FVU-info November 2004
I detta nummer:
- EDEN 2005 årskonferens på Dipoli i Esbo - FVU huvudsamarbetspartner
- Eesti e-Ülikool - Estlands nätuniversitet bygger samarbete mellan högskolorna
- Samarbete ger styrka också för inlärningsplattformar
- FVU:s strategi diskuteras vidare vid konsortiets höstmöte den 17 november
- Nationell studieplansrekommendation för informationskompetens
- Publikationer
Aktuellt
Workshop om elektronisk undervisningsinformation i Tammerfors den 9 november | Workshopen gör en slutvärdering av definitionerna på undervisningsinformation enligt examen, studiehelhet och studieperiod innan dokumentet skickas till universiteten för utlåtande. Dessutom behandlas en ny version av definitionen på kursinformation. Anmälningar senast den 8 november.
Peda-forums 10-årsjubileumsseminarium den 10 november i Kuusamo | För att uppmärksamma utvecklingsverksamheten kring universitetspedagogik anordnar Peda-forum och utvecklingsenheten för undervisning vid Uleåborgs universitet ett tre dagars riksomfattande seminarium i november i Kuusamo.
Seminarium om upphovsrätt inom nätundervisning den 19 november | Klustret för e-inlärning i Tammerfors arrangerar ett seminarium om upphovsrätt inom nätundervisning den 19 november vid Tammerfors universitet. Seminariet är avsett för lärare och annan personal vid läroinrättningarna. Anmälningar senast 12 november.
Seminarium om pedagogiska nätverk i Åbo den 24-25 november | Teamet för utveckling av flerformsundervisning (MOMU) vid fortbildningscentralen vid Åbo universitet anordnar i november ett seminarium i syfte att skapa ett gemensamt forum för alla som är intresserade av nätbaserad inlärning. Seminariet fokuserar på att ta fram pedagogiska lösningar för nätverk.
Mindtrek-vecka i Tammerfors den 5-12 november | Informationssamhällets och de digitala mediernas aktörer samlas redan för sjätte gången i Tammerfors för att fira vinnarna i MINDTREK-tävlingen och skapa nätverk för att stärka respektive branscher.
Seminarium om JOO-samarbetet och elektroniska tjänster den 16 december i Helsingfors | Dagens syfte är att göra en lägesrapport över produktionen av tjänster inom mobilitetsstödprojektet och stödja systemets införande vid universiteten. Seminariet arrangeras av projektet Liikkuvuuden tuki (LiTu) och FVU.
VVYOP'05 den 22-23 mars 2005 | De tredje nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP'05 arrangeras den 22-23 mars 2005 vid TKK Dipoli i Esbo. Närmare information och anmälningar i slutet av februari.
Konferens on interaktiv teknik i utbildningen i april 2005 - Call for papers | En konferens om interaktiv teknik i utbildningen arrangeras den 21-22 april 2005 på Hotell Aulanko i Tavastehus. Förslag till presentationer lämnas senast den 15 mars.
Seminarium Quality in e-learning: European and Finnish Perspectives den 17 december i Tammerfors | Vid Tammerfors universitet arrangeras ett kostnadsfritt seminarium den 17 december med målsättningen att reflektera över kvalitetsfrågor inom nätundervisning på högskolenivå. Seminariet behandlar kvalitetsfrågor ur olika aktörers synvinkel såväl i ett finländskt som ett mer omfattande europeiskt perspektiv. Anmälningar senast den 8 december.
Seminarium om öppna publikationsarkiv den 14 januari i Esbo | Seminariets tema handlar om öppna publikations- och forskningsregister som tack vare sin öppenhet kunde betjäna såväl universitets-, högskole- och forskningssamfundet som en bredare allmänhet.
EDEN 2005 årskonferens på Dipoli i Esbo - FVU huvudsamarbetspartner
European Distance and E-Learning Network (EDEN) arrangerar sin årliga internationella konferens inom e-inlärning vid TKK Dipoli i Esbo den 20-23 juni 2005. TKK Dipoli och FVU är konferensens huvudsamarbetspartner.
