FVU-info Februari 2004
I detta nummer:
Aktuellt
DI Hannu Peltola har valts till chef för FVU:s utvecklingsenhetPeltola kommer att vara stationerad vid Tekniska högskolan. Han tillträder sin post den 1 april.
Universitetens nationella virtualiseringsdagar 23-24 mars 2004 på Dipoli i Esbo - call for posters (på finska) | I samband med mötet ordnas en stor posterutställning där FVU-projektens verksamhet under de tre första åren presenteras. Vi hoppas att så många som möjligt av projekten deltar med en poster. Närmare information om dagarnas program och anmälan läggs ut på portalen (på finska) under vecka 8.
Seminarium Trådlöst campus kommer - är du redo? den 10 februari | (på finska) Helsingfors universitets centrum för undervisningsteknologi och IT-avdelning ordnar den 10 februari kl. 10-15 ett seminarium om utvecklingsutsikterna för ett trådlöst campus.
Kommentera JOOPAS-demon senast den 13 februari (på finska) | JOOPAS är webbtjänsten för den riksomfattande flexibla studierätten. Tjänsten tas i bruk nästa höst. Demon behandlas också på de regionala JOO-samarbetsdagarna. Samarbetsdagarnas program (på finska)
Ansökningstiden till den nationella utbildningen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har börjat (på finska) | TieVie är ett riksomfattande virtuellt universitetsprojekt som erbjuder utbildning i användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Projektet genomför två utbildningshelheter under läsåret 2004-2005. Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen (10 sv) utgår den 8 mars. Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-utbildningen (5 sv) utgår den 1 juni.
UNESCOs online-diskussion om virtuell universitetsverksamhet är öppen till den 19 februari | Detta forum har som mål att diskutera hurdana åtgärder som behövs och på vilken nivå de bör vara för att främja effektiv utveckling av och verksamhet vid de virtuella universiteten.
Nätundervisningsprojekt kan föreslås för kvalitetspris fram till slutet av februari (på finska) | Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen delar i samband med ITK-dagarna i april 2004 ut ett kvalitetspris för utveckling av nätbaserad undervisning. Kvalitetspriset utdelas för tredje gången år 2004. Pristagare kan föreslås fram till den 29 februari.
Konferens om interaktiv teknik i utbildningen den 21-23 april 2004 | Årets tema handlar om bästa praxis för e-lärandets vardag.
ICALT - internationell konferens om undervisningsteknologi i Joensuu - Presentationsförslag senast 13 april | Den internationella undervisningsteknologikonferensen ICALT (International Conference on Advanced Learning Technologies) om temat "Crafting Learning Within Context" ordnas i Joensuu den 30 augusti - 1 september.
FVU-nätverksfamiljen växer
Resultatavtalen mellan universiteten och undervisningsministeriet för åren 2004-2006 har undertecknats. I dessa avtalas också om finansieringen av verksamheten inom universitetens virtualiseringsprojekt. Den totala finansieringen för projekten under år 2004 ligger fortfarande på cirka nio miljoner euro. Hälften av den sammanlagda finansieringen kanaliseras till universitetens interna virtualiseringsprojekt och den andra hälften till verksamheten i nationella nätverk.
I detta nummer av FVU-info presenteras fem riksomfattande nätverksprojekt, som i början av året kom med i FVU-familjen. Vissa av nätverken (Det virtuella universitetet för geoinformatik, Torus) har haft verksamhet redan i flera år, medan andra (Studieplanen för informationskompetens, Universitetsnätverket för hushållsforskning, projektet MatTaFi) nu håller på att starta sin verksamhet. Också i de senare fallen har man dock gjort förberedande arbete i tidigare projekt.
Projektet Virtuellt universitet för geoinformatik bygger upp en omfattande biämneshelhet
Det treåriga (2004-2006) projektet Virtuellt universitet för geoinformatik har som mål att producera en heltäckande studiehelhet inom geoinformatik som läggs ut på webben. Bland kurserna kan studerande välja en biämneshelhet på 15-35 studieveckor. Med projektet vill man säkerställa att studerande i geoinformatik vid olika universitet kan ta del av så mångsidig specialundervisning som möjligt."Studerande med en teknisk grundutbildning behöver typiskt kurser inom tillämpningsområden och på motsvarande sätt kan geografistuderande ta del av undervisning i tekniska metoder och specialkurser i olika institutioners forskningsområden", berättar projektets koordinator Marjaana Lauerma vid Tekniska högskolans utbildningscentral Dipoli. Den pågående examensreformen möjliggör att geoinformatik tas med som biämne i universitetens utbildningsprogram.
