FVU-info December 2004
I detta nummer:
- Enhetlig information om undervisningsplanerna ger många fördelar – det slutliga målet är gemensam användning av universitetens undervisningsinformation
- JOO-studierna faktureras framöver utgående från studiepoäng – Rektorerna undertecknade ändring i JOO-avtalet
- FVU-konsortiet drog upp riktlinjer för strategin – Utvecklingsenheten blev serviceenhet
- FVU:s portal förnyades och tjänsterna flyttades till ny server
- Publikationer
Aktuellt
ONLINE EDUCA BERLIN den 30 november – 4 december 2004 | Europeiska aktörer inom e-inlärning och nätundervisning samlades till evenemanget Online Educa Berlin 2004 i början av december. Denna största tillställning inom området i Europa arrangerades redan för tionde gången och hade 1 700 deltagare från 66 länder samt 118 utställare från 26 länder. Finlands virtuella universitet presenterade sig på Finland On Line-mässavdelningen. FVU:s broschyr (pdf)
Seminarium om JOO-samarbetet och elektroniska tjänster i Helsingfors den 16 december | Dagens syfte är att göra en lägesrapport över tjänsteproduktionen inom mobilitetsstödprojektet och stödja systemets införande vid universiteten. Seminariet arrngeras av projektet Liikkuvuuden tuki (LiTu) och FVU.
Seminarium Quality in e-learning: European and Finnish Perspectives den 17 december i Tammerfors | Vid Tammerfors universitet arrangeras ett kostnadsfritt seminarium den 17 december med målsättningen att reflektera över kvalitetsfrågor inom nätundervisning på högskolenivå. Seminariet behandlar kvalitetsfrågor ur olika aktörers synvinkel såväl i ett finländskt som i ett mer omfattande europeiskt perspektiv. Anmälningstiden utgick den 8 december.
Seminarium om öppna publikationsarkiv den 14 januari i Esbo | Seminariets tema handlar om öppna publikations- och forskningsregister som tack vare sin öppenhet kunde betjäna såväl universitets-, högskole- och forskningssamfundet som en bredare allmänhet.
Seminarium om kvalitet i nätundervisningen den 10 februari 2005 i Helsingfors | Vopla-projektet arrangerar ett seminarium med målsättningen att stödja kvalitetsarbetet i nätundervisningen. Närmare information om programmet publiceras i januari 2005.
De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet den 22–23 mars 2005 | VVYOP'05 arrangeras i mars vid TKK Dipoli i Esbo. Teman är kvalitetskontroll i undervisningen, forskningen och arbetsprocesserna, samarbete inom studieadministrativa system, elektroniska tjänster för studentmobilitet, samarbete inom stöd för undervisningen, etiska frågor vid användningen av digitalt material, läromedelssamarbete, utgångpunkter för och genomförande av nätundervisning samt samarbete mellan näringslivet och universiteten. Dagarnas huvudtalare är Sitras överombudsman Esko Aho, undervisningsministeriets överdirektör Arvo Jäppinen, Vasa universitets rektor, ordförande för FVU:s ledningsgrupp Matti Jakobsson, Konstindustriella högskolans rektor Yrjö Sotamaa och Åbo universitets kansler Eero Vuorio. Anmälningstiden börjar i mitten av februari.
EDEN-konferens vid Dipoli i Esbo den 20-23 juni 2005 - call for papers | EDEN - European Distance and E-Learning Network arrangerar nästa års konferens vid Dipoli i Esbo den 20–23 juni. Finlands virtuella universitet är tillsammans med TKK Dipoli konferensarrangemangens huvudsamarbetspartner. Förslag till papers inom konferensens teman kan lämnas in fram till den 1 februari 2005. Också workshops inom ett visst ämnesområde kan föreslås.
Enhetlig information om undervisningsplanerna ger många fördelar – det slutliga målet är gemensam användning av universitetens undervisningsinformation
FVU:s serviceenhet har skickat ett dokument med definitioner på examina, studiehelheter och studieperioder till universiteten för utlåtande. Dokumentets målsättning är att harmonisera terminologin i undervisningsplanerna och möjliggöra utbyte av information som gäller examensstudier mellan universiteten.
Definitionsprojektet startade med finansiering från undervisningsministeriet i januari 2004 och definitionsversionen 1.0 publicerades i juni. Därefter har flera pilotprojekt om införandet av definitionen, universitetsvisa utvärderingar och nationella workshops genomförts. Utgående från den insamlade användarinformationen har man tagit fram den specificerade definitionsversionen 1.1 (pdf på finska), som skickades till universiteten för utlåtande (pdf på finska) den 1 december. Utgående från universitetens kommentarer görs en slutlig version av definitionen som det är tänkt att alla universitet ska använda när de utarbetar sina nya undervisningsplaner. Definitionsprojektets editor är forskare Lassi Nirhamo vid Åbo universitet.
