Framsida > FVU info > 2004 > FVU-info Oktober 2004

FVU-info Oktober 2004

I detta nummer:

Aktuellt

En guide om riksomfattande flexibel studierätt - webbtjänsten JOOPAS har öppnat | Webbtjänsten JOOPAS om flexibel studierätt har öppnats på adressen www.joopas.fi. Tjänsten öppnas på svenska i oktober.

Förslaget till strategi för Finlands virtuella universitet 2005-2010 på remiss | Strategiutkastet har uppgjorts för åren 2005-2010. Universitetens och intressegruppernas ställningstaganden inväntas före den 8 oktober. Utifrån dessa utlåtanden görs sedan nödvändiga preciseringar och förändringar. En reviderad version sänds till universiteten och intressenterna för granskning 22.10-1.11.2004.

Elektroniska tjänster temat på de studieadministrativa dagarna i Åbo | Högskolornas studieadministrativa dagar arrangerades i Åbo den 7-8 oktober. Under dagarna hade den studieadministrativa personalen på högskolorna möjlighet att träffa varandra samt uppdatera sina kunskaper med aktuell information om den personliga studieplanen HOPS, kvalitetsarbetet inom studieadministrationen, elektronisk hantering av ärenden inom universitetsförvaltningen, studieregistrens offentlighet, projektet med en elektronisk studieguide etc.

Träff för FVU-kontaktpersonerna den 26 oktober på Dipoli | Anmälningar senast den 15 oktober.

Problembaserad inlärning på nätet - kostnadsfri utbildning för personal inom skolväsendet i oktober-december | Vid Tammerfors sommaruniversitet börjar i oktober en för deltagarna kostnadsfri fortbildningskurs om problembaserad inlärning på nätet (3 sv). Kursen finansieras av undervisningsstyrelsen. Ansökningstiden utgick den 11 oktober.

Utbildningsteknologi presenterades den 7-8 oktober på Uleåborgs universitet | Evenemanget anordnades av serviceenheten för utbildning och forskning vid Uleåborgs universitet. Temat på evenemanget var informationssystem och övergripande utveckling av utbildningen.

Högskolornas IT-dagar den 2-3 november i Villmanstrand | Årets IT-dagar för högskolorna arrangeras i Villmanstrand och går under namnet Willi-IT.

 Peda-forums 10-årsjubileumsseminarium den 10 november i Kuusamo  | För att uppmärksamma utvecklingsverksamheten kring universitetspedagogik anordnar Peda-forum och utvecklingsenheten för undervisning vid Uleåborgs universitet ett tre dagars riksomfattande seminarium i november i Kuusamo.

Seminarium om pedagogiska nätverk den 24-25 november i Åbo | Teamet för utveckling av flerformsundervisning (MOMU) vid fortbildningscentralen vid Åbo universitet anordnar i november ett seminarium i syfte att skapa ett gemensamt forum för alla som är intresserade av nätbaserad inlärning. Seminariet fokuserar på att ta fram pedagogiska lösningar för nätverk. Anmälningar senast den 22 oktober.

MINDTREK-vecka den 5-12 november i Tammerfors | Informationssamhällets och de digitala mediernas aktörer samlas redan för sjätte gång i Tammerfors för att fira vinnarna i MINDTREK-tävlingen och skapa nätverk för att stärka respektive branscher.

E-learning-konferens den 2-3 november i Helsingfors | Konferensen om e-lärande som arrangeras av Kontakti.net är ett riksomfattande evenemang och det tredje i ordningen. Konferensen samlar årligen experter från företagssektorn och toppforskare i branschen. På konferensen närmar man sig kompetensen och kompetensutvecklingen inom organisationer ur många olika och annorlunda synvinklar.

Kärnfrågan inom det europeiska området för högre utbildning är kvalitetssäkring

Kvaliteten på högskoleutbildningen har visat sig bli en kärnfråga för det europeiska området för högre utbildning och den omfattande mobilitet som där eftersträvas. Det behövs metoder för en tillräcklig kollegial utvärdering av kvalitetssystemen. Utvecklings- och dokumenteringsarbete som ansluter till kvalitetssäkringen pågår som bäst på såväl lokalt plan vid universiteten och högskolorna som på nationellt och europeiskt plan.