Projektets Virtuellt universitet för geoinformatik koordinator Marjaana Laurema.
Växande nätverk för forskning och undervisning
Studiehelheten i geoinformatik produceras enligt arbetsfördelningen mellan de olika deltagarna. Det har uppstått flera starka forsknings- och undervisningsenheter inom området i Finland som har en tydlig arbetsfördelning inom projektet. I projektet deltar för närvarande Tekniska högskolans laboratorium för kartografi och geoinformatik, Helsingfors universitets institution för skogstillgångar, Jyväskylä universitets fakultet för informationsteknologi samt institutionerna för geografi vid Helsingfors, Uleåborgs och Åbo universitet.
"Nätverket kommer att utvidgas att täcka all undervisning i geoinformatik på universitetsnivå i Finland. Projektet växer också internationellt genom existerande kontakter och genom att vi bildar nätverk med nya partners", visionerar Laurema.
I det första steget tar projektet i första hand med existerande studieperioder för att undvika överlappning. I det andra steget breddas utbudet med valbara kurser så att undervisningspaketet täcker geoinformatikens viktigaste delområden.
Samarbetet och arbetsfördelningen bygger på specialkunnande
"Förberedelserna för geoinformatikens virtualiseringsprojekt startade redan år 2001 och vi gick vidare utgående från parternas inbördes samarbete och arbetsfördelning. Tanken är att utnyttja respektive högskolas omfattande specialkunnande inom undervisning av och forskning i geoinformatik", förklarar Laurema.
Geoinformatik omfattar ett stort antal vetenskapsområden och tekniker som berör användning och produktion av geografisk information, såsom kartografi, geografi, fjärrkartering, geoinfomationsteknik, lokalisering och navigation. Kunnandet inom dessa områden anknyter till trådlös dataöverföring, och speciellt sammansmältningen av mobil kommunikation och lokaliseringsteknologi ger upphov till nya behov att skapa olika typer av konsumentprodukter och -tjänster.
Både tekniska och matematisk-naturvetenskapliga enheter vid vårt lands universitet har undervisat och forskat i geoinformatik redan sedan 1980-talet. Forskningen och utvecklingsarbetet har skapat en gemensam teoribas för och standardiseringsprojekt inom branschen.
Projektets webbplats (på finska)
Närmare information: Marjaana Laurema, marjaana.laurema@dipoli.hut.fi
Studieplan för informationskompetens - universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt
Undervisningsministeriet har godkänt projektet Studieplan för informationskompetens som universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt under åren 2004-2006. Samprojektet koordineras av Helsingfors universitet och har som målsättning att kartlägga de centrala delområdena av informationskompetens och färdigheter i informationsadministration, göra upp en studieplan för kunskapssökning, utveckla nätundervisning i informationssökning samt skapa ett nätverk mellan universiteten.FM Anne Lehto inleder sitt arbete som projektets planerare i början av mars. Hon står inför den utmanande uppgiften att utgående för standardmålen för informationskompetens planera undervisningens struktur och modulerna i studiematerialet för informationsadministration. Projektet omfattar också planering och skapande av en databas som skapas för nätläromedel. Läromedelsdatabasens kompatibilitet med den nationella informationssökningsportalen Nelli utreds genast i början av projektet.
Modulstudieplanen och databasen över nätläromedel betjänar alla deltagande bibliotek
Den gemensamma modulstudieplanen och databasen betjänar deltagarbiblioteken, som kan utveckla sina nätläromedel utgående från existerande läromedelsmoduler i informationssökning. Tack vare modulstrukturen på nätkursernas studiematerial kan samma delar användas i olika biblioteks när- och distansundervisning samt i undervisning inom olika vetenskapsområden.
