Framsida > FVU info > 2004 > FVU-info Maj 2004

FVU-info Maj 2004

I detta nummer:

Aktuellt

Seminarium om eBoken i nätbaserad undervisning 7 maj i Tammerfors (på finska) | Klustret för e-inlärning och Eweline Finland Oy arrangerade fredagen den 7 maj ett seminarium om eBoken i Tammerfors. På seminariet behandlades de möjligheter som eBöckerna och annat elektroniskt material ger som del av nätbaserad undervisning.

Seminarium om videopedagogik och -teknologi 11 maj (på finska) | CSC och IT-Peda arrangerade tillsammans ett seminarium om videopedagogik och -teknologi den 11 maj i Otnäs. Seminariet fokuserade på användningen av video inom undervisningen vid universitet och högskolor.

Seminarium om forskning i nätundervisning 11 maj i Joensuu (på finska)| Projektet Östra Finlands virtuella universitet har genomfört ett forskningsprojekt om nätundervisningen och dess etablering. Projektets resultat presenterades vid ett seminarium vid Joensuu universitet.

Netlearning 2004 - nordisk konferens i Ronneby, Sverige 10-12 maj | I konferensen deltog aktörer från olika högskolor i Norden för att utbyta erfarenheter och forskningsresultat inom nätinlärning. Programmet omfattade många verkstäder och en utställning där deltagarna hade möjlighet att presentera sina erfarenheter och projekt.

Finlands distansundervisningsförening FADEs seminarium 12 maj (på finska) | Finlands distansundervisningsförening FADE ordnade ett öppet och kostnadsfritt seminarium och diskussion onsdagen den 12 maj kl. 13.30-16.00 vid Helsingfors universitets lärcenter Aleksandria.

Tävling för bästa praxis samt kvalitetskriterierna för den offentliga förvaltningens webbtjänster offentliggörs 17 maj (på finska) | Kontoret för informationssamhällsprogrammet och finansministeriet utlyser en tävling för bästa praxis inom informationssamhället samt offentliggör kvalitetskriterierna för offentliga webbtjänster på Ständerhuset den 17 maj. Vid samma seminarium med inbjudna deltagare öppnas också webbsidorna för informationssamhällsprogrammet och kvalitetskriterierna.

FinELib-dag 26 maj i Helsingfors (på finska)  FinELib-dagen är avsedd för information, utbildning och diskussion för medlemmarna i FinELib-konsortiet.

Ansökningstiden till den nationella TieVie-utbildningen pågår (på finska) | TieVie är ett riksomfattande projekt inom ramen för det virtuella universitetet som erbjuder utbildning om informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Projektet genomför två utbildningshelheter under läsåret 2004-2005. Ansökningstiden till TieVie-specialistutbildningen på 10 studieveckor utgick den 8 mars medan TieVie-utbildningen om 5 studieveckor utgår den 1 juni.

Till början

Etno.net-webbplatsen fick kvalitetspriset för nätundervisning

 vid Sibelius-Akademins avdelning för folkmusik fick i år undervisningsministeriets och utbildningsstyrelsens kvalitetspris för utveckling av nätbaserad undervisning i universitetskategorin. Syftet med priset på 5 000 euro är att uppmuntra användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt utveckla nya stödmetoder för undervisning och inlärning.Etno.net-webbplatsen presenterar folkmusikavdelningens konstnärliga, kunskapsmässiga samt pedagogiska resultat bland annat i form av inspelningar och läromedelspaket. Webbplatsen är riktad till yrkesverksamma inom folkmusik samt yrkesinriktade och avancerade amatörer.

"Det finns mängder av kunskaper och färdigheter vid avdelningen för folkmusik som inte kommer fram i form av skivor och andra publikationer. Etno.net ger möjlighet att presentera avdelningens resultat på ett så brett plan som möjligt och webben lämpar sig väl för detta", berättar projektets initiativtagare och ledareJuhani Näreharju.

