FVU-info September 2004

I detta nummer:

• Hurdant är Finlands virtuella universitet 2010 - strategiarbetet pågår
• Informationssökningsportalen Nelli tas i bruk vid universitetsbiblioteken - invigning den 15 september
• Statistikcentralen önskar fördjupa sitt samarbete med universiteten
• Publikationer

Aktuellt

En öppen testversion av webbtjänsten JOOPAS har lagts ut - ge dina synpunkter! | JOOPAS - webbtjänsten om flexibel studierätt - har lagts ut och finns på adressen www.joopas.fi/testijoopas. Testfasen pågår till mitten av september och för kommentarer finns en färdig blankett. Aktörerna inom universitetens studieadministration ombes lämna sina kommentarer samt uppdatera JOO-anvisningarna för sitt eget universitet medan testningen pågår. JOOPAS tas i mer omfattande bruk ännu i september, dvs. vecka 39. Presentationerna av JOOPAS-tjänsten (på finska) fortsätter i september vid universiteten.

Seminarium om inlärningens och undervisningens framtid den 2 september på Dipoli i Esbo (på finska) | Syftet med seminariet är att utvärdera vilka förändringskrafter som påverkar framtiden för inlärning och undervisning i Finland. Inom LEONIE-projektet har man med hjälp av metoderna Delphi och Weak Signals samlat in synpunkter på de faktorer som påverkar inlärningens och undervisningens evolution i Europa. På seminariet presenteras resultaten från projektet.

IT-Pedas kvalitetsseminarium den 13-15 september (på finska)| IT-Peda arrangerar i september ett kryssningsseminarium om kvalitet för kontaktpersonerna inom IT-Peda samt dem som sysslar med kvalitetsfrågor vid universiteten. Seminariets fokus ligger på kvaliteten på nätbaserad undervisning och nätbaserade läromedel.

Utbildning "Nätet som styrmedel" hösten 20 (på finska) | Undervisningsteknologicentret vid Joensuu universitet, projektet OVI och FVU:s utvecklingsenhet ordnar utbildningsdagar på temat ”Nätet som styrmedel” hösten 2004. Utbildningen ger information om hur tjänsten OVI och verktyget eHopo som finns på FVU:s portal ska användas.

Seminarium om framtiden för öppna program den 9 september i Tavastehus (på finska) | Hämeen osaamiskeskus och Suomen eOppimiskeskus ordnar ett seminarium som belyser bakgrunden till öppna program, olika affärsmodeller, förutsättningarna för affärsverksamhet inom servicebranschen samt framtiden för tillämpningar för nätbaserad inlärning.

Seminarium om informationssamhället och Lappland den 16-17 september  (på finska) | Seminariet behandlar och för fram informationssamhällets och IKT:s möjligheter att främja utbildning, olika offentliga och privata tjänster samt företagsverksamhet i Finland och då särskilt i norra Finland. Seminariet riktar sig till alla som tillhandahåller undervisnings- och utbildningstjänster samt till undervisningspersonal (allt från förskola till universitet), producenter av basservice, representanter för näringslivet, företag och forskare.

Utbildningsteknologi presenteras den 7-8 oktober vid Uleåborgs universitet (på finska) Torsdagens tema är informationssystem för utbildning och på fredagen står övergripande utveckling av utbildning bl.a. ur globaliseringens perspektiv på programmet.

Peda-forums 10-årsjubileumsseminarium den 10-12 november i Kuusamo   (på finska) Peda-forum och utvecklingsenheten för undervisning vid Uleåborgs universitet anordnar ett tre dagars seminarium om universitetspedagogik i Kuusamo. Det allmänna temat på seminariet har fått namnen ”Vind i inlärningens segel - universiteten på utvecklingens vågkam”. De 300 först anmälda behöver inte betala anmälningsavgift. Anmälningstiden har börjat den 30 augusti.