"Utvärderingen av existerande studiematerial utgående från pedagogik och inlärningsresultat har tills vidare varit splittrad. Vår avsikt är att i samarbete med lektorer i pedagogik utveckla evalueringen av läromedlens och informationssökningens inlärningsresultat", berättar Anne Lehto.
Med hjälp av moduler, simuleringar, videoinslag, informationssökningsspel och andra element som ökar interaktionen kan man skapa pedagogiskt bättre planerade kurser som intresserar studerande. Målet är att ge varje studerande grundfärdigheter i informationssökning.
I det tidigare projektet Läromedel för informationssökning (på finska) bildades produktionsgrupper för läromedel som har en klar inbördes arbetsfördelning. Till planerarens uppgifter hör också att koordinera innehållet i de läromedel för informationssökning som produceras i framtiden. Universitetsbibliotekens nätverksbildning främjar en effektiv arbetsfördelning inom läromedelsproduktionen för att undvika överlappande arbete.
Undervisning i informationskompetens blir en del av akademiska studier
En av projektets centrala målsättningar är att integrera informationskompetens, som sammanfattat innebär förmåga att söka, lokalisera, värdera och använda informationskällor i akademiska studier. Nuvarande praxis varierar mellan universiteten, fakulteterna och till och med mellan läroämnena. Universiteten känner till informationskompetens på strateginivå, men att i praktiken integrera den som en del av de allmänna studierna förutsätter definition av en gemensam målnivå.
I början av projektet behövs därför en utredning av omfattningen och nivån på universitetsbibliotekens samarbete med virtualiseringsprojekten vid institutioner, fakulteter och andra enheter. Målet är att skapa en gemensam verksamhetsmodell för universitetsbiblioteken. De förändringar i undervisningsplanerna som Bolognaprocessen förutsätter och som träder i kraft år 2005 samt kärnämnesanalysen som föregår förändringarna erbjuder möjlighet att tätare och på ett mer koordinerat sätt koppla ihop informationskompetens med substansundervisning.
Överenskommelse om användarrättigheter
"Avsikten är att läromedelsdatabasen ska bli så heltäckande som möjligt. En gemensam, fritt tillgänglig läromedelsdatabas förutsätter gemensamma spelregler när man kommer överens om användarrättigheter för studiematerialet. Till mina uppgifter kommer också att höra att planera administrationen av användarrättigheter", konstaterar Anne Lehto.
Närmare information: Anne Lehto, anne.ma.lehto@helsinki.fi
Tvärvetenskapligt universitetsnätverk för forskning i hushållsvetenskap siktar på förbättrad kvalitet inom undervisning och forskning
Syftet med det treåriga (2004-2006) projektet Tvärvetenskapligt universitetsnätverk för forskning i hushållsvetenskap (Kotitaloustutkimuksen monitieteinen yliopistoverkosta KTY) är ett bygga upp ett tvärvetenskapligt universitetsnätverk av Finlands alla universitets- och forskningsenheter inom hushållsvetenskap och hushållsdidaktik. Nätverket ska förbättra kvaliteten inom både undervisning och forskning genom att sammanföra de viktigaste nationella aktörerna inom området. Projektet förenar hushållsvetenskap, pedagogik och konsumentekonomi."Målet är att skapa en modell för decentraliserad expertis, där specialkunnandet hos nätverkets medlemmar, särskilt forskningsinstituten, trots regionala avstånd effektivt skulle kunna utnyttjas av alla parter. Samarbetets syfte är att ge varje enhet mer expert- och undervisningsresurser", berättar en av projektets initiativtagare, planerare Ilkka Tuominen vid Helsingfors universitets institution för hushålls- och slöjdvetenskap.
Nätverkets medlemmar är Helsingfors universitet (hushållslärarutbildning, konsumentekonomi och öppna universitetet), Joensuu universitets enhet i Nyslott (hushållslärarutbildning) och Åbo Akademis enhet i Vasa (ämneslärarutbildning i huslig ekonomi). Intressentgrupper är Konsumentforskningscentralen och Arbetseffektivitetsföreningen i sin egenskap forskningsinstitut inom branschen samt Helsingfors universitets studentbibliotek som expert på informationstjänster.