Enligt autonomiprincipen som gäller för universitet och högskolor ligger huvudansvaret för att säkra kvaliteten på högskoleutbildningen på respektive universitet och högskola. Ramen har dock getts av de europeiska undervisningsministrarna vid uppföljningsmötet i Berlin. Enligt dessa ska de nationella kvalitetssäkringssystemen 2005 omfatta:

  • 1. ansvarsfördelning mellan respektive organ och institutioner
  • 2. utvärdering av utbildningsprogrammen och högskolorna som omfattar såväl intern som extern utvärdering samt studenternas medverkan och publicering av resultaten
  • 3. ackrediterings-, certifierings- eller motsvarande system
  • 4. medverkan i verksamhet, samarbete och nätverk på internationell nivå.

På europeisk nivå har ministrarna gett nätverket ENQA (European Network for Quality Assurance in Higher Education) ansvaret för kvalitetssäkringen. ENQA är ett samarbetsorgan för enheter specialiserade på utvärdering av standarder, metoder och regelverk. ENQA väntas utarbeta minimikriterierna för de nationella kvalitetssäkringssystemen. Resultatet rapporteras på ministermötet i Bergen i maj 2005. Beredningsarbetet sker i nära samarbete mellan universiteten, högskolorna och studentorganisationernas europeiska samarbetsorgan  EUA (European University Association), EURASHE (The European Association of Institutions in Higher Education) och ESIB (The National Unions of Students In Europe).

Behöver nätbaserad undervisning egna kvalitetskriterier?

Den universitets- och högskolepersonal som är med i kvalitetsarbetet frågar sig nu om den nätbaserade undervisningen och de läromedel som förmedlas via nätet borde granskas särskilt. Frågan behandlas bl.a. inom ramen för projektet VOPLA, ett samprojekt mellan tre universitet i syfte att stödja och främja kvalitetskontrollen av nätundervisningen och inlärningen. I detta projekt granskas kvalitetskontrollen i fråga om nätundervisning ur tre synvinklar:

  • kvaliteten på undervisning och inlärning (Helsingfors universitet)
  • stödtjänsternas kvalitet (Kuopio universitet)
  • kvaliteten på nätbaserade läromedel (Villmanstrands tekniska universitet)

Ett mål är bl.a. att planera och genomföra en kvalitetstjänst för nätbaserad undervisning på FVU:s portal.

Även undervisningsministeriet har lyft fram kvalitetsfrågorna i informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning 2004-2006. Programmet ger såväl FVU som den virtuella yrkeshögskolan två tydliga uppgifter i anslutning till kvaliteten:

  • under 2004 ska utvecklingsenheterna uppgöra kvalitetskriterier för sådant material som läggs ut på respektive portal och
  • under 2005 ska högskolorna ta fram kvalitetssäkringsmetoder för läromedel som sammanställs i nätverken mellan högskolorna

Uppgiften dryftas som bäst av utvecklingsenheterna på FVU och den virtuella yrkeshögskolan, separat och tillsammans.

Till början

Projektet e-Quality - en europeisk dimension på kvaliteten hos nätbaserad undervisning

I Bolognaprocessen poängteras främjandet av studentmobiliteten. Här spelar undervisning som drar nytta av informationsnätverk en viktig roll. Vid de finländska universiteten ingår nätbaserad undervisning i utbildningen för examen varför det även är viktigt att säkra dess kvalitet. Målet är alltid, oberoende av undervisningsform, att de studerande ska lära sig. Men både för lärare och studerande för utnyttjandet av informationsteknik med sig mycket nytt som också har inverkan på undervisningens kvalitet. Med avstamp i detta startades projektet e-Quality i oktober 2003 inom ramen för EU:s Sokrates/Minerva-program.

Genom programmet e-Quality strävar man efter att ge information om kvaliteten på distansundervisning och öppen undervisning i det mångkulturella Europa. I projektet medverkar förutom Tammerfors universitet även representanter från Frankrike, Spanien, Polen och Schweiz.

