FVU-info Februari 2005

I detta nummer:

• Nya nätverk inom FVU
• Fyra finska universitet deltar i eLearning-projekt
• Publikationer

Aktuellt

 De nationella dagarna om virtuell universitetsverksamhet den 22-23 mars 2005 – anmälningar tas emot från den 14 februari  | De tredje nationella dagarna om virtuell universitetsverksamhet arrangeras på Dipoli i Esbo. På dagarna samlas experter på och utvecklare av nätbaserad undervisning och kompetens samt personer som är intresserade av denna utveckling för att utbyta erfarenheter. Programmet består av gemensamma föreläsningar, parallella arbetsgrupper samt presentationer av universitetens och samarbetsparters produkter och tjänster.

 Ansökningstiden till den nationella TieVie-expertutbildningen har startat  | 80 deltagare från universiteten och 20 från yrkeshögskolorna antas till utbildningen (15 sp) som börjar i augusti 2005. Utbildningen är gratis för universitetens personal. Ansökningstiden utgår den 30 april. TieVie är ett nationellt virtualiseringsprojekt som erbjuder utbildning i att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen vid högskolorna.

Kvalitetspris för utveckling av nätundervisning kan sökas senast den 20 februari | Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen delar ut kvalitetsprisen för utveckling av nätundervisning på ITK-dagarna i april i Tavastehus. Kvalitetsprisen delas i år ut för fjärde gången. Tävlingen är avsedd för grundskolor, gymnasier, yrkesläroinrättningar, vuxenläroinrättningar, yrkeshögskolor och universitet.

Forskarträffen ITK'05 i Tavastehus i april – förslag till presentationer kan lämnas in senast den 28 februari | I samband med evenemanget Interaktiivinen Tekniikka Koulutuksessa '05 (Interaktiv teknik i utbildningen) arrangeras en forskarträff onsdagen den 20 april kl. 10–17. Med träffen, som nu anordnas för femte gången, strävar man efter att stöda nytt forsknings- och utvecklingsarbete kring multidisciplinära inlärningsmiljöer samt erbjuda en kanal för forskare och företag att bilda nätverk.

Mer information om aktuella seminarier och evenemang finns på portalens finskspråkiga sidor Tapahtumakalenteri och  uutispalsta.

Till början

Nya nätverk inom FVU

Universiteten och undervisningsministeriet har i sina resultatförhandlingar kommit överens om finansieringen av universitetens virtualiseringsprojekt för år 2005. Den totala projektfinansieringen uppgår liksom tidigare till cirka nio miljoner euro. Undervisningsministeriet kanaliserar hälften av den totala finansieringen till universiteten för att där fördelas internt på sådan virtuell verksamhet universiteten själva prioriterar. Den andra hälften går till av ministeriet utsedda nationella samarbetsprojekt. Totalt får sju nya samarbetsprojekt finansiering från och med början av detta år.

I år pågår sammanlagt 37 nationella samarbetsprojekt med finansiering från undervisningsministeriet. Av dessa är 25 nationella nätverk för olika vetenskapsgrenar som sammanför sakkunskapen vid flera universitets institutioner eller fakulteter. Nya ämnesnätverk som nu inleder sin verksamhet är nätverken för teologi, biovetenskaper, rehabilitering och hälsokunskap.

Vissa av de nationella samarbetsnätverken utvecklar gemensamma nätverktyg som stöder undervisning och studier, producerar nationell utbildning och andra stödtjänster. Nya projekt för stödtjänster är en virtuell miljö för handledning av avhandlingar som koordineras av Joensuu universitet, Akademiska studiefärdigheter – utnyttjande av nätkurser vid olika universitet som kooordineras av Uleåborgs universitet och VOPLA-projektet som utvecklar kvalitetskontrollen av universitetens nätundervisning och -inlärning koordinerat av Helsingfors universitet. Dessa tre projekt har visserligen startat redan innan de fick finansiering för virtuell universitetsverksamhet från början av detta år.

