FVU-info Mars 2004

I detta nummer:

• Gemensam praxis för elektronisk administration av studentmobilitet utformas
• Stödprojektet W5W för examensreformen har startat
• Det finländska vetenskapssamfundet intensifierade sitt samarbete om fri tillgänglighet till publikationer

Aktuellt

FVU-konsortiet samlades till årsmöte den 8 mars - strategiarbetet startade (på finska) | Mötet behandlade FVU:s verksamhetsberättelse för åren 2001-2003 samt riktlinjerna i verksamhetsplanen för 2005. Mötet valde också FVU:s ledningsgrupp för följande verksamhetsår. Årsmötet fungerade som startskott för uppdateringen av FVU:s strategi som även omfattar produktionen av en plan för affärsverksamheten.

VVYOP'04 - Nationella virtualiseringsdagar 23-24 mars på Dipoli i Esbo - Anmäl dig senast 16 mars (på finska) | De andra Nationella universitetsvirtualiseringsdagarna arrangeras i mars på Dipoli i Esbo. Under dagarna presenteras virtualiseringsverksamheten vid vårt lands universitet. Programmet består av delar som är gemensamma för alla deltagare, parallella arbetsgrupper samt en utställning. Särskilda frågor som behandlas är bland annat regeringens program för informationssamhället samt programmet för undervisning och forskning i informationssamhället, samarbete mellan universitet och företag, universitetens ICT-strategier, examensreformen och kopplingen av ICT till en del av undervisningen.

Ansökningstiden till landsomfattande utbildning om ICT i undervisningen pågår (på finska) | TieVie är ett landsomfattande virtuellt universitetsprojekt som erbjuder utbildning i användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) i undervisningen. Projektet genomför två utbildningshelheter under läsåret 2004-2005. Ansökningstiden till den landsomfattande TieVie-expertutbildningen (10 sv) utgick den 8 mars. Ansökningstiden till den landsomfattande TieVie-utbildningen (5 sv) utgår den 1 juni.

Netlearning 2004 - nordisk konferens i Ronneby, Sverige 10-12 maj | Konferensen hoppas få deltagare från olika högskolor i Norden för att utbyta erfarenheter och forskningsinformation inom nätbaserad inlärning. Programmet innehåller många workshopar och en utställning där deltagarna kan presentera sina erfarenheter och projekt.

Till början

Gemensam praxis för elektronisk administration av studentmobilitet utformas

Den flexibla studierätten (JOO) och studentmobiliteten är centrala målsättningar för den virtuella universitetsverksamheten i Finland. När det landsomfattande JOO-avtalet träder i kraft hösten 2004 finns JOOPAS-webbtjänsten som betjänar alla Finlands universitet i användning. Projektet Liikkuvuuden tuki (LiTu, Stöd för rörligheten) utvidgar tjänsten stegvis och genom pilotprojekt till ett nationellt system för administration av rörligheten. Ett heltäckande och fungerande system förutsätter pålitlig användaradministration över organisationsgränserna samt tillgång till JOO-kursinformation.

Det nationella JOO-avtalet harmoniserar administrationen av studentrörligheten och gör handledningen av studerande som söker sig till biämnessstudier utanför det egna universitetet klarare. Det landsomfattande JOO-avtalet undertecknades i juni 2003. Beredningen av avtalet under åren 2001-2003 presenteras på portalens administrationssidor.

JOOPAS i bruk nästa höst

JOOPAS-webbtjänstens syfte är att stöda och underlätta genomförandet av det landsomfattande JOO-avtalet. Avsikten är att studerande och studieadministrationen via tjänsten hittar all den information de behöver om JOO-studier på en enda webbadress.

JOOPAS-webbtjänsten har planerats sedan hösten 2003. Projektet startade på initiativ av representanter för universitetens studieadministration genast efter att JOO-avtalet hade undertecknats. Tjänsten har planerats av en arbetsgrupp för JOO-tillämpning som består av aktörer från universitetens studieadministration. Tjänsten genomförs av projektteamet för FVU:s portal vid CSC. Tjänsten publiceras på portalen hösten 2004.

