FVU-info April 2004

I detta nummer:

• På virtualiseringsdagarna dryftades etableringen av den virtuella verksamheten, förändringarna i arbetslivet och utmaningarna i samband med inlärning
• FVU:s strategiarbete inleddes
• Hannu Peltola började som direktör för FVU:s utvecklingsenhet

Aktuellt

FVU:s ledningsgrupp konstituerade sig | FVU:s ledningsgrupp höll sitt konstituerande möte den 23 mars. Rektorn för Vasa universitet Matti Jakobsson fortsätter som ordförande.

JOO-dag för de disciplinspecifika nätverken i april | JOO-dagen är avsedd för aktörer inom disciplinspecifika nätverksprojekt och universitetens koordinerande JOO-kontaktpersoner. Dagar ordnas i Tammerfors, Esbo och Åbo.

Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-utbildningen pågår som bäst | TieVie är ett riksomfattande projekt inom ramen för det virtuella universitetet som erbjuder utbildning om informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Projektet genomför två utbildningshelheter under läsåret 2004-2005. Ansökningstiden till TieVie-specialistutbildningen på 10 studieveckor utgick den 8 mars medan TieVie-utbildningen om 5 studieveckor utgår den 1 juni.

Konferensen Interaktiv teknik i utbildningen, 21-23 april | Temat i år är bästa praxis för vardagen. Ansökningstiden inleddes den 1 mars. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen delar i samband med IKT-dagarna ut ett kvalitetspris för utveckling av nätbaserad undervisning.

Netlearning 2004 - nordisk konferens i Ronneby, Sverige, 10-12 maj | Konferensen hoppas få deltagare från Nordens alla högskolor som erbjuds tillfälle att utbyta erfarenheter och forskningsresultat inom nätinlärning. Programmet omfattar många verkstäder och därutöver en utställning där deltagarna har möjlighet att presentera sina erfarenheter och projekt.

Publiceringsseminarium för studie om nätundervisning i Joensuu, 11 maj | Inom projektet Östra Finlands virtuella universitet har en studie om nätundervisningen och dess etablering genomförts. Sammanfattningar av studien finns på webben.

Tävling om e-lärande i den högre utbildningen. Svara och vinn en resa till evenemanget Online Educa Madrid | Portalen Elearningeuropa.info tar gärna emot åsikter, goda erfarenheter och god praxis som gäller e-lärande samt nya infallsvinklar på universitetens nätkurser.

Till början

På virtualiseringsdagarna dryftades etableringen av den virtuella verksamheten, förändringarna i arbetslivet och utmaningarna i samband med inlärning

 De nationella virtualiseringsdagarna VVYOP'04 hölls på Dipoli i Esbo den 23-24 mars. Under dagarna gick man igenom aktuella frågor om informationssamhället och den virtuella universitetsverksamheten som en del av detta. Ett tema var bl.a. det virtuella universitetets roll vid utvecklingen av interaktions- och samarbetsprocessen mellan universitet och näringsliv. 

Programmet och presentationsmaterialet på VVYOP'04 (på finska)

Särskilda frågor på agendan var bl.a. regeringens program för informationssamhället samt informationssamhällsprogrammet för undervisning och forskning, samarbetet mellan universitet och företag, universitetens IKT-strategier, examensreformen och integrationen av IKT i undervisningen, etableringen av nätverksverksamheten samt de krav den elektroniska ärendehanteringen ställer på processer och datasystem.

Strategiarbetet startar

FVU:s nuvarande strategiperiod utgår i slutet av detta år och strategin kommer att uppdateras under året. "Det är krävande att agera på nätverksbasis. Vi gör gemensam sak och har tagit itu med att ta fram en ny strategi", konstaterade ordföranden för FVU-konsortiets ledningsgrupp rektor Matti Jakobsson i sitt öppningsanförande.

"De centrala frågorna i dag är: hur kommer FVU:s etablerade verksamhetsform att se ut, vilka tjänster skall FVU producera och upprätthålla, vem eller vilken instans skall underhålla FVU:s portal, hurdan avtalspraxis skall skapas och vilken är FVU:s roll i produktionen av läromaterial", sade Jakobsson.

"Den nya strategin kommer att belysa hur de centraliserade tjänsterna skall genomföras i framtiden", lovade Jakobsson.

Utmaningar för inlärningen och förändringar i arbetslivet

"I den här fasen av virtualiseringen är det skäl att ställa sig frågan vilka de utmaningar är som ställs på inlärningen såväl nationellt som internationellt och att även ta sig en titt på det virtuella universitetets roll i fortsättningen", påminde prorektor Hannele Nieminär hon presenterade forskningsprojektet Life as Learning. "I fokus står arbetslivets förändringar med tanke på undervisning och inlärningsprocesser. Vad betyder detta för virtualiseringen?", dryftade Niemi vidare.