FVU representeras i programkommittén av ledningsgruppmedlemmarna och professorerna Erno Lehtinen och Hannele Niemi. Kommunikationschef Eija Ristimäki är FVU:s representant i den lokala arrangörskommittén.
Call for Papers publiceras inom kort på EDENs webbplats.
The European Distance and E-Learning Network (EDEN) är ett nätverk grundat 1991 som arbetar för öppen, flexibel distans- och e-inlärning. Nätverket har 130 medlemsorganisationer. Finländska medlemmar är Utvecklingsenheten för FVU, TKK Dipoli, Helsingfors öppna universitet och Åbo universitet. Dessutom har EDEN 650 personmedlemmar. Nätverkets viktigaste verksamhetsformer är publikationsverksamheten och den årliga konferensen. I fjol arrangerades konferensen i Budapest och i den deltog 450 experter inom området.
EDEN stöder också publiceringen av webbtidningen European Journal of Open and Distance Learning (EURODL).
Eesti e-Ülikool - Estlands nätuniversitet bygger samarbete mellan högskolorna
Högskolefältet i Estland utvecklar allt flexiblare sätt att producera examensutbildning och fortbildning. I framtiden får högskolorna allt fler vuxenstuderande för fortbildning och omskolning samtidigt som andelen nya studenter minskar. För att fylla det vakuum som uppstår i denna situation grundades Estlands nätuniversitet för ett år sedan. Det är ett högskolekonsortium med målsättningen att starta och underlätta samarbetet mellan universiteten när det gäller att genomföra nätbaserade studier enligt principerna för livslångt lärande.
Estlands nätuniversitet grundades den 21 februari 2003, och det fungerar som en projektorganisation under Estlands informationsteknologiska stiftelse. Konsortiets stiftande medlemmar är:
- Estlands undervisnings- och forskningsministerium
- Estlands informationsteknologiska stiftelse
- Universitetet i Tartu
- Tallinns tekniska universitet
- Tallinns pedagogiska universitet
- Estlands lantbruksuniversitet
- Estlands handelshögskola
- Estlands informationsteknologiska högskola
Associerade medlemmar är:
- Akadeemia Nord
- Audentes-universitetet
Ene Tammeoru är chef för Estlands nätuniversitet. Bild: Jüri Lõssenko
Konsortiets medlemmar betalar en årlig medlemsavgift. Medlemsavgiften består av två delar: en fast avgift samt en proportionerlig avgift. Den fasta avgiften fastslås årligen av nätuniversitetets styrelse. Den proportionerliga avgiften beräknas enligt en koefficient där medlemsuniversitetens heltidsstuderande får koefficienten 1, medan distans-, kvälls- och deltidsstuderande får koefficienten 0,75. Medlemsavgifterna utgör 5 procent av Estlands nätuniversitets budget, och de är avsedda att täcka de administrativa utgifterna. Medlemsavgiften ökar konsortiemedlemmarnas engagemang och vilja att för egen del arbeta för kontinuiteten inom Estlands nätuniversitet.
Verksamheten vid Estlands nätuniversitet sköts (i början av 2004) av tre personer som är anställda av Estlands informationsteknologiska stiftelse och universitetens gemensamma arbetsgrupper. Verksamheten leds av nätuniversitetets styrelse. Estlands nätuniversitet startar och koordinerar samarbetet mellan universiteten avsett för högskolorna, lärarna, studerandena och andra inlärare.
Högskoleundervisning och nätstudier
Det finns över 60 000 studerande i Estland och av dessa studerar över 40 000 vid konsortiets medlemsuniversitet. Cirka 25 procent av de studerande är vuxenstuderande (distans- och deltidsstuderande), som utöver studierna bland annat arbetar. Också en stor del av de heltidsstuderande jobbar. Utöver dessa studerande deltar tiotusentals personer (uppskattningsvis 30-40 000) i universitetens fortbildning. Antalet studerande som deltar i fortbildning förutspås öka i framtiden, när livslångt lärande blir allt viktigare och antalet gymnasiestuderande samtidigt minskar.