Enhetlig beskrivning möjliggör utbyte av information om undervisningsplanerna
"Definitionen är medvetet kraftigt avgränsad så att dess införande inte kräver betydande förändringar i de enskilda universitetens arbetssätt och -processer. Definitionen tar inte ställning till verksamhetsmiljön där den tillämpas. Det centrala målet är att möjliggöra utbyte av information som gäller examensstudier mellan universiteten. Informationen är tillgänglig via gränssnitten i de studieadministrativa systemen", konstaterar definitionsprojektets ordförande, prorektor Erno Lehtinen.
"Terminologidefinitionens centrala mål är att möjliggöra utbyte av information som gäller examensstudier mellan universiteten. Informationen är tillgänglig via gränssnitten i de studieadministrativa systemen", konstaterar definitionsprojektets ordförande, prorektor Erno Lehtinen.
Just nu är ett bra tillfälle att säkerställa enhetliga beskrivningar, eftersom universiteten själva i och med den nya exmensförordningen drar upp nya riktlinjer och beskriver examinas allmänna strukturer och målsättningar.
Omfattande beredelse
Definitionen av informationen om examina, studiehelheter och studieperioder har skapats genom en intensiv och omfattande samarbetsprocess mellan universiteten. Man har också beaktat det ramverk som det europeiska området för högre utbildning och det internationella standardiseringsarbetet samt övriga nationella definitionsprojekt utgör. Arbetet har utförts på uppdrag av och med finansiering från undervisningsministeriet. Kommentarer som styrt definitionsarbetet har man fått av examensreformarbetsgrupperna inom olika vetenskapsgrenar, universitetens studieadministrativa personal och utvecklare av studieadministrativa system.
Saken diskuterades också vid Finlands universitetsrektorers råds möte den 26 oktober. Konsortiet Finlands virtuella universitet har stött det praktiska genomförandet av definitionsprocessen. Avsikten är att den slutliga definitionen som tagits fram utgående från universitetens utlåtanden ska behandlas i konsortiets ledningsgrupp och rektorsrådets arbetsutskott.
Mot gemensam användning av undervisningsinformation över organisationsgränserna
Den beskrivande definitionen av examensstrukturen utgör den första delen av den gemensamt producerade definitionsserien, som stöds av konsortiet Finlands virtuella universitet och som skapar tekniska förutsättningar för en omfattande gemensam användning av universitetens elektroniska undervisningsinformation. Definitionen som nu sänts på remiss erbjuder en gemensam grund för beskrivningen av .
Som en utvidgning av denna definition produceras fram till slutet av 2004 en definition av . Den tekniska definitionen som gör det möjligt att överföra denna kursinformation blir klar under 2004 och skickas efter en pilotfas till universiteten för evaluering i mars 2005. Målet för den tredje fasen är en definition som harmoniserar överföringen av . Denna definition blir klar för universitetens utvärdering i augusti 2005, förutsatt att projektet får finansiering.
Ledningsgruppen för definitionsprojektet för kursinformation:
- Prorektor Erno Lehtinen, Åbo universitet
- Chefen för studieärenden Arja Hovila, Vasa universitet
- Generalsekreterare Tuomo Myllynen, Tammerfors universitet
- Direktör Hannu Peltola, FVU:s serviceenhet
- Utvecklingschef Timo Simell, Tieke Utvecklingscentralen för informationssamhälle rf
- Planerare Jussi Tanner, UVM
- Utvecklingschef Totti Tuhkanen, FVU:s serviceenhet (sekr.)
Planen för kursinformationsprojektet (pdf)
Riktlinjer för examens- och studieinformationens struktur i Vasa universitets examensstadga
Vasa universitets styrelse har fattat beslut om principerna för verkställandet av den nya examensstrukturen som består av två steg. I beslutet ingår en enhetlig beskrivning av strukturen hos examens- och studieinformationen. Målsättningen är att strukturen också ska betjäna administrationen av studieinformation bland annat vid studentmobilitet. Styrelsen konstaterade att strukturens beskrivning preciseras som ett resultat av det nationella utvecklingsarbetet. I samband med beslutet konstaterades också att beskrivningen av såväl examina som studiehelheter och -perioder utgör en viktig del av utbildningens och examinas kvalitetssystem, och den kommer att införlivas i universitetets examensstadga.