Kompetenskonsult Ari Leino på Nordea Bank Finland Abp såg det virtuella universitetets framtidsmöjligheter speciellt inom utbildning av företagspersonal, där tyngdpunkten tydligt förskjutits mot inlärning på arbetsplatsen. Där man på 60- och 70-talen utbildade sin personal på särskilda utbildningscentra utnyttjar man idag i allt större utsträckning de möjligheter webben erbjuder.

Leino påminde om att universiteten och företagen samarbetar inom många olika delområden, som t.ex. utveckling av processer och verktyg, produkter och kompetens.

Till början

Vad är ett informationssamhälle? Kan man kanske skippa förleden information?

"Vad är ett informationssamhälle?" frågade programdirektör Katrina Harjuhahto-Madetoja i sitt öppningsanförande på virtualiseringsdagarnas andra dag. Svaret finns i det program för informationssamhället som regeringen godkände i september. "Ur regeringens synvinkel finns det inget separat informationssamhälle utan hela samhället är ett informationssamhälle. Förhoppningsvis kan vi snart göra oss av med förleden information i begreppet", sade Harjuhahto-Madetoja som lotsade programmet.Harjuhahto-Madetoja räknade upp en lång lista på egenskaper som är karaktäristiska för ett informationssamhälle. Ett informationssamhälle kännetecknas enligt henne av bl.a. samarbete, nätverk och nätverksbaserade verksamhetsmodeller samt av att olika aktörers kompetenser kopplas samman - bekanta egenskaper även i den virtuella universitetsverksamheten.

Insatspunkterna i det program för informationssamhället som leds av statsminister Matti Vanhanen är:

• utnyttjande och tillämpande av befintlig teknik
• produktion av nya elektroniska tjänster
• förnyande och utveckling av processer och verksamhetsmodeller

Utbildning, arbetsliv, forskning och produktutveckling är ett centralt delområde i planen för programmets genomförande. Delområdet dryftas av rådet för informationssamhället i en underavdelning med samma namn med Eero Silvennoinen från Tekes som ordförande.

Ett annat viktigt delområde som rör särskilt högskolorna är Elektroniska tjänster inom den offentliga förvaltningen. Harjuhahto-Madetoja påpekade att målsättningen i fråga om dessa har blivit avsevärt mer realistisk. Tidigare var målet att alla offentliga tjänster skulle bli elektroniska. Det här är en viktig förändring i fråga om approachen också när det gäller utvecklingen av högskolornas elektroniska tjänster.

Med utbildningskvalitet och pedagogiska färdigheter som mål

Vad är det då man försöker inverka på genom programmet? "Att förbättra tjänsterna, effektivisera funktionerna och processerna samt bevara och utveckla konkurrensförmågan", nämnde Harjuhahto-Madetoja. Och allt detta givetvis genom att man drar nytta av informations- och kommunikationsteknik. Regeringen lovar att med insatser som sätts in på rätt ställe i fråga om forskning och produktutveckling hålla Finland bland föregångarna inom utvecklingen av informationssamhället. Genomföringsplanen i form av ett projekt för informationssamhällsprogrammet blev klar i december och en uppdaterad version färdigställs i början av april.

Som prioriterade områden för högskolorna uppgav Harjuhahto-Madetoja kvaliteten på utbildningen och utvecklingen av pedagogiska färdigheter samt produktion av elektroniska läromedel.

En samling kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av offentliga nättjänster blir klar i maj och portalen Suomi.fi utvidgas i detta sammanhang med en sida som handlar om kvalitet på nätet. Informationssamhällets bästa praxis sammanställs på adressen www.tietoyhteiskunta.fi (på finska). Statsministerns pris för bästa praxis delas för första gången ut i november 2004.

Virtuellt campus för alla studerande

Harjuhahto-Madetoja påminde också om de förpliktelser Europeiska unionen ställer. Senast i slutet av 2005 skall medlemsstaterna med hjälp av eLearning- och eTEN-program säkerställa att alla högskolor erbjuder studenter och forskare webbtjänster för att maximera effektiviteten och kvaliteten i inlärningsprocesser och anknytande verksamhet.

Informations- och kommunikationstekniken ses som ett viktigt hjälpmedel när regeringen strävar efter att främja öppet och livslångt lärande samt inlärning i arbetet.

För dem som är engagerade i att utveckla virtualiseringen var det glädjande att ta del av listan med regeringens mål:

• säkra tillgången och kvaliteten på kunskap som behövs i informationssamhället med hjälp av resultatavtal för läroanstalterna
• anslå finansiering för utbildning inom informations- och kommunikationsteknik
• erbjuda informationsteknisk tilläggsutbildning och examensinriktad fortbildning för dem som redan är ute i arbetslivet
• utveckla utnyttjandet av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt innehållet i den nätbaserade undervisningen

Till början

Undervisningsministeriets målsättning - lärarnas färdigheter att utnyttja IKT i undervisningen och öppen användning av läromaterial

"Undervisningsministeriet har satt som mål att ett ändamålsenligt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i inlärning och undervisning skall ha integrerats i läroanstalternas vardag senast 2007", berättade överinspektör Marja Kylämä. Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning för åren 2004-2006 genomför regeringens mål för informationssamhället inom undervisningsförvaltningens område. Det är en fortsättning på de kunskapsstrategier för utbildning och forskning som undervisningsministeriet tagit fram för åren 1995-1999 och 2000-2004.