Etno.nets tekniska genomförande har planerats och utförts av Kari Kääriäinen, som också har filmat och editerat sidornas videor. För den visuella planeringen står konstnär Saga Suonio samt grafikerJussi Kylliäinen. Professionella ljudtekniker ansvarar för ljudet.

"Vi har satt ihop webbplatsen som ett team, alltså har alla deltagit också i planeringen. Juhani har varit en lysande motor för projektet: han har kläckt idéer för allting från allra första början och med sin insats uppmuntrat också alla andras arbete, berättar Kari Kääriäinen.

Innovativt pionjärarbete

Etno.net-webbplatsen har ett tydligt och lättillgängligt format. Den visuella sidan och strukturen hålls enhetlig, så det är lätt att lägga till material och det går behändigt att hitta ny information på sidorna. Webbplatsen ingår i undervisningens basuppgifter vid Sibelius-Akademin. I framtiden kommer den att utgöra en allt viktigare del i studierna vid avdelningen för folkmusik.

"Via Etno.net publicerar vi konserter i huvudinstrument och för påbyggnadsstudier, studerandes produkter och pedagogik. Webbplatsen kan också fungera som demomiljö, till exempel som förarbete för att ge ut en skiva. Dessutom har vi som mål att studerande ska lära känna publikationsprocessen och allt som hör ihop med den. Detta har alltså också en pedagogisk funktion", upplyser Juhani Näreharju.

Etno.net är ett pionjärprojekt vid avdelningen för folkmusik. Webbplatsen har fått mycket positiv och entusiastisk respons överallt där den har presenterats. Den har också fungerat som modell för Sibelius-Akademins andra avdelningar: som bäst planeras bland annat en forskningsdatabas som ska presentera Akademins vetenskapliga arbete. Också utbudet på Etno.net utvecklas fortlöpande.

"En ny ingångssida publicerades nyligen. Dessutom är nytt innovativt material på gång, bland annat undervisningsmaterial i folkdans. Målet är också att webbplatsen ska innehålla en databas med korta presentationer av musikerna och orkestrarna vid avdelningen för folkmusik. På så sätt skulle den också betjäna musikernas sysselsättning", sammanfattar Kari Kääriäinen framtidsutsikterna.

Till början

Nätkursen i matrisräkning vid Tammerfors tekniska universitet fick hedersomnämnande

I början fanns en datorklass, Macintosh-datorer och HyperCard-programvara. Tio år senare finns ett globalt datanät, pc:n och A&O-inlärningsmiljön utvecklad av hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet. Så kan man sammanfatta den tekniska utvecklingen av nätkursen i matrisräkning vid TTU:s matematiska institution. Kursen fick i april ett hedersomnämnande då undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen delade ut kvalitetspris för utveckling av nätbaserad undervisning.Utgångspunkten för kursens utveckling var tekniken: ett progressivt program som kunde hantera hypermedieelement. I början av 1990-talet började matematikprofessor Seppo Pohjolainen och hans aktiva studerande Jari Multisilta, numera professor vid TTU:s enhet i Björneborg, testa tillämpning av den nya tekniken i undervisning och framställning av undervisningsmaterial. Snart gavs datorstödd kontaktundervisning i matematik i ett klassrum.

Nätkursen i matrisräkning som fick ett hedersomnämnande är utformat av Seppo Pohjolainen.

Efter att internet kommit med i bilden omvandlades materialet snabbt till www-format. Tekniskt sett var internet då mindre utvecklat än de möjligheter Macintosh erbjöd, men man lyckades ändå åstadkomma en fungerande helhet. Plötsligt bestod inlärningsmiljön i princip av hela världen istället för ett klassrum.

I sin nuvarande form användes nätkursen i matrisräkning första gången år 2000. Dess innehåll är utformat av Pohjolainen, medan TTU:s hypermedielaboratorium står för den pedagogiska planeringen och det tekniska genomförandet.

