanställs till exempel av referensuppgifterna om dokumentet i bibliotekets onlinekatalog. Uppdateringarna av OpenURL, som t.ex. ändringar av måldatabasens server, görs centralt på SFX-servern.

OpenURL är dynamiskt också i det hänseendet att länken visas endast om kunden i fråga har rätt till dokumentet. På SFX-servern har kundernas behörigheter definierats per institution. Programmet möjliggör mer noggranna definitioner av behörigheterna enligt kundens status (forskare, lärare, studerande).

Vad köptes?

Båda programmen SFX och Metalib har egna kunskapsbaser (knowledge base). Det betyder att vi inte anskaffade endast program utan även en omfattande mängd bibliografisk information (SFX) och färdiga sökstrukturer (Metalib). Programleverantörerna uppdaterar kunskapsbaserna varje månad.

Att anlita en kommersiell leverantör är åtminstone för tillfället det förnuftigaste alternativet, för enbart via FinElib har det anskaffats över 120 referens- och fulltextdatabaser, med bl.a. mer än 10 000 e-tidningar, till universitetsbiblioteken i Finland. Att ta databaserna i bruk med "hemmagjorda metoder" vore i praktiken omöjligt. I synnerhet som systemen byts när databastjänsterna utvecklas, varvid man vanligen även blir tvungen att uppdatera sökalgoritmerna.

Open Access - att tillgängliggöra information

Förlagen/förmedlarna såsom Elsevier har nära nog monopol på att distribuera elektroniska tidningar. Men Elsevier har ett så kvalitativt och brett utbud att universiteten och biblioteken inte klarar sig utan dess tjänster. Förlagen drar det längre strået i fråga om prissättningen av tjänsterna som biblioteken sedan får finna sig i när de köper produkterna. Vad skulle forskarna göra om dessa e-tidningar inte längre skulle finnas på biblioteken?

Open Access är ett alternativ till den utgivningsmodell som bygger på beställning. Kunden får tillgång till OA-tidningarna kostnadsfritt. Det finns redan flera modeller för hur utgivningskostnaderna kunde finansieras - men dessa befinner sig ännu på utvecklingsstadiet. Författarna eller oftast deras intresseorganisationer betalar utgivningskostnaderna själva eller så finansieras de av olika föreningar.

Informationssökningsportalerna har en viktig roll när det gäller att etablera OA-publicering eftersom materialet bör vara lätt åtkomligt. Ännu viktigare är att införliva viktiga vetenskapliga publikationer i OA-praxisen, för att uppmuntra andra att följa efter. Innehållet är det avgörande, inte tekniken.

Till början

Referensram för decentraliserad informationshantering på FVU:s portal

FVU utvecklar i samarbete med IT-centret för vetenskap CSC en referensram för decentraliserad informationshantering för FVU och högskolorna i Finland. Med referensram, som kommer från det engelska ordet "framework", avses en rad tillämpningar, verktyg och programbibliotek, med vilka man strävar efter att underlätta genomförandet av vissa funktioner.

Framework innehåller

  • verktyg för decentraliserad innehållshantering (VYPEdit)
  • programmeringsverktyg och referensimplementation för att genomföra informationshantering (Shibboleth) lokalt och över organisationsgränser
  • gränssnitt för överföring av kursinformation mellan högskolorna jämte programmeringsverktyg
  • applikationsservern SOAP för att genomföra centraliserade och decentraliserade webbtjänster (web services).

Verktyget VYPEdit för decentraliserad innehållshantering

Framework följer och utnyttjar de nyaste World Wide Web Consortium (W3C) XML-standarderna. VYPEdit för innehållshantering är ett www-baserat, XML-producerande verktyg som sparar all producerad information i märkspråket XML. Med XSL konverteras XML till de presentationsformat innehållet kräver. För närvarande stöds XHTML, men version 1.0 av VYPEdit stöder även förenklat XHTML och textformat för mobilapparater. Framtidsplanerna omfattar även pdf-format för tryck på papper.