"Målet är att elektroniskt läromaterial skall vara av hög kvalitet, pedagogiskt motiverat och tjäna olika användargrupper på ett mångsidigt sätt", underströk Kylämä. Denna utstakning följer undervisningsministeriet även i fråga om de kvalitetspris för nätbaserad undervisning som beviljas i år. De prisbelönta projekten kommer att vara allmänt tillgängliga.

Åtgärderna och rekommendationerna i det nya informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning gäller tre delområden: kompetens, innehåll och verksamhetsmiljö..

Ökad kompetens genom utbildning av undervisnings- och forskningspersonal

I fråga om kompetens rekommenderar programmet att informations- och kommunikationsteknik skall tas i omfattande användning i undervisning och studier på alla utbildningsstadier. Man vill förbättra utbildningen av undervisningspersonalen så att minst 75 procent av lärarna skall ha färdigheter i att utnyttja informations- och kommunikationsteknik i undervisningen senast 2007.

Programmet lägger vikt även vid forskarnas informationstekniska kompetens. Fördjupade kunskaper och särskilt de färdigheter som behövs inom det egna området införlivas i forskarutbildningen samt forskarnas tilläggsutbildning och fortbildning.

FVU:s verksamhet skall vara etablerad senast i slutet av 2006

När det gäller Finlands virtuella universitet drar man i programmet upp en tydlig linje: "FVU:s verksamhet som utvecklare och producent av tjänster för universitetens nätverksverksamhet skall vara etablerade senast i slutet av 2006." I programmet utlovas även en effektivisering av FVU:s och den virtuella yrkeshögskolans inbördes samarbete och deras växelverkan med undervisningsministeriet.

Utvecklingsenheterna vid FVU och den virtuella yrkeshögskolan skall under 2004 ta fram kvalitetskriterier för det material de publicerar på sina portaler. Ett gemensamt kvalitetsprojektet för nätbaserad undervisning (VOPLA) har redan inletts vid Helsingfors universitet, Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet.

Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning 2004-2006 (undervisningsministeriets publikationer 2004:12) finns på undervisningsministeriets webbplats (pdf, på finska).

Till början

Samarbetet mellan eLearning-företag, universitet och forskningsinstitutioner

Syftet med två av verkstäderna på virtualiseringsdagarna var att initiera en diskussion om ökat samarbete mellan eLearning-företag, universitet och forskningsinstitutioner.

Företag som tillhandahåller tjänster inom e-lärande som stöd för universiteten

I den första verkstaden utgick man från de tjänsterbjudande företagens synsätt på och erfarenheter av samarbetet med universiteten. Försvarshögskolan redogjorde för sin del för sina erfarenheter av att bygga en inlärningsmiljö. Universitetens och företagens arbetsfördelning och roller sågs som åtskiljda, även om det ibland uppstår tolkningsproblem.

Företag och offentliga enheter som universitetens partner och kunder

Den andra verkstaden utgick från omvänd synvinkel och funderade på vad universiteten kan erbjuda företagen. En aspekt som kom fram var bl.a. universitetens gedigna grundforskning, som företagen varken har tid eller resurser till att sätta sig in i. Universiteten konkurrerar till en del också med de privata företagen på samma marknader.

Enligt de exempel som togs upp av verkstäderna framhäver forskningsenheterna dock de vetenskapliga aspekterna, och långvariga utvecklingsprocesser ses som intressantare är korta uppdrag. Om företagen är intresserade av snabba resultat bygger prissättningen på s.k. konsultpriser, dvs. debiteringen är densamma som konsultföretagens. Universiteten poängterade öppenheten gentemot företagen i sin verksamhet och ibland är de uppgifter de åtar sig av det slag att företagen inte själva ens är intresserade av dem.

Kaisa Sibelius, Projektchef, Culminatum Oy

Till början

Det nätverksbaserade verksamhetssättet och utvecklingen av undervisningen ses över inför etableringen

Till sitt innersta väsen är FVU:s verksamhet nätverksbaserad. Undervisningsministeriet har finansierat nätverken ur finansieringen för virtuell universitetsverksamhet sedan 2001. Nästa år minskar finansieringen av nätverken med 25 procent. Inför etableringen av verksamheten måste alltså lösningar hittas på annat håll än ur utvecklingspengarna för virtuell universitetsverksamhet."Vill universiteten bilda nätverk", frågade man sig i den panel som dryftade etableringen av nätverksprojektens verksamhet.