Hurdant är Finlands virtuella universitet 2010 - strategiarbetet pågår

Bläckfisk, ameba, mycel, plankton, spindel, lejon, snögubbe … Det här är några exempel på hur medlemmarna i den arbetsgrupp som arbetar med den nya strategin tänkte sig Finlands virtuella universitet när de träffades första gången i april. Efter fantasiövningen har arbetsgruppen arbetat intensivt hela våren och sommaren, och utifrån dess arbete fattade FVU:s ledningsgrupp beslut om den verksamhetsidé och vision, de strategiska mål och åtgärder för åren 2005-2010 som sänds på remiss till universiteten. Dessa läggs fram att begrundas av universitetssamfundet även vid tre regionala strategiseminarier som hålls i Kuopio, Uleåborg och Helsingfors.

Arbetet med att uppdatera strategin har under året genomförts som en intensiv process av en särskild arbetsgrupp tillsatt av Matti Jakobsson, ordförande i ledningsgruppen för konsortiet FVU. Gruppen har i sitt arbete stött sig på konsulthjälp från HAUS, nätverket IT-Pedas strategitjänst samt sakkunskapen vid universiteten och FSF. Utkastet till verksamhetsidé och vision har under arbetets lopp testats på universiteten med hjälp av en enkät (pdf på finska).

Ledningsgruppens förslag till verksamhetsidé för FVU är följande:

• Finlands virtuella universitet (FVU) är en nätverksorganisaton för samarbete mellan de finländska universiteten
• FVU främjar utvecklingen, produktifieringen och förmedlingen av nätverksbaserade undervisnings- och forskningstjänster att användas och bjudas ut av universiteten såväl nationellt som internationellt.
• FVU utnyttjar nyaste forskningsrön i sitt utvecklingsarbete.

Ledningsgruppen föreslår följande vision för FVU inför 2010:

FVU är ett innovationssystem som utvecklar och producerar undervisnings- och forskningstjänster för universitetens behov. Tjänsterna utnyttjar informations- och kommunikationsteknik och är av hög internationell kvalitet.

FVU:s strategiska mål för åren 2005-2010 framställs på följande sätt:

• Inom universitetsväsendet förhärskar en kultur att utveckla och dela med sig av innovationer inom utbildning
• En avsevärd del av universitetens tjänster, processer och datalager för undervisning är i gemensam användning på nätet
• Student- och lärarmobilitet samt flexibla studier
• Virtuella studier erbjuds och utnyttjas inom alla vetenskapsgrenar
• FVU stöder marknadsföringen av universitetens utbildningsutbud internationellt
• FVU:s organisation, verksamhetssätt, beslutsfattande och finansieringsmodeller motsvarar nätverkets behov
• FVU:s tjänster kan utnyttjas av den offentliga sektorn, näringslivet och forskningssamfunden

Strategiprocessen

Strategiarbetet har letts av ledningsgruppen för Finlands virtuella universitet. Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av dels ledningsgruppen, dels representanter för olika personalgrupper och förvaltningsområden vid medlemsuniversiteten i FVU-konsortiet samt för FSF.

Arbetet med strategiprocessen har byggt på en metod som tagits fram för den offentliga förvaltningen och som bygger på tankesättet med Balanced Scorecard. Arbetet har letts av Centralen för förvaltningsutveckling (HAUS). Till att börja med utvärderade HAUS FVU:s nuvarande strategi 2003-2004  (pdf på finska). Även universitetens strategier för användning av IKT i undervisningen analyserades (pdf på finska).

Tidtabellen för strategiprocessen:

• Strategiprocessen inleddes 8.3.2004.
• Utkastet till verksamhetsidé och vision utvärderades genom en enkät till universiteten 11.6 -6.8.2004.
• Strategiförslagets innehåll: FVU:s verksamhetsidé, vision och kritiska framgångsfaktorer presenterades vid de regionala strategiseminarierna 31.8-2.9.2004 och ett strategiseminarium på undervisningsministeriet 6.9.2004.
• Universiteten och intressentgrupperna inkommer med sina utlåtanden om förslaget till strategi senast 8.10.2004.
• Strategiförslaget läggs fram för godkännande av konsortiemötet 17.11.2004.

