FVU-info Juni 2004

I detta nummer:

• Den riksomfattande flexibla studierätten träder i kraft den 1 augusti
• JOOPAS - webbtjänsten om flexibel studierätt öppnas i september 2004
• Stödsystemen för den flexibla studierätten vidareutvecklas

Aktuellt

Seminarium om de senaste innovationerna inom e-lärande och distansundervisning i Östersjöområdet den 28 juni  (på finska) | Forsknings- och utbildningscentralen Palmenia vid Helsingfors universitet anordnar ett internationellt seminarium (e-Learning and Adult Learners in Higher Education - Current Trends in Baltic/Nordic Region) i samarbete med Queen's University i Belfast den 28 juni i Helsingfors. Anmälan senast den 18 juni.

Internationell Millennium-teknologikonferens på Dipoli i Esbo den 13-16 juni | Syftet med konferensen är att skapa ett internationellt forum för dialog mellan samhällets beslutsfattare, opinionsledare samt forskare och experter inom olika branscher. Konferensen celebrerar även världens största pris som beviljas för en teknologisk innovation, Millenium-teknologipriset. Priset utdelas för första gången den 15 juni.

Sommarevenemang kring e-lärande på campus i Nyslott  (på finska) | Under sommaren 2004 anordnas på Joensuu universitets campus i Nyslott en serie av tre evenemang där viktiga internationella och inhemska aktörer träffas för att diskutera branschens nuläge samt utvecklingstrender med beaktande av inlärning, forskning och teknikutnyttjande.

Enhancing Engineering Education in Europe (E 4)-nätverkets seminarium på Dipoli den 11-12 juni  (på finska) | Enhancing Engineering Education in Europe (E 4) är ett nätverk av 112 organisationer som koordineras av Florens universitet. Nätverket finansieras ur Sokrates-programmet. Dess mål är att öka den europeiska dimensionen inom den högre ingenjörsutbildningen bl.a. genom personutbyte samt genom att förbättra kompabiliteten mellan de olika utbildningsvägarna. Finländsk part i nätverket är Tekniska högskolan med ansvarsområdet innovativa inlärnings- och undervisningsmetoder.

Sommarens nätverksdagar: Människorna i nätverket - informationsnätets gemenskaper, Lahtis den 18-19 augusti (på finska)| Nätverksdagarna denna sommar fokuserar på nätverksgemenskaper ur vetenskapens och praktikens synvinklar. Anmälan till seminariet senast den 31 juli.

Utbildning om webben som verktyg för styrning hösten 2004 (på finska)| Undervisningsteknologicentret vid Joensuu universitet, projektet OVI och FVU:s utvecklingsenhet anordnar hösten 2004 utbildningen "Webben som verktyg för styrning" som instruerar i användningen av OVI-sidorna och verktyget eHopo som finns på FVU:s portal. Anmälan senast den 18 augusti.

Den riksomfattande flexibla studierätten träder i kraft den 1 augusti

 (pdf 22,3 kB) som universitetsrektorerna undertecknade i juni i fjol träder i kraft den 1 augusti. Enligt avtalet har examensstuderande vid alla Finlands universitet samma möjlighet att i sin examen inkludera studier från utbudet vid andra finländska universitet oberoende av vid vilket universitet de har rätt att avlägga examen.

Avtalet är ett uttryck för de finländska universitetens samarbetsförmåga och redan det andra avtalet som omfattar samtliga universitet. Det första avtalet slöts i januari 2001 då universiteten grundade konsortiet Finlands virtuella universitet.

Ökad studentrörlighet är en av de centrala högskolepolitiska målsättningarna såväl nationellt som på EU-nivå. Det är också ett av de strategiska mål som universiteten godkänt för utvecklingen av den virtuella universitetsverksamheten. Studiearrangemang som överskrider universitetsgränserna och utnyttjar informations- och kommunikationsteknik ger studenterna större möjligheter än traditionella undervisningsmetoder att utnyttja specialkunnande och expertis vid landets alla universitet.

Enhetligt ansökningsförfarande i hela landet

JOO-avtalen och studier inom ramen för dem är i och för sig ingen nyhet för universiteten eller de studerande. Avtal har tidigare funnits antingen mellan två eller flera universitet. Det som är nytt från och med början av augusti är att alla universitet ingår i ett och samma avtal. I och med detta blir också ansökningsförfarandet enhetligt. Universiteten tar bland annat i bruk en gemensam JOO-ansökningsblankett.

De allmänna ansökningsanvisningarna kompletteras av universitetens egna JOO-anvisningar som det är viktigt att studerande läser innan de fyller i ansökningsblanketten. Varje universitet slår fast sina principer för att förorda egna studerandes ansökningar och bevilja studierätt åt inkommande JOO-studerande.