Projektets mål är att

  • göra en jämförande analys av kvaliteten på distansundervisning och öppen undervisning och utvärderingen av kvalitet i deltagarländerna
  • skapa en kvalitetsprocessmall för distansundervisningen och den öppna undervisningen med beaktande av de kulturella särdragen
  • skapa en metodologisk referensram
  • ta fram dokument och verktyg för kvalitetsarbetet.
Inom projektet granskas undervisning som bygger på informations- och kommunikationsteknik som en del av en större helhet. Det är därför viktigt att definiera både delområdena inom såväl hela utbildningen som ett enstaka inlärningstillfälle samt de hithörande stödsystemen och aktörernas roll.

Suvi Junes ...

För att definiera och åskådliggöra de faktorer som inverkar på kvaliteten använder man sig av studiebanan (student's lifecycle). Med studiebana förstår man studentens studier allt från början till dess han eller hon avlägger examen, varvid hela organisationsstrukturen, som t.ex. fungerande infrastruktur och stödsystem, har inverkan på kvaliteten.

Förutom den organisatoriska synvinkeln gäller granskningen även de enskilda inlärningstillfällena (learning event)  på studiebanan, vilka är själva kärnan i undervisningen och inlärningen. Med inlärningstillfälle avses ett tillfälle i enlighet med undervisningsplanens syften, som t.ex. en studieperiod eller ett enstaka tillfälle under studieperioden såsom en nätbaserad föreläsning, ett seminariearbete, inläsning av läromaterial samt att ge och lämna tillbaka uppgifter.

De tre centrala elementen för ett inlärningstillfälle är undervisningsstrategierna och metoderna, interaktionen och stödet för inlärningen samt läromedlen. Förutom dessa inverkar stödsystemen, som t.ex. administrativa system, tekniska system och informationssystem, på inlärningstillfällets kvalitet särskilt i fråga om nätbaserad undervisning. Förutom läraren och studenten finns det många andra som är med om att bygga upp studiebanan. Alla dessa har ett gemensamt ansvar för kvaliteten och att helheten blir lyckad.

och Merja Snellman presenterar e-Quality på  

Projektet e-Quality pågår till 2006 och i takt med att det framskrider strävar man efter att öka förståelsen för olika länders sätt att utvärdera kvalitet samt skapa en grund för europeiskt kvalitetsarbete.

Inom ramen för projektet arrangeras ett internationellt seminarium - Quality in eLearing - den 17 december i Tammerfors. Seminarieprogrammet kommer att läggas ut på projektets webbplats inom kort.

Suvi Junes och Merja Snellman, Tammerfors universitet

Närmare information  på projektets webbplats.

e-Quality-arbetsgruppen vid Tammerfors universitet:

Till början

Svenska Nätuniversitetet definierar kvalitetskriterier

I Sverige precis som i Finland ligger ansvaret för nätundervisningens kvalitet på universiteten och högskolorna själva. FVU:s svenska systerorganisation, 

Kvalitetsarbetet i fråga om nätbaserad undervisning startade i Sverige på riksnivå hösten 2002 på initiativ av Nätuniversitetet. Nästa vår publicerades rapporten "Kvalitet i IT-stödd distansutbildning, en rapport från arbetsgruppen för kvalitetskriterier". I rapporten läggs en rad kvalitetskriterier för nätundervisningen fram ur olika perspektiv såsom organisatoriska förutsättningar, genomförandeprocessen samt resultat och uppföljning.

Arbetet under knappa två år visade sig dock vara otillräckligt och i februari 2004 inleddes fortsatt arbete inom ramen för projektet. Resultaten förväntas vara tillgängliga nästa vår.

Till början

Ett internationellt projekt för att utveckla nätbaserad historieundervisning koordineras av Åbo universitet

Vid historiska institutionen vid Åbo universitet startade den 1 september ett betydande utvecklings- och utvärderingsprojekt, EHLEE (eHistory Learning Environment and Evaluation), om nätbaserad historieundervisning. Projektet kommer att pågå till den 30 april 2006. Projektet finansieras av Europeiska kommissionen och är en del av eLearning-initiativet. eHLEE är det enda projektet om ämnet historia inom initiativet eLearning.