När det landsomfattande JOO-avtalet träder i kraft i augusti 2004 står universiteten inför nya utmaningar. JOO-ansökningsprocessen förutsätter tillgång till anvisningar för universitetsvis tillämpning av avtalet, information om JOO-studier, information om gemensamt och nationellt överenskommen praxis samt en nationellt godkänd JOO-ansökningsblankett. Dessa innehåll i JOOPAS-webbtjänsten har planerats i samarbete med universiteten bland annat vid JOO-samarbetsdagarna i februari.

I början av mars övergår projektet till genomförandefasen. Universiteten producerar sina individuella tillämpningsanvisningar inom april. Projektets dokument och demo finns på Nätverkstjänsten på FVU:s portal.

Närmare information om JOOPAS-projektet: hely.lahtinen@virtuaaliyliopisto.fi

Kontrollen av LiTu-projektets definitioner startar

Projektet Liikkuvuuden tuki (LiTu, Stöd för rörligheten) är fortsättning på projektet Opiskelijaliikkuvuuden hallinnan tuki (Stöd för studentrörlighetens administration) som Oodi-konsortiet och FVU tillsammans genomförde. Projektet avslutades i juni 2003. Projektets dokument och slutrapport finns i Nätverkstjänsten.

LiTu-projektet har i uppgift att producera och genomföra pilotprojekt på ett landsomfattande informationssystem som stöder administrationen av studentmobilitet och innehåller anslutningar till universitetens egna system.

Projektet är ett delprojekt inom FVU som administreras av Helsingfors universitet. Dess syfte är att med stöd av anslag som Helsingfors universitet fått genomföra och testa informationssystemet vid tre universitet i huvudstadsregionen (HU, Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan). Tammerfors universitet deltar som processpilotuniversitet för att säkerställa att också behoven hos icke-Oodi-universitet beaktas.

Projektet publicerade i oktober 2003 en offertbegäran för preciseringen, planeringen och genomförandet av systemets definitioner. Förhandlingarna om val av leverantörer pågår som bäst.

Närmare information om LiTu-projektet: raija.halonen@oulu.fi

Till början

Användarautentisering diskuterades på JOO-samarbetsdagarna

Representanter för universitetens studieadministration och FVU:s utvecklingsenhet arrangerade i början av februari sex regionala samarbetsdagar om det praktiska genomförandet av avtalet om flexibel studierätt (JOO) som träder i kraft i början av höstterminen. I dagarna deltog aktörer som ansvarar för JOO-studier, studiehandledning och studieadministrationens system vid de finländska universiteten.Praxis gällande JOO-studier diskuterades i Tammerfors, Dipoli i Esbo, Uleåborg, Åbo, Helsingfors och Kuopio. Samarbetsdagarna hade alla ett likadant innehåll. Teamet för genomförande av JOOPAS-tjänsten fick mycket nyttig feedback på demon samt många förbättringsförslag som beaktas vid tjänstens utveckling.

Under dagarna gick man igenom utvecklingsarbetet av den landsomfattande flexibla studierätten, utvärderade JOOPAS-tjänstens demo i smågrupper samt diskuterade allmänt det nationella JOO-avtalets praxis och de universitetsvisa tillämpningsanvisningarna som ska produceras.

Tidtabellen för genomförande av tjänsten enligt JOOPAS-demon ansågs strikt

JOOPAS-demon gjordes i januari och utöver anvisningar för tillämpningen av JOO-avtalet innehåller den också en elektronisk ansökningsblankett och ett gränssnitt för behandling vid hem- och måluniversitetet. Denna lösning kräver naturligtvis en pålitlig autentisering av användaren och detta blev ett av de centrala diskussionsämnena under samarbetsdagarna. Organiseringen av användarnamnens distribution och administration upplevdes som besvärlig. I diskussionerna konstaterades att det vore förnuftigare att genomföra ett sådant system som är gemensamt för flera universitet med hjälp av användaradministration som överskrider organisationsgränserna. Det är dock inte möjligt att genomföra detta före augusti 2004.