"På universitetsnivå är säkerställandet av en enhetlig, transparent standard för beskrivningen av examensstrukturen och studierna samt av olika publikationsmöjligheter en orsak till att inkludera detta i examensstadgan som omfattar alla ämnesområden och fakulteter. Samtidigt blir standarden en del av utbildningens kvalitetssystem”, konstaterar chefen för studieärenden Arja Hovila.
Vid Vasa universitet betraktas en enhetlig beskrivning av examens- och studieinformationens struktur som en viktig del av utbildningens och examinas kvalitetssystem och den kommer att inkluderas i universitetets examensstadga, berättar chefen för studieärenden Arja Hovila.
"Trots att examensreformen framför allt är en sak för fakulteterna, är det nödvändigt att dra riktlinjer till exempel för sådana här strukturella frågor på universitetsnivå. Styrelsens beslut gör det konkreta genomförandet av reformen tydligare."
"Trots att man i projektet för information om examina, studiehelheter och -perioder helt enkelt kan tala om en ”ordlista”, bottnar arbetet i omfattande utvecklingsmålsättningar, som i samarbetet mellan staterna och på nationell nivå har definierats som en del av den så kallade Bolognaprocessen. Definitionen som tagits fram i projektet bidrar för sin del till att dessa mål uppnås, ifall den kan implementeras i det konkreta arbetet med undervisningsplanerna", påminner Hovila.
Hovila betonar vikten av information. I Vasa sprids informationen internt via universitetets gemensamma utbildningskommitté och fakulteternas examensreformgrupper. Det konkreta arbetet med att skriva undervisningsplanerna behandlas också under planerarnas träffar. Men grunden för informationens ”strukturering” skapas vid institutionerna, och därför måste fördelarna med en enhetlig struktur presenteras också för lärarna och forskarna som ansvarar för innehållet.
Enhetlig definition hotar inte den akademiska friheten
Hovila påminner om att införandet av en enhetlig definition inte hotar den akademiska undervisningens och forskningens frihet, eftersom innehållet fortfarande är vetenskapsgrenarnas och den akademiska personalens suveräna område.
"En gemensam beskrivning av utbildningssystemet och studieinformationen är dessutom till hjälp vid beskrivningen av det nationella kvalitetssystemet i internationellt samarbete", konstaterar Hovila.
Mot kompatibla studieadministrativa system
"Definition och användning av gemensamma begrepp är en nödvändig grund för utvecklingen av samarbete över högskolegränserna och elektronisk ärendehantering mellan organisationer”, konstaterar IT-chef Mikko Markkola. "Begreppsdefinition är en av de grundläggande förutsättningarna för allt arbete med informationssystem och också vid universiteten har man utfört definitionsarbete i årtionden. När ärendehanteringen överförs till internet krävs dock en närmare specificering av begreppen".
Mikko Markkola är en av de bärande krafterna inom utvecklingen av samarbete över högskolegränserna och elektronisk ärendehantering mellan organisationerna. Han deltog i planeringen av tjänsten för flexibel studierätt JOOPAS.fi, som togs i bruk vid universiteten i början av hösten. Inom ramen för JOOPAS.fi har man redan kunnat skapa en ansökningsblankett för flexibel studierätt som är gemensam för alla universitet. Den används till en början i pappersversion, eftersom man inte ännu har uppnått en fungerande gemensam elektronisk ärendehantering.
Begreppsdefinitionen gagnar såväl universitetens interna kommunikation som den mellan universiteten, påminner IT-chef Mikko Markkola.
Terminologidefinitionen skapar grund för genomförande och administration av den flexibla studierätten
En förutsättning för elektronisk ärendehantering över universitetsgränserna som stödjer och möjliggör studierna är att de begrepp som används är fullkomligt kompatibla och dataöverföringen mellan informationssystem löper problemfritt. Med tanke på detta har man tagit fram en definition av terminologin inom examensstrukturen och studierna, som nu har skickats till universiteten för utlåtande.
I följande fas definieras begreppen kring undervisningsutbudet på en sådan nivå att man kan förmedla den information som behövs för ansökan om studierätt vid ett annat universitet och deltagande i undervisning till bland annat potentiella studerande och andra som behöver information.
Definitionsarbetet avslutas med att säkerställa att de avlagda studieprestationerna kan överföras elektroniskt till det studieadministrativa systemet vid studentens hemuniversitet på ett gemensamt accepterat sätt. I arbetet strävar man efter att också beakta den internationella studentmobiliteten så att definitionen inte står i konflikt med internationella standarder.
"Den centrala målsättningen för hela definitionsarbetet är att definiera minsta möjliga mängd begrepp med vilka de flexibla studierna och studentmobiliteten kan genomföras. Men med den här avgränsningen kan vi inte definiera ett komplett skönt, nytt studieadministrativt system som skulle uppfylla alla nuvarande behov och svara på framtida utmaningar", påminner IT-chef Mikko Markkola.