I eHLEE ingår vid sidan av historiska institutionen vid Åbo universitet sju andra partner: de historiska institutionerna vid Uppsala universitet, Hannovers universitet, Bolognas universitet, Pisas universitet och Alcalás universitet samt det engelska förlaget Primrose Publishing och det riksomfattande nätundervisningsprojektet i historia.

eHLEE strävar efter att samla in information och utvärdera de europeiska universitetens nätbaserade undervisning i historia samt utveckla den och göra den känd i hela Europa.

Hösten 2005 arrangeras en gemensam nätkurs för partneruniversiteten, "Culture and identities in European history: Construction, distraction and integration." Kursen startar i början av oktober 2005 och pågår till slutet av januari 2006. På kursen prövas metoder för nätstödd historieundervisning som funnits fungera i praktiken. På det här sättet klarläggs med hjälp av både teori och praktik hur man kan undervisa historia på bästa möjliga sätt.

Inom projektet kan man rent praktiskt prova på de möjligheter ett europeiskt samarbete ger i historieundervisningen. Den gemensamma kursen är även ett test av jämförbarheten hos undervisningsplanerna enligt Bolognaprocessen. Nätbaserad undervisning erbjuder möjlighet till virtuell studentmobilitet som är det man eftersträvar inom det europeiska området för högre undervisning.

eHLEE samarbetar med de historiska institutionernas tematiska nätverk CLIOHnet inom Sokrates-nätverket. Medlemsuniversiteten inom CLIOHnet är projektets viktigaste kollegiala grupp för feedback och informationsspridning om nätbaserad historieundervisning.

I Finland har man redan under flera år varit engagerad i att utveckla nätundervisningen på universitetsnivå. Historiska institutionen vid Åbo universitet har förutom eHLEE redan tidigare erfarenheter av nätbaserad undervisning eftersom den koordinerar den riksomfattande nätundervisningen inom ramen för FVU.

Närmare information  på projektets webbplats

Till början

Utbildning av experter på undervisningsteknologi vid Joensuu universitet som internationellt samarbete

Utbildningen av experter inom undervisningsteknologi startar i form av internationellt samarbete vid Joensuu universitet. Datavetenskapliga institutionens och pedagogiska institutionens gemensamma fortbildningsprogram har som syfte att förutom att erbjuda postgraduala examina i fortsättningen även skräddarsy fortbildning för nyckelpersoner som sysslar med utveckling i företag.

Närmare information om programmet och den förestående antagningen av studerande finns  på projektets webbplats.

Till början

Nätverket IT-Peda koordinerar utbildningssamarbete om videoteknik i undervisningen

Nätverket IT-Peda och IT-centret för vetenskap CSC arrangerade i maj 2004 ett 

I samarbetsnätverket ingår redan över tjugo universitet, högskolor och yrkeshögskolor. På ett möte i juni tog man fram en preliminär mall som läroanstalterna kan utnyttja när de planerar och genomför undervisning. I utbildningen enligt kursmallen går man igenom videoteknologins olika delområden, med särskild vikt på utnyttjandet av videoteknik i undervisningen. Utbildningen ordnas första gången på våren 2005. De för alla gemensamma föreläsningarna hålls i mars och april 2005.

Kursplanen och promemoriorna från mötena finns tillgängliga på  IT-Pedas webbplats.

Intresserade kan anmäla sig till utbildningssamarbetet hos IT-Pedas koordinator Kati Koivu, kkoivu@uta.fi. Kati ger även gärna närmare information om utbildningssamarbetet.

Till början

Elektronisk ansökan till JOO-studier och automatisk överföring av studieprestationer pilottestas inom studentmobilitetsprojektet LiTu

Webbtjänsten JOOPAS som öppnades i september är den första fasen inom de elektroniska stödsystemen för flexibel studierätt. I följande fas kommer JOO-ansökan att genomföras elektroniskt utan pappersblanketter och därefter står den automatiska överföringen av studenternas prestationsuppgifter mellan universitetens administrativa system i tur. En pilottestning av den elektroniska ansökningsprocessen och överföringen av studieprestationer sker inom ramen för LiTU-projektet, som drogs igång i början av 2004.