I diskussionerna under dagarna upplevdes tidtabellen som strikt både med tanke på tekniken och för att börja med den praktiska användningen. Deltagarna uttryckte också sin oro över vem som ska underhålla databasen och tjänsten för JOO-ansökningar efter år 2004. Om den elektroniska ansökningsblanketten genomförs enligt den snabba tidtabellen, skulle dess hantering vara ett kritiskt system vid landsomfattande produktionsanvändning, och därför borde tillräcklig tid reserveras för noggrann testning av systemet.

Under dagarna diskuterades också möjligheten att automatiskt överföra information om JOO-studieutbudet till FVU:s kursutbud.

Kommentarer om JOOPAS-demon insamlades fram till 13 februari. En sammanfattning av kommentarerna görs i början av mars.

Diskussionen on de tekniska mobilitetslösningarna fortsätter

I februari grundades en sändlista för reflektioner och informationsutbyte kring de tekniska lösningarna för studentrörligheten. Diskussionsämnen är bland annat bifogandet av individuella studieplaner, det vill säga HOPS, och studieregisterutdrag till den elektroniska ansökningsblanketten samt användaradministration och automatisk överföring av kursinformation.

Man kan gå med på listan genom att skicka e-post till adressen  listserv@listserv.funet.fi  och skriva "SUBSCRIBE liikkuvuus-dev" på meddelandets första rad.

Till början

JOOPAS är en informationstjänst - LiTu genomför det elektroniska JOO-ansökningssystemet

JOOPAS- och LiTu-projekten har definierat hur de ska gå vidare och fördela sina roller i genomförandet av tjänster för studentrörligheten. Efter JOO-samarbetsdagarna har JOOPAS-projektet definierats som en informationsinriktad tjänst som inte ännu nästa höst erbjuder hantering av elektroniska ansökningsblanketter. Systemet genomförs senare inom LiTu-projektet.

JOOPAS innehåller hösten 2004

• landsomfattande allmänna JOO-anvisningar för studerande och studieadministrationen,
• universitetsvisa tillämpningsanvisningar,
• information om JOO-kursutbudet samt
• en utskrivbar landsomfattande JOO-ansökningsblankett.

JOOPAS-projektets mål är också att genomföra den tekniska beredskapen för en landsomfattande sökfunktion i JOO-kursinformationen som utvecklas utgående från pilotförsöket om automatisk överföring av kursinformation.

LiTu-projektet genomför det första skedet av hantering av den elektroniska JOO-ansökningsblanketten under läsåret 2004-2005. I praktiken genomförs den elektroniska JOO-ansökningsprocessen med en lösning liknande JOO-demon men med beaktande av JOOPAS-projektets planer och den feedback som man fick på JOO-samarbetsdagarna.

Motiveringen till arbetsfördelningen är framför allt tidtabellen. Man hinner inte testa systemet tillräckligt ingående fram till augusti. Det är inte förnuftigt att genomföra organisationen av användarhanteringen med en snabb tidtabell. Att först testa den landsomfattande JOO-praxisen med en pappersblankett ger tillförlitligare information och erfarenhet för att genomföra systemet. Planerna kommer att preciseras vidare i början av mars.

"Tillvägagångssättet förstärker samarbetet mellan JOOPAS-projektet och LiTu-projektet. Medan JOOPAS genomförs som en heltäckande informationstjänst, genomförs LiTu-projektet stegvis och i det första steget skapas ett informationssystem som stöder ansökningsprocessen om studierätt fram till att studierätten beviljas. I det skedet borde det i princip vara möjligt också för universitet som inte är med i pilotprojektet att ta i bruk LiTu", berättar LiTu-projektchef Raija Halonen vid Uleåborgs universitet.