Ansökningsblankett på JOOPAS-webbtjänsten

JOO-ansökningsblanketten (på finska, svenska och engelska) och ansökningsanvisningar för JOO-studier finns från början av augusti på JOOPAS-tjänstens infosidor på adressen www.joopas.fi. Elektroniska stödsystem för JOO-studier och administration av dem utvecklas inom projektet Liikkuvuuden tuki. I framtiden kommer man bland annat att kunna skicka och handlägga JOO-ansökningar samt överföra studieprestationer elektroniskt inom datasystemet. Också betalningstrafiken mellan universiteten blir lättare.

Avgiftsfritt för studerande

Avtalet omfattar studerande med rätt att avlägga grund- eller forskarexamen. För de studerande är JOO-studierna vid ett annat universitet avgiftsfria. Studerandes hemuniversitet betalar 20 euro till måluniversitetet för varje beviljad studierätt. För avlagda studier betalas 80 euro per studievecka.

Till början

JOO-ansökan följer såväl nationellt överenskomna rekommendationer som universitetens egna anvisningar

Till stöd för genomförandet av det landsomfattande JOO-avtalet har universiteten kommit överens om de riktlinjer som styr JOO-studierna i de allmänna anvisningarna som togs fram hösten 2003. Under våren 2004 har universiteten utarbetat sina egna JOO-anvisningar som preciserar de allmänna anvisningarna.

Både de allmänna anvisningarna och universitetens egna anvisningar kommer att finnas tillgängliga på JOOPAS-webbtjänsten som öppnas på FVU-portalen hösten 2004.

De allmänna anvisningarna innehåller riksomfattande rekommendationer och principer

JOO-tillämpningsgruppen gjorde upp ett förslag till allmänna anvisningar, som universitetens JOO-kontaktpersoner sedan kommenterade. Anvisningarna behandlades under ett studiechefsmöte i november 2003 och därefter utformades anvisningarnas slutliga version.

De allmänna JOO-anvisningarna beskriver principerna för JOO-ansökningsprocessen och studierna.

JOO-studierna syftar till att på ett ändamålsenligt sätt bredda det egna universitetets (hemuniversitetet) kursutbud, öka valmöjligheterna och stöda studiernas framsteg. Den flexibla studierätten erbjuder studerande möjlighet att i sin examen inkludera lämpliga studier från utbudet vid andra universitet (måluniversitet) och i sina studier dra nytta av expertis och specialområden vid andra universitet.

Ansökningstiden till JOO-studier  är antingen fortlöpande eller så finns det en ansökningstid två gånger årligen som utgår 30 april och 31 oktober. Ungefär hälften av universiteten har fortlöpande ansökningstid och hälften har koncentrerat ansökningarna till slutet av april och oktober.

Flexibel studierätt ansöks med JOO-ansökningsblanketten som är gemensam för alla universitet. Studierätt beviljas för högst två läsår. Studierätt som beviljats före 1.8.2004 är i kraft enligt beslutet, dock högst till slutet av år 2006. Om man behöver förlänga studierätten efter 2006, måste den studerande ansöka om studierätt på nytt enligt det landsomfattande JOO-avtalet.

Studerande som beviljats flexibel studierätt har rätt att använda samma stödtjänster för studierna (bl.a. bibliotek, IT-tjänster, handledningstjänster) vid måluniversitetet som universitetets egna studerande.

Universitetens anvisningar beskriver ansökan till JOO-studier

De flesta universitet har utarbetat JOO-anvisningar som gäller hela universitetet. Fakultetsvisa JOO-anvisningar har gjorts vid Helsingfors, Uleåborgs och Åbo universitet.

Universiteten har gjort JOO-anvisningar för sin roll både som hemuniversitet och som måluniversitet. I anvisningarna som hemuniversitet ingår praxis för förordande av egna studerandes JOO-ansökningar. Förord innebär att hemuniversitetet tillgodoräknar de JOO-studier som den studerande ansöker om som en del av hans eller hennes examen samt förbinder sig att betala studierna till måluniversitetet. Förord ska ansökas innan ansökan skickas till måluniversitetet. Måluniversitetets anvisningar beskriver hur studerande från andra universitet ansöker om studierätt till de JOO-studier som universitetet erbjuder.

Hemuniversitetets anvisningar beskriver universitetets handläggning av förord: när ansökan ska lämnas in, hur länge behandlingen tar och vilka kriterierna för förord är. Det är viktigt att den studerande tar reda på när det egna universitetet behandlar ansökan om förord och hur länge det tar, vilket kan variera mellan två veckor och en månad. Studerande bör alltså lämna in ansökan om förord till hemuniversitetet i god tid innan ansökningstiden till måluniversitetet utgår.

De flesta universitet beskriver i sina kriterier för förord hur de ansökta studiernas omfattning, det i vilket skede i studierna den sökande är och hur studierna har framskridit påverkar beslutet om förord. I regel förordas sådana studier som inte arrangeras vid det egna universitet och som kan tillgodoräknas i examens minimiomfattning (JOO-studier kan inte tillgodoräknas i en redan avlagd examen). Uppgörande av en personlig studieplan är också en förutsättning för förord vid många universitet. Efter att förord beviljats skickar studerande vid de flesta universitet själv ansökan till måluniversitetet.