Vid de estniska universiteten är för närvarande cirka 0-5 procent av alla kurser nätbaserade. Vanligen används nätbaserade element vid sidan av traditionella metoder. Det är bara ett fåtal entusiaster som arbetar aktivt med nätundervisning. Nätuniversitetets mål är att öka andelen av nätbaserade kurser, moduler och undervisningsprogram så att man skulle få till stånd en "kritisk massa" av kurser som avläggs via internet. Det är naturligtvis också väsentligt att öka antalet lärare som deltar i nätundervisningen.
Ett år är en relativt kort tid, men man har redan åstadkommit rätt så mycket. Verksamheten vid Estlands nätuniversitet är riktad särskilt till studerande i arbetslivet, sådana som bor utanför universitetsstäderna samt handikappade. Syftet är att universitetsstudierna ska vara lättare tillgängliga och mer flexibla än tidigare. Många verksamhetsformer är också avsedda att förbättra studiemöjligheterna för alla studerande. En flexiblare studiegång underlättar också planeringen av lärarnas tidtabeller och eliminerar upprepningen av samma arbete för olika målgrupper (t.ex. när- och distansstuderande) och på olika platser (vid olika universitet eller olika enheter vid samma universitet).
På så sätt blir de bästa nätkurserna, som förhoppningsvis produceras i samarbete mellan olika universitet, tillgängliga för en bredare målgrupp. Detta förbättrar såväl undervisningens kvalitet som de ekonomiska aspekterna. Det senare är en viktig synpunkt med tanke på att det estniska språkområdet är så litet.
Verksamheten vid Estlands nätuniversitet kan indelas i fem områden:
- Utbildning av och stöd åt universitetens personal
- Utveckling av nätundervisningens innehåll
- Utveckling av infrastrukturen
- Samarbete mellan universiteten
- Utveckling av och information om Estlands nätuniversitet
Utbildning av och stöd åt universitetens personal
Utbildning
Ett viktigt insatsområde är att utbilda personalen och erbjuda nya studiemetoder. Utbildningen ges på tre nivåer:
- grundutbildning
- utbildning på mellannivå
- utbildning av experter och tutorer
Nya möjligheter att utnyttja IT i studieprocessen, metoder för produktion av nätmaterial och för att genomföra nätbaserade kurser presenteras för universitetens personal. Under utbildningen producerar varje deltagare sin egen nätkurs. År 2004 deltar över 200 lärare i personalutbildningen. Det är 50 procent billigare för personalen vid konsortiets medlemsuniversitet att delta i utbildningsprogrammet och grundutbildningen är gratis för dem.
Experter på undervisningsteknologi och tutorer för nätundervisning
En förändring som nätstudierna innebär är att lärarens roll ändras och arbetsfördelningen ökar inom universitetsundervisningen. Experterna på undervisningsteknologi har en viktig roll i produktionen av högklassiga nätkurser. Hösten 2004 inledde tio nya undervisningsteknologiexperter sitt arbete vid nätuniversitets medlemshögskolor. Före det fanns bara två experter. Man planerar också att bygga upp en databank över tutorer för nätundervisning där läraren kan hitta en lämplig tutor för sitt specialområde.
Innehållsproduktion för nätundervisningen
Tävlingar
Nätuniversitetet uppmuntrar medlemmarna att utveckla nätkurser genom en årlig tävling. Utgående från resultaten i tävlingen 2003 kan medlemsuniversiteten producera nätkurser som motsvarar 100,5 studiepoäng för 1 miljon estniska kronor under vår- och höstterminen 2004. De färdiga kurserna utvärderas och publiceras och därefter är de tillgängliga för studerandena vid alla konsortiets medlemsuniversitet.
Kvalitet
Alla nätkurser tillhör det producerande universitetet och det ansvarar för sina kursers innehåll. Estlands nätuniversitet hjälper med kvalitetssäkringen och -utvärderingen för teknikens och metodernas del.
Personalutbildningen och -stödet, utvecklingen av infrastrukturen, nätkurstävlingarna och kursutvärderingen samt priset "Högklassig nätkurs" som kommer att delas ut årligen från och med 2004 säkrar nätundervisningens kvalitet. Allt detta och övriga verksamhetsformer kommer att inom 2005 sammanställas i nätuniversitets kvalitetsmodell som utvecklas inom projektet UNIVe.