"I LiTu-projektets följande steg genomförs därefter rörlighetsprocessens övriga funktioner, det vill säga studieprestationernas överföring mellan universitetens system och anslutningar till övriga relevanta system. Det är naturligt att anta att vi får feedback på pilotprojektet som det lönar sig att beakta innan LiTu-systemet utvidgas till riksomfattande bruk", fortsätter Raija Halonen.

Till början

Distribuerad användarautentisering i systemet för hantering av studentmobilitet

Det CSC-koordinerade HAKA-projektet om användarautentisering över högskolegränserna avslutades i februari 2004. I slutrapporten presenteras en stegvis ibruktagning av HAKA-infrastrukturen för autentisering. "Ett centralt användningsområde över högskolegränserna för den här användarautentiseringen är administrationen av studentmobiliteten", säger HAKA-projektets projektchef Mikael Linden på CSC.

Genom distribuerad användaradministration kan användarna identifiera sig med användarnamnet och lösenordet från sitt hemuniversitet även vid externa tjänster. På det här sättet får man allt mer lättanvända nättjänster och användarna behöver inte heller komma ihåg många användarnamn och lösenord.

"Informationssystemet för mobilitet som genomförs inom ramen för LiTu-projektet kommer från första början att göras kompatibelt med HAKA-infrastrukturen. Studenter som ansöker om studierätt och de tjänstemän som behandlar dessa ärenden identifieras inom LiTu-systemet med användarnamnen och lösenorden från respektive hemuniversitet", berättar Mikael Linden.

Goda erfarenheter av pilotförsöken

Helsingfors universitet och FVU:s portalprojekt genomförde ett pilotförsök om användarautentisering över universitetsgränserna under hösten 2003. Ett motsvarande pilotförsök gjordes mellan Tammerfors yrkeshögskola och virtuella yrkeshögskolan. Syftet med pilotförsöken var att samla erfarenheter som grund för ett mer omfattande ibruktagande under 2004.

Enligt Mikael Linden har försöken utfallit väl. Studenterna och de anställda vid Helsingfors universitet har sedan december 2003 kunnat logga in på nätverkstjänsten på Finlands virtuella universitets portal med samma användarnamn som de använder på hemuniversitet.

"Projektets uppfattning är att man vid kommande projekt inte längre behöver fokusera på att utveckla och testa tekniken för autentiseringsinfrastrukturen, utan på att ta fram konkreta tjänster som bygger på denna infrastruktur till nytta för användarna", anser Mikael Linden.

Följande steg för att genomföra distribuerad användarhantering

Högskolorna och de instanser som producerar gemensamma tjänster kommer att grunda ett förtroendenätverk, dvs. en federation för att genomföra den distribuerade användarhanteringen. Avsikten är att denna federation skall fatta det slutgiltiga beslutet om ibruktagandet av användarautentisering över högskolegränserna.

"Ur universitetens synvinkel är HAKA-kompabiliteten i mångt och mycket en fråga för informationsförvaltningen eller datacentralen. Anslutningen till HAKA-infrastrukturen kräver att univeristeten har en Shibboleth-server som stöder sig på universitetets LDAP-personkatalog. Kvaliteten på informationen i LDAP-katalogen spelar då en viktig roll: till exempel hämtas information om studenternas avsedda examen och utbildningsprogram inom LiTu-systemet ur LDAP-katalogen. För att informationen i LDAP-katalogen skall vara aktuell betyder det i praktiken att den måste kopplas till universitetens student- och personalregister", berättar Mikael Linden.

"Hur universiteten är förberedda för denna sak varierar, varför de som svarar för studentmobiliteten bör höra sig för hos IT-chefen hur det förhåller sig på det egna universitetet", påminner Linden.

Närmare information: Slutrapporten om HAKA-projektet och pilotrapporterna (på finska)

Temat behandlades vid seminariet om elektroniska tjänster vid högskolorna den 11 februari. Materialet finns påCSC:s webbsidor (på finska).