Måluniversitetets anvisningarbeskriver bland annat universitetets ansökningstider, kriterier för beviljande av studierätt och anvisningar för hur studierna inleds (t.ex. anmälningsförfarande).

Med ansökningstid menas den tidpunkt då måluniversitetet tar emot och behandlar ansökningar om studierätt till universitetets JOO-studier. Om ansökningstiden är fortlöpande behandlas ansökningar under hela läsåret (semestrar måste dock beaktas).

Om universitetet har ansökningstid två gånger årligen, behandlas ansökningarna koncentrerat två gånger per år efter 30 april och 31 oktober. I april kan man ansöka till studier som inleds följande höst och i oktober till studier som inleds följande vår.

Studerande får beslutet om beviljande av studierätt inom ungefär en månad efter ansökningstidens slut eller efter att ansökan inlämnats (fortlöpande ansökningstid). Studierätten är i kraft högst två läsår.

De allmänna anvisningarna, den gemensamma JOO-ansökningsblanketten samt innehållet i JOOPAS-webbtjänsten har utvecklats av JOO-tillämpningsgruppen som består av följande experter inom studieförvaltning: Hannu Berlin från Kuopio universitet, Arja Hovila från Vasa universitet, Mikko Markkola från Tammerfors universitet, Maikki Naarala från Helsingfors universitet och Pirkko Nuutinen från Tekniska högskolan. Från FVU:s utvecklingsenhet har Julian Lindberg och Hely Lahtinen deltagit.

Ansökningstider

Till början

Studierådgivarna ger information om JOO-studier

Personalen som svarar för universitetens studierådgivning har redan i ett års tid förberett sig för den praktiska tillämpningen av det riksomfattande JOO-avtalet som träder i kraft i början av augusti och för de frågor som kan komma upp. Många universitet har redan haft JOO-studerande inom ramen för bilaterala avtal med andra universitet. Vid vissa universitet står man för sin del inför helt nya möjligheter.

Att JOO-avtalet nu är riksomfattande medför säkert att studierådgivarna får ta emot studerande med nya frågor. Framför allt de ändrade ansökningstiderna innebär en ny situation. Eftersom universitetens ansökningstider varierar, ska de studerande se till att de lämnar in ansökan för hemuniversitetets förord i tillräckligt god tid.

En ny sak vid många universitet är också att det nu krävs en personlig studieplan innan JOO-ansökan kan förordas. En aspekt vid planeringen av studierna är dessutom den kommande examensreformen och hur den påverkar uppgörandet av studieplaner.

Lugn stämning vid studierådgivningen inför hösten

Studierådgivare Kaisa Pesola vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet är relativt lugn inför det nya i början av augusti:

"Här vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet har vi redan nu en stor mängd såväl inkommande som utresande JOO-studerande, så det blir knappast några stora omvälvningar. I praktiken har jag tillsammans med vår chef för studieärenden gått igenom olika aspekter av JOO-avtalet under vinterns lopp. Också anvisningarna i studieguiderna har uppdaterats. Fakulteterna vid Helsingfors universitet har tillsammans gått igenom frågor som det nya avtalet för med sig. Utöver dessa möten har vi vid vår egen fakultet funderat på förändringarna i JOO-studierna. Eftersom en stor del av processen för vår del förblir så gott som oförändrad, har vi fokuserat på att göra vår verksamhet allt smidigare".

Enligt Kaisa Pesola kunde man till och med påstå att studierådgivningen blir enklare: från början av augusti kan man ansöka om att bli antagen till JOO-studier till alla universitet, och universiteten uppdelas inte längre i JOO-universitet och icke-JOO-universitet. Å andra sidan kan studierådgivarnas arbetsmängd öka framför allt för att publiciteten kring det nya JOO-avtalet ökar mängden intresserade studerande. Här kan naturligtvis skillnaderna mellan olika universitet och fakulteter vara stora.

Vad ska studerande tänka på?

Studerande får omfattande information om JOO-studier på JOOPAS-webbtjänsten (www.joopas.fi) som öppnas i höst. Dessutom finns anvisningar och råd i fakulteternas studieguider och på deras hemsidor.

Det viktigaste för en studerande som är intresserad av JOO-studier är att allra först kontrollera universitetets ansökningstid, eftersom den vid vissa universitet är bara två gånger årligen, och inga undantag görs från detta. Åtminstone vid Helsingfors universitet planerar man att förenhetliga de olika fakulteternas ansökningstider för inkommande studerande, vilket förhoppningsvis hjälper både studerande och studierådgivare.

Till JOO-ansökan ska bifogas åtminstone studieregisterutdrag. Vissa universitet kan också kräva andra bilagor, såsom studieplan. Det lönar sig att i god tid före ansökan ta reda på vad som behövs.Registreringen av studieprestationerna sköts vid hemuniversitetets och -fakultetens studiebyrå. Studenten lämnar till studiebyrån en blankett för tillgodoräknande av studierna samt studieregisterutdrag från det universitet där JOO-studierna har avlagts.