Projektets målsättning är att skapa förutsättningar för att producera en process för livslångt lärande inom tvärvetenskaplig hushållsforskning. Specifika mål är att effektivt utnyttja varje enhets specialkunnande och undervisningsresurser, forska i användningen av informations- och kommunikationsteknik inom undervisning och inlärning, bygga upp en gemensam läromedelsdatabas för hushållsvetenskap och hushållsdidaktik samt att skapa en pedagogiskt utforskad och teknologiskt studentbaserad process för studier och studieadministration.
Undervisning på alla nivåer
KTY-nätverket siktar på ett högklassigt gemensamt undervisningsutbud som jämfört med nuläget är bättre tillgängligt på riksnivå. Projektets huvudsakliga målgrupp är till en början såväl grundexamens- och forskarstuderande som studerande inom det öppna universitetet. I projektets andra skede inleds ett mer omfattande utbildningssamarbete med internationella samarbetsparter.
För så många kurser som möjligt på grund- och ämnesstudienivå utvecklas ett flerforms- eller nätstudiealternativ, så att också virtuella studerande ska kunna avlägga studiehelheten oberoende av tid och plats. Inom fördjupade studier är avsikten att erbjuda kurser som använder sig av de senaste forskningsresultaten, bland annat genom att utnyttja forskningsinstitutens information. Kursutbudets kvalitet förbättras genom att man integrerar internationellt erkända forskares nätvideo- eller ljudföreläsningar i kurshelheterna.
Den praktiska organisationen
En koordinator ansvarar för projektets praktiska organisation. Koordinatorn kommer att arbeta i anslutning till hushållslärarutbildningen vid Helsingfors universitet och hälften av arbetstiden är reserverad för forskning.
Närmare information: Ilkka Tuominen, ilkka.O.tuominen@helsinki.fi
MatTaFi utvecklar digitalt studiematerial för matematikundervisningen
Projektet MatTaFi (Matematiikkaa Tietokoneavusteisesti kansallisesti, Matematik Datorstött nationellt) är ett treårigt samprojekt som leds av Tekniska högskolan och har som syfte att utveckla digitalt studiematerial för behov inom matematikundervisningen. Utöver universitet deltar också yrkeshögskolor inom teknik och trafik."Materialet är avsett att användas både på traditionella kurser och för nätundervisning närmast vid universitet och yrkeshögskolor", berättar projektets ledare Simo Kivelä. Vissa delar lämpar sig också för gymnasister som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper i matematik.
MatTaFi-projektet har föregåtts av projektet MatTa (på finska) som startade för ett tiotal år sedan vid Tekniska högskolans matematiska institution och som fortfarande pågår. Man strävar nu efter att utnyttja erfarenheterna från det projektet på ett nationellt plan.
Målet är att skapa materialhelheter som kan användas på olika sätt: de kan utgöra grunden för en kurs, de kan vara tilläggsmaterial på en kurs eller de kan fungera som källmaterial. Informationstekniken skapar mervärde. "Saker som hänger ihop kan länkas till varandra, grafik och animationer kan användas för att illustrera begrepp, dokumenten kan vara interaktiva, man kan göra sökningar med olika kriterier i materialet", räknar Kivelä upp fördelarna med projektet.
Materialet fritt tillgängligt
Materialet är fritt tillgängligt från en server som administreras vid Tekniska högskolan. Det kan användas via webben, men i många fall kan användaren också ladda ned materialet till sin egen dator. Principen är att materialet skapas med offentlig finansiering och att det är fritt tillgängligt för inhemska läroinrättningar som upprätthålls med offentliga medel och för privatpersoner. Om annan typ av användning, framför allt kommersiell, måste man avtala separat.
Dokumenten förses med metadata, vilket möjliggör olika sökningar. Det utvecklade materialet används och dess användbarhet testas både på traditionella kurser och i nätundervisning. Åtminstone de viktigaste experimenten rapporteras så att erfarenheterna också kan utnyttjas av andra. "Målet är att sprida kunskap om de möjligheter som digitalmaterial erbjuder och på detta sätt främja kunnandet inom matematik. Samtidigt kartläggs och testas olika lösningar", konstaterar Kivelä.