"I princip ja", ansåg koordinatorn för Jyväskylä universitets virtuella verksamhet Antti Auer. Men det finns även hinder för nätverksbildandet. Ett sådant är t.ex. enligt Aurer: "Den konkurrenssituation som undervisningsministeriets resultatstyrningsmodell provocerar till, nätverkens obestämda ställning och bristen på administrativ praxis."

"Och så gäller ju också att nätverksverksamhet inte automatiskt generar mervärde. Särskilt i stora nätverk kan själva upprätthållandet ta orimligt mycket kapacitet i anspråk, ibland mer än den synergi som skapas."

"Etableringen av ett nätbaserat verksamhetssätt förutsätter mångformiga lösningar. Och vår uppgift som aktörer inom den virtuella universitetsverksamheten är att förbättra förutsättningarna för denna verksamhet", påminde Auer.

Överinspektör Marja Kylämä från undervisningsministeriet, dvs. finansiärens representant i panelen, påpekade att de projekt som finansieras med medel för virtuell universitetsverksamhet är utvecklingsprojekt och de borde införlivas i universitetens grundfinansiering om de vill etablera sin verksamhet. För de projekt som inledde sin verksamhet 2001 kommer man nästa år att skära ner finansieringen med 25 procent På detta sätt fås hela anslaget på 4,5 miljoner euro att räcka till även för finansiering av nya projekt. "Målet är ingalunda att upphöra med nätverksverksamhet utan att bredda den", påpekade Kylämä.

Kylämä påminde också om att finansieringen för virtuell universitetsverksamhet utnyttjats för att utveckla nätundervisning som är en del av undervisningsutvecklingen. "Kanske det i framtiden inte längre är fråga om finansiering av virtuella universitet utan av utveckling av undervisning", tänkte sig Kylämä.

"Om man frångår finansieringen av virtuell universitetsverksamhet hamnar nätverkssynvinkeln säkert i bakgrunden", bedömde Auer för sin del. "Om finansiären styr finansieringen till utvecklingen av undervisningen, styr de samtidigt universiteten bort från nätverksverksamheten mot att utveckla kvaliteten vid sitt eget universitet", menade Auer.

Till början

Examensreformen och integrering av IKT i undervisningen

Borde kurser som använder sig av IKT få en särställning i det nya studiepoängsystemet frågade man sig i den verkstad om examensreformen och integreringen av IKT i undervisning som leddes av projektchef Katariina Alha."I fråga om särställningen framfördes argument både för och emot. Mest understöd fick dock den uppfattning enligt vilken IKT-baserade kurser inte borde behandlas särskilt. Motiveringen var att utnyttjandet av IKT skall ses som en studiefärdighet som t.ex. att kunna använda Excel o.d. Alla studenter är inte vana vid att utnyttja den här typen av inlärningsmiljöer så av dem krävs det lite extra ansträngningar", konstaterade projektchef Katariina Alha.

"Särskilt i fråga om de studenter för vilka nätbaserade studier är en ny sak är det viktigt att ordna tid så att de också får stifta bekantskap med den sociala sidan av nätet, i synnerhet om avsikten är att agera i grupp med interaktion och samarbete. Att studera tekniken är alltså endast en del av tidsanvändningen och bör inte förläggas till en enskild kurs. Men skulle lika mångformade undervisningsmetoder användas vid närundervisningen skulle nog också det kräva att man studerade studiemetoderna", påminde Antti Auer som koordinerar Jyväskylä universitets virtuella verksamhet.

IKT i undervisningen och dess inverkan på studenternas tidsanvändning

I verkstaden gick man även igenom hur IKT inverkar på studenternas tidsanvändning. "Studentens tidsanvändning blir splittrad om läraren på nätkursen alltför strikt hänvisar dem till att göra uppgifterna i inlärningsmiljön eller om tidsramarna för uppgifterna eller diskussionerna är för snäva. De övriga studierna kan bli lidande på grund av detta. Det här är en sak som borde utredas noggrannare", konstaterade projektchef Alha.

"Till följd av examensreformen och de förhoppningar som ställs på en effektivare studietakt blir studenterna i allt högre grad tvungna att planera sin tidsanvändning." Utnyttjandet av IKT i undervisningen skall enligt Alha stöda att en hel och flexibel studiehelhet skapas även i fråga om tidsanvändningen.

"Den här känslan av att tidsanvändningen splittras beror ofta på att nätstudierna kanske inte alltid uppfattas som 'riktiga studier' för vilka man måste boka tid i kalendern på samma sätt som för övriga studier", påpekade Auer.

