Framsida > FVU info > 2005 > FVU-info Januari 2005

FVU-info Januari 2005

I detta nummer:

Aktuellt

Seminarium om öppna publikationsarkiv den 14 januari på utbildningscentret Dipoli, Esbo (fi) | Seminariet har som tema sådana öppna publikations- och forskningsregister som kunde betjäna såväl universitets-, högskole- och forskningssamfundet som en bredare allmänhet.

Seminarium om verktyg för undervisningsplaner i framtiden den 25 januari i Helsingfors (fi) | På seminariet granskas verktyg som tagits fram i Finland för undervisningsplanens olika faser ur lärarnas, studenternas och studieadministrationens synvinkel. Anmälan senast den 19 januari. Seminariet arrangeras av projektet W5W och FVU:s serviceenhet.

 Seminarium om virtuell universitetsverksamhet "Kvalitet i undervisningen med hjälp av nätundervisning" den 20 januari i Villmanstrand  (pdf, fi) | Anmälan senast den 16 januari på detta webbformulär.

Seminarium om kvalitet i nätundervisningen den 10 februari 2005 (fi) | Vopla-projektet arrangerar ett seminarium vars målsättning är att ge stöd för kvalitetsarbetet inom nätundervisningen. Närmare information om programmet ges i januari.

Aktuellt att ansöka om kvalitetspris för utveckling av nätundervisning (fi) | Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen delar ut kvalitetsprisen för utveckling av nätundervisning på ITK-dagarna i Tavastehus. Förslag på nominerade projekt ska lämnas senast den 20 februari.

De nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten den 22-23 mars 2005 | VVYOP'05 arrangeras på TKK Dipoli i Esbo. Dagarnas teman är kvalitetskontroll för undervisning, forskning och arbetsprocesser, studieadministrativt samarbete, elektroniska tjänster för studentmobilitet, samarbete inom ramen för undervisningsstöd, etiska frågor i samband med digitalt material, samarbete i fråga om läromedel, utgångsläge för och genomförande av nätundervisning samt samarbete mellan näringslivet och universiteten. Huvudtalare på dagarna är Sitras överombudsman Esko Aho, överdirektör Arvo Jäppinen från undervisningsministeriet, Vasa universitets rektor och FVU:s ledningsgruppsordförande Matti Jakobsson, Konstindustriella högskolans rektor Yrjö Sotamaa och kansler Eero Vuorio från Åbo universitet. Anmälningstiden börjar i mitten av februari.

Konferensen Crossborder Networking and Learning den 18-19 april på lärocentret Tritonia i Vasa | Under konferensen redovisas erfarenheter av framgångsrikt utnyttjande av IKT i undervisning och projektsamarbete i Finland och Sverige. Ett par veckor före konferensen inleds en virtuell konferens på nätet där intressanta projekt presenteras. Organisatörer är UniZon Kvarken och UniNet - experter inom högskole- och universitetssamarbete - med lång erfarenhet av finsk-svenskt projektsamarbete i området.

EDEN-konferens på Dipoli i Esbo den 20-23 juni 2005 - call for papers | EDEN - European Distance and E-Learning Network arrangerar denna gång sin årliga konferens på Dipoli i Esbo. De viktigaste samarbetspartnerna för konferensarrangemangen är Finlands virtuella universitet och TKK Dipoli. Förslag till konferenspapper om något av konferensens teman kan lämnas in fram till den 1 februari 2005. Också workshops inom något temaområde kan föreslås.

EAEEIE:s årskonferens vid Villmanstrands tekniska universitet den 6-8 juni 2005 | Konferensens fokus är presentation av elektro- och informationsteknikundervisning, examensstrukturer och nya undervisningsinnovationer som utnyttjar datorstödd och nätbaserad undervisning. Konferenspapper kan föreslås till slutet av januari.