Verktyget OPSU ger Tammerfors tekniska universitet en kontrollerad och fungerande undervisningsplan – det nationella definitionsarbetet beaktades vid planeringen
Tammerfors tekniska universitet startade i samband med examensreformen en definitionsprocess för utbildningsprogrammen, studiehelheterna och studieperioderna med målsättningen att skapa ett elektroniskt verktyg för planeringen och genomförandet av examensstrukturen med två steg (teknologie kandidatexamen och diplomingenjörs- eller arkitektexamen). Verktyget fungerar också som en databas där man samlar beskrivningar av examina, studiehelheterna och studieperioderna. Beskrivningarna innehåller grunduppgifter, mål, innehåll, substansanalys och ett system för kvalitetsuppföljning.
Verktyget fick namnet Opetussuunnitelma-työkalu (OPSU) och det innehåller förutom beskrivningarna också ett instrument för att dimensionera studieperiodernas omfattning. Med detta instrument kan lärarna anpassa omfattningen på sin studieperiod utgående från substans, undervisningsformer och studiematerialets syfte. Instrumentet ger utgående från en substansanalys en uppskattning av studieperiodens omfattning som baserar sig på ECTS-studiepoäng. Regelverket för dimensioneringsinstrumentet bygger på de principer som presenteras i publikationen ”Anna aikaa ajatella – Suomalaisten yliopisto-opintojen mitoitusjärjestelmä” från enheten för undervisningens utveckling vid Uleåborgs universitet samt på TTU:s egna lärares erfarenheter av studiernas omfattning bland annat med tanke på övningsarbeten och studiematerial.
Tammerfors tekniska universitet har försökt finna en gemensam uppfattning om vad undervisningsplanering innebär innehållsmässigt. Det handlar om utveckling av den teoretiska grunden för arbetet med undervisningsplaner. Det nationella definitionsarbetet har stött definitionen av verktyget OPSU, konstaterar planerare Kirsi Reiman.
"Verktyget OPSU är avsett främst som ett hjälpmedel för undervisningsplaneringen och kvalitetsutvecklingen. Det fungerar också som ett redskap för studieinformation och -rådgivning när man söker uppgifter exempelvis för en studerandes personliga studieplan", berättar planerare Kirsi Reiman.
"OPSU fungerar också som faktagrund för TTU:s elektroniska och tryckta studieguider. I verktyget beskrivs alla TTU:s undervisningsprogram, studihelheter och studieperioder och uppgifterna kan läsas av alla lärare och studerande. Det innehåller både tekniska bruksanvisningar och instruktioner om hur man fyller i innehåll, bland annat för dimensionering och undervisningsplanering. Verktyget översätts också till engelska, vilket betjänar bland andra internationella studerande och lärare", beskriver Reiman.
Utveckling av den teoretiska grunden för arbetet med universitetens undervisningsplan
Definitionen av verktyget OPSU inleddes i januari 2004 och själva verktyget blev klart i juni 2004. Utvecklingen av verktyget fortsätter utgående från erfarenheter och kommentarer. I definitionsarbetet deltog experter från olika områden, så som undervisningspersonal, studerande samt personal från studieärenden och enheten för undervisningens utveckling. En särskilt viktig roll har företaget som ansvarade för tillverkningen av programvaran haft. Företaget har ett gediget tekniskt kunnande samt känner TTU:s undervisning och motsvarande elektroniska system, vilket gjorde det möjligt att utveckla vertyget på bara ett halvår.
"I början av utvecklingsarbetet specificerades den gemensamma uppfattningen om vad undervisningsplanering är och hur den synliggörs i undervisningen och hur man kan främja inlärning. Det handlar ju om att utveckla den teoretiska grunden för arbetet med universitetens undervisningsplan", konstaterar Reiman.
TTU har redan under flera år haft ett elektroniskt program för studieguider, där man har samlat grundläggande uppgifter om undervisningen. Utgående från undervisningsplansideologin utvecklades dock OPSU till ett mer omfattande verktyg än studieguideprogrammet. Som grund för utvecklingsarbetet utvärderades också EditCore-plattformen som producerats av projektet Walmiiksi Wiidessä Wuodessa och som används som stöd för undervisningsplansprocessen. Plattformen EditCore lämpade sig dock inte som sådan för TTU. I OPSU ville man bättre beakta det som är typiskt för teknikundervisning och klart synliggöra hela exmensstrukturen.