Till början

Främjar strategin studier och internationella examina?

"På vilket sätt förbättrar kompletteringen av strategin FVU:s förmåga att allt bättre främja studier och internationella examina", frågar Arja Hovila, chef för studieärenden vid Vasa universitet."Ur studieadministrativ synvinkel sett ska FVU:s verksamhet utgöra ett stöd för universiteten i att uppnå de mål som ställts upp för studier och examina", uttalar sig Hovila om FVU:s strategiutkast. "T.ex. examina inom utsatt tid, principen med en studieplats samt säkrandet av kvaliteten på examina och internationell jämförbarhet är alla frågor som universiteten redan nu dryftar och säkert kommer att göra även i fortsättningen. Här skulle jag önska stöd av FVU-verksamheten.”

"Ett annat viktigt delområde där FVU:s stöd även i fortsättningen behövs är att förbättra jämförbarheten hos informationen i universitetens studieadministrativa system. Det är till och med nödvändigt eftersom studentmobiliteten ökar. Universiteten har t.ex. olika praxis i fråga om den flexibla studierätten. En del av dessa skillnader är säkert onödiga och kunde således kontrollerat åtgärdas genom samarbete inom FVU", konstaterar Hovila, som själv ingått i bl.a. planeringsgruppen för webbtjänsten JOOPAS om flexibel studierätt.

I fråga om studier anknyter FVU:s verksamhetsidé och strategiska mål enligt Hovila framför allt till breddade studiemöjligheter, flexiblare avläggande av studieprestationer samt tillgången på stödtjänster för studierna. Hovila hänvisar till utfallet av strategienkäten från sommaren där påståendet ”FVU:s tjänster riktas till studenterna” fick det största stödet. ”Också lönsamhet och effektivitet är ett mål för nätbaserad verksamhet och nätbaserat samarbete", påminner Hovila.

Som Anja Hovila ser det har FVU en mycket viktig roll i att stöda utvecklingen av undervisningen när det gäller att skapa en kultur av nätbaserad verksamhet och delad expertis samt som förmedlare av undervisningsinnovationer.

Till början

Lärarna behöver tekniskt stöd i tillräcklig omfattning, tillräckligt ofta och så fort som möjligt

"Ur lärarnas synvinkel behövs en strategi för den virtuella verksamheten vid universiteten och resurser på nära håll; tid, tekniskt stöd och stöd för planeringen och genomförandet av nätbaserad inlärningsfrämjande undervisning", konstaterar Marja-Leena Hyvärinen, timlärare vid språkcentret vid Kuopio universitet."Såväl planeringen och genomförandet av nätbaserad undervisning som nätbaserade studier kräver specialkunskaper. Hur ska vi alltså organisera de tekniska stödtjänsterna så att vi kan tillämpa IT-planerare Pekka Ruippos budskap "nätbaserad undervisning är befogad om den är enkel att genomföra tekniskt och inte heller tar mer tid i anspråk än s.k. normal undervisning, vare sig av lärare eller studenter". I det här hänseendet är tjänster som t.ex. blankettprogrammet Lotta och studiedagboken Onni som tagits fram inom ramen för projektet Oppitupa välkomna verktyg för ”gör-det-själv-lärare inom virtuell undervisning”. Föra att inte tala om att vi får tekniskt stöd i tillräcklig omfattning, tillräckligt ofta och för det mesta så fort som möjligt", säger Hyvärinen.

"En av kärnfrågorna är hur vi ska kunna garantera att studenterna verkligen lär sig. Om vi tar en titt på inlärningsmiljöerna på webben är de övervägande i textformat. Långa instruktioner, monotont innehåll, röriga, delvis föråldrade länkar ... för det mesta är det dock inte brist på färger och yttre effekter. Hur mycket tid använder lärarna för att överföra normalt undervisningsmaterial i digital form? Sker det under denna process någonting annat? Vilket mervärde medför virtualiseringen för inlärningen eller undervisningen? Går det här så att man med mera arbete uppnår mindre resultat", frågar Hyvärinen.