Fler aktuella nyheter 

Till början

Projektet TieVie utbildar experter på IKT i undervisning under 2005

Projektet TieVie genomför 2005 en TieVie-expertutbildning på 10 studieveckor motsvarande ope.fi nivå III. Ansökningstiden utgår den 30 april 2005 och utbildningen börjar i augusti 2005. Utöver att anordna denna expertutbildning stöder TieVie-projektet också integreringen av utbildningen i universitetens basverksamhet.

TieVie-projektet stöder nätverkssamarbete för de universitet som deltar i utbildningen. Projektet främjar utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningssyfte vid universiteten genom att stöda undervisningspersonalen och andra som medverkar i utbildningen i deras hithörande utvecklingsprojekt.

Det virtuella universitetsprojektet TieVie har sedan 2001 tillhandahållit universitetslärare riksomfattande utbildning i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och utbildat experter på IKT i undervisning för de finländska universiteten. Utbildningen har arrangerats enligt målen i kompetensutvecklingen ope.fi på nivåerna II (TieVie-utbildning, 5 sv) och III (TieVie-utbildarutbildning/TieVie-expertutbildning, 10 sv).

Från och med 2005 arrangerar TieVie-projektet inte längre lärarutbildningen om 5 studieveckor, men stöder däremot integreringen av utbildning i informations- och kommunikationsteknik i undervisningssyfte som en del av universitetens basverksamhet. Det förberedande arbetet för att integrera en utbildning motsvarande ope.fi II vid universiteten har pågått under flera år genom att man inom TieVie-utbildarutbildningen – och senare inom expertutbildningen (10 sv) – har utbildat aktörer till universiteten med sakkunskap och kompetens att planera och genomföra bland annat personalutbildning inom detta område.

TieVie-projektets stöd för IKT-utbildning i undervisningssyfte vid universiteten

TieVie-projektet stöder 2005 integreringen av utbildning i informations- och kommunikationsteknik i undervisningssyfte i universitetens basverksamhet genom att:

a)  TieVie-projektet anordnar 2005 2–3 arbetsseminarier för de planerare och utbildare som ansvarar för den lokala IKT-utbildningen i undervisningssyfte. Seminarierna tar upp centrala frågor och problem inom lokal undervisning förutom att man på dem tar del av varandras idéer, praxis och goda erfarenheter. Utbildningsarrangörerna uppmuntras till samarbete över universitetsgränserna och att bygga nätverk till stöd för planeringen och genomföringen av utbildningen enligt ope.fi II. Arbetsseminarierna kan anordnas till exempel i samband med de nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten eller evenemang inom Peda-Forum eller IT-Peda-nätverket. Lokala utbildare utbildas fortfarande även inom TieVie-expertutbildningen.

b)  Närseminarierna inom TieVie-expertutbildningen byggs ut så att de som arrangerar lokal utbildning vid universiteten kan integrera dem i sitt eget universitets ope.fi II-motsvarande utbildning. Närseminarierna kan till exempel innehålla för alla gemensamma expertanföranden, parallella sessioner enligt deltagargrupper samt arbete i små grupper även för dem som deltar i lokal utbildning. Med seminarierna vill man även stödja deltagarnas nätverkskontakter med andra universitet. Seminarierna har en kvot för deltagare i lokal utbildning.

c)  TieVie-projektet har aktivt samarbete med arrangörer av andra seminarier och begivenheter som behandlar högskoleundervisning. Aktörer av detta slag är till exempel Peda-Forum, projektet Vopla och IT-Peda-nätverket. Det här möjliggör en utvidgning av IKT-teman som tas upp både kvantitativt och regionalt – förutom den verksamhet som beskrivs i punkt b.

d)  TieVie-projektet har under åren 2001–2004 tagit fram en mängd material för sin utbildning, som universiteten nu kan dra nytta av i sin egen utbildning. Materialet kommer att uppdateras och länkas såväl till FVU:s som TieVie:s portal.

Närmare information om TieVie-projektets seminarietidpunkter och -teman ges i början av 2005.