Till början

Målet är centraliserad information om JOO-kursutbudet för studenterna

Det riksomfattande JOO-avtalet breddar studenternas möjligheter till biämnesstudier. Webbtjänsten JOOPAS kommer under den första fasen nästa höst att erbjuda en lista med länkar till universitetens studiehandböcker och JOO-studiehandböckerna där studenterna kan leta upp lämpliga kurser. På längre sikt är avsikten att tillhandahålla en heltäckande tjänst där studenterna med en enda sökfunktion kan söka efter JOO-studier bland alla universitets JOO-utbud.

Kursutbudet på FVU:s portal har sedan sommaren 2001 verkat som en informationssökningsportal på riksnivå för universitetens nätbaserade undervisning. Studenterna har flitigt utnyttjat kurssökningen och antalet sökningar i databasen har legat runt 10 000 per månad. Inläggningen av kursinformationen har dock helt berott på aktiviteten hos de lärare som producerat nätkurserna eftersom nödvändiga gränssnitt för informationsöverföring har saknats. Dessutom orsakar det dubbelt arbete att mata in kursen på två ställen, dvs. i universitetets egna informationssystem och i FVU:s kursutbud.

Ett pilotförsök om överföring av kursinformation genomfördes under hösten 2003. Syftet var att undersöka olika metoder för att automatisera överföringen mellan universitetens studieadministrationssystem och FVU:s kursutbud. Som underlag för arbetet togs den metadatadefinition som arbetsgruppen för kursinformation (koordinator TIEKE) föreslagit samt en implementation av definitionsarbetet (XML-schema) av CSC. Pilotförsöket genomfördes i en utvecklingsversion av FVU:s kursutbud.

Det första universitet som anmälde sitt intresse som pilotuniversitet var Jyväskylä universitet. Vid pilotförsöket implementerades med hjälp av schemat ett XML-baserat dokument för överföring av JOO-kursinformation samt nödvändiga ändringar och överföringsmönster i FVU:s kursutbud på portalen och i studieadministrationssystemet Korppi vid Jyväskylä universitet.

I samband med försöket har även användningen av XML-baserade SOAP-anropsgränssnitt testats tillsammans med Svenska Handelshögskolan. Testet pågår fortfarande.

FVU:s kursutbud - ett cacheminne för universitetens kursinformation

Man kan tänka sig FVU:s kursutbud som ett slags cacheminne för universitetens kursinformation. Till följd av latensproblem styrs inte användarnas sökningar varje gång till universitetens system, utan kurserna flyttas som satskörning varje natt till FVU:s kursdatabas vilket gör att sökningen går snabbare.

De första kurserna i Jyväskyläs studieadministrationssystem flyttades halvautomatiskt till en utvecklingsversion av FVU:s kursutbud i oktober. När pilotprojektet avslutades i januari innehöll utvecklingsversionen av Kursutbudet över tusen av Jyväskyläs kurser. Försöket visade att kursinformation kan överföras med en relativt liten arbetsinsats.

Slutsatserna från pilotförsöket har sammanfattats i en rapport och ett åtgärdsförslag till TIEKE:s kursinformationsarbetsgrupp.

Närmare information och det tekniska genomförandet finns (på finska) i  rapporten om pilotprojektet (pdf) och iFVU:s nätverkstjänst.

Produktionsanvändningen av automatisk överföring av kursinformation väntar på slutlig definiering av kursinformationen

Pilotförsöken visade att den tekniska beredskapen för att överföra kursinformation finns. Produktionsanvändningen av automatisk överföring av kursinformation förutsätter dock att en gemensamt överenskommen och slutlig kursinformationsdefinition blir klar.

Vid årsskiftet konstaterade den TIEKE-koordinerade arbetsgruppen för kursinformation att kursinformationsdefinitionen behöver kompletteras av terminologi. Terminologibehovet anknyter även till examensreformen för vilken forskaren Lassi Nirhamo vid Åbo universitet som bäst definierar studieperioder och studiehelheter. När detta arbete står klart kan den överenskomna terminologin användas vid definieringen av kursinformationen. Enligt Nirhamo är definitionen av studieperioder och studiehelheter en förutsättning för att kursinformationsdefinieringen skall lyckas. Definitionen av studieperioder och studiehelheter blir klar under maj. Definieringsarbetena utförs parallellt under våren och definieringen av kursinformationen blir sannolikt snabbt klar efter maj.