"Ur lärarens synvinkel är planeringen och genomförandet av nätbaserad undervisning redan tekniskt så krävande att risk finns för att de pedagogiska glasögonen blir liggande i skrivbordslådan. Och på vilket sätt utnyttjar vi nätets visuella möjligheter - bilder, videor, ljud - för att sporra och stöda så att de ger studierna en rytm mitt bland texterna - eller åtminstone som ett komplement till dessa? Att kunna inse dessa möjligheter, för att inte tala om att genomföra dem, kräver igen sådan särskild kompetens som vanliga lärare kanske inte har. Bör de ha det?” funderar Hyvärinen.

"Den virtuella verksamheten vid universiteten har fört med sig möjligheten att skapa bl.a. riksomfattande nätverk. Men hur ska vi kunna gallra bort överlappningar och förena våra resurser", funderar Hyvärinen. Många lärare konstaterar att de helt enkelt inte har tid att stifta bekantskap med material som andra tagit fram. Kärnfrågan enligt Hyvärinen är till vad lärarna använder sin tid. "Hur ska vi organisera vårt arbete så att vi inte bara knåpar på för oss själva utan även har tid att verkligen arbeta i nätverk på ett sätt som underlättar lärarnas även annars tunga arbetsbörda och förverkligar visioner om nationellt och t.o.m. internationellt samarbete inom virtuell inlärning och undervisning?"

Till början

Vilken är det virtuella universitetets grunduppgift?

"Vilken är det virtuella universitetets grunduppgift? På vad borde verksamhetens tyngdpunkt läggas", frågar Lauri Stigell, utbildningspolitisk sekreterare vid Kuopio universitets studentkår. Enligt Stigell gav den förra strategin ett klart svar på denna fråga: "FVU:s viktigaste uppgift är att producera och tillhandahålla högklassiga och konkurrenskraftiga tjänster, i första hand för medlemsuniversitetens studerande och personal". Jag tycker formuleringen är bra och det är lätt att omfatta denna linje", säger Stigell.Stigell tror att det virtuella universitetet i fortsättningen kommer att reducera de redan nu små kvalitetsskillnaderna mellan universiteten. Men som ännu viktigare ser Stigell det att universitetens undervisningsinnehåll i allt större utsträckning distribueras och kan utnyttjas gemensamt inom universitetsväsendet. "Som det nu är har studenterna vid universiteten i Finland sinsemellan olika utgångsläge. Vid några, i allmänhet de större tvärdisciplinära universiteten har studenterna i praktiken ett obegränsat utbud att välja ur för att bygga upp vetenskapligt intressanta och på arbetsmarknaden relevanta ämneskombinationer. Vid de små universiteten är utbudet av förståeliga skäl betydligt mer begränsat. Via det virtuella universitetet är det möjligt att undanröja begränsningarna flexibelt och utan kostnader för studenterna”, säger Stigell.

"När utbudet vid det egna universitetet inte räcker till kan studenterna bekvämt vända sig till andra universitet med ett annat utbud och där avlägga exempelvis ett approbatur", ser Stigell framtiden för sig. Vilket skulle innebära att kolleger som utexaminerats från större universitet i princip inte skulle ha ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden på grund av sin intressantare ämneskombination. "För att det ska bli möjligt och vanligt att i större omfattning studera på detta sätt måste den administrativa praxisen och nätkurserna vara sådana att de inte kräver oproportionerligt mycket extra arbete jämfört med vanlig undervisning", påminner Stigell. "Det skulle förvåna mig om studieplanerna för samma ämne vid de olika universiteten inte skulle närma sig varandra för att uppnå synergiförmåner så att det åtminstone då och då skulle vara möjligt att avlägga kurser ”i kors", säger Stigell.