VYPEdit har tagits fram för krävande bruk. För proffs på innehållshantering erbjuder VYPEdit enkla editeringsmöjligheter. Å andra sidan tar VYPEdit hänsyn till programmerarna och komplicerade nättjänster eftersom det tillåter total frihet att genomföra logiken med PHP eller andra verktyg som stöder gränssnittet SOAP.

Protokollet Shibboleth för användarhantering över organisationsgränser

I CSC:s HAKA-projekt pilottestas en användarhantering över organisationsgränserna. Idén bakom gränsöverskridande användarhantering är att användarna skall kunna logga in i olika tjänster utanför det egna universitetet med sitt eget användarnamn. På det här sättet kan man genomföra allt mer tillgängliga webbtjänster och användarna behöver inte komma ihåg många olika användarnamn.

Resultatet av det pilottest som genomfördes i samarbete med HAKA-projektet är ett stöd integrerat i FVU:s framework för gränsöverskridande användarhantering. Det är möjligt att FVU:s framework är den första innehållshanterings- och applikationsprogrammeringsmiljö som stöder det amerikanska Internet2:s protokoll Shibboleth i fråga om gränsöverskridande användarhantering. Shibboleth är ett mellanprogram och tillämpningsprotokoll som provtestas i USA, Schweiz och många andra länder just för att tackla problemen vid användarhantering över organisationsgränser.

Tillsammans med Svenska Handelshögskolan och Jyväskylä universitet har FVU provtestat ett gränssnitt för överföring av kursinformation som bygger på TIEKEs kursinformationsdefinition. Med hjälp av detta gränssnitt kan man skapa tjänster där man kan dra nytta av all den kursinformation som finns på olika håll i Finland, t.ex. FVU:s kursutbud. Detta SOAP-gränssnitt är likaledes integrerat i FVU:s framework, där man har tillgång till kursinformation lika enkelt som när man använder en lokal databas.

Applikationsservern SOAP för genomförande av decentraliserade och centraliserade webbtjänster

Förutom de verktyg som nämns ovan erbjuder FVU:s framework ett utvecklingspaket som bygger på decentralisering av innehåll, layout och applikationslogik. Innehållet är språkoberoende kodat i XML, layouten och formatet kan definieras helt fritt med hjälp av XSL-stilfiler och applikationslogiken kan programmeras i vilket programmeringsspråk som helst som stöder SOAP-standarden, t.ex. Java, PHP eller Perl. Visioner om stöd för inte standard-utvecklingsverktyg som t.ex. Microsoft Word (version 2003) och .NET-arkitektur finns även.

Genomförandet av Framework når beta-fasen i slutet av 2003 eller under det första kvartalet av 2004, till en del beroende på de resurser som står till förfogande. Avsikten är att hålla utvecklingsarbetet öppet och inom kort öppnas på FVU:s nätverkstjänst en tekniksida för framework.

Nätvideon  på portaldagen

Till början

Hur kan FVU:s portal betjäna sina delprojekt? - Fallet Finlands virtuella språkcenter

Finlands virtuella språkcenter - språkcentrens nätverk (VKK) är ett av Finlands virtuella universitets (FVU:s) riksomfattande nätverk. I det ingår språkcentren och motsvarande institutioner vid alla Finlands sjutton universitet.

Språkcentren är separata institutioner vid universiteten och får inte blandas ihop med filologiska institutioner, språkinstitutioner eller institutioner för översättning och tolkning. Språkcentren svarar för den undervisningen i språk och kommunikation (modersmål, det andra inhemska språket, främmande språk) som ingår i examina samt tillhandahåller grundundervisning (grund-, fortsättningskurser osv.) i många språk. På språkcentrens kurser får studenterna språk- och kommunikationsfärdigheter som behövs både i studierna och senare i arbetslivet samt kunskap om olika kulturer, som behövs allt mer i takt med internationaliseringen.