Internationalisering
Nätuniversitetets långsiktiga mål är att skapa ett engelskspråkigt nätbaserat undervisningsprogram som är gemensamt för alla universitet samt en internationell marknadsföringskanal för nätundervisningen. Estlands nätuniversitet är medlem i EADTU, vilket ger möjlighet att delta i olika internationella arbetsgrupper.
Infrastruktur
Lärcenter
Ett av nätuniversitetets målsättningar är att få nya målgrupper med i verksamheten, exempelvis handikappade, glesbygdsinvånare, yrkesarbetande samt ryskspråkiga. För att stödja dessa gruppers distansstudier och utvecklingen av studiernas kvalitet utanför universitetsstäderna startade Estlands nätuniversitet i mars 2004 sju lärcenter.
Lärcentren verkar vid följande högskolor:
- Högskolan i Narva
- Högskolan i Pärnu
- Högskolan i Türi
- Högskolan i Virumaa
- Högskolan i Kuressaare
- Högskolan i Rakvere
- Högskolan i Haapsalu
Avsikten är att utvidga nätverket av lärcenter till andra länder under 2005.
Inlärningsmiljöer
Nätuniversitetet erbjuder sina medlemmar möjligheten att använda de centraliserade inlärningsmiljöerna WebCT och IVA, av vilka den senare har utvecklats vid Tallinns pedagogiska universitet. Estlands nätuniversitet har sedan början av 2004 en egen server. Under 2003 testade nätuniversitetet fem olika inlärningsmiljöer (Fronter, Luvit, Edutizer, IVA och IBM Lotus Learning Space) och utredningens resultat publicerades i mars 2004.
Databaser
För närvarande har nätuniversitetet en mycket enkel kursdatabas som innehåller cirka 300 kurser. En gemensam databas för universitetens nätkurser är under arbete och den kommer att omfatta alla medlemsuniversitets studieinformationssystem och inlärningsmiljöer. Utöver denna kursdatabas planeras tillsammans med universitetsbiblioteken en läromedelsdatabas med målet att sprida och tillhandahålla i huvudsak estniskt material. Till läromedelsdatabasen samlas elektroniskt studiematerial som lärarna utvecklat, exempelvis texter, test, videor, audiomaterial och animationer.
Samarbete mellan universiteten
Nätkursutbyte
Målet är att skapa ett system som gör det möjligt för studerande vid medlemsuniversiteten att delta i kurser vid andra universitet utan alltför stor byråkrati samt att sporra universiteten till kurs- och studentutbyte.
Tematiska nätverk
Planen är att starta 10 gemensamma tematiska universitetsnätverk under 2005-2006. De tematiska nätverken syftar till att starta och stödja samarbete mellan universiteten inom ramen för ett ämne. På detta sätt strävar men efter att producera nätkurser och -moduler av allt högre kvalitet.
De tematiska nätverken skapar en miljö där utvecklingen och genomförandet av nätstudier fokuserar på behoven inom ett ämne, och gemensamma moduler planeras och genomförs i samarbete mellan olika universitet.
Utveckling av och information om Estlands nätuniversitet
Information om nätuniversitetet
En av de viktigaste uppgifterna under de första verksamhetsåren är att få lärarna och den stora allmänheten medvetna om de möjligheter nätstudierna erbjuder. För att uppnå detta mål arrangerar nätuniversitetet seminarier och diskussioner, publicerar artiklar och sprider information bland annat med hjälp av broschyrer. Konferensen på vårvintern håller redan på att bli tradition. År 2004 arrangerades den andra konferensen den 11-12 mars med rubriken "Nätstudier - en utmaning inom högre utbildning". Konferensen hade 230 deltagare.
Deltagande i olika internationella projekt har hög prioritet bland nätuniversitetets målsättningar. Som bäst koordinerar nätuniversitetet ett projekt med namnet UNIVe. Dess partners är EADTU samt fyra estniska och fyra utländska universitet.
Närmare information finns på Estlands nätuniversitets webbplats.