"För att man såväl vid de enskilda universiteten som nationellt ska få en så stor nytta som möjligt av nätundervisning måste den bli ett studiesätt som utnyttjas allmänt i stället för kurser - om ock förtjänstfulla sådana - som läggs upp av enskilda lärare. Detta kräver allt mer utbildning, dvs. att ge undervisningspersonalen aktuella kunskaper i IKT och säkra studenternas färdigheter att studera på nätet", påminner Stigell.

Bruket av informations- och kommunikationsteknik ska enligt Stigell dock erbjuda undervisningen mervärde. "Om det ger studenterna önskad omväxling, bra. Om det är en källa till extra motivation för studenterna, bra. Om det möjliggör bättre inlärning, utmärkt", konstaterar Stigell.

"Jag tycker att tanken bakom det virtuella universitetet kan härledas ur samma koncept. För att det virtuella universitetet ska kunna motivera sin existens ska det tillföra något eller det ska utföra något bättre än de fysiska universiteten. Jag tror att vi just nu står inför en situation där vi kan visa att det virtuella universitetet fyller de krav jag här lagt fram. Och när dessa uppfylls legitimerar sig det virtuella universitetet slutligen", bedömer Stigell.

Till början

Centraliserad användaradministration - en grundförutsättning för universitetens gemensamma användning av nättjänster

Universitetens datacentraler har en nyckelroll inom utvecklingen av FVU:s verksamhet och strategi. "De har i uppgift att tillhandahålla universiteten de grundläggande teknikerna och tjänsterna. Detta förutsätter att fungerande infrastrukturer byggs upp, underhålls och utvecklas så att de motsvarar de krav förändringarna i verksamheten ställer. Datacentralernas uppgift är att säkerställa att den informationstekniska helheten fungerar störningsfritt såväl lokalt vid det egna universitetet som på riksnivå", konstaterar Tuomo Myllynen, generalsekreterare för universitetens datacentraler.

"Informationstjänsterna är avsedda för universitetssamfundet och endast i mindre utsträckning för den stora allmänheten. Användarna ska kunna identifieras pålitligt och erbjudas de tjänster som respektive användargrupp behöver. Hit hör som en väsentlig del flexibel mobilitet för lärare och forskare, via nätet och genom att resa till de olika universiteten. Samtliga användare identifieras vid hemuniversitetet och besök vid ett annat universitet är till nytta för hemuniversitetets användarkatalog när det vill bjuda ut tjänster. Det här fungerar inte ännu utan kräver centraliserad användarhantering, arbete och gemensamma avtal om inbördes förtroende vid samtliga universitet", påminner Myllynen när han bedömer FVU:s framtida verksamhet och strategi.

Till början

Informationssökningsportalen Nelli tas i bruk vid universitetsbiblioteken - invigning den 15 september

Den ökande mängden och användningen av elektroniskt material kräver att bibliotekssystemen utvecklas. Hos oss tas nu informationssökningsportalen Nelli i bruk som gör det möjligt att utnyttja alla databaser som ett bibliotek äger och har licens till.Att samla användartjänsterna för datalagren till ett enda ställe är en ypperlig lösning. Vid det engelska universitetet i Loughborough ökade användningen av databaserna sexfaldigt när en informationssökningsportal togs i bruk (Stubbings & Hamblin 2004).

Den nationella informationssökningsportalen Nelli invigs den 15 september. Först tas den i bruk vid universitetsbiblioteken. De allmänna biblioteken, biblioteken vid yrkeshögskolorna samt specialbiblioteken och forskningsinstitutens bibliotek kommer med i systemet senare. Nelli är en tjänst för alla.

Tjänsterna på Nelli

Materialet måste ordnas eftersom universiteten kan ha hundratals databaser i bruk. På Nelli kan materialet ordnas ganska fritt. Alla organisationer kan ordna materialet efter eget gottfinnande: universitet och campus kan ha sina egna disciplinspecifika grupperingar.