LiTu är ett projekt som koordineras av Helsingfors universitet och finansieras av undervisningsministeriet som ett projekt inom det virtuella universitetet. För att genomföra LiTu-systemet har man utsett två leverantörer. Solenovo Oy är leverantör med huvudansvar och CSC Tieteellinen Laskenta Oy ställer sin expertis till projektets förfogande särskilt vad gäller användarhanteringen och gränssnitten JOOPAS-LiTu. Projektet är en förlängning av det definitionsprojekt till stöd för hanteringen av studentmobiliteten (på finska) som genomfördes i samråd mellan konsortiet Oodi och FVU åren 2002-2003.

I den första fasen pilottestas den elektroniska ansökningsprocessen

Datasystemet LiTu genomförs i två faser. I den första fasen på våren 2005 pilottestas den elektroniska processen för att ansöka till JOO-studier. Testet omfattar studerandes ansökan samt hemuniversitetets förordande och måluniversitetets godkännande. Helsingfors universitet, Helsingfors handelshögskola och Tekniska högskolan, som alla använder studieadministrationssystemet Oodi, är med i pilottestet. Dessutom deltar Tammerfors universitet som representant för de universitet som inte använder sig av Oodi. För användarautentiseringen utnyttjas Shibboleth-identifiering ur universitetens egna användaruppgifter.

På basis av de erfarenheter pilotfasen LiTu1 ger görs nödvändiga ändringar i systemet innan det tas i mer omfattande bruk. I det skedet har man även hunnit få rikligt med erfarenheter av användningen av webbtjänsten JOOPAS samt den gemensamma JOO-ansökningsblanketten, som har använts vid universiteten allt sedan september 2004. Det är möjligt att man uppmuntrad av det goda utfallet av pilotfasen LiTu1 erbjuder även andra universitet än pilotuniversiteten systemet redan innan den andra fasen är klar. Ett villkor för detta är universitetens tidtabell för Shibboleth-beredskap.

I den andra fasen pilottestas elektronisk överföring av studieprestationer

I den andra fasen av LiTu genomförs den elektroniska överföringen av studieprestationerna mellan universiteten. Uppgifterna i LiTu-datasystemet kan användas även vid fakturering av JOO-studier. Definieringen, planeringen och genomförandet av den andra fasen avses inledas omedelbart efter att LiTu1 har pilottestats. En del av planerna är aktuella redan under LiTU1-fasen. Under LiTu2-fasen växer behovet av samarbete med planerarna av det studieadministrativa systemet Oodi. Enligt planerna idag är hela LiTu-projektet klart för pilottestning under 2006.

Målet är ett riksomfattande system - seminarium hålls i december

Inom LiTu-projektet försöker man hitta lösningar som gör det möjligt att genomföra en riksomfattande överföring av JOO-studieinformationen. Målet är ett system där de universitetsöverskridande studierna fungerar smidigare och mer omfattande än nu och som stöder riksomfattande hantering av studentmobiliteten vid universiteten. Om detta anordnas ett seminarium vid Helsingfors universitet i december. LiTu-projektet presenterades även på de  studieadministrativa dagarna den 8 oktober.

Chef för LiTu-projektet: Raija Halonen, Uleåborgs universitet

LiTu-projektgruppen:

  • Katja Huotari, Tekniska högskolan
  • Hely Lahtinen, FVU:s utvecklingsenhet
  • Teemu Lukkari, Helsingfors handelshögskolan
  • Maikki Naarala, Helsingors universitet
  • Irja Satri, Tammerfors universitet

Ledningsgruppen för LiTu:

  • Ari Heiskanen, Uleåborgs universitet
  • Marja Kylämä, undervisningsministeriet
  • Anneli Lappalainen, Tekniska högskolan
  • Julian Lindberg, FVU:s utvecklingsenhet
  • Mikko Markkola, Tammerfors universitet
  • Päivi Pakkanen, Helsingfors universitet, ordförande
  • Margareta Soismaa, Helsingfors handelshögskola

Dessutom har projektet en supportgrupp för kvalitet som består av Riitta Hekkala, Kai Lindberg och Olavi Lotvonen från Uleåborgs universitet.