Ene Tammeoru, direktör, Estlands nätuniversitet
Samarbete ger styrka också för inlärningsplattformar
Under de senaste fem åren har universiteten tagit i bruk ett flertal undervisningsplattformar. Systemen har valts utgående från universitetens, institutionernas, avdelningarnas och i vissa fall enskilda lärares behov. Bland systemen finns såväl inhemska som utländska lösningar antingen i kommersiell tappning eller med öppen källkod. Det som är gemensamt för plattformarna är att de är rätt så slutna miljöer och ofta av avgörande betydelse för nätundervisningen. Plattformarna behöver också stödtjänster och de erbjuder möjlighet till omfattande samarbete mellan universiteten.Många universitet har gått in för att använda flera inlärningsplattformar parallellt. En plattform har inte alla de egenskaper man önskar sig och lärarna har getts möjligheten att välja den plattform som bäst motsvarar deras egna behov.
Plattformen i sig räcker inte, utan en effektiv användning av den kräver fungerande stödtjänster. Sådana tjänster är exempelvis produktion av olika språkversioner av plattformen, utbildning, produktion av läromedel och stödmaterial samt användarstöd. Effektiv produktion av stödtjänster står delvis i konflikt med friheten att välja plattform. Ju fler system organisationen använder, desto mer resurser är bundna till att producera stödtjänster. Många universitet har därför beslutat att producera centraliserade stödtjänster för endast 1-3 plattformar.
För universiteten handlar valet av inlärningsplattform om en balansgång mellan användarnas behov och ekonomiska resurser. Våra möjligheter att inverka på de ekonomiska resursernas storlek är begränsade, men vi kan alla påverka hur effektivt resurserna utnyttjas.
I den allmänna debatten har det framförts en sådan åsikt att FVU eller dess utvecklingsenhet skulle vilja styra universitetens val av inlärningsplattformar. Vi vill också i detta sammanhang understryka att vi vid utvecklingsenheten inte vill styra valen och att vi inte ens har någon praktisk möjlighet att göra detta. Användarna av vissa plattformar har gemensamt bett oss att främja deras samarbetsmöjligheter och naturligtvis gör vi detta gärna. Det är stor skillnad mellan att främja samarbete och att fatta beslut om universitetens plattformsval.
Närmare samarbete lönar sig
Samarbete kring inlärningsplattformar gagnar universiteten på många olika sätt. Användarna och stödtjänstproducenterna kan utbyta erfarenheter och utveckla sitt eget kunnande med varandras stöd. Resursanvändningen kan göras effektivare genom lämpligt samarbete. Stödtjänsternas kvalitet och tidsmässiga tillgänglighet blir bättre genom samarbete än om var och en arbetar för sig själv. Gemensam förhandlingskraft kan användas för att sänka enhetspriserna på programvara och kringutrustning. Samarbete kan också göra det möjligt att underhålla flera plattformar vid ett universitet om man så önskar.
Samarbetsformer som är lätta att genomföra är exempelvis att skapa användargrupper och att samarbeta kring produktionen av stödtjänster. Aktivering av användargrupper kräver endast att man skapar en gemensam kanal för informationsutbytet mellan dem som använder en viss plattform. Inom stödtjänsterna kan man bedriva långtgående samarbete. Universiteten kan till exempel sinsemellan fördela ansvaret för att producera olika stödtjänster utgående från varje universitets specialområden.
Det inbördes samarbetet kan utvidgas enligt behov. Det är möjligt att förhandla fram gemensamma licenser för flera universitet. Plattformstjänsterna kan också produceras för flera användare på en plats enligt principen för applikationsuthyrning. För plattformar som använder öppen källkod kan en gemensam nationell lösning utvecklas. Inget hindrar heller att man utvecklar en helt egen plattform, om det upplevs som ändamålsenligt.
Samarbetet kring inlärningsplattformar behöver inte begränsa sig bara till universiteten. Exempelvis vid yrkeshögskolorna används inlärningsplattformar allmänt och de har samma behov av samarbete.
Initiativ och idéer välkomna
Jag vill framföra en utmaning åt alla som använder inlärningsplattformar vid universiteten: kläck idéer och tala om för FVU:s utvecklingsenhet hurdana samarbetsformer ni upplever att behövs. Utvecklingsenheten kan stödja samarbetet mellan universiteten på många sätt också när det gäller inlärningsplattformar.