Man avstod från en nationell indelning eftersom Nelli används av heterogena grupper. Redan inom universitetsbiblioteken skulle det ha varit svårt att skapa en kategoriseringsmodell som skulle betjäna alla. Samtliga universitetsbibliotek har sitt eget gränssnitt för Nelli där tjänsterna definieras enligt biblioteksanvändarnas behov. Vid behov kan man skräddarsy Nelli för samtliga campus eller varför inte för samtliga fakulteter.

Samtidig sökning och OpenURL

Med samtidig sökning kan man söka i flera databaser på en gång. I stället för att gå igenom databaserna en i taget kan användaren nu hantera tiotals databaser med samtidig sökning.

Att använda informationssökningsportaler är komplicerat eller t.o.m. svårt. I fråga om Nelli har detta lösts genom olika alternativ för samtidig sökning: snabbsökning, utvidgad snabbsökning och riktad sökning. Syftet är att skapa ett så enkelt gränssnitt som möjligt i stil med Google.

På Nelli finns det alltid även en länk till måldatabasens eget sökgränssnitt som användaren kanske sedan tidigare känner bättre till. Man kan börja med att söka samtidigt i ett stort antal databaser och på detta sätt få fram de viktigaste källorna och därefter precisera sökningen genom att flytta till måldatabasens eget sökgränssnitt.

Det mest personliga draget hos informationssökningsportalerna är OpenURL-länkningen. Med OpenURL görs en länk från ett elektroniskt dokument, t.ex. från en referens till originalartikeln. OpenURL gör det möjligt att upprepa sökningen utan ny sökfråga. Informationssökningsportaler fungerar inte utan OpenURL-tillämpningar.

Kunderna kan identifieras på Nelli med LDAP (Lightweight Directory Access Protocol). Tillämpningen kräver att organisationen har en LDAP-kundkatalogstruktur. I skrivande stund har endast ett fåtal universitet en sådan i bruk.

På Nelli kan identifieringen ske även via ett externt identifieringsprogram. IT-cheferna vid de finländska universiteten och högskolorna har flaggat för Shibboleth-autentiseringssystemet som garanterar en säkrare identifiering än LDAP.

Shibboleth är en standardbaserad arkitektur med öppen källkod och har tagits fram inom projektet Internet2/MACE. Den har tagits fram särskilt för användaradministration över organisationsgränser. Shibboleth möjliggör tillgång till alla hemorganisationens tjänster genom en enda inloggning. Användningen förutsätter att hemorganisationens användarhantering och behörighetsregister är i skick.

Förutom att identifieringen med Shibboleth är säker behöver man logga in bara en gång. När man väl loggat in och autentiserats behöver man inte göra det på nytt när man flyttar från en tjänst till en annan eftersom Shibboleth-tekniken kan vidarebefordra denna information.

Shibboleth-tekniken kunde utnyttjas även för behörighetshantering i fråga om elektroniskt material. I stället för IP-adresser kunde användarnas behörighet kontrolleras med hjälp av attribut (organisation och användarens roll). Shibboleth har testats åtminstone av ett par betydande kommersiella aktörer för även förlag har nytta av flexiblare behörighetshantering.

Kompabilitet

Informationssökningsportalen ingår i en mer omfattande teknisk biblioteksinfrastruktur, dvs. Triangel. Triangel består av tre program: informationssökningsportalen Nelli, bibliotekssystemet Linnea och ett dokumentarkiv. Dokumentarkivet som ännu inte fått något namn lämpar sig bra som plattform för olika metadataformat vilket gör att det behövs för framtida bibliotekstjänster. Helheten hålls ihop av standardgränssnitt.

De separata systemen erbjuder goda möjligheter att utveckla nationella bibliotekstjänster. Modulstrukturen och standardgränssnitten gör det flexibelt att uppdatera systemet och lägga till nya delar utan att man behöver byta ut hela Triangeln.

Biblioteksprogrammen måste vara kompatibla även med hemorganisationens tillämpningar - universitetsportalerna och e-inlärningsplattformarna. Man ska smidigt kunna växla till andra system från informationssökningsportalen och tvärtom.