Det nationella definitionsarbetet beaktades vid planeringen av OPSU
Medan man utvecklade verktyget implementerades också i april 2004 1.0 beta-versionen av den nationella definitionen av information om examina, studiehelheter och studieperioder. Definitionen kompletterades med behövliga delar bland annat vad gäller användningen av IKT i undervisningen. Det nationella definitionsarbetet har enligt Reiman stött definitionen av och terminologin i OPSU och således visar informationen som verktyget ger också på de framtida kraven på elektroniska studieguider. För närvarande bearbetar TTU beskrivningar och förbereder sig på att genomföra den nya examensstrukturen.
Sammanfattningsvis kan man säga att man med verktyget OPSU vill skapa en kontrollerad och fungerande undervisningsplan för TTU som innehåller tydliga beskrivningar av studierna med krav på förhandskunskaper, målsättningar, innehåll och undervisningsformer. Målen beskrivs ända från de allmänna målsättningarna för examen och ända till målen för de enskilda studieperioderna. På så sätt gestaltas examenkraven och utvecklingen av den ökande expertisen. Inlärningsprinciperna och pedagogiken samt grunderna för bedömningen har synliggjorts, vilket för sin del gör att information som är viktig med tanke på inlärningen är synlig.
I OPSU-verktyget kan man göra en substansanalys och samtidigt definiera studieperiodens omfattning med dimensioneringsinstrumentet. I verktyget samlas också information från hela universitetet om hur informations- och kommunikationsteknik används i undervisningen, det vill säga man får en bild av den så kallade virtuella universitetsverksamheten.
Personifierad portal för studerande
OPSU-verktyget är ett systemprojekt, men framför allt också ett projekt för att utveckla verksamheten. Framtida utmaningar är bland annat att utveckla en personifierad portal för studerande, där de erbjuds alla verktyg och all information som hänför sig till studier och universitetsliv inom ett enda system. I portalen ingår bland annat den personliga studieplanen och inlärningskontroll, växelverkan, elektronisk ärendehantering och information. Dessutom planeras utveckling av illustrerande grafiska presentationer av bland annat studiernas struktur för att främja studieframsteg och undervisningsplanering.
Närmare information: Opetussuunnitelma-verktyget, Enheten för utveckling av studier och undervisning, TTU, Kirsi Reiman tfn 03-3115 3886 / 040-849 0461, kirsi.reiman@tut.fi
Personifierad portal för studerande, Studiebyrån, TTU, Leena Ronimus tfn 03-3115 2444, leena.ronimus@tut.fi
Workshop om gemensam användning av universitetens elektroniska studieinformation hölls den 9 december i Åbo
Den sjätte workshopen om gemensam användning av universitetens elektroniska undervisningsinformation hölls den 9 december vid Åbo universitet.
Under workshopen fanns möjlighet att ställa frågor om den beskrivande definitionen av examensstrukturen till editor Lassi Nirhamo. Han lovar också att besöka universiteten för att diskutera frågor i samband med införande av definitionen om behov för det uppstår.
Vid workshopen diskuterades definitionen av examensstrukturens beskrivning som skickats till universiteten för utlåtande. På eftermiddagen behandlades definitionen av kursinformation och man kom överens om pilotprojekt som ska testa definitionens användning i januari-februari.
Workshopens program (pdf på finska)
Seminarium om verktyg för framtida arbete med undervisningsplaner den 25 januari vid undervisningsministeriet
Många aktörer deltar i arbetet med undervisningsplanen och undervisningsplanen har många användare när högskolorna verkställer sina grundläggande uppgifter. För att hantera denna helhet och dess delar har egna program och tillämpningar utvecklats för olika grupper. Vid seminariet som organiseras av W5W-projektet och Serviceenheten för Finlands virtuella universitet presenteras och utvärderas dessa verktyg ur lärarnas, studerandenas och studieadministrationens perspektiv. Samtidigt funderar man över framtidsutsikterna och utvecklingsförutsättningar för nödvändiga definitioner, programvara och tjänster för studieadministrativa system.
Seminariets detaljerade program läggs i januari ut på FVU:s portal och W5W-projektets webbsidor (på finska).
JOO-studierna faktureras framöver utgående från studiepoäng – Rektorerna undertecknade ändring i JOO-avtalet
Universitetsrektorerna undertecknade vid sitt möte den 25–26 november en förändring i det nationella avtalet om flexibel studierätt (JOO-avtalet) som trädde i kraft den 1 augusti 2004. Förändringen gäller faktureringen av JOO-studerandes prestationer.
Enligt det gällande avtalet fakturerar det universitet där studerande avlägger JOO-studier studerandes hemuniversitet utgående från antal avlagda studieveckor. Enligt examensförordningen som träder i kraft den 1 augusti 2005 slopas studieveckorna och i stället tas studiepoäng i bruk. Därför behövdes också en förändring i JOO-avtalets faktureringsprinciper.