"Den splittrade tidsanvändningen är överhuvudtaget ett postmodernt fenomen och gäller inte endast studier och undervisning", påminde Torsus-nätverkets koordinator Anita Honkala. "Om man vill ge studenterna färdigheter att klara sig i arbetslivet gäller det i alla fall att lära dem att hantera splittrade helheter. Hur skulle man kunna undvika det? Fundera på när ni senast har fått använda hela dagar eller veckor för en enda uppgift på så sätt att det under arbetets gång funnits tid för kreativt, lugnt dryftande och tankeutbyte med kolleger eller litteraturstudier", frågade Honkala.

"Åtgärder i syfte att skapa mer sammanhållna helheter kan givetvis utvecklas. I fråga om nätbaserad undervisning gäller rutin och vana samt en effektiv tutorverksamhet - och en insikt i att ganska många befinner sig i samma situation. Vi lever i ett schemalagt samhälle - är det möjligt att komma ifrån det längre? Det sägs att allt har tagit sin början med fabriksvisslan och tågens minuttidtabeller", påminner Honkala.

Till början

Diskussion på bred bas om utveckling av elektroniska studieguider

En av verkstäderna på virtualiseringsdagarna handlade om tekniken vid universiteten. Verkstaden tog upp den elektroniska guiden och PMet Tekniken vid det virtuella universitetet. Verkstaden initierade ett definitionsprojekt i fråga om bägge.

I verkstaden presenterades universitetens egna och gemensamma lösningar till elektroniska studieguider. Härvid kunde man konstatera att införandet av guiderna hänger samman med många andra parallella system och processer.

En kvalitativ lösning skall stöda bl.a.:

• planeringen av studieplanen och examensstrukturen
• planeringen av studierna och studiehandledningen
• organiseringen av undervisningen.

Förutom de institutions- och universitetsvisa behoven skall lösningarna dessutom svara mot behoven inom den riksomfattande studentmobiliteten. Att upprätthålla aktuell information lyckas inte utan automatisk dataöverföring inom och mellan universitetens informationssystem.

Beslut fattades att definitionsarbetet för den elektroniska guide som betjänar riksomfattande behov skall inledas på en eGuide-verkstad som Tammerfors universitet står som värd för. Verksamhetens mål är följande:

• identifiera de sakhelheter och definitionsprojekt genom vilka guidens relation till och gränssnittsskrav i fråga om universitetens datasystem kan bestämmas
• priorisera dessa delprojekt i centrala och mervärdesskapande med tanke på hur snabbt defitionsinformationen fås i bruk
• identifiera och registrera nyttan av detta utvecklingssamarbete för respektive deltagare
• kartlägga resurserna för genomförandet av definitionsprojektet
• tillsätta arbetsgrupper för att ta fram projektplaner för delprojekten och för att stöda befintliga projekt
• gestalta tidsramarna för det totala definitionsprojektet
• upprätta en informationsplan för rapportering av hur projektarbetet framskrider och för att upprätthålla en bredbasig utvecklingsdiskussion.

Närmare information om verkstaden: Sami Hautakangas, Tammerfors universitet, 050 491 2423 och Totti Tuhkanen, FVU, utvecklingsenheten, 040 502 2526. Anmälningar till verkstaden.

Närmare information  om utvecklingsarbetet i fråga om eGuiden finns på FVU:s nättjänst (på finska). Universitetens eGuide-projekt kommer att presenteras på sidorna som också länkar till diskussionsplatsen.

En sida om utvecklingen av PMet Tekniken vid det virtuella universitetet finns också på FVU:s nättjänst.

Till början

Nätbaserade verktyg till stöd för undervisningen

I temagruppen om nätbaserade verktyg till stöd för undervisningen presenterades verktyg som tagits fram för nätundervisningens behov. En del av de nättjänster som lades fram är redan i riksomfattande bruk medan andra först utvecklas för användning av universiteten internt eller på riksnivå.

Ordförande för temagruppen var specialforskare Kirsti Silius från hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet.

OSKAR - verktyg för kartläggning av kunskaper om IKT i undervisningen

OSKAR är ett nätbaserat verktyg för kartläggning av kunskaper om informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Med hjälp av OSKAR kan man kartlägga bl.a. olika målgruppers kunskapsnivå, testa sina egna kunskaper eller till och med testa kursdeltagarnas kunskapsnivå. Verktyget lämpar sig även för kartläggning av utbildningsbehov, för landsomfattande statistikföring och att finna kompetent folk.

OSKAR är en tjänst som nätverket IT-Peda producerat. Projektet koordineras av Tammerfors tekniska universitet. För innehållsproduktionen svarar lärcentret vid Kuopio universitet, Tammerfors universitets enhet för undervisningsteknologi och hypermedielaboratoriet vid Tammerfors universitet som också ansvarar för tjänstens tekniska genomförande. Projektet OSKAR startade hösten 2003. Tjänsten tas i bruk på FVU:s portal under 2004.