Verksamhetens tyngdpunkt flyttas till universiteten

Det är viktigt att universiteten börjar fundera på hur de ska integrera en utbildning som ope.fi II i sin basverksamhet: hur IKT-utbildning i undervisningssyfte kan tillhandahållas det egna universitetets undervisningspersonal och huruvida samarbete kan förekomma i undervisningen och med vem man då kan samarbeta. Vid en del av universiteten arrangerar man redan själv utbildning eller till exempel inom ramen för mindre nätverk. Ett antal universitet har också uttalat intresse för att köpa utbildningsplatser av sådana universitet som ordnar utbildning.

Den riksomfattande TieVie-utbildningen (5 sv) har erbjudit sina deltagare möjligheter att knyta nätverkskontakter, utbyta erfarenheter och lära känna andra universitets praxis. Det blir alltså en utmaning att bevara dessa också för det virtuella universitetets del viktiga element när den landsomfattande utbildningen upphör. Universiteten har anledning att beakta och utnyttja det ovan beskrivna stöd för planering och genomföring av utbildning som projektet TieVie erbjuder.

Närmare information: Merja Ruotsalainen, merja.ruotsalainen@oulu.fi, projektchef, TieVie – det riksomfattande utbildningsprojektet för utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen (fi)

Till början

Öppna nätföreläsningar börjar i mars inom utbildningssamarbetet om videoteknik i undervisning

Utbildningssamarbete om utnyttjande av videoteknik i undervisningen har startat. Utbildningen består av läroanstalternas egen interna utbildning, expertföreläsningar arrangerade av samarbetsgruppen samt videokonferensövningar mellan läroanstalterna. Nätverket IT-Peda organiserar och skaffar resurserna för de gemensamma videodistribuerade expertföreläsningarna. Gemensamma, öppna och avgiftsfria nätföreläsningar hålls den 10 mars och 7 april.

Utbildningen riktar sig via läroanstalternas personalutbildning till lärare och andra grupper som behöver videoteknik i sitt arbete. I utbildningen går man igenom videoteknikens olika delområden, med särskild vikt på utnyttjandet av videoteknik i undervisningen.

Alla som så önskar kan följa de streamade föreläsningarna i direktsändning eller senare som en upptagning. Länkar till nätföreläsningarna och materialet kommer att finnas på IT-Pedas webbplats när föreläsningarna närmar sig.

Den första föreläsningen hålls den 10 mars kl. 13–15. Föreläsningens teman är:

  •  Videokonferens – grunder och drag, Kari Tuononen, Helsingfors universitet. Anförandet behandlar videokonferensens grunder och särskilda drag. Samtidigt presenteras olika videokonferenser och dess möjligheter i fråga om möten av olika slag samt utbildning.
  •  Materialplanering & videoundervisning/-studier, Eva-Maria Hakola, Konstindustriella högskolan. Videoundervisningstillfällen ur formgivningens och den visuella framställningens synvinkel (rumsgestaltning, bild, bildupptagning och bilduttryck samt materialplanering och genomförande).

Den andra föreläsningen äger rum den 7 april kl. 13–15 och temat då är framförande, interaktion samt videokonferens- och programdelningssystem.

Läroanstalterna med via videokonferens

De läroanstalter där en elevgrupp tar del av föreläsningen tas med via videokonferens. Cirka 13 läroanstalter ges plats i anmälningsordning. Anmälningarna till deltagande via videokonferens ska skickas per e-post till kkoivu@uta.fi senast den 26 januari.

Läroanstalterna kan också tillsammans bilda små övningsgrupper för att träna upp videokonferenskompetensen i faktiska situationer. De som är intresserade av att delta i smågrupper kan anmäla sig till Kati som sköter information och hjälper till med att bilda grupper. Grupperna kan självständigt komma överens om tidtabellen för och innehållet i sitt arbete.

Kompetensfördelning

Experter från fler än tio universitet, högskolor och yrkeshögskolor har deltagit i arbetet med att ta fram den gemensamma utbildningen. Utbildningskontaktpersoner från 18 universitet och högskolor samt sju yrkeshögskolor har anmält sig.