Kaisa Pesola påpekar att det lönar sig för studerande som börjar fundera på sin personliga studieplan att från första början hålla möjligheten till JOO-studier i minnet, eftersom JOO-studierna åtminstone vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet måste ingå i minimiantalet studieveckor för examen (120 sv KH och 160 sv FM). Exakta uppgifter behöver man naturligtvis inte ha från början, utan man kan lämna plats i studieplanen för ett biämne som specificeras senare.

Hösten 2005 genomförs en examensreform vid Finlands universitet som innebär att ett examenssystem i två cykler träder i kraft. Därefter ska alla studerande först avlägga kandidatexamen och först efter det kan man gå vidare till magisterstudier. Istället för studieveckor mäts studieprestationerna i studiepoäng. Utbildningen kan arrangeras antingen utgående från läroämnen eller inom utbildningsprogram.

Kaisa Pesola tror att examensreformen inte kommer att utgöra hinder för hur JOO-studierna framskrider, eftersom reformen ska genomföras så att studierna inte fördröjs eller blir mer komplicerade på grund av den. Eventuella problem kommer man att lösa om och när sådana uppstår.

Det finns säkert information om olika möjligheter och det lönar sig för studerande att modigt kontakta exempelvis den egna institutionens amanuens eller fakultetens studierådgivare om man inte hittar JOO-studier som passar in i den egna examen.

"Hjälp finns att få, men ansvaret för studieplaneringen ligger förstås i sista hand hos den studerande själv", påminner Kaisa Pesola.

Minneslista för studerande

Ansökan om flexibel studierätt från 1.8.2004 

Från och med 1.8.2004 gäller bara den landsomfattande JOO-ansökningsblanketten, som finns att skriva ut på adressen www.joopas.fi. Blanketten finns också att få vid universiteten.

Ansökan handläggs både vid hemuniversitetet och måluniversitetet. Det lönar sig att räkna med tillräckligt med tid för JOO-ansökningsprocessen (ungefär 1½ - 2 månader). Ansökan lämnas först till hemuniversitetet för förord

Ansökningsprocessens skeden:

• 1. Läs först de allmänna JOO-anvisningarna och ditt eget universitets anvisningar på JOOPAS-webbtjänsten. Gör upp en studieplan enligt ditt hemuniversitets anvisningar och räkna in JOO-studierna i din studieplan (om ditt universitet kräver detta).
• 2. Bekanta dig med JOO-kursutbudet och specificera din studieplan enligt tidtabellen för de JOO-studier du väljer.
• 3. Läs måluniversitetets JOO-anvisningar och kontrollera ansökningstiderna för JOO-studier.
• 4. Fyll i och lämna in ansökningsblanketten för förord till ditt hemuniversitet, i tillräckligt god tid före utgången av måluniversitetets ansökningstid eller studiernas början (vid fortlöpande ansökningstid).
• Ansökan som saknar förord behandlas inte vid måluniversitetet. Då hemuniversitetet förordar din ansökan godkänner det dina planerade JOO-studier som en del av din examen.
• 5. Efter beslutet om förord skickas ansökan till måluniversitetet. Kontrollera om du ska skicka den själv eller om ditt hemuniversitet gör det.
• 6. Beslutet om studierätt får du inom ungefär en månad. Om du har beviljats studierätt, får du också anvisningar för hur JOO-studierna inleds vid måluniversitetet. Följ dessa.

Närmare information och råd får du av universitetens studierådgivare.

Till början

Olika motiv och olika sätt för att avlägga JOO-studier

Det har funnits JOO-avtal mellan olika universitet redan under flera år och många studenter har hunnit skaffa sig erfarenhet av hur det är att studera flexibelt. JOO-studierna kan avläggas på många olika sätt beroende på kursens karaktär och form. Biämnen från andra universitet kan läsas antingen på distans eller på campus vilket ju kräver att man flyttar till orten eller åtminstone reser dit.

Nätstudier är till stor hjälp vid JOO-studier. Dessutom förenhetligar det riksomfattande JOO-avtalet universitetens praxis i fråga om JOO-studierna.

Satu Viitasalo, Kaarina Leinonen, Eija Koskenlinna och Janne Kontkanen är erfarna JOO-studerande. De har alla på eget håll och på olika grunder beslutat att införliva JOO-alternativet i sina studier. Här under något om deras funderingar och motiv samt om tillvägagångssätten och meningsfullheten i JOO-studierna.

Satu Viitasalo

Satu är filosofie magister från Helsingfors universitets biovetenskapliga fakultet med huvudämnet akvatiska vetenskaper. Hon har avlagt 20 studieveckor i miljörätt vid Tekniska högskolan som JOO-studier. Hennes motiv var att miljörätt alltid har intresserat henne och Tekniska högskolan hade ett lämpligt färdigt paket. Att ansöka tyckte Satu var lätt och enkelt. En enda blankett med den egna professorns underteckning var tillräckligt.