Preliminära idéer till samarbetsformer finns redan för WebCT-användare. Följande steg är en workshop som hålls den 18 november vid Helsingfors universitets lärcenter Aleksandria. Där behandlas bland annat praktiskt stödtjänstssamarbete. Närmare program och anmälningsinformation läggs ut på portalen inom de närmaste dagarna.
Hannu Peltola, direktör, Utvecklingsenheten för FVU
FVU:s strategi diskuteras vidare vid konsortiets höstmöte den 17 november
Universitetens och intressegruppernas utlåtanden om FVU:s ledningsgrupps förslag tillFöljande aspekter betonades i utlåtandena om strategiutkastet:
- behovet att definiera FVU-aktörernas roller och ansvar,
- frågor om verksamhetens målsättningar och planen för att verkställa strategin samt
- frågor om verksamhetens resurser och organisation.
Strategiutkastet och utlåtandena om det diskuterades också på FVU-kontaktpersonernas träff (på finska) den 26 oktober. Seminariet försökte i synnerhet precisera FVU-aktörernas roller och arbetsfördelning nationellt och lokalt. Målet var också att identifiera sådana nationella FVU-tjänster som universiteten kunde producera gemensamt och utnyttja i sin lokala verksamhet.
Utgående från utlåtandena och riktlinjerna vid konsortiets höstmöte kommer strategiutkastet att bearbetas vidare i strategiarbetsgruppen och det specificerade strategiförslaget skickas till universiteten och intressegrupperna för utlåtande vid årsskiftet. Målet är att den nya strategin ska kunna fastställas vid FVU-konsortiets årsmöte den 8 mars 2005.
Nationell studieplansrekommendation för informationskompetens
Projektet Studieplan för informationskompetens har produceratI rekommendationen definieras de centrala elementen i informationskompetens, och med hjälp av den strävar man efter att utveckla innehållet i universitetens läromedel för informationskompetens. Rekommendationen beskriver informationskompetensens mål på miniminivå. Vissa universitet har redan gått vidare till en mycket högre nivå. Att inkludera studieplansrekommendationen i studierna vid alla universitet skulle för sin del förbättra examinas jämförbarhet och underlätta överföringen av studieprestationer från ett universitet till ett annat.
Planerare Anne Lehto vid projektet Studieplan för informationskompetens anser det vara viktigt att ämnesinstitutionerna och fakulteterna är medvetna om att informationssökningsfärdigheterna är en central förutsättning för framgångsrika studier. "Den praktiska tillämpningen av rekommendationen är universitetens interna angelägenhet. Rekommendationen har väckt intresse vid universiteten och det skissas upp planer för att tillämpa den. Bland annat vid Helsingfors universitet kommer grunderna i informationssökning/informationskompetens att ingå i IKT-körkortet för nya studerande. Fakulteterna kommer inom kort att fatta beslut om att inkludera körkortet i de egna studierna från hösten 2005", konstaterar Lehto.
Studerandes informationskompetens i olika länder kartläggs med enkät
Aktuellt just nu inom projektet Studieplan för informationskompetens är också en europeisk enkät riktad till nya universitetsstuderande och med hjälp av vilken man kartlägger studerandes informationskompetens i olika länder. "Det är en pilotenkät som utförs av det europeiska EnIL-nätverket, vars ordförandeland Italien ansvarar för det tekniska genomförandet", berättar Lehto som koordinerar enkätens utförande i Finland. Enkäten är öppen till och med den 31 december 2004.
Publikationer
Ilomäki, Liisa (red.) (2004). Opi ja onnistu verkossa - aihiot avuksi.
Käsikirja opettajille, kouluttajille ja tekijöille. Helsinki: Opetushallitus.
Lärobjekten utgör en allt viktigare del av nätundervisningen och -studierna, och de ger lärare och utbildare efterlängtade digitala läromedel som underlättar tillämpningen av informationsteknik. Boken studerar lärobjekt ur flera perspektiv; skribenterna representerar olika ämnen inom lärobjektsforskningens nyaste sakkunskap vid Helsingfors och Åbo universitet.
Närmare information på webbplatsen för Forskningscentret för nätinlärning och kunskapsskapande (på finska).