Rektorerna undertecknade förändringen i avtalet om flexibel studierätt i samband med undervisningsministeriets och universitetsledningarnas möte i Kuopio. Här skriver Sibelius-Akademins rektor Gustav Djupsjöbacka under förändringen.
För studier avlagda från och med den 1 januari 2006 faktureras 50 euro per studiepoäng. Den nuvarande ersättningen är 80 euro per studievecka. Dessutom ersätter studerandes hemuniversitet 20 euro per beviljad studierätt i administrations- och handledningskostnader åt måluniversitetet. För de studerande är studierna vid ett annat universitet gratis.
Flexibla studier centralt mål för den virtuella universitetsverksamheten
Konsortiet Finlands virtuella universitet startade beredningen av det nationella JOO-avtalet år 2001. Beredningsarbetet utfördes i nära samarbete med experter inom universitetens studieadministration. Konsortiet godkände avtalets sakinnehåll vid sitt möte den 6 februari och universitetsrektorerna undertecknade avtalet den 11 juni 2003.
En ökning av studentmobiliteten mellan de olika universiteten är ett av de strategiska mål som universiteten godkänt för utvecklingen av den virtuella universitetsverksamheten. Studiearrangemang som går över universitetsgränserna och utnyttjar informations- och kommunikationsteknik ger studerande bättre möjligheter än de traditionella undervisningsformerna att dra nytta av specialområden och expertis vid landets alla universitet. Studerande kan delta i studieperioder som producerats i samarbete inom det virtuella universitetet oberoende av tid och plats.
Utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik och universitetsämnenas nätverksbildning ökar markant universitetens möjlighet att fokusera på sina egna starka områden. Nätverksbildning och fokusering på specialområden är viktiga utbildningspolitiska konkurrensfaktorer också inom det europeiska området för högre utbildning.
FVU-konsortiet drog upp riktlinjer för strategin – Utvecklingsenheten blev serviceenhet
FVU:s konsortiemöte den 17 november behandlade universitetens och övriga intressentgruppers utlåtanden om strategiförslaget samt diskuterade FVU-verksamhetens insatsområden för åren 2005–2010. Mötet beslöt ändra utvecklingsenhetens namn till serviceenhet.
Ledningsgruppen fortsätter beredningen av strategin utgående från de inkomna utlåtandena och konsortiets vägledning. I beredningen garanteras universitetens experter möjlighet att påverka och kommentera det specificerade förslaget. Ledningsgruppens specificerade förslag behandlas av FVU-konsortiets årsmöte den 8 mars 2005 och avsikten är att strategin då godkänns.
IT-chef Markku Kuula från Helsingfors handelshögskola, prorektor Timo Tiihonen från Jyväskylä universitet, prorektor Olavi Nevanlinna från Tekniska högskolan och avdelningschef Matti Jussila från Tammerfors universitet vid FVU:s konsortiemöte den 17 november.
Mötet diskuterade också vilka insatsområden inom den nationella FVU-verksamheten som den omdöpta serviceenheten borde fokusera sin verksamhet på för att främja universitetssamarbetet under de närmaste åren. Konsortiet var enigt om tre huvudlinjer som verksamheten koncentreras på:
- möjliggöra flexibla studier
- främja gemensam användning av läromedel
- utveckla samarbete och gemensam infrastruktur.
Serviceenheten fortsätter sin verksamhet i nuvarande omfattning.
FVU:s portal förnyades och tjänsterna flyttades till ny server
FVU:s portal förnyades under vecka 51 i december. Vid årsskiftet övergår vi från att vara ett utvecklingsprojekt till fasen för kontinuerligt underhåll. I samband med förnyelsen har en tydligare uppdelning av innehållet gjorts mellan FVU:s huvudportal och FVU:s extranät som har namnet Nätverkstjänsten.
Utvecklingprojektet för FVU:s portal som genomförts som ett ESF-projekt avslutas vid årsskiftet då man övergår till fasen för kontinuerligt underhåll. Portalens utveckling inleddes 2001 i samarbete mellan FVU:s utvecklingsenhet och IT-centret för vetenskap CSC. I januari fortsätter underhållet av portalens innehåll decentraliserat under administration av FVU:s serviceenhet. Det tekniska underhållet flyttas från CSC till Tekniska högskolan.
Portalen förnyades och flyttades till en ny miljö för innehållshantering
I samband med revideringen av portalen har en tydligare uppdelning av innehållet gjorts mellan FVU:s huvudportal och FVU:s extranät som har namnet Nätverkstjänsten. Nättjänster som genomförts som delprojekt inom FVU utgör huvudportalens centrala innehåll. Nytt innehåll som nu publiceras är bland annat en finskspråkig omfattande guide för upphovsrätt inom nätundervisning. Guiden publiceras på svenska inom en nära framtid.