JOO-studierna försvårade inte nämnvärt Satus vardagliga liv. Endast pengar gick det åt mer än vanligt eftersom hon måste resa mellan Helsingfors och Esbo. Hon fick plats på alla de kurser hon ville delta i och arbetsmängden kändes lämplig. Alla studieperioder gick som föreläsningar men närvaron var inte obligatorisk. Till kurserna hörde dessutom frivilliga timmar med övningsuppgifter som gav vissa fördelar i den obligatoriska tentamen. Helheten gick bra att avlägga under ett läsår.

Satu är i helhet mycket nöjd med sina JOO-studier. Det enda problemet anknyter till registreringen av miljörätten vid Helsingfors universitet:

"Studierna syntes genast i TH:s register, men i registret vid Helsingfors universitet upptogs de endast som studier som inte ingick i studiehelheten och som avlagts vid ett annat universitet. Till sist fick jag ett intyg från Tekniska högskolan om den avlagda biämneshelheten som jag skickade till fakultetens kansli. Därefter infördes miljörätten bland biämnena i mitt FM-betyg. JOO-avtalet är en utmärkt idé. Det finns dock en del i praxisen som kunde göras mer flexibel, särskilt i fråga om registreringen av studierna vid det egna universitetet," summerar Satu.

De brister Satu har upplevt kommer att rättas till när det riksomfattande JOO-avtalet träder i kraft och praxisen vid universiteten blir enhetlig.

Kaarina Leinonen

Kaarina studerar talkommunikation vid Jyväskylä universitet. Det blev aktuellt med att studera teatervetenskap vid Helsingfors universitet eftersom hon inte kunde studera detta ämne som ligger henne nära hjärtat i Jyväskylä. Hon beviljades rätt till grundstudier på 20 studieveckor som hon inledde precis innan hon började med de fördjupade studierna i sitt huvudämne. Också Kaarina anser att det är lätt att ansöka.

"Ansökningsblanketten skickas ifylld till den ansvariga vid hemuniversitetets fakultet som beslutar om huruvida ansökan skickas vidare. När beslutet har kommit skickas pappren tillsammans med ett studieregisterutdrag och en motivering varför man vill studera ämnet i fråga till måluniversitet som i sin tur avgör om det finns plats för extra studenter i ämnet under läsåret. Inget desto märkvärdigare".

Eftersom Kaarina bodde i Jyväskylä när hon inledde sina studier är det klart att det gick åt tid, pengar och energi, särskilt till resor och till att lära sig de nya rutinerna. Mot slutet av studierna i teatervetenskap flyttade hon till Helsingfors som gjorde det betydligt lättare att fullfölja dem. Universitetets egna examensstuderande hade företräde till vissa kurser, men någon större trängsel på kurserna var det inte. En del av studierna i teatervetenskap måste i alla fall avläggas endast som tentamen.

Kaarina var tvungen att avlägga hälften av studieprestationerna som tentamina och essäer eftersom kurserna överlappade hennes övriga studier. Talkommunikationen vid Jyväskylä universitet har betydligt mer närundervisning så Kaarina upplevde till en början det stora antalet skriftliga prestationer i Helsingfors som förvirrande. Arbetsmängden verkade större än vid det egna universitetet även om det i praktiken inte förhöll sig så.

"Det var intressant att märka att praxis och rutiner vid universiteten i hög grad avviker från varandra. Jag hade inte föreställt mig att det skulle gå åt så mycket energi enbart till att lära sig studierutinerna. Tillspetsat kan man uttrycka det som så att Helsingfors representerar praxisen vid ett gammalt universitet och Jyväskylä ett ungt. Till exempel hierarkin fungerar på olika sätt. Även om det tar tid att sätta sig in i nya system är det enbart positivt att pröva på olika sätt att studera", funderar Kaarina och rekommenderar varmt JOO-studier också för andra.

Eija Koskenlinna

Eija studerar språkteknologi vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet och sökte sig till Helsingfors handelshögskola för att avlägga biämnesstudier (16 sv) i finska och kommunikation inom ramen för JOO, i stort sett samtidigt som hon avlade ämnes- och fördjupade studier i sitt huvudämne.

Eija tyckte att de kurser handelshögskolan erbjöd inom kommunikation verkade intressanta och praktiskt inriktade. Dessutom tyckte hon att en biämneshelhet från handelshögskolan i kombination med de egna ämnena kunde vara en konkurrensfördel på arbetsmarknaden i framtiden.

Ansökan gick utan bekymmer, liksom också att förflytta sig mellan handelshögskolan och universitetet. Det fanns rum på kurserna och studenter från andra universitet behandlades på inga sätt styvmoderligt. Eija avlade alla studieperioder som närstudier, dvs. hon satt troget på föreläsningarna. Alla de kurser hon tog var på fyra studieveckor och alltså av det arbetsammare slaget. Enligt Eija förekom det ingen egentlig skillnad i arbetsmängderna mellan Helsingfors universitet och Helsingfors handelshögskola.