Närmare information: anne-maritta.tervakari@tut.fi ochkatja.yritys@tut.fi |Presentation på VVYOP'04 (pdf, på finska) |Projektet OSKARs webbplats (på finska)

Peda-modellerna - verktyg för planering av nätkurser

Olli Hatakka och Teemu Valtonen från Joensuu universitet presenterade ett verktyg för utveckling av nätkurser. Verktyget är ännu under utveckling. Projektet hör ihop med projektet Verkkosalkku2 (Nätportföljen2) som genomförs som ett samarbete mellan universiteten, yrkeshögskolorna och en rad företag. Projektet koordineras av Norra Savolax yrkeshögskola .

Utgångspunkten för projektet om planeringsverktyget är att erbjuda lärarna inte endast en undervisningsplattform att infoga undervisningen i, utan även ett hjälpmedel för planeringen av kursen utifrån dess mål och pedagogiska krav.

Planeringsverktyget hjälper lärarna att identifiera sitt eget undervisningsparadigm och stöder planeringsprocessen i dess många faser. Man har upplevt att verktyget är till hjälp både för erfarna och mindre erfarna lärare. Verktyget lämpar sig även för planering av traditionell undervisning.

Strukturen hos planeringsverktyget:

•  Kontextanalys dvs. läraren fås att fundera över målen för undervisningen, material osv. Läraren gör anteckningar på basis av frågor; materialet sparas i systemet.
•  Jämförelse av undervisningspraxis  dvs. läraren väljer inlärningsyn för kursen
•  Pedagogiska tillämpningar och fallstudier  dvs. systemet föreslår lämpligt undervisningsmaterial för kursen
•  Kursplan dvs. planen för kursen sparas i systemet

Närmare information:olli.hatakka@joensuu.fi ochteemu.valtonen@joensuu.fi |Presentation på VVYOP'04 (pdf, på finska)|Verkkosalkku-projektets webbplats

Apu-Matti - verktyg för innehållsproduktion

Kari Tuononen från centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet presenterade verktyget Apu-Matti. Apu-Matti är en innehållseditor som tagits fram för produktion av undervisningsmaterial med vars hjälp läraren kan publicera digitalt läromaterial i webbmiljö. Med hjälp av verktyget kan läraren koncentrera sig på själva innehållet medan Apu-Matti sköter den tekniska publiceringen som en databaslösning med hjälp av mallar.

Syftet med Apu-Matti är att uppmuntra läraren till att fundera över sina mål i fråga om inlärningen och användningen av material.

Process för produktion av material:

• läraren definierar en beskrivning för materialet, målgruppen och målsättningen
• uppgifterna sparas och handledning ges
• läraren ger information om materialets upphovsrättsliga aspekter
• läraren lägger till material som skall bifogas (t.ex. bilder, pdf, html-dokument, ppt)
• läraren producerar materialets innehållsstruktur och texten
• publikationen och materialet sparas i databasen

Apu-Matti är i bruk vid Helsingfors universitet och allt det material som produceras med hjälp av verktyget sparas i Helsingfors universitets databas. Under våren 2004 finns planer på åtgärder för att kunna spara materialet t.ex. på hårddisken, genom vilket användningen av Apu-Matti torde bli möjlig även utanför Helsingfors universitet. Apu-Matti har tagits fram av centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet.

Närmare information: kari.tuononen@helsinki.fi | Apu-Mattis webbplats (på finska)

ONNI - inlärningsdagbok

ONNI är ett nätbaserat verktyg för studenterna för styrning och utvärdering av sin egen inlärning. Syftet med verktyget är att främja inlärarens färdigheter att utvärdera sina egna kunskaper. Studenten kan välja om läraren skall se anteckningarna i dagboken eller inte. Verktyget ONNI kan således infogas i studieprestationen dvs. läraren kan utnyttja dagboken som ett hjälpmedel för utvärdering. Läraren kan också leda skrivandet genom att ställa frågor.

Verktyget ONNI har tagits fram av lärcentret vid Kuopio universitet och är i användning vid universitetet. För närvarande används det av 20 lärare och 125 studenter. Projektet ONNI inleddes på sommaren 2002 och nu håller man på med att bredda användningen av verktyget. ONNI läggs in på FVU:s portal under 2004.

Närmare information:sari.tervonen@uku.fi och markus.hagman@uku.fi

Tjänsten Graduttaja - virtuell miljö för handledning av lärdomsprov

Graduttaja är en nättjänst för dem som håller på med sin pro gradu-avhandling och deras handledare. Tjänsten pilotanvänds vid Jyväskylä universitet och innehåller för närvarande material för pro gradu- och forskningsarbete samt för handledning. Tjänsten kommer att kompletteras med övningsuppgifter och verktyg för handledning av lärdomsprov och seminariearbeten.

"Problemen i samband med pro gradu-avhandlingar är framför allt processproblem, som är gemensamma för alla discipliner", säger Jani Lemmetyinen från Jyväskylä universitet. Tjänstens syfte är att stöda denna process. I processen har man framför allt lagt vikt vid att stöda de studenter som sitter med en halvfärdig gradu.