I den finskspråkiga Nätverkstjänsten (Verkostopalvelu) underhålls aktuella sidor om utvecklingsprojekt som pågår inom FVU-samfundet.
I och med förnyelsen flyttades FVU:s trespråkiga portal, Nätverkstjänsten och Kursutbudet till ett nytt publikationssystem som möjliggörs av det decentraliserade underhållet. Systemet har utvecklats under projektets gång.
Förnyelsen innebär också att url-adressen till vissa av portaltjänsternas och FVU-portalens sidor har ändrats.
Närmare information ger: Totti Tuhkanen, FVU:s serviceenhet, totti.tuhkanen@virtuaaliyliopisto.fi
Publikationer
Publikation om utvecklingen av ett virtuellt campus
Centret för undervisningsteknologi (Optek) vid Joensuu universitet har publicerat rapporten "Kampukselle virtuaalisesti - Virtuaalikampuksen portaalipalveluiden kehittämisestä" (Virtuellt till campus – Om utvecklingen av portaltjänster för ett virtuellt campus). Publikationen är den sjätte delen i serien Opetusteknologiakeskuksen selosteita och ingår i det ESF-finansierade projektet Paikallisportaali som avslutades år 2003.
Publikationen beskriver Paikallisportaali-projektets resultat och utmaningar i utvecklingsarbetet. Projektets målsättning var att i samband med Finlands virtuella universitets huvudportal bygga upp och modellera en lokal portal för Joensuu universitet där alla lokala tjänster som stöder virtuell universitetsverksamhet finns. Det konkreta resultatet från projektet är Joensuu universitets virtuella campus som fungerar på adressen www.joensuu.fi/virtuaaliyliopisto.
En nätversion av publikationen finns på Opteks webbplats (pdf på finska). Den tryckta versionen av rapporten kan beställas från Centret för undervisningsteknologi vid Joensuu universitet.
Utredningsman Rantanens rapport om den strukturella utvecklingen av universitetens och yrkeshögskolornas forskning
Utredningsman Jorma Rantanen har reflekterat över den strukturella utvecklingen av universitetens och yrkeshögskolornas forskning. Rapporten utgör en del av utredningen och evalueringen av strukturerna i det offentliga forskningssystemet som initierats av statens vetenskaps- och teknologiråd. Utredningsmannen överlämnade sin rapport till undervisningsminister Tuula Haatainen den 10 november.
Enligt utredningen ligger resurserna, kompetensen, infrastrukturen, den vetenskapliga produktiviteten och kvaliteten hos den finländska universitetsforskningen även internationellt sett på en hög nivå. Systemet omfattar landets alla regioner, men är splittrat med tanke på framtida utmaningar. Dess resurser är ställvis alltför tunna och dess internationaliseringsgrad kunde vara högre. Det borde också finnas mera spetsforskning.
Utredningsmannen anser att universitetssystemet inte ska utvidgas eller decentraliseras ytterligare, utan i framtida utveckling bör man betona en förstärkning av innehåll, kvalitet och effekter. All universitetsforskning bör eftersträva toppkvalitet. Man bör också aktivt arbeta för att internationella spetsforskningsinstitutioner placeras i Finland.
Stora och mångdisciplinära universitet bör koncentrera sig på spetsforskning och utveckling av sin internationella konkurrenskraft. Detta förutsätter en förstärkning av grundforskningen, bland annat genom att öka antalet spetsenheter, skapa internationella forskningsallianser, utvidga forskarutbytet och stöda deltagande i internationella forskningsprojekt. Grundforskningen bör inriktas på viktiga strategiska områden och dess konkurrensutsatta finansiering bör ökas.
Vissa av universiteten kan inrikta sig på att med sin forskning stöda å ena sidan den nationella utvecklingen och å andra sidan ge forskningsstöd åt det regionala utvecklingsarbetet. Universitetens forskning förväntas också direkt stöda uppkomsten och utvecklingen av särskilt små och medelstora företag. Dessa funktioner kan effektiveras inom ramen för universitetens tredje uppgift.
Det rekommenderas att universiteten grupperar sig i nätverk för att minska nackdelarna med den regionala splittringen. Nätverken kan grunda sig på regional, funktionell, disciplinspecifik eller internationell verksamhet och dito målsättningar. På lång sikt bör man pröva nya typer av organisationsformer där universiteten grupperar sig i större helheter, exempelvis genom att utveckla regionala eller lokala universitetskoncerner eller strukturen med landskapsuniversitet. Försöksprojekt bör startas för detta ändamål.