"JOO-studierna var verkligen givande och gav en ny infallsvinkel också på studierna här vid Helsingfors universitet. Jag fick en slags aha-upplevelse om att det går att studera på flera sätt. Sammanfattningsvis är det verkligen enastående att vi studenter har denna möjlighet att studera vid andra högskolor och universitet. Det enda utvecklingsförslag jag har att komma med är att det kunde finnas lite mer tidsmässig flexibilitet. Nu skall JOO-studierna avläggas på fyra terminer. Jag själv var t.ex. utbyteselev samtidigt med JOO-studierätten och därför gick en termins studierätt "om intet".

Janne Kontkanen

Janne är diplomingenjör i telekommunikationsteknik från Tekniska högskolan och har JOO-studerat en biämneshelhet i praktisk filosofi (20 sv) vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Han sökte sig till filosofistudierna alldeles i slutet av sina studier när allting förutom diplomarbetet var klart.

"Jag blev trött på att läsa kurser endast i samma ämnen vid TH. Jag hämtade förordande hos min professor på högskolan (en blankett på två sidor om jag inte minns fel) och lämnade in pappren på vårt och statsvetenskapligas kansli och med det var det klart".

Janne jobbade under den tid han läste filosofi vilket inte var till förfång på något sätt eftersom den allmänna tentamensdagen vid statsvetenskapliga var lördag. Janne tenterade hela studiehelheten och konstaterar:

"Tentamina vid statsvetenskapliga var kanske lite lättare än vid TH. Arbetsmängden per studievecka blev avsevärt mycket mindre än vid TH eftersom kurserna vid statsvetenskapliga inte omfattade övningar - det räckte med att läsa boken".

Också för Jannes del var det enda som orsakade lite besvärligheter registreringen av studierna: Janne hade 139 studieveckor i TH:s register när ämnet för hans diplomarbete skulle godkännas och för godkännande behövdes 140 studieveckor. Studieveckorna var tillsammans med studierna i filosofi många fler, men eftersom dessa prestationer endast fanns i universitetets register måste de flyttas över manuellt till TH:s register innan han fick sitt ämne godkänt.

Också Janne understöder varmt idén med JOO-studier - att kunna pröva på något helt annat än det de egna huvudämnesstudierna omfattar. Även om praktisk filosofi kanske inte direkt anknyter till den kompetens som behövs i hans arbete anser han att studierna gett honom mycket personligen.

Till början

JOOPAS - webbtjänsten om flexibel studierätt öppnas i september 2004

Den tvåspråkiga webbtjänsten JOOPAS kommer från hösten att finnas på adressen www.joopas.fi. Syftet med tjänsten är att betjäna såväl de studerande som studieadministrationen i allt som ansluter till den riksomfattande flexibla studierätten.

Webbtjänsten JOOPAS innehåller:

• allmänna riksomfattande anvisningar
• universitetsvisa anvisningar jämte ansökningspraxis
• handledd process för ansökan om flexibel studierätt
• länkar till universitetens studieguider samt information om JOO-utbudet
• utskrivbar riksomfattande JOO-ansökningsblankett (på finska, svenska och engelska)
• en anslagstavla med information om aktuella JOO-ärenden
• kontaktuppgifterna till handledarna och handläggarna i fråga om JOO-studier.

JOO-ansökningsblanketten för hela landet finns fr.o.m. den 2 augusti på adressen www.joopas.fi. Blanketten fås även på universiteten.

En testversion av tjänsten tas i bruk i augusti

En testversion (på finska) av JOOPAS-tjänsten tas i bruk i augusti under vecka 35. Testversionen utnyttjas för att samla in feedback från användarna under en månad. Tjänsten presenteras vid universiteten och JOO-kontaktpersonerna instrueras i hur man underhåller universitetens anvisningar och anslagstavlan.

Webbtjänsten JOOPAS tas i bruk i full omfattning i september vecka 39.

Planeringen och genomförandet av tjänstens innehåll har skötts av JOO-tillämpningsgruppen samt Hely Lahtinen och Julian Lindberg från FVU:s utvecklingsenhet. För gränssnittet, layouten och tekniken svarar CSC.

Decentraliserat underhåll av tjänsten

För uppdateringen av anslagstavlan och de universitetsvisa JOO-anvisningarna svarar universitetens studieadministration. Vid de regionala informationsmöten som anordnas under veckorna 35-37 i augusti tilldelas universiteten användarnamn och instrueras i hur anvisningar och anslagstavlans innehåll uppdateras.

För uppdateringen utnyttjas innehållshanteringssystemet VypEdit som tagits fram för underhållet av FVU:s portal.