Tjänsten är öppen för alla och kräver för närvarande inte att man loggar in. Tjänsten är avsedd att stöda den traditionella handledningen.

Genomförandet av tjänsten Graduttaja inleddes våren 2003 med en kartläggning av behoven. Innehållet i tjänsten togs fram på hösten 2003 och tjänsten var klar att tas i bruk i oktober 2003. Utvecklingsarbetet fortsätter i samarbete med projektet OVI samt institutionerna för historia, geografi och juridik vid Joensuu universitet.

Tjänsten Graduttaja finns på adressen: http://graduttaja.joensuu.fi (på finska)

Närmare information: jari.lemmetyinen@joensuu.fi och pasi.liimatta@joensuu.fi 

ARVO - verktyg för mångsidig utvärdering av nättillämpningar

ARVO finns bland tjänsterna på FVU:s portal och har adressen www.vy.fi/arvo (på finska). ARVO har utvecklats av hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet.

Närmare information: anne-maritta.tervakari@tut.fi, katja.yritys@tut.fi och kirsi.silius@tut.fi 

Och efter projektfinansieringen, vad? Vilka är e-lärandets verkliga kostnader?

De här frågorna utreddes på virtualiseringsdagarna i en verkstad arrangerad av Suomen Etäopetusyhdistys. Inledare var professor Paul Bacsich från England.Professor Paul Bacsich berättade i sitt anförande om erfarenheter av kostnader i samband med e-lärande och då särskilt i internationella virtuella universitetssammanhang. Han gav exempel på både ekonomiska misslyckanden och fungerande praxis. Därefter fick åhörarna ta del av grunderna i ABC-kalkylering (activity based costing, ABC) och aktivitetsbaserad förvaltning (activity based management, ABM) samt erfarenheter av tillämpning av modeller inom e-lärande. I sin analys stödde han sig bl.a. på utbildningens livscykelmodell med tre faser.

Verkstaden utvärderade under hans ledning hur användbara dessa modeller som ursprungligen tagits fram för affärsvärldens behov är i högskolevärlden. I verkstaden granskades kostnadsfaktorerna för e-lärande via direkta och indirekta samt s.k. dolda kostnader samt diskuterades fördelningen av kostnaderna på olika parter. Till slut bedömdes kostnaderna ur kvalitetssynvinkel, och betydelsen av en analys av utbildningsbehovet skattades.

Verkstaden lyfte tydligt fram den ökade betydelsen av ekonomiska synvinklar och ledarskap inom e-lärande vid sidan av den tekniska och pedagogiska synvinkeln, särskilt i det skede när projektet övergår från att vara ett utvecklingsprojekt till kontinuerlig verksamhet.

Dessutom presenterades en stor mängd forskningsresultat och resurser. På sidan för TERG-gruppen vid Sheffield Hallam University finns mer information om dessa.

Verkstadens och inledarens presentation (pdf)

Juha Pohjonen, Jorma Rinta-Kanto, Suomen etäopetusyhdistys

Till början

FVU:s strategiarbete inleddes

FVU:s nuvarande strategiperiod upphör i slutet av året. Uppdateringen av strategin görs under året som en intensiv process i en av ordföranden för konsortiets ledningsgrupp Matti Jakobsson särskilt tillsatt arbetsgrupp med stöd av konsulthjälp från HAUS, IT-Peda-nätverkets strategitjänst samt universitetens sakkunskap och utlåtanden.

Strategiarbetet kan följas på FVU:s nättjänst (på finska). Det första strategiseminariet arrangerades den 8 mars. Arbetsgruppen höll sitt första möte den 7 april.

FVU:s strategiarbetsgrupp

• Medlemmarna i FVU:s ledningsgrupp:
• Matti Jakobsson (Vasa universitet), ordförande.
• Marja Kylämä (undervisningsministeriet)
• Erno Lehtinen (Åbo universitet)
• Kicka Lindroos (Svenska Handelhögskolan)
• Hannele Niemi (Helsingfors unversitet)
• Hannu Peltola (FVU:s utvecklingsenhet)
• Teuvo Pohjolainen (Joensuu universitet)

•  Expertmedlemmar i FVU:s ledningsgrupp:
• Klaus Lindberg (CSC)
• Markku Markkula (Tekniska högskolan)
• Kristiina Hormia-Poutanen (FinElib)