Det virtuella språkcentret är språkcentrens sätt att samarbeta

Precis som FVU inte är ett nytt universitet utan en ny form av samarbete mellan universiteten är det virtuella språkcentret en ny samarbetsform mellan språkcentren. Det virtuella språkcentrets uppgift i enlighet med dess mission är att effektivera nätverksbildningen mellan språkcentren vid universiteten i Finland samt dra nytta av deras gemensamma styrkor och de möjligheter informationssamhället erbjuder. På detta sätt vill man utveckla undervisningen, studie- och inlärningsmöjligheterna och utvärderingspraxisen samt säkerställa kvaliteten inom språk och kommunikation .

Inom nätverket strävar man efter att uppnå synergieffekter genom virtualisering, bl.a. genom att skapa alternativa sätt att avlägga kurser, bredda undervisningsutbudet av sådana språk som det undervisas mindre i (t.ex. italienska, spanska, slovakiska) samt undervisningen för mindre målgrupper (t.ex. farmaci och teologi).

Vid det virtuella språkcentret strävar man även efter att genomföra principen om livslångt lärande när det gäller språk. Antalet timmar för den språkundervisning som ges vid språkcentren är mycket begränsat, men kurserna kan ge studenterna motivation att fortsätta sina språkstudier och utveckla den språkfärdighet de uppnått med hjälp av det material och de länkar det virtuella språkcentret erbjuder.

Läromedelsbank - underportal till FVU?

Avsikten är att grunda en gemensam läromedelsbank för nätverket där samtliga språkcenterlärare skulle ha möjlighet att publicera eget material samt söka fram material som andra gjort för att själv kunna använda sig av det. Information om allt material matas in i en metadatabas. En del av materialet skulle vara avsett endast för lärare, en del för de studenter som läser språkcentrens kurser och en del skulle alla ha tillgång till.

Material och goda länkar kommer att erbjudas via en gemensam VKK-portal. Portalen borde enligt nuvarande planer vara i full användning 2006. Att bygga en helt ny portal är ett stort arbete som kräver mycket resurser.

Eftersom det virtuella språkcentret i praktiken betjänar hela landet skulle dess portal på ett naturligt sätt kunna ingå som en del av FVU:s portal - som ett slags underportal. De resurser man på detta sätt sparar skulle kunna riktas på VKK:s egna delprojekt och för att producera annat material. FVU:s server skulle även lämpa sig bra som placeringsplats för en VKK-metadatabas.

Språkcentren har en central ställning inom virtualiseringen av universiteten särskilt ur studenternas synvinkel, eftersom alla studenter vid universiteten även studerar vid språkcentren.

Det virtuella språkcentrets webbplats

Till början

Publikationer

Haapala, A. & Pöntinen, S. (red.) 2003. Opiskelun ohjaus verkossa. Opetusteknologiakeskuksen selosteita 4. 101 s. | Artiklarna i publikationen anknyter till utvecklingsarbetet av Finlands virtuella universitets delprojekt om en virtuell miljö för handledning och utvärdering (OVI). I artiklarna behandlas allmänna frågor om handledning vid universiteten, utgångspunkter för planering av nätverksmiljöer och nätet som ett verktyg för handledning. | Centret för undervisningsteknologi vid Joensuu universitet har publikationen  i pdf-format på sin webbplats.

Esko Kähkönen (red.) (2003). Tutkimuksen tuella verkko-oppimiseen. Joensuun yliopiston opetusteknologiakeskuksen selosteita 5. 184 s. | Verket har författats av forskare från tre universitet som verkar inom ramen för projektet Östra Finlands virtuella universitet. I verket granskas nätbaserad undervisning ur olika ämnesperspektiv. Publikationen har tre delar: Orientaatio, Opettamisen ja oppimisen reunaehtoja verkkoympäristössä och Verkko-opetusta oppiaineitten ehdolla. | Centret för undervisningsteknologi vid Joensuu universitet har publikationen i pdf-format på sin webbplats.