Till början

JOOPAS är den första tjänsten på FVU-portalens nya tekniska plattform

IT-centret för vetenskap CSC handhar utvecklingen av den tekniska infrastrukturen för FVU:s nättjänster i samarbete med FVU:s utvecklingsenhet. Det senaste resultatet går under arbetsnamnet "Framework" och kan beskrivas som en ram för att tillämpa decentraliserad informationshantering. JOOPAS-webbtjänsten är den första tjänst som genomförts med hjälp av detta ramverk.

Planeringen och genomförandet av ramverket inleddes sommaren 2003. Tre centrala krav ställdes på utvecklingsarbetet:

• Den information som läggs ut på portalen skall vara strukturerad, dvs. portalens informationsinnehåll, layout och funktioner skall vara åtskilda. Dessutom skall informationen kunna förses med metadata.
• Produktion av innehållet på portalen, uppdatering och underhåll skall vara möjligt på ett browsergränssnitt utan att det kräver några särskilda programmeringskunskaper.
• Portalen skall ha en centraliserad användaradministration, man skall kunna gå in på tjänsterna med en inloggning och portalen skall stöda användaridentifiering över organisationsgränserna (Shibboleth-teknik).

Avsikten med det första kravet är att se till att den information som finns på portalen skall kunna presenteras i önskad form och kontext. De två följande kraven gör det möjligt att enkelt underhålla tjänsten och vid behov är det även möjligt att sprida underhållet på övriga organisationer.

Vid genomförandet av ramverket var strävan att systemet skall kunna spridas på flera olika servrar. Innehållet sparas i systemet i XML och tjänsten stöder gränssnitt som tagits fram med Web Services-tekniker.

JOOPAS är FVU:s första tjänst där ramverket är i produktionsbruk.

Till början

Stödsystemen för den flexibla studierätten vidareutvecklas

Webbtjänsten JOOPAS som tas i bruk hösten 2004 är det första ledet i ett stödsystem för den flexibla studierätten och innehåller information som gör det lättare att genomföra det riksomfattande JOO-systemet. I följande fas genomförs JOO-ansökningsprocessen elektroniskt utan pappersformulär och senare kommer informationen att flyttas mellan de olika universitetens system automatiskt. Ett mål är också att man skall kunna ta fram universitetens JOO-utbud via ett enda söksystem med hjälp av gemensamt överenskomna gränssnitt och informationsstrukturer.

Den elektroniska processen att ansöka till flexibla studier läggs till i JOOPAS-webbtjänsten under läsåret 2004-2005. Det elektroniska ansökningssystemet planeras och genomförs inom ramen för projektet LiTU (förkortning av Liikkuvuden Tuki, i översättning Stöd för mobilitet) som initierades i början av 2004.

I ett senare skede av LiTu-projektet genomförs och tas i bruk ett riksomfattande datasystem till stöd för administrationen av studentmobiliteten som omfattar anslutningar även till universitetens egna system.

Det finns ett stort antal projekt vid universiteten som håller på med att utveckla elektroniska studieguider. Genom samarbete inom planeringen kan man uppnå tidsmässiga och kvalitativa fördelar. Det ökade utbildningssamarbetet inom universiteten, mellan universiteten och inom det europeiska utbildningsområdet skapar behov av aktuell och tillräckligt standardiserad överföring av undervisningsinformation.

Till början

Definitionsarbetet för LiTu-projektet har fullföljts under våren

Under våren 2004 har stödprojektet för studentmobilitet, LiTu, tagit fram definitioner och dessutom preciserat definitioner som gjorts i det tidigare pilotskedet (inom projektet för stöd av administrationen av studentmobilitet som avslutades sommaren 2003 och som genomfördes av Oodi-konsortiet och FVU i samråd).

Den här fasen av LiTu-projektet går nu mot sitt slut och den följande fasen där man planerar och genomför LiTU1 dvs. den första delen av ett informationssystem där ansökan och beviljande av studierätt kan ske elektroniskt. När studierätten har beviljats kan studenten avlägga kursen enligt eget tidsschema och sköta om att studieprestationerna överförs till hemuniversitetet som hittills.

I definitionsarbetet har deltagit två leverantörer, Solenovo och CSC, en projektgrupp med representanter för studieadministrationen vid Helsingfors universitet, Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan och Tammerfors universitet samt experter från FVU och Uleåborgs universitet.

Planeringsfasen inleds sommaren 2004

I sommar inleds ett planeringsskede där man fokuserar på LiTU1-fasen. Vid planeringen har man för avsikt att utnyttja de erfarenheter som JOOPAS-tjänsten ger under nästa läsår. Enligt planerna hittills kommer pilotfasen av LiTu1 att inledas på våren 2005 när de första erfarenheterna om den riksomfattande mobiliteten har samlats in. För LiTu-projektet är det en fördel att JOO-ansökningarna först genomförs i pappersversion.

I ett senare skede vidareutvecklas informationssystemet så att alla funktioner angående mobiliteten finns i det informationssystem som byggts.

UVM har beviljat LiTu-projektet ett anslag också för nästa år. Det färdiga informationssystemet kommer enligt nuvarande planer att pilotanvändas vid tre universitet och erfarenheterna kommer antagligen att visa på ett behov av vidareutveckling innan systemet kan tas i bruk vid andra universitet.