Studerandes attityd överraskade

Årligen avlägger cirka 100 studerande vid TTU kursen. Studieperioden på 3 studieveckor kan avläggas i sin helhet genom att man studerar på nätet och deltar i tentamen. Pohjolainen berömmer studenterna för att de från första början har haft en vänlig och tålmodig inställning. Man hör just ingen som protesterar mot nätstudier.

Samtidigt med nätkursen hålls också föreläsningar och övningar, vilket ökar studiernas flerformighet och studenternas valmöjligheter. Också studerande som deltar i föreläsningarna kan göra extra övningar på nätet, ersätta en föreläsning som man missat eller repetera det man inte genast förstått.

Nätets betydelse accentueras när tentamen närmar sig. Då är studenterna aktiva och motiverade, och då går inlärningen bättre. Därför har man en veckas intensivperiod före tenten, då assistenten har jour på nätet och svarar på frågor om sådant som blivit oklart för studenterna under kursen.

Innehållet består, egenskaperna utvecklas

Livscykeln för nätkursen i matrisräkning förväntas bli lång. Innehållsmässigt föråldras kursen inte, men den pedagogiska och didaktiska sidan behöver utvecklas, eftersom nätet är ett mycket ungt undervisningsmedel.

För närvarande innehåller kursens nätversion kursprogrammet, föreläsningskompendiet, hypermediematerial, undervisningsvideor, övningsuppgifter samt en diskussionsgrupp. Till lärarens förfogande står ett kursadministrationsredskap. Inom en nära framtid kommer hypermedielaboratoriet att utveckla nätkursens egenskaper så att man bättre än tidigare kan beakta olika studerandes behov.

"Vi strävar efter att kursens nätversion ska kunna profileras automatiskt beroende på om användaren är nybörjare eller mer avancerad inom matrisräkning. Förutom svårighetsgraden på övningsuppgifterna beaktas olika studerande bland annat genom olika sätt att illustrera olika ämnen. Dessutom utvecklar vi ett redskap till stöd för självreflektion av inlärningen", beskriver Pohjolainen.

Enligt Pohjolainen är nätundervisningens tekniska funktioner lätta att genomföra. Det som kräver mer ansträngning är att få tekniken osynlig, vilket är nödvändigt med tanke på pedagogiken. Avsikten är ju inte att lära sig redskapet, utan innehållet.

VOPLA-projektet förbättrar nätundervisningens kvalitet

Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har blivit allt vanligare och ställvis har den blivit en etablerad del av universitetets normala undervisning. Mängden av nätundervisning som erbjuds växer i snabb takt och studenternas valmöjligheter bland kurserna ökar. Frågor som gäller den nätbaserade undervisningens kvalitetskontroll har därför blivit aktuella. Nätundervisningens kvalitet är ett aktuellt tema även internationellt.

Helsingfors och Kuopio universitet har tillsammans med Villmanstrands tekniska universitet startat projektet VOPLA (på finska), som syftar till att stöda och främja kvalitetskontrollen av nätundervisningen och -inlärningen vid finländska universitet. Dessutom vill man utveckla universitetspersonalens kvalitetsmedvetenhet och -kunskaper samt engagemang i kvalitetsarbetet.

Projektet ska

  • 1. utarbeta internationellt jämförbara modeller och kriterier för kvalitetskontroll av nätundervisningen och dess stödfunktioner
  • 2. förstärka nätundervisningens kvalitetsnätverk och expertsamarbete inom Finlands virtuella universitet
  • 3. planera och genomföra en högklassig kvalitetstjänst för nätundervisning på FVU:s portal
  • 4. koppla nätundervisningens kvalitetskontroll till en del av undervisningens nuvarande kvalitetsutveckling, universitetens normala kvalitetsarbete och resultatförhandlingsprocess.

Nätundervisningens kvalitetskontroll behandlas inom projektet ur tre perspektiv, av vilka Helsingfors universitet ansvarar för forskning i undervisningens och inlärningens kvalitet, Kuopio universitet förstödtjänsternas kvalitet och Villmanstrands tekniska universitet för nätläromedlens kvalitet.