Törmälä, V., Harju, M., Junttila, V., Liimatainen, M., Riihilä, S. & Tolmunen, M. (2003). Verkkokurssin tuotantoprosessi ja tuotantoon liittyvä liiketoiminta. Tietotekniikan tutkimusinstituutin julkaisuja 11/03.

Forskningsinstitutet för informationsteknik (TITU) vid Jyväskylä universitet har publicerat den produktionsmodell som tagits fram inom NetEdu-projektet iTITU:s publikationsserie. Inom projektet utvecklades en modell för decentraliserad produktion med vilken man kan utveckla pedagogiskt fungerande produktutbildning på nätet.

I publikationen presenteras en produktionsmodell med vilken utbildnings-, innehållsproduktions- och informationsteknikföretag kan utveckla sitt inbördes samarbete samt produktionstjänster för nätbaserad undervisning. Modellen kan utnyttjas såväl av företag som tillämpar nätbaserade lösningar i sin utbildning som av företag som producerar tjänster. Utvecklingsarbetet med produktionsmodellen fortsätter inom ramen för NetEdu-projektet fram till våren 2004. | Publikationen kan beställas på adressen:  timo.ovaskainen@titu.jyu.fi

Graham Attwell, Lone Dirckinck-Holmfeld, Peter Fabian, Andrea Karpati, Peter Littig (2003). E-learning in Europe - Results and Recommendations: Thematic Monitoring under the Leonardo da Vinci -programme. 48 s. En grupp europeiska forskare har gått igenom cirka 150 nätbaserade inlärningsprojekt från åren 2000-2003, varav de intervjuade 25. Utifrån materialet kan konstateras att nätinlärningsprojekten inom programmet Leonardo har varit alltför teknikfokuserade, åtminstone under programmets första år. Bland projekten finns även pedagogiskt kreativa lösningar, till exempel modeller där man verkligen inriktat sig på studenterna och lärarna. Men huvudsakligen håller man fortfarande inom Leonardo-projekten på med att utveckla miljöer eller enstaka innehåll för existerande miljöer, och inte egentliga inlärningshelheter.   Rapporten finns på  Leonardo-programmets webbplats i pdf-format.

Tapio Varis, Takeshi Utsumi & William Klemm (red.) (2003).Global Peace Through Global University System. Tampereen yliopisto. 518 s. + CD. ISBN 951-44-5695-5 Verket tar upp problem tillspetsade av globaliseringen och hur dessa löses med hjälp av ett globalt utbildningssystem. Internet kan skapa samförstånd mellan folk, kulturer, etniska grupper och religioner. Global University System (GUS) är ett globalt initiativ till att skapa en informationsteknisk infrastruktur samt utbildningsprogram över såväl nationella som kulturella gränser i syfte att främja freden i världen och avskaffa den digitala klyftan. Utbildningen och medborgarnas färdigheter har avgörande betydelse för en stats välstånd och inflytande. Egentligen är konkurrensen mellan staterna en tävlan mellan utbildningssystemen. Global University System främjar sålunda välstånd, rättvisa och fred på global nivå.   Boken kan beställas bl.a. hos  nätbokhandeln vid Tammerfors universitet.

Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000-2004 En sammanfattning av projektet om medborgarfärdigheter för informationssamhället.Rapporten beskriver verksamheten och centrala resultat inom projektgruppen för medborgarfärdigheter för informationssamhället i anslutning till genomförandet av undervisningsministeriets kunskapsstrategi för utbildning och forskning.   Vuxenläroanstalternas verksamhet och resurser har inriktats på studier som syftar till att ge färdigheter för informationssamhället och utveckling av utbildningsutbud som utnyttjar informations- och kommunikationsteknik. Till exempel har samarbetet mellan medborgarorganisationer, bibliotek och läroanstalter utvecklats och förutsättningar för tillgång till undervisnings- och studiematerial som kan utnyttjas på olika sätt har skapats. Kampanjer i syfte att motivera, aktivering av vuxenläroanstalter, utbildning av stödpersoner, utbildning av personal i små och medelstora företag och försök med studiesedlar har främjat medborgarnas färdigheter för informationssamhället och utnyttjandet av tjänster.   Rapporten finns på undervisningsministeriets  sidor i pdf-format.