Från e-inlärningsplattformarna ska man enkelt ha åtkomst till olika kursmaterial. Kursens administratör ska förutom läromedlen även kunna definiera informationssökning och annat material i anslutning till ämnet så att studenterna ska kunna tillgodogöra sig läromedlen och få tillgång till lärarens sökningar.

På universitetens portaler bör nätbaserade inlärningsmiljöer, informationssökningstjänster, läromedelstjänster, undervisningstekniska tjänster samt annan information man behöver i studierna vara tillgängliga med en inloggning.

Anvisningar för användningen

Nellis användbarhet garanteras genom att man tar in moduler om hur informationssökningsportalen används i informationskompetensprogram. Undervisningsmodulerna om Nelli görs i samarbete mellan universiteten. De ska kostnadsfritt vara tillgängliga för alla och ska kunna anpassas till den egna organisationen.

Informationskompetens är med fog en nödvändig del av studierna. I arbetslivet sparar goda färdigheter i informationshantering företagens och samfundens resurser. Målet är att inkludera informationskompetens i examenskraven. Vid en del universitet och yrkeshögskolor har man redan lyckats göra detta.

Till Nellis viktigaste egenskaper hör att erbjuda innehåll och tjänster av hög kvalitet. Det virtuella universitetets tjänster och informationssökningstjänsten Nelli utgör tillsammans en fungerande inlärningsmiljö med elektroniska tjänster.

Stubbings, R., and Hamblin, Y. 2004: How to make your e-resources earn their keep. Serials, 17(1), March.

Till början

Statistikcentralen önskar fördjupa sitt samarbete med universiteten

Statistikcentralen önskar fördjupa samarbetet med universiteten inom statistikundervisning och nätbaserade inlärningsmiljöer. Statistikcentralens uppgift är att främja användandet av statistik och utveckla det nationella statistikväsendet samt genom sin sakkunskap sammanställa datamaterial till statistik och informationstjänster för samhällets behov. Undervisningssektorn använder sig aktivt av statistik och är en viktig intressegrupp för Statistikcentralen. Statistik behövs bl.a. för att man ska kunna följa samhällstrender och bedriva forskning.

Under de senaste två åren har Statistikcentralen samarbetat med yrkeshögskolorna i fråga om undervisning i statistikanvändning och nätbaserade läromedel. Önskemålet är ett djupare samarbete också med universiteten. Hittills har Statistikcentralens samarbete med läroanstalterna gällt elektroniska nätbaserade läromedel.

En ny utbildningstjänst ”Verkkokoulu”

Statistikcentralens nya utbildningstjänst ”Verkkokoulu” erbjuder kostnadsfritt läromedel inom statistik. Tjänsten ger mångsidig information inom denna bransch: grundbegreppen inom statistiken blir bekanta och samtidigt klarläggs bakgrunden till statistisk forskning samt olika möjligheter att utnyttja statistiskt material. Här kan man även studera grunderna om statistiskt tänkande, informationskompetens och färdigheter att använda statistiskt material, statistikgrafik samt presentation av statistiska data på karta. Dessutom kan man studera demografi och nationalräkenskaper samt få kunskap om arbetsmarknadsstatistik och index. Tjänsten har en databas med begrepp samt länkar till och tips om annat material inom statistikens område.

Tjänsten finns på adressen www.tilastokeskus.fi/verkkokoulu (på finska).

Förutom denna utbildningstjänst har Statistikcentralen redan under många år ordnat utbildning i statistik för viktiga kund- och intressegrupper.

Ta kontakt så funderar vi tillsammans på hur samarbetet framöver kunde ordnas mellan ert universitet och Statistikcentralen!