Undervisningstekniska enheten vid Åbo universitet har på sina webbsidor det nuvarande utkastet om hur universitetens studieperioder och studiehelheter definieras jämte anslutande dokument. Kommentarer om utkastet har begärts senast den 12 mars på adressenlassi.nirhamo@utu.fi.

Närmare information: totti.tuhkanen@virtuaaliyliopisto.fi

Till början

Stödprojektet W5W för examensreformen har startat

Den examensreform som genomförs inom ramen för Bolognaprocessen och som gäller i det närmaste alla examina startade vid de finländska universiteten under 2003. I början av 2004 inleddes det riksomfattande projektet W5W (Walmiiksi Wiidessä Wuodessa) vars syfte är att stöda reformen och utvecklandet av undervisningen, och då särskilt studieplaneringsprocessen och studiehandledningen.

W5W-projektet finansieras av undervisningsministeriet och koordineras av Uleåborgs och Kuopio universitet tillsammans. I projektet drar man nytta av de resultat och erfarenheter dessa universitet fått av projekt om utveckling av studieplaner och studiehandledning under förra resultatavtalsperioden.

Insatsområdena för utvecklingen av undervisningen har fastställts i enlighet med målen för Bolognaprocessen utifrån sex teman. Dessa anknyter till undervisningsplanen och studiegången inom examensstrukturen i två steg och enligt dem är projektmålen följande:

• Olika modeller för arbetet med undervisningsplaner prövas och god praxis tas fram. Nyckelpersonalen vid samtliga universitet ges utbildning i undervisningsplanering samt substansanalys och dimensionering av studierna.
• Samarbete ingås med universitet som är med i projektet och lämpliga europeiska partner för att utveckla handledningen och undervisningsplanerna.
• Metoder för kontinuerlig utvärdering av undervisningsplanen utvecklas, särskilt med avseende på feedbacken från arbetslivet. Det här betyder bland nätverk med näringslivet när undervisningsplaner tas fram.
• En personlig studieplan (HOPS), en portfölj och en studiedagbok för planering av universitetsstudierna samt utvärderingen och utvecklingen av kunskaperna tas i omfattande bruk.
• Metoderna för handledningen och utvärderingen av inlärningen görs mångsidigare för att stöda olika inlärares studier och avläggande av lärdomsprov.
• Olika handledningsmetoder tas fram för kompletterande studier.

För att de uppställda utvecklingsmålen skall uppnås kommer man att anordna utbildning och uppmuntra de involverade att dela med sig av god praxis. De metoder projektet använder sig av är utbildning, handledning, konsultering, information och kontinuerlig utvärdering samt genomförande av pilotprojekt till stöd för olika vetenskapsgrenar.

Utbildning om undervisningsplaneringsprocessen

Under 2004 ordnar W5W-projektet utbildning om undervisningsplaneringsprocessen för undervisningsutvecklingscheferna och andra som är intresserade av ämnet. Utbildningen om studiehandledning ordnas utifrån temat akademisk individuell studieplanering (HOPS) och handledning av denna. Stöd för pilotprojektens nätverk tillhandahålls både på universitets- och riksnivå. Utbildningen genomförs i nära samarbete med undervisningsministeriet och strävan är att ge svar på aktuella frågor om examensreformen.

I projektutbildningen och -verksamheten utnyttjas i så stor omfattning som möjligt olika former av nätverksamhet i avsikt att främja öppenhet och flexibilitet. Inom projektet har man som stöd för undervisningsplaneringen tagit i bruk programmet Core Edit som utvecklats vid Uleåborgs universitet. I Core Edit har man dragit nytta av s.k. GPL-program vilket gör det möjligt att fritt använda och utveckla det så att det motsvarar det egna universitetets krav. Utbildning i användningen av programmet finns att få.