Till början

OSKAR kartlägger kunskaper och färdigheter i informations- och kommunikationsteknik

 - ett kartläggningsverktyg för lärare och utbildningsplanerare - har lagts ut på FVU:s portal. Med OSKAR:s hjälp kan lärare på ett mångsidigt sätt utvärdera sina färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisning och digital innehållsproduktion.

Förutom detta utvärderingsverktyg innehåller OSKAR organisationens kurskalender ur vilken systemet kan rekommendera personen i fråga en lämplig utbildning. Vid behov ger OSKAR information om hela organisationens kompetensnivå.

OSKAR har tagits fram till hjälp för lärare samt personal- och andra utbildningsplanerare. Kunskaperna i informations- och kommunikationsteknik samt innehållsproduktion kartläggs mångsidigt med databasbaserade frågeformulär. Användaren kan fördjupa sig i kompetenskartläggningen enligt delområden, som t.ex. i bildbehandling, programmering eller attityder. Frågorna är detaljerade och praktiskt inriktade. Det går också att lägga till frågor.

Utifrån svaren tar OSKAR fram en kompetensprofil för personen i fråga. På basis av svaren rekommenderar systemet även lämplig fortbildning ur befintligt utbildningsutbud.

Med hjälp av OSKAR kan man kartlägga hela organisationens kompetens, eller varför inte de riksomfattande målgruppernas. OSKAR utnyttjar de enskilda mätningarna för att sammanställa ett statistiskt jämförbart resultat som ger information om organisationens utbildningsbehov. Samtidigt hittas även de personer inom organisationen som kan utbilda eller ge den övriga personalen kollegial hjälp.

OSKAR har producerats inom IT-Peda-nätverket. För innehållsproduktionen svarar lärcentret vid Kuopio universitet, centret för undervisningsteknologi vid Tammerfors universitet och hypermedielaboratoriet vid institutet för digitala medier vid Tammerfors tekniska universitet som även svarar för det tekniska genomförandet.

Projektet OSKAR:s webbplats (på finska)

Närmare information: Specialforskare Kirsi Silius, hypermedielaboratoriet/DMI/Tammerfors universitet, tfn 040 835 4619

Till början

Verktyget "Softaräätäli" till hjälp för att kartlägga behovet av teknik i undervisningen

På FVU:s portal finns nu ett verktyg 

Verktyget "Softaräätäli" består av en frågematris, som ställer frågor om

  • uppgörandet av kursen
  • hanteringen av undervisningsinnehållet
  • stödet och handledningen för inlärningsprocessen
  • uppgifter och utvärdering
  • tekniska lösningar i fråga om interaktion och kommunikation samt
  • användarstöd.

Kriteriernas vikt utvärderas på skalan onödig(/neutral)-nödvändig-oumbärlig. Utifrån svaren skrivs en "behovsprofil" ut åt användaren med en undervisningsplattform som stöder den egna innehållsplanen. Med utgång i denna profil kan lärarna eller IKT-stödorganisationerna planera och dimensionera användningen av de IKT-stödtjänster för produktion och undervisning som följer av valet.

Verktyget bygger på ett definitionsprojekt av FVU i vilket processen för val av undervisningsteknik modellerades, kriterierna för utvärdering och val av teknik producerades samt en övergripande teknisk jämförelse av de undervisningsplattformprogram som används vid universiteten genomfördes. Närmare information finns i publikationen om  urvalskriterierna för undervisningsteknik inom Finlands virtuella universitet (pdf på finska).

En annan tjänst som drar nytta av utvärderingskriterierna är ett verktyg för val av undervisningsteknik som färdigställs 2005. Den nya tjänsten är en provversion som bygger på Excel och finns på adressen www.vy.fi/softa/valintatyokalu.xls (på finska).

Till början