Enligt utredningsmannen förutsätter de nya utmaningarna att universitetens budgetfinansiering ökar. Budgetfinansieringen föreslås förstärkas med en årlig ökning på 90 miljoner euro: för utveckling av strategisk spetsforskning (30 milj. euro), för förstärkning av infrastrukturen (30 milj. euro) och för effektivering och utvidgning av den internationella verksamheten (30 milj. euro). Tilläggsanslagen bör inriktas strategiskt och konkurrensutsättas till lämpliga delar.
Universitetens interna administration bör utvecklas i riktning mot koncernförvaltning. Den förstärks såväl genom strategiarbete som lednings- och chefsutbildning. Som universitetens grundläggande administrationsmodell föreslås ett självständigt offentligrättsligt samfund.
Utredningsrapporten över universitetens och yrkeshögskolornas forskningsstruktur finns på undervisningsministeriets webbplats (pdf på finska).
Den globala konkurrensen utmanar Finlands universitet
Boken utgiven av Sitra syftar till att föra framåt diskussionen om universitetens ställning. Boken behandlar universitetens ställning och internationella utmaningar. Den polemiska debattboken har för Sitra skrivits av professor Karl-Erik Michelsen från Villmanstrands tekniska universitet under sommaren 2004.
Det finländska högskolesystemet befinner sig enligt Michelsen i ett korstryck av yttre belastningar som orsakas av globaliseringen, internationaliseringen, informationssamhället, Europas politiska integration samt den ständigt ökande strömmen av vetenskaplig information och teknologi. Internt riktas kraftig ekonomisk, social och kulturell press på universiteten.
Den allt mer internationella vetenskapen och den så kallade Bolognaprocessen som harmoniserar det europeiska universitetssystemet ställer höga krav på den vetenskapliga undervisning som ges vid universiteten och högskolorna. Bolognaprocessen som träder i kraft efter år 2005 ger studerandena möjlighet att byta studieplats efter avlagd lägre högskoleexamen. Denna möjlighet ökar mobiliteten, men samtidigt öppnar den också portarna för konkurrens mellan universiteten och högskolorna. Det är sannolikt att åtminstone de mest begåvade studenterna söker sig till magisterutbildning vid Europas toppuniversitet.
Massuniversitetens tid är enligt Michelsen förbi. Den allt mer internationella världen behöver flexiblare akademiska institutioner som har förmåga att utbilda både stora mängder högklassiga experter och långt specialiserade forskare. Massuniversiteten kan inte uppfylla någondera av dessa krav, eftersom de har skapats för att betjäna industrialiseringen och begränsade nationella målsättningar.
Professor Karl-Erik Michelsen sammanfattar bokens rekommendationer i följande sex teser:
1. De finländska universiteten borde avstå från den allmänna magisterutbildningen och i enlighet med Bolognaprocessen satsa sina resurser på utvecklingen av den lägre kandidatexamen som avläggs på cirka fyra år. Den skulle vara gratis och öppen för alla studenter. Den förnyade kandidatexamen skulle ge en bred allmänbildning samt färdigheter för uppgifter inom den offentliga och privata sektorn.
2. Universiteten borde ges total frihet att utveckla magisterprogram som är a) internationella, b) mångdisciplinära, c) forskningsmässigt ambitiösa och d) direkt anknutna till doktorsprogram på internationell nivå.
3. Universiteten borde ges fullständig ekonomisk autonomi, det vill säga de borde ges rättighet att skaffa, bevara och kumulera sina egna tillgångar.
4. Universiteten borde ges rättighet att arrangera avgiftsbelagda magisterprogram, till vilka de kan rekrytera betalande studerande från Finland och utlandet.
5. Universitetens och yrkeshögskolornas kandidatstudier borde kopplas samman med gymnasiestudierna, varvid man skulle slippa urvalsprov och sabbatsår.
6. Förhållandet mellan universiteten, högskolorna och undervisningsministeriet borde omdefinieras. I stället för den nuvarande resultatstyrningen kunde undervisningsministeriet köpa examina på olika nivåer av universiteten och högskolorna. För att säkra kvaliteten kunde ministeriet låta universiteten och högskolorna konkurrera om examina, och vid behov även köpa examina från utlandet.
Kansainvälistyvä yliopisto - Suomalaisen yliopistojärjestelmän haasteet, Karl-Erik Michelsen, Sitra 270, ISBN 951-37-4333-0, ISSN 0785-8388 (Sitra), 103 sidor, Edita Publishing Oy. Helsinki 2004. Riktpris 22 euro.
Försäljning: Editas kundservice och bokhandlarna