Nya sätt att utnyttja medierna - en utmaning för informationssamhälletInformationssamhället är fullt av mänskliga smärtpunkter och nya sätt att utnyttja medierna. I de fyra färska undersökningar  hypermedielaboratoriet vid Tammerfors universitet gett ut har man pekat på flera kulturella smärtpunkter i informationssamhället, undersökt moderna finländska sätt att använda televisionen, analyserat kontrollen vid digital kommunikation och dryftat samordningen av innehållet i och utnyttjandet av spel och television. Undersökningarna kan laddas hem gratis.

  • Marika Pehkonen (2003). Kulttuuri ja tietoyhteiskunta: esitutkimus digitaalisen median käytöstä taideinstituutioissa. Tampereen yliopiston hypermedialaboratorio. Hypermedialaboratorion verkkojulkaisuja 5. pdf-publikation (91 s.) Förundersökningen Kulturen och informationssamhället klarlägger användningen av digitala medier och de kulturella förändringar som detta leder till i konstinstitutionernas vardag. Enligt undersökningen står den digitala innehållsproduktionen som affärsverksamhet i konstvärlden fortfarande inför stora utmaningar. Undersökningen erbjuder även idéer för utvecklingsprojekt inom området. Möjligheterna och utmaningarna vid användning av digitala medier kartlades genom att man intervjuade representanter för sju konstinstitutioner och två aktörer inom den fria konsten i Tammerfors.
  • Laura Ermi & Olli Sotamaa (2003). Yksityistä nautintoa ja yhteistä jakamista: haastattelututkimus television käytöstä.  Tampereen yliopiston hypermedialaboratorio. Tutkimusraportteja 1. pdf-publikation (32 s.) De interaktiva tjänster televisionen kommer att erbjuda i framtiden kommer att förändra televisionskulturen och skapa nya användarvanor, eftersom televisionen inte till att börja med planerats för personligt och interaktivt bruk. Trots nya användarvanor ändrar de inrotade centrala sätten att utnyttja televisionen inte snabbt. Därför är det viktigt att man känner till vanorna i samband med televisionsanvändningen när man planerar nya modeller för tjänster. Grunden för nya användarkulturer kan märkas när man undersöker dagens former att utnyttja medierna.
  • Inger Ekman & Petri Lankoski (2003). Mediated person-to-person(s) communication model. Tampereen yliopiston hypermedialaboratorio. Tutkimusraportteja 3. pdf-publikation (20 s.) Människorna är medvetna om att budskapet förvrängs vid direkt kommunikation. De har även i något mån lärt sig att ha kontroll över den bild de ger av sig själv och sina syften. En liknande känsla av kontroll önskar man ha även då budskapet förmedlas av olika kommunikationsapparater. Den här rapporten presenterar en individcentrerad kommunikationsmodell som beskriver hur förmedlad information framskrider och hjälper planerarna att identifiera olika faktorer som förvränger budskapet.
  • Satu Heliö & Aki Järvinen (2003). Games and gaming for interactive digital television: introduction and case studies. Tampereen yliopiston hypermedialaboratorio. Tutkimusraportteja 4. pdf-publikation (25 s.) Rapporten granskar möjligheterna för videospel och interaktiv digital television att närma sig varandra. I fråga om televisionen har det utvecklats programmodeller och tittarvanor som inte nödvändigtvis är lätta att förena med bruket av video- och datorspel. Eftersom tv-tittandet ändå ofta är en social aktivitet är det nödvändigt att dryfta och ge begrepp för vad televisionen kan lära av spelandet. Särskilt därför att det utlovats att den digitala televisionen i framtiden skall föra med sig en interaktiv tittarupplevelse.

Till början