I projektets första fas år 2004 görs en förundersökning av nuläget inom nätundervisningens kvalitetskontroll. En av förundersökningens centrala iakttagelser hittills är att universitetens nätundervisning, stödtjänster samt nätbaserade läromedel inte är entydiga fenomen. Kvalitetskriterier för nätundervisning och särskilt för distansundervisning har utvecklats bland annat i USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Kriterierna är än så länge under utveckling, men centrala kvalitetskriterier som identifierats är bland annat institutionella faktorer, kursplanering, inlärning och undervisning, studenternas stödtjänster, fakulteternas nöjdhet samt utvärderingsmetoder.

Nätundervisningens kvalitet och kriterierna för den framstår dessutom som olika för olika aktörer. En enkät utförd bland Helsingfors universitets ledning visar att hinder för kvalitetsutvecklingen är bland annat brist på tid, personalresurser och pengar.

Nätuniversitetet uppmuntrar medlemmarna att utveckla nätkurser genom en årlig tävling. Utgående från resultaten i tävlingen 2003 kan medlemsuniversiteten producera nätkurser som motsvarar 100,5 studiepoäng för 1 miljon estniska kronor under vår- och höstterminen 2004. De färdiga kurserna utvärderas och publiceras och därefter är de tillgängliga för studerandena vid alla konsortiets medlemsuniversitet.

Undersökningar bland lärare, studerande och representanter för administrationen vid Villmanstrands tekniska universitet visar att studiematerialet ses som en central kvalitetsfaktor, att nätläromedlens kvalitet varierar stort och att uppmärksamhet bör riktas på pedagogisk utveckling och kvalitetskontroll.

Vid utvärderingar av kvaliteten hos nätundervisningens stödtjänster vid Kuopio universitet har bland annat stödtjänsternas transparens, förmedlingen av expertis samt verksamhetsprocessernas definition och förståelse konstaterats vara centrala kvalitetsfaktorer. Man borde alltså beakta såväl nätundervisningen, läromedlen som nätundervisningens stödtjänster vid utvecklingen av kvalitetskontroll och -utvärdering.

VOPLA:s förundersökning publiceras hösten 2004. Under år 2005 är avsikten att utvidga projektet till ett nationellt kvalitetsnätverk och skapa tjänster med hjälp av vilka olika aktörer kan utveckla och utvärdera kvaliteten i det egna arbetet. Bakgrunden till projektet ligger i synen på kvalitetskontroll som en funktion och självutvärdering som stöder självstyrning.

  •  
  •  
  •  

Närmare information om projektet ger::

Till början

Stöd för nätbaserad undervisning vid Helsingfors universitet - nätverk och samvård

Effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen kräver såväl tekniskt som pedagogiskt stöd för lärarna. Stödverksamheten kan vara utbildning, personlig konsultation samt information. Vid Helsingfors universitet sköter ett nätverk av stödpersoner för nätundervisning om fakulteternas närstöd.

Nätverket av stödpersoner inne på sitt femte år

Nätverket av stödpersoner för nätundervisning har funnits vid Helsingfors universitet sedan år 2000. Nätverket uppstod i samband med att centret för undervisningteknologi grundades. Redan då stod det klart att undervisnings- och forskningspersonalen på 3 500 personer inte kan ges det närstöd för nätundervisning som de behöver enbart genom centraliserade tjänster. Nätverkets verksamhet körde snabbt igång då fakulteterna erbjöds pengar för att anställa stödpersoner för nätundervisning. Dessa medel täckte ungefär hälften av lönekostnaderna, den andra hälften förutsattes fakulteten själv stå för. Ett avtal om finansieringen och stödpersonens uppgifter slöts med varje fakultet som beviljades anslag.

För närvarande består nätverket av 23 stödpersoner som arbetar vid universitetets alla 11 fakulteter. Stödpersonernas ställning och befattningsbeskrivning varierar stort; idag finns åtta heltidsanställda stödpersoner för nätundervisning, de övriga är stödpersoner på deltid vid sidan av undervisnings- och forskningsuppgifter.