Utbildningssamarbetet om videoteknik i undervisningen togs första gången upp till diskussion vid ett seminarium om videopedagogik och -teknik våren 2004, varvid det fattades beslut om att lägga upp en strukturerad och enhetlig kursmodell för videoteknikanvändningen i undervisningen som skulle möjliggöra gemensam användning av resurser och expertis. Strävan är att samtidigt göra det lättare för lärare och stödpersoner att knyta nätverkskontakter och ingå samarbete över organisationsgränserna.

Till början

HAKA-infrastrukturen i allt mer omfattande bruk – ansökningen till pilotprojekten 2005 pågår

IT-centret för vetenskap CSC lägger fram pilotprojekt för 2005 för högskolorna och högskolenätverken att ansöka om. Projekten gäller användarautentisering som bygger på Shibboleth-teknik och ansökningstiden utgår den 31 januari 2005.

De pilotprojekt som nu anslås anknyter till ibruktagandet av HAKA-infrastrukturen vid de finländska högskolorna. Denna infrastruktur möjliggör användarautentisering i högskolornas gemensamma nättjänster. Meningen är att pilotprojekten ska genomföras i genuina miljöer med slutanvändarnas hjälp och att de ska tas i produktionsbruk efter pilotfasen. De pilotprojekt ansökningarna nu gäller utgår i slutet av 2005.

CSC har många års erfarenhet av att organisera projekt av detta slag inom högskolorna. Principen med pilotprojekten har varit att en högskola testar en viss ny sak för allas del. År 2001 fokuserade pilotprojekten på aktivkort och 2003 bland annat på SSO-system och metakataloger.

De nyss avslutade projekten för 2004 har utvidgat användningen av Shibboleth-tekniken bland annat till att omfatta inlärningsplattformer och olika verktyg till stöd för undervisning. Slutanvändarna har varit nöjda med pilotsystemen eftersom de med lösenordet för IT-centrets bastjänster har kunnat använda sig av också institutionernas och andra enheters system. Antalet lösenord att minnas har på detta sätt kunnat reduceras. Shibboleth har även visat sig vara en mycket stabil teknik. Slutrapporterna från pilotprojekten publiceras den 17 januari på CSC:s webbplats.

"Principen med de årliga HAKA-pilotprojekten har varit att en högskola testar något nytt också för de övrigas del", säger Mikael Linden. Bild: Mervi Korpiaho

Följande pilotprojekt för 2005 kan ansökas om:

  • Kursrollspilottest i anslutning till inlärningsplattformer
  • Autentisering av bibliotekskunder i bibliotekssystemet Voyager
  • Användarautentisering i högskolornas nätverk (t.ex. regionala nätverk eller ämnesnätverk)
  • Hantering av personuppgifter (ARP) via webbgränssnitt
  • Annat pilotprojekt som en högskola föreslår

Med kursroll avses information om en slutanvändares – till exempel en students – deltagande i en viss kurs. I kombination med Shibboleth-teknik möjliggör den automatisk administration av användarrättigheterna i anknytning till kursen.

Studenten kan till exempel anmäla sig till en kurs via högskolans anmälningsprogram på nätet och därefter logga in på kursens webbsidor eller i en grupp på inlärningsplattformen utan att den som ansvarar för kursen behöver lägga in studenten separat.

På samma sätt kan exempelvis nätverken i juridik öppna en nättjänst som endast de som läser för juris kandidatexamen vid olika universitet kan logga in på.

Syftet med pilotprojekten är att främja ibruktagandet av HAKA-infrastrukturen

  • genom att utvidga användningen av HAKA-infrastrukturen till nya användningsområden och skapa nya tjänster som bygger på denna infrastruktur
  • genom att öka kompetensen och sprida den inom högskolorna
  • genom att göra användarautentisering över högskolegränserna mer känd vid högskolorna.

CSC erbjuder pilotprojektfinansiering enligt principen 50/50 enligt faktiska kostnader, dock högst till det belopp som anges i ansökan. För resten av finansieringen svarar den högskola som sköter pilotprojektet.

Ansökningarna skall finnas tillhanda på adressen mikael.linden@csc.fi senast den 31 januari 2005.