• Strategiarbetsgruppens expertmedlemmar:
• Universitetens förvaltningsdirektörer, Ilkka Huovio (Konstindustriella högskolan)
• Universitetens informationsadministration, Tuomo Myllynen (Tammerfors universitet)
• Universitetens undervisningsadministration, Arja Hovila (Vasa universitet)
• Universitetens bibliotek, Jarmo Saarti (Kuopio universitet)
• Universitetens kontaktpersoner för det virtuella universitetet, Antti Auer (Jyväskylä universitet)
• Universitetens kontaktperson för virtuella universitetsprojekt, Anita Honkala (Uleåborgs universitet)
• Universitetens forsknings-/näringslivssamarbete, Matti Joensuu (Uleåborgs universitet)
• IT-Peda-nätverket, Janne Sariola (Helsingfors universitet)
• Det öppna universitetet, Jorma Taskinen (Tammerfors universitet)
• Finlands Studentkårers Förbund/studiesociala ärenden, Kati Isoaho
• De anställda vid Finlands virtuella universitets utvecklingsenhet

Till början

Hannu Peltola började som direktör för FVU:s utvecklingsenhet

Du började som direktör på FVU:s utvecklingsenhet den 1 april. Vad fick dig att intressera dig för FVU:s verksamhet?

"FVU är just nu inne i ett mycket intressant skede av sin verksamhet: det har verkat under några år som projekt och som bäst är det aktuellt med att etablera verksamheten. Internationellt sett finns vi bland de mest progressiva och vår ambition är att också i fortsättning bevara vår nuvarande ställning. Som helhet var utmaningen så intressant att jag inte kunde låta den gå förbi."

Du har tidigare varit konsult inom datakommunikation. Kommer det att inverka på hur du vill utveckla FVU:s verksamhet?

"Jag tror att min bakgrund som konsult är till nytta vid utvecklingen av FVU:s verksamhet. Som konsult har jag varit tvungen att snabbt lära känna olika organisationers verksamhetslogik och i fråga om projekt har det gällt att kunna skilja mellan väsentligt och oväsentligt. Motsvarande behov framträder också inom FVU med sina många viktiga intressentgrupper. Utvecklingsenheten utgör en slags "konsultenhet" och enhetens uppgift är ju att vara en serviceenhet för såväl FVU som universiteten."

I platsannonsen ombads de sökande ge sin syn på hur FVU:s verksamhet skall utvecklas. Vilka var dina viktigaste synpunkter?

"När jag satte mig in i FVU:s verksamhet såg jag etableringen av verksamheten som ett framträdande drag. FVU:s verksamhet kommer under de närmaste åren att etableras både finansiellt och innehållsmässigt på en hållbar grund. Som en del av processen att etablera verksamheten uppdateras FVU:s strategi före hösten 2004. Strategin utgör samtidigt en utgångspunkt när utvecklingsenheten omarbetas till en verklig serviceenhet för FVU och universiteten."

Vad anser du om FVU:s nuvarande utvecklingsfas?

"FVU:s nuvarande utvecklingsfas är delvis tvådelad: under de gångna åren har vi inom projekt och nätverk fått till stånd en omfattande mängd material, tjänster och rapporter i anslutning till FVU-verksamheten. Den fortsatta användningen av materialet planeras som bäst och samtidigt gäller det att hitta de utmaningar i den nära framtiden som FVU skall fokusera på. Situationen är givetvis krävande, men jag tror att FVU-verksamheten genom gott samarbete kommer att utvecklas till en allt viktigare del av universitetens normala verksamhet."

Din arbetsplats finns på Tekniska högskolan i Esbo. Vid samma högskola avlade du din DI-examen. Tror du att du har nytta av detta i ditt arbete?

"Naturligtvis kommer det att vara till nytta att arbetsplatsen och dess sätt att agera är bekanta sedan tidigare. FVU är dock en samarbetsorganisation för alla Finlands universitet så det är inte möjligt att stöda sig endast på denna bakgrund."

Du är gift och har två små barn. Som direktör för utvecklingsenheten kommer du säkert att vara tvungen att resa mycket mellan universiteten i landet. Tror du att du klarar detta krävande beting?

"Jag tänker besöka alla Finlands universitet inom en lämplig tidsram för att själv få höra deras åsikter om utvecklingen av den virtuella universitetsverksamheten. Denna målsättning kräver säkert även planering av tidsscheman och kunskaper i logistik i vår familj, men jag tror att det är fullt möjligt att genomföra de tidsmässiga kraven både i fråga om familj och FVU."

Du har helt nyss kommit tillbaka från en dyksemester i Egypten. Sysslar du med andra extrema hobbyer och tror du att de stöder dig i din uppgift som direktör för utvecklingsenheten?

"Som dykare måste man gå på djupet med saker och ting ... Men jag upplever nog inte dykningen som någon extrem gren, mycket intressant och utmanande är den däremot. Mina övriga hobbyer är högst traditionella: jag sysslar med sport, bl.a. cykling och gymbesök. Dessutom tycker jag om alla slags byggprojekt, bra musik och litteratur. Alla mina hobbyer stöder till en del arbetet och vice versa. Människan är dock en helhet där arbete, familj och fritid skall vara i balans."

Till början