Vid flera av fakulteterna är stödpersonerna för nätundervisning organisatoriskt anknutna till fakultetens enhet för utveckling av undervisningen, vid andra fakulteter har organiseringen nyligen inletts. Vissa av stödpersonerna arbetar på institutionsnivå och finansieras då av den egna institutionen.

Nätverket som stödpersonerna utgör har i uppgift att erbjuda sina medlemmar stöd genom att sprida och utveckla sin expertis. Nätverket har från starten varit öppet för alla intresserade. Viktiga samarbetsparter är exempelvis IT-avdelningen, öppna universitetet samt biblioteket. Nätverket koordineras av centret för undervisningsteknologi.

Exempel: statsvetenskapliga fakulteten

Exempelvis vid statsvetenskapliga fakulteten är stödet för nätundervisning välorganiserat och fakultetens ledning vill satsa på att utveckla den nätbaserade undervisningen. Fakulteten har två heltidsanställda samt en halvtidsanställd stödperson för nätundervisning. Deras arbetsfält omfattar personalen på 350 personer.

Närundervisning och samvård vid statsvetenskapliga fakulteten.

Så här beskriver Taina Joutsenvirta som är stödperson för nätundervisning vid statsvetenskapliga fakulteten sitt arbete: "Stödpersonernas vardag handlar om att påverka chefer och vinna lärarnas förtroende. En vanlig lärare kanske inte upplever något behov av att utnyttja webben i sin undervisning, alltså är stödpersonens uppgift att presentera teknikens nya möjligheter och få lärarna intresserade av att utveckla sin undervisning".

"Vi påverkar den stora lärarkåren genom att delta i det vardagliga arbetet. Stödverksamheten omfattar information, utbildning, deltagande i utvecklingsprojekt samt samvård. Utbildningen försöker vi rikta till hela arbetsplatser, det vill säga den ges vanligen institutionsvis. Antingen skräddarsyr vi enskilda kurser för institutionerna eller så ordnar vi seminarier och verkstäder om nätundervisning."

Framtida utmaningar

Framtidens största utmaning är att göra nätverket av stödpersoner för nätundervisning permanent. Enligt den nuvarande finansieringsmodellen minskar andelen centraliserad finansiering årligen så att fakulteterna helt ska finansiera stödverksamheten från början av år 2007.

Verksamhetens organisering ska också utvecklas så att nätundervisningens närstöd koordineras vid enheterna för undervisningens utveckling på campus- eller fakultetsnivå. Centret för undervisningsteknologi kommer i framtiden i allt större mån att sköta stödpersonernas egna utbildningsbehov samt säkerställa en enhetlig kvalitet på stödverksamheten inom universitetet.

Till början

Bästa missarna leder till god praxis

Den första kursen som avlades helt via nätet genomfördes vid Öppna universitetet vid Helsingfors universitet år 1995. För närvarande är kursutbudet brett och över 2 500 studerande deltar årligen. De nuvarande pedagogiska, administrativa och tekniska lösningarna har uppkommit som resultat av flera års utveckling, ofta också genom försök och misstag.

Avgörande för det lyckade utvecklingsarbetet har varit ett tätt teamarbete, som har gjort det möjligt att snabbt reagera på ändrings- och korrigeringsbehov. Guld värd har också den systematiskt insamlade responsen från studenterna varit.

Friheten från tid och plats en myt

Även vid Helsingfors Öppna universitet inledde man utvecklingen av kurser utgående från mantrat om oberoende av tid och plats. Man kunde anmäla sig när som helst, uppgifter och tenter kunde avläggas i egen takt. Att delta i diskussioner var frivilligt och inte tidsbundet.

Rätt så snabbt insåg man att friheten medförde problem. Studieprestationerna blev få, och för många var det omöjligt att överhuvudtaget komma igång. Diskussionerna var lama på grund av att deltagarna studerade i olika takt. Det var svårt för läraren att organisera sitt arbete, eftersom varje student gick framåt i sin egen takt.