Utveckling och samarbete
Utveckling av olika material förutsätter att man följer den tekniska utvecklingen och ibruktagandet av nya lösningar. Framför allt gäller detta framställning av matematisk text med uppmärkningsspråket MathML.
Förutom material som utvecklas inom ramen för projektet upprätthåller man en länksamling över material som skapats vid finländska universitet och yrkeshögskolor och som överlåtits till allmänt bruk.
Hittills har Tekniska högskolans och Åbo universitets matematiska institutioner samt Tammerfors yrkeshögskola deltagit i samarbetet. De som är intresserade av att gå med i samarbetet kan kontakta Simo Kivelä.
Projektets webbplats (på finska)
Närmare informatio: Simo Kivelä Tekniska högskolan, matematiska institutionen,Simo.Kivela@hut.fi,http://www.math.hut.fi/~kivela/
Torus: Ringens trådar består av kunskap om vetenskapens och teknologins historia
Symbolen för torus, den för matematikerna bekanta torusringen, är en bra illustration av nätverkets grundidé. Torus binder ihop trådar inom vetenskapens och teknologins historia i Finland: undervisning, forskning och expertis. Nätverket inledde sin verksamhet i början av år 2001, till en början med undervisningsministeriets nätverksfinansiering och från början av 2004 som ett nationellt virtuellt universitetsprojekt. För närvarande deltar tio universitet.Undervisningen i vetenskapernas och teknologins historia är till sin natur tvärvetenskaplig. Studerande deltar i nätundervisningen över fakultetsgränserna. På samma kurs pluggar humanister, ingenjörer och naturvetare - och bland dem finns både grundexamensstuderande och forskarstuderande. Läsåret 2003-2004 ingår 15 nätkurser i Torus-nätverkets undervisningsprogram. Infallsvinklar har valts allt från trafik- och IT-historia till kemins lärdomshistoria. Också vetenskapsforskning och -filosofi har sin egen betydande plats i Torus-studiehelheten.
Det flesta studerande bekantar sig med Torus-studierna genom att först avlägga en nätkurs. Det går lätt att införliva en enskild kurs i de egna huvud- eller biämnesstudierna. Ett annat alternativ är att avlägga studiehelheten på 20 studieveckor. Studenternas motiv är i huvudsak att de vill förbättra sin allmänbildning. Men många inser också att de i sina studier och sitt arbete behöver en bredare insikt i vetenskapens och teknologins roll i samhället. Torus-studiehelheten är skräddarsydd just för dem.
Växande nätverk
Tanken om ett nätverk inom vetenskapens och teknologins historia utkristalliserades i slutet av 1990-talet inom ämnet idé- och lärdomshistoria. Uleåborgs universitet har sedan år 1974 erbjudit möjligheten att studera ämnet på huvudämnesnivå. Dessutom har man undervisat och forskat i ämnen på olika håll i landet. Bildandet av nätverket gav alltså utvecklingen och koncentrationen av expertis inom området en helt ny riksomfattande dimension.
En stärkt tendens till nätverksbildning finns också på annat håll. Europeiska samfundet för vetenskapshistoria, European Society for the History of Science, grundades i oktober 2003 med bidrag från Europeiska unionen. Inom teknologins historia har organisationsverksamheten formaliserats redan tidigare. Utmaningen under Torus-nätverkets följande verksamhetsperiod är att knyta internationella kontakter inom ramen för nya pilotkurser.
Torus främjar också nätverksbildning inom området genom att årligen ordna seminarier och stöda studerandes deltagande i verkstäder. Det omfattande samarbetsnätverket består av andra nätverk, institutioner, föreningar, museer, arkiv, forskarsamfund och internationella kontakter. På seminariet hösten 2003 i Tammerfors behandlades bland annat förhållandet av växelverkan mellan vetenskap och samhälle samt kvinnors ställning inom vetenskapen. Temat för år 2004 är elektricitet: fenomenets lärdomshistoria, teknologi och förhållande till vardagen. El-seminariet ordnas på hösten i Uleåborg, hemstaden för nätverkets koordineringsenhet.