Kontaktpersoner:

• Utvecklingschef Reija Heleniusreija.helenius@tilastokeskus.fi tfn 09-1734 3677 
• Projektchef Heli Haapkyläheli.haapkyla@tilastokeskus.fi   tfn 09-1734 3503

Till början

Publikationer

Strategier för informations- och kommunikationsteknik i undervisningen vid universiteten

I publikationen presenteras och analyseras det material som inkommit i strategibanken på FVU:s strategitjänstsidor. Rapporten behandlar materialet per universitet och strävar på detta sätt efter att skapa en bild av IKT-strategierna i sin helhet och av deras innehåll.

Rapporten kan användas som stöd för universitetens egna strategiprocesser, särskilt när man letar efter jämförelseobjekt bland erfarenheter och strategipraxis vid andra universitet. Dessutom har den fungerat som ett PM i bakgrunden när strategin för Finlands virtuella universitet för åren 2005-2010 har utarbetats.

Rapporten kan även annars utnyttjas som ett redskap vid den strategiska planeringen vid universiteten. Att granska strategier parallellt har ingen lång tradition inom det finländska universitetsväsendet. Genom jämförbarheten i rapporten och spridningen av nätverkskulturen fås synergier för utvecklingen av universitetens strategiska tänkande. Med rapporten vill man även få synpunkter på hur en jämförande approach upplevs av universiteten.

Publikationen (pdf)

Urvalskriterier för undervisningsteknologi vid Finlands virtuella universitet

Till Finlands virtuella universitets centrala uppgifter hör att utveckla bruket av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Men innan det är möjligt att stöda denna utveckling måste ställning tas till själva tekniken. Särskilt programmen för undervisningsplattformar väcker ständig diskussion om hur processerna för att hantera innehåll, funktioner och kvalitet ska sammanknytas för att forma en fungerande helhet. Diskussionen har försvårats genom bristen på gemensamma kriterier: samma fenomen har bedömts under många olika namn och många väsentliga frågor har lämnats utanför diskussionen.

Definitionsarbetet med utvärderings- och jämförelsekriterier för teknik för undervisningsplattformar påbörjades 2002 och kriterierna var klara i april 2003. Rapporten innehåller resultaten från definitionsprojektet.

Publikationen (pdf)

Föreläsning på nätet? Nätbaserade föreläsningar - grunder, drag och pedagogik

Centralen för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet har nyss gett ut en publikation som belyser de erfarenheter som fåtts under ett projekt om nätbaserade föreläsningar vid Helsingfors universitet. Projektets syfte har varit att klarlägga och definiera en nätbaserad föreläsning. Rapporten presenterar funderingar och tankar om vad man menar med en nätföreläsning och hur begreppet kan förstås.

Arbetsgruppen som skrev rapporten bestod av Heikki Kynäslahti, Raimo Parikka, Kalle Romanov och Kari Tuononen, som alla är erfarna pedagoger inom nätbaserad undervisning. Herrarna har under 2003 varit med om att utveckla och pilottesta pedagogiska tillämpningar för nätföreläsningar. Förutom syftet med att klarlägga och definiera har man även strävat efter att de tillämpningar som tagits fram inom projektet ska kunna spridas och utnyttjas inom den nätbaserade undervisningen vid Helsingfors universitets alla fakulteter.

I rapporten konstaterar skribenterna att det inte är ändamålsenligt att planera och genomföra en nätföreläsning för en enstaka gång utan att upprepning är en väsentlig egenskap i fråga om nätföreläsningar. Dessutom säger de att även en tekniskt och pedagogiskt enkel nätföreläsning kan vara givande och ändamålsenlig och att tillgängligheten till nätbaserade föreläsningar fortfarande kan utgöra ett problem som måste beaktas när materialdistributionen ordnas. Arbetsgruppen har på basis av erfarenheterna från projektet beslutat rekommendera att en stödd produktion av nätbaserade föreläsningar ska startas på campusnivå vid Helsingfors universitet. Samtidigt borde beslut om centraliserade utbildnings- och stödtjänster på universitetsnivå både i fråga om pedagogik och teknik fattas.

Rapporten och närmare information fås på Helsingfors universitets webbplats (på finska).

Till början