Närmare information om pilotprojekten och ansökningsförfarandet finns på HAKA-projektets webbplats (fi).

HAKA-infrastrukturen i allt mer omfattande bruk 2005

Det tekniska genomförandet av HAKA-infrastrukturen bygger på Internet2:s Shibboleth-mellanprogram med vilket en användares personuppgifter kan hämtas ur högskolans användardatabas. De personuppgifter som överförs, som till exempel användarens namn och rolluppgifter, finns angivna i funetEduPerson-schemat (fi).

HAKA-infrastrukturen gagnar särskilt

  • dem som erbjuder nätbaserad undervisning (inlärningsmiljöer, verktyg till stöd för undervisning)
  • högskolornas bibliotek (elektroniska material)
  • högskolornas nätverkskontakter (lärarnas, forskarnas och utvecklarnas nätverk)
  • producenter av gemensamma tjänster vid högskolorna (nationella portaler och system som till exempel det elektroniska systemet för studentmobilitet)

HAKA-infrastrukturen är en tjänst från CSC som möjliggör gränsöverskridande användarautentisering för de högskolor vars datacentraler har gjort den anslutning som behövs i deras egen användardatabas. Dessutom ska det finnas ett system för hur databasen hålls uppdaterad. Hjälp med detta fås bland annat i CSC:s skola för användarhantering (fi) som börjar den 24 januari.

För närvarande har Helsingfors universitet, Kuopio universitet och Tammerfors tekniska universitet en Shibboleth-server. Också de övriga högskolorna förväntas ansluta sig till systemet när det tas i produktionsanvändning.

Produktionsbruket av HAKA-infrastrukturen förutsätter bland annat avtal mellan universiteten om hur personuppgifter ska hanteras. De avtal som behövs torde bli färdiga under januari.

Närmare information: Mikael Linden, mikael.linden@csc.fi

Till början

Användare av WebCT startade samarbete

De universitet som använder sig av inlärningsplattformen WebCT har gått samman i avsikt att öka samarbetet mellan universiteten i fråga om användarstödet för WebCT och ibruktagandet av nya versioner.

Samarbetsgruppen har planerats av Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Kuopio universitet, Lapplands universitet, Villmanstrands tekniska universitet, Svenska Handelshögskolan, Tammerfors universitet, Åbo handelshögskola, Åbo universitet och Vasa universitet.

Marko Mäkilä ger WebCT-utbildning. Bild: Keijo Viljakainen

Universiteten är i tur och ordning ordförande för ett halvt år i taget. Först i turen att svinga klubban står IT-planerare Marko Mäkilä från Åbo universitets fortbildningscentral. "Vår avsikt med samarbetet är i detta skede ännu inte en samlicens", berättar den färska ordföranden. "Vi strävar efter ett tekniskt samarbete. Det finns säkert behov av ett separat pedagogiskt samarbete", konstaterar Mäkilä.

Verksamhetens mål definieras noggrannare i ett avtal vilket som bäst utarbetas av Joensuu universitet.

I början av juli tar planerare Sami Jokelainen från Villmanstrands tekniska universitet över ordförandeskapet. Under det första halvåret 2006 kommer ordförandeskapet att innehas av Helsingfors universitet och under det andra halvåret av projektkoordinator Pasi Karvonen från Kuopio universitet.

Samarbetsgruppen har för avsikt att mötas minst fyra gånger om året. Mötena ordnas företrädesvis i samband med landsomfattande evenemang; i år i samband med VVYOP'05-dagarna, ITK-dagarna och universitetens IT-direktörers sammankomst.

I takt med att verksamhetsformen preciseras kan samarbetsgruppen fungera som mall även för samarbete mellan användare av andra undervisningsplattformer.