Som lösning utvecklade man studier där friheten från tid och plats är så stor som möjligt, men inom ramen för en gemensam tidtabell och struktur. Kursens start, uppgifterna, tenterna och temadiskussionerna följer en bestämd tidtabell. Förhandsplaneringen utgående från kursens målsättningar är viktig: hurdan är kursens struktur och studieformer, hur inleds och framskrider studierna, vilken typ av arbete utförs i respektive fas, osv.

En gemensam tidtabell strukturerar såväl studenternas som lärarens arbete. Studenterna får stöd av varandra och diskussioner kan användas effektivt som en del studierna. Tidtabellerna är anpassade till vuxenstuderandes livssituation och är så flexibla som möjligt.

Överbelastade studerande och lärare

Nätundervisningen som ny undervisningsmetod orsakade till en början huvudbry angående uppskattningen av arbetsmängden. Också det akademiska attitydklimatet var utmanande: det uttrycktes misstankar om att nätstudierna skulle vara lättsamt surfande på nätet. Detta ledde till att både studerande och lärare ålades massor av arbete. Inget under alltså att studenternas respons på kursen ofta var: "Givande, men jobbigt."

Då man blivit bättre bekant med nätet har också arbetsmängden justerats. För att underlätta lärarnas arbete har man utvecklat flera olika lösningar, såsom automatiska svar på uppgifter och slutna smågruppsdiskussioner.

Nätstuderande beroende av tydliga anvisningar

Nätstudierna har också ställt Öppna universitetets lärare och planerare inför ständiga kommunikationsutmaningar. Distansstuderande måste kunna studera helt utgående från anvisningarna på nätet och därför måste instruktionerna var exakta, tydliga och entydiga. Studerandena kan inte be om förklaringar till oklara anvisningar av läraren i realtid på samma sätt som vid närundervisning. Vid utarbetandet av anvisningar måste man försöka tänka sig alla möjliga fallgropar och inte ens för de enklaste uppgifter är det överdrivet att ta med självklarheter.

Första träffen flyttades från klassrummet till nätet

Den första tidens nätstudier inleddes ofta med en första träff i Helsingfors. Avsikten var att introducera studenterna i ämnet samt inlärningsmiljön.

Detta ställde deltagare från olika håll i landet och världen i en ojämlik ställning. Också träffens andra funktion kunde ifrågasättas, eftersom arrangerandet av en särskild introduktionsträff signalerade att inlärningsmiljön kanske inte var så användarvänlig som den uppgavs vara.

I stället för en första träff inleds nätkurserna numera med en "uppvärmningsvecka", under vilken studenterna bekantar sig med varandra och sin lärare samt inlärningsmiljön. Veckan har utformats till en motiverande och orienterande period som främjar gruppens sammanhållning.

Varierande vyer, snabba reaktioner, uppdatering

Följande saker har man också lärt sig genom praktisk erfarenhet:

  • Det är bra att understryka för studenterna när läraren är tillgänglig på nätet, eftersom de i annat fall kanske väntar sig kommentarer och feedback i realtid.
  • Det lönar sig att bygga upp kursmaterialet så att en uppgift finns på en plats, i annat fall blir uppdateringen arbetsam - och på något ställe kanske uppdateringen helt glöms bort.
  • Grupper som inleder studierna vid olika tidpunkter måste ha olika vyer för kurssidorna, annars visas fel sidor för studenterna. Det samma gäller diskussionsområden.
  • Om kursen genomförs på ett främmande språk, lönar det sig att genast vid kursens början poängtera att det lätt kan uppstå missförstånd i kommunikationen.
  • Om studerande utomlands deltar i kursen, måste man beakta ev. tidsskillnader vid nättentamina.
  • Man måste reagera snabbt på studenternas olika problem. Det hör till nätets natur, dessutom orsakar långsamma reaktioner irritation bland studenterna, till och med försämrad studiemotivation. Arbetsfördelningen bland kursens arrangörer måste förklaras för deltagarna, så att de kan vända sig till rätt person.

Till början