Till början

eStudieguide-projektet definierar undervisningsinformation som behövs för en gemensam söktjänst

Kravdefinitionen för den elektroniska studieguiden genomförs på bred bas i samarbete mellan alla universitet under 2004. Under våren har tre verkstäder hållits där man stegvis har definierat form, mål och delområden för samarbetet.

Projektet startade på de riksomfattande virtualiseringsdagarna i Esbo 23.4.2004. I den första verkstaden sökte man svar på frågan - . Frågan konstaterades vara kritisk: studieguiden är den centrala grunden för de planerings- och informationstjänster som gäller studierna. Av de tjänster som bygger på den elektroniska studieguiden behandlades den personliga studieplanen, Portföljen samt utvecklingsprojekten om CSM-system för att organisera arbetet med undervisningsplanerna.

I verkstaden konstaterades en allmän iver att delta i den nätverksbaserade utvecklingen av den elektroniska studieguiden till stöd för planeringen av undervisningsplanerna, studierna, studiehandledningen och undervisningen.

Samanvändning av universitetens elektroniska undervisningsinformation

Teman vid projektets andra verkstad som hölls på Tammerfors universitet 20.4.2004 var  och den härpå baserade måluppställningen för det fortsatta arbetet samt prioriteringen av studieguidetjänstens olika delar och anslutningar.

Som ett gemensamt mål för universiteten sågs stödet för examensreformen och genomförandet av JOO-avtalet som träder i kraft i augusti. Ett särskilt krävande delområde är studieguidetjänsterna för internationella studerande eftersom denna studentgrupp måste förutse och planera sina studier redan innan studiekraven för läsåret i fråga fastslås. Processerna med att definiera studiekraven måste således tidigareläggas, snabbas upp och förenhetligas.

Ett villkor för att dessa huvudmål skall kunna genomföras är en . I verkstaden behandlades ingående forskaren Lassi Nirhamos utkast till terminologi som beskriver studieplanering, studieperiod och studiehelhet. Att ordna med stöd för att färdigställa detta definitionsdokument sågs som stuideguideplanerarnas första prioritering.

Bland de gränssnittstjänster som bygger på samanvändning av undervisningsinformation sågs den personliga studieplanen som den mest brådskande. Enligt en kartläggning använder två tredjedelar av universiteten en elektronisk lösning för personlig studieplan eller står i beråd att ta i bruk en sådan, de övriga håller på med grunddefinitionerna. Det beslöts att separera definitionsarbetet i fråga om den personliga studieplanen till en egen gren inom projektet med eStudieguiden.

Från terminologi till informationsstruktur

Den tredje sammankomsten ordnades 24.5.2004 vid Åbo universitet. I verkstaden gick man igenom den definition av examens-, studiehelhets- och studieperiodspecifik information (v_1.0 Beta) som Lassi Nirhamo tagit fram för undervisningsministeriet. Versionen 1.0 överlämnas till beställaren och för universitetens gemensamma användning i början av juni.

I verkstaden inledde man förberedelserna för fyra pilotprojekt. Preliminärt deltar Svenska Handelshögskolan, Jyväskylä universitet, Teaterhögskolan samt Tammerfors universitet tillsammans med Åbo universitet.

Pilotprojekten utformas så att de tillsammans täcker ett så brett användningsområde för terminologin som möjligt. I en del av pilotförsöken genomförs processen på traditionellt sätt "på papper", i en del med stöd av undervisningsinformationssystemen. Till styrgrupperna för pilotprojektet kallas universitetsmedlemmar som representerar den vetenskapsgren projektet gäller för att fördelarna och problemen med definitionerna skall kunna hanteras på så bred bas som möjligt. Resultaten från projekten rapporteras på studieadministrationsdagarna i Åbo den 7-8 oktober.

Avsikten är att komplettera terminologi- och informationsstrukturdefinitionen från maj med instansinformation som beskriver undervisningsarrangemangen samt med en XML-bindning under de följande månaderna.

Elektronisk personlig studieplan som gemensam sak; verkstad på Svenska handelshögskolan den 9 juni

I den verkstad som hålls i juni behandlas tjänsten för den personliga studieplanen inom ramen för Joensuu universitets OVI-projekt samt de utmaningar en omfattande samanvändning för med sig. Dessutom diskuteras smärtpunkten för ibruktagandet av personliga studieplaner och alternativa vägar att gå fram längs i verksamhetsmiljöerna vid mångvetenskapliga universitet.

I augusti definieras produktionsprocessen och utvecklingen av informationen i studieguiden

I augusti hålls en verkstad inom ramen för det riksomfattande eStudieguideprojektet i Jyväskylä. Temat är att beskriva och utveckla produktionsprocessen för studieguideinformationen. Exakt datum och programmet kommer att finnas på projektets område på Nättjänsten i juli.

Till början