Ända från början har projektet verkat i samarbete med Finlands virtuella universitet. Som bäst underhandlas med FVU:s utvecklingsenhet om ibruktagandet av programmet ONNI via FVU:s portal. ONNI är ett program med en webbstudiedagbok och en digital portfölj som tagits fram som stöd för HOPS-arbetet och dess utvärdering och har utvecklats inom det ESF-finansierade Oppitupa-projektet vid Kuopio universitet. Inom W5W-projektet kommer man även att använda sig av de HOPS-verktyg och verksamhetsmallar som universitetet utvecklat.

Aktuell information om hur examensreformen framskrider

W5W-projektet fick i början av året en egen portal: www.w5w.fi. På portalen läggs resultat, material och erfarenheter om projektet in. Portalsidan har en spalt för aktuella ärenden där W5W-kontaktpersonerna vid samtliga universitet har uppdateringsrätt. Vi hoppas att spalten blir ett aktivt forum för information om evenemang och aktiviteter som hör samman med examensreformen vid universiteten.

Närmare information om W5W-projektet, samarbetsuniversiteten och stödformerna för projektet fås på adressenwww.w5w.fi samt av projektcheferna.

• Projektchef Katariina Alha (undervisningsplan), katariina.alha@oulu.fi
• Projektchef Tommi Haapaniemi (studiegång), tommi.haapaniemi@uku.fi

Till början

Det finländska vetenskapssamfundet intensifierade sitt samarbete om fri tillgänglighet till publikationer

Representanter för forskare, vetenskapliga förlag och vetenskapliga bibliotek tillsatte i april 2003 arbetsgruppen Finnish Open Access. Arbetsgruppen FinnOA främjar genom sin verksamhet fri tillgänglighet till finländsk forskningsinformation och presenterar open access-verksamhetsmallar inom vetenskaplig publicering.Open Access (OA) betyder att en läsare kan läsa, skriva ut och till och med sprida vetenskapliga publikationer via webben fritt och utan avgifter. Tre av de viktigaste OA-kanalerna är vetenskapliga tidskrifter, ämnesspecifika publikationssamlingar och organisationers egna publikationsarkiv (institutional repositories).

Numera är den tredje av dessa OA-former föremål för ett växande intresse, dvs. utvecklandet av universitetens och forskningsinstitutens publikationsarkiv. Enskilda forskare har sedan länge lagt ut kopior av sina publikationer på sina egna hemsidor. Aktiveringen av universiteten och forskningsinstituten i arkiveringen av forskningsresultaten tillför verksamheten systematik och långsiktighet.

Arbetsgruppen FinnOA:s mål är att åstadkomma riktlinjer och beslut som stöder open access-publicering. Sådana vore till exempel undertecknandet av Berlindeklarationen, utnyttjandet av forskningsfinansiering för publicering och riktlinjer för att bevara rätten till parallellpublicering.

Verksamhetsmallar, rekommendationer, verktyg, standarder och information om tekniska möjligheter som stöder open access-publicering samlas på FinnOA:s webbplats. E-postlistanfinn-oa@helsinki.fi  fungerar även som arbetsgruppens informations- och diskussionskanal.

Gruppen anordnade tillsammans med undervisningsministeriet och nationalbiblioteket seminariet Fritt tillträde till vetenskaplig kunskap för det finländska vetenskapssamfundet i januari.

Ordförande för arbetsgruppen FinnOA är professor Bo-Christer Björk,  SciX-projektet,Svenska handelshögskolan (Hanken).

Artiklar:

Bo-Christer Björk: Open access to scientific publications - an analysis of the barriers to change?  Information Research, Vol. 9 No. 2, January, 2004.

Jonas Holmström: Cost per Article Reading of Open Access Articles D-Lib Magazine January 2004. Denna har väckt diskussion.

Kimmo Kuusela: Open Access - vapaan tiedon julkaisemisen malleja ja strategioita (pdf). Signum 8/2003, s. 182-186.

Till början