Närmare information: Marko Mäkilä, marko.makila@utu.fi

Till början

JOO-samarbete och elektroniska tjänster tema för landsomfattande seminarium

LiTu-projektet (stöd för studentmobilitet) och FVU:s serviceenhet anordnade den 16 december ett seminarium om JOO-samarbete, JOO-erfarenheter och utvecklandet av tjänster som stöder studentmobilitet. Seminariet hölls vid Helsingfors universitet och behandlade hur LiTu-projektets serviceproduktion framskrider samt frågor i anslutning till ibruktagandet av systemet.

"Seminariet motsvarade verkligen de uppställda målen – många som inte tidigare kände till saken fick nu information om hur det elektroniska JOO-ansökningsförfarandet framskrider. Dessutom fick vi kommentarer och synpunkter som låter oss tro på att vi inom LiTu-projektet arbetar med rätta saker", konstaterar projektchef Raija Halonen.

Med tanke på fortsättningen är det enligt Halonen viktigt att i tillräckligt god tid klargöra för alla parter vilka slags åtgärder som förutsätts av de universitet som ansluter sig till LiTu-systemet. Målet är ett system där universitetsöverskridande studier fungerar smidigare och mer omfattande än nu och som stöder riksomfattande administration av studentmobilitet vid universiteten.

Universitetens olika ansökningstider till JOO-studierna – som orsakar många slags praktiska bekymmer – var en fråga som diskuterades ivrigt. Administrationen av ansökningsprocessen skulle bli klarare genom avtal om enhetliga ansökningstider och ramar för behandlingen i och med övergången till elektroniska system. Enhetliga ansökningstider vid måluniversiteten och noggrannare vetskap om tidtabellen för förordandet vid hemuniversitetet skulle göra det lättare för studenterna att avgöra när ansökan ska lämnas in.

LiTu-projektets följande konkreta steg är att testa systemet, varefter pilotfasen inleds. Den första fasen på våren 2005 gäller den elektroniska processen för att ansöka till JOO-studier och omfattar studerandes ansökan samt hemuniversitetets förordande och måluniversitetets godkännande. Med i pilotprojektet är Helsingfors universitet, Helsingfors handelshögskola och Tekniska högskolan, som alla använder studieadministrationssystemet Oodi. Tammerfors universitet tillför de universitets synpunkter som inte har Oodi i bruk.

En utredning av JOO-erfarenheterna hade gjorts för seminariet. Enligt den har JOOPAS-tjänsten nått studenterna bra. Någon extra marknadsföring på riksnivå av JOO eller JOOPAS önskades inte.

Sammandrag över hur JOO-studierna genomförts vid universiteten (pdf, fi)

Seminariepresentationer och smågruppernas sammandrag (fi)

Till början

Europeisk stiftelse för att främja kvaliteten på e-lärande

I samband med Online Educa-evenemanget i Berlin tillkännagavs ett nytt europeiskt initiativ för att främja kvaliteten på e-lärande. Det är fråga om en stiftelse, The European Foundation for Quality in E-Learning (EFQUEL), som inrättats utifrån tre olika projekt.

Dessa tre EU-finansierade kvalitetsprojekt inom e-lärande är EQO - European Quality Observatory, SEEL - Supporting Excellence in E-Learning och SEEQUEL Sustainable Environment for the Evaluation of Quality in E-Learning. Stiftelsen verkar med stöd av Europeiska kommissionen och Cedefop, dvs. European Centre for the Development of Vocational Training.

Stiftelsens portal är tänkt som en samlad resurs för kvalitetsfrågor om e-lärande. Den erbjuder aktualiteter, expertinformation, rekommendationer och strategier.

Utöver portalen kommer stiftelsen att utveckla ett enhetligt kvalitetsmärke för europeiskt e-lärande.

Man kan ta del av stiftelsens arbete genom att skriva till adressen info@qualityfoundation.org.

Till början

Publikation

Oppimisympäristöjen tutkimus ja alan tutkimuksen edistäminen Suomessa (Forskning i lärmiljöer och främjande av denna forskning i Finland)

40 s. Opetusministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2004:38. ISBN 952-442-846-6 (PDF). Promemorian har inte publicerats i tryckt format. Publikationen som pdf (726 kt) (fi). Presentationsblad (fi)

Till början