Koordineringsenheten håller samman trådarna
Torus koordineringsenhet har för närvarande två anställda: en planerare och en lektor. De är sysselsatta med studieadministrationen av nätverkets cirka 200 studerande, nätkursernas planering, marknadsföring och tutorverksamhet samt kontakterna med samarbetspartnerna. Undervisningen produceras i nära samarbete med experter inom området. Ur forskarens synvinkel är det utmanande att undervisa inom det egna specialiseringsområdet med hjälp av ny undervisningsteknologi. Det övergripande ansvaret för nätverkets verksamhet bärs av ledningsgruppen, i vilken ingår representanter från alla medlemsorganisationer.
Från första början har Torus-nätverket provat nya lösningar för att utveckla nätundervisningen: respons- och belastningsblanketter, studieresor och verkstäder som stöd för distansundervisningen, olika tutor- och mentormodeller. Närvaro är viktigt i distansundervisningen. Studenterna vill ingå i ett levande virtuellt samfund; enbart datorn undervisar ingen.
Nätverkets webbplats (på finska)
Närmare information: Anita Honkala, Anita.Honkala@oulu.fihttp://cc.oulu.fi/~ahonkala
Allmänna färdigheter genom nätstudier
Universiteten utbildar experter för olika områden. Utöver ett innehållsmässigt kunnande krävs olika allmänna arbetslivsfärdigheter av dessa experter. I och med examensreformen måste man tänka över hur övningen av dessa färdigheter kunde stödas. Nätstudier är ett mångsidigt forum för detta ändamål.Universiteten utbildar experter. Traditionellt har universitetsutbildningen fokuserat på analytisk förmåga och färdigheter i att skaffa och producera kunskap. Men trots att en expert behärskar sitt område perfekt, är detta till ingen nytta om han eller hon inte kan förmedla sitt kunnande till andra. För detta behövs bland annat skriftliga och muntliga färdigheter i flera språk, färdigheter för grupparbete och förhandling samt informationstekniska kunskaper. Informationstekniken präglar arbetet på olika sätt, olika typer av nätarbete samt telefon- och videokonferenser är allt oftare en del av akademiska experters vardag. Denna förändring borde beaktas också vid planeringen av undervisningen.
Chefen för utbildningsutveckling och Åbo universitets kontaktperson för det virtuella universitetet Matti Lappalainen
Integrerat eller separat?
Undervisningsplanerna förnyas i samband med examensreformen. Man borde här fundera över om de allmänna färdigheterna ska undervisas på separata kurser eller om man ska sträva efter att integrera dem till en del av undervisningsplanen enligt mainstreamingprincipen.
Inlärningsforskning och praktisk erfarenhet har i flera fall visat att utöver separata kurser eller till och med i stället för sådana är det fruktbart att koppla färdighetsundervisningen till undervisningen av sakinnehåll. Till exempel kan undervisning i informationssökning kopplas till en äkta forskningsprocess. Detta ställer stora utmaningar på utarbetandet av undervisningsplanerna och också på samarbetet mellan lärarna.
Inom projektet Walmiiksi Wiidessä Wuodessa (w5w), som stöder examensreformen, har man utvecklat verktyget CoreEdit som hjälper dem som gör upp undervisningsplaner att gestalta undervisningsplanen som helhet. Då kan man bland annat se hur de allmänna färdigheterna integreras i undervisningen på olika kurser.
Nätundervisningen utvecklar många färdigheter
I och med det virtuella universitetet har informations- och kommunikationstekniken under de senaste åren slagit igenom också i högskolevärlden. Verksamheten håller på att växa från en liten grupp av ivriga pionjärer till ett betydande tillägg till utbildningsutbudet.
I hotbilder om utnyttjande av datanät kan man skrämmas med att det producerar nördar som isolerade från lärare och andra studerande avlägger kurs efter kurs genom att knappa på sin dator utan att lära sig tillräckliga arbetslivsfärdigheter. Men redan nu har man märkt att studerande i nätdiskussioner på ett mångsidigt, exempelvis interaktiv sätt kan bearbeta frågor som behandlats på föreläsningar, öva sig i argumentation och grupparbetens lagbundenheter. Samtidigt blir man på ett naturligt sätt bekant med informationsteknik som ett verktyg integrerat i sakinnehåll.
Material från riksomfattande seminarium på nätet
Det riksomfattande seminariet "Allmänna akademiska färdigheter i den nya examensstrukturen" ordnades i januari i Åbo av de lokala universiteten, IT-Peda-nätverket och undervisningsministeriet. Seminariet lockade närmare 250 deltagare. Seminariets videofilmade inledningsanföranden och föreläsningsmaterial finns på IT-Peda-nätverkets webbplats (på finska).
Matti Lappalainen, Chef för undervisningsutveckling och Åbo universitets kontaktperson för det virtuella universitetet
Publikationer
EM Tiina Ojala: Riittääkö aika, riittävätkö rahat? Tutkimus verkko-opetuksen työmääristä ja kustannuksista
(Räcker tiden, räcker pengarna? Undersökning av nätundervisningens arbetsmängd och kostnader)
Undersökningen syftar till att svara på frågan hur kostnaderna för olika typer av nätkurser uppstår. Ojala analyserar vad de totala kostnaderna för en nätkurs består av samt vilka faktorer som ger upphov till kostnader, det vill säga diskuterar de bakomliggande orsakerna.
Studien har genomförts vid Villmanstrands tekniska universitets lärcenter och som en del av Östra Finlands virtuella universitets (Itä-Suomen Virtuaaliyliopisto ISVY) forskningsprojekt under år 2003, som hänför sig till undersökning av nätundervisningens inverkan och produktionssätt.
Närmare information på finska (pdf)
Musikinlärningsmiljö med datorinslag som hjälp för mångsidig spelinlärning
Pekka Viljanens licentiatavhandling i pedagogik kartlägger studerandes attityder till en inlärningsmiljö med datorinslag och dess inverkan på inlärningen. Dessutom undersöker studien hur väl modellen för spelundervisning och -inlärning samt strategimodellen för spelinlärning fungerar.
Publikationen finns på MOVE-projektets webbplats i pdf-format.
Resultat från det europeiska ITCOLE (Innovative Technologies for Collaborative Learning) IKT-projektet
ITCOLE (Innovative Technologies for Collaborative Learning) är ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen med deltagare från Finland, Grekland, Holland, Italien, Spanien och Tyskland.
ITCOLE-projektets tre vetenskapliga och tekniska huvudmålsättningar är:
- Att utarbeta pedagogiska modeller för gemensamt kunskapsskapande inom det europeiska utbildningsfältet.
- Att bygga upp en modulbaserad miljö för kunskapsskapande som stöd för gemensam inlärning.
- Att utvärdera och testa miljön samt sprida den till europeiska skolor för att skapa ändamålsenliga pedagogiska arbetssätt och främja användningen av gemensam inlärningsteknologi.
Projektet har bland annat utvecklat Tekniska högskolans Fle3-inlärningsmiljö. Dokumenten finns i pdf-format på projektets webbplats.
Disputation om paradigm för forskning i e-lärande
Jyrki Pulkkinens doktorsavhandling The paradigms of e-Education: An analysis of the communication structures in the research on information and communication technology integration in education in the years 2000-2001 har granskats vid Uleåborgs universitet.
Pulkkinen konstaterar i sin avhandling att infallsvinklarna i forskning om informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inte motsvarar utbildningens nuvarande utmaningar. Pulkkinen undersöker forskningens övergripande approach i internationella vetenskapliga artiklar. Enligt honom uppfattar den instrumentella och effektivitetsfokuserade riktningen inom undervisningsteknologi alltför ofta tekniken som bara ett verktyg. Forskningen begränsas ibland till "e-lärandets e-problem" och då beaktas inte de omfattande pedagogiska och sociala problemen i tillräcklig utsträckning. Med tanke på utvecklingen av forskning om informations- och kommunikationsteknik i undervisningen är det av central betydelse att betona en tvärvetenskaplig referensram som syntetiserar olika vetenskapsområden och metaforer samt ett perspektiv av den typ som används i kulturforskning.
Avhandlingens sammanfattning och pdf-version finns på Uleåborgs universitetsbiblioteks webbplats.