 FVU:s serviceenhet som är ett projekt vid Tekniska högskolan hör också till de nationella stödtjänstprojekten. 

Till början

Teologia.fi – teologiskt samarbete över universitetsgränserna

Den grundläggande tanken i IKT-strategin vid Helsingfors universitets teologiska fakultet är att de virtuella universitetstjänsterna ska vara tillgängliga för alla och att de ska stöda den övriga verksamheten. ”Utgående från det här föddes planen för portalen teologia.fi som syftar till att synliggöra finländsk akademisk forskning inom teologi och att betjäna såväl akademiska forskare och lärare som externa användargrupper. Samtidigt utgör portalen ett forum för samarbete över universitetsgränserna inom den teologiska disciplinen”, berättar stödpersonen för nätundervisning Jussi Varkemaa vid Helsingfors universitets teologiska fakultet.

Projektet körde igång år 2004 med en samarbetsträff som samlade de teologiska fakulteterna vid Helsingfors universitet, Joensuu universitet och Åbo Akademi, Kyrkans forskningscentral, Kyrkans utbildningscentral, yrkeshögskolan Diakonia, Finlands ekumeniska råd och Kyrktjänst samt Credo.net Oy. En styrgrupp med en representant för samtliga samarbetsparter utsågs för projektet.

De teologiska fakulteterna fungerar som projektets innehållsproducenter medan Credo.net Oy levererar teologia.fi-portalens publiceringssystem. De övriga deltagande organisationerna representerar teologia.fi-nätresursens mest centrala användargrupper.

Projektets avsikt är att producera en nätresurs i vilken man samlar och producerar undervisnings-, forsknings- och informationsmaterial om och för finländsk teologi. I portalen teologia.fi presenteras den finländska akademiska teologins hela spektrum. Samtidigt skapar projektet förutsättningar för disciplinens finländska aktörer att samarbeta inom virtuell universitetsverksamhet.

Portalen öppnas för testanvändning hösten 2006

Den detaljerade planeringen av teologia.fi-nätresursen görs under år 2005. Utgångspunkten för projektplaneringen är att innehållet i och formen på teologia.fi ska skapas utgående från samarbetsparternas egna intressen. Avsikten är att nätresursen ska utformas till ett bestående samarbetsforum för den teologiska vetenskapen, som fortsätter att existera också efter att projektfinansieringen upphör. Huvudansvaret för planeringen ligger hos projektkoordinatorn som inleder sitt arbete i början av mars.

År 2006 övergår man från planering till genomförande. I den första produktionsfasen skapas teologia.fi-portalens struktur och funktioner, visuella utseende och användargränssnitt, som sedan passas ihop med det publiceringssystem som Credo.net Oy levererar. Samtidigt startar och organiseras innehållsproduktionen. Målsättningen är att portalen teologia.fi kan tas i testanvändning hösten 2006 och att den kan publiceras under det första kvartalet 2007.

Portalen ger heltäckande bild av akademisk teologi

I projektets andra fas under åren 2007–2009 utvecklas portalen teologia.fi till en mångsidig nätresurs som riktar sig till flera användargrupper. Portalfunktionerna utvecklas genom att man skapar samarbetsformer över universitetsgränserna, som till exempel nätkurser och forskningsprojekt. Avsikten är också att komplettera portalens funktioner med artiklar om aktuella teologiska frågor. ”Målsättningen är att popularisera vetenskapen på ett sätt, som å ena sidan uppfyller kriterierna för akademiskt uttryck, och å andra sidan betjänar många användargrupper inklusive medierna. Experter vid de teologiska fakulteterna fungerar som innehållsproducenter av vilka teologia.fi beställer material”, förklarar Varkemaa.

I projektets sista fas skapas en permanent organisationsmodell för portalens underhåll. ”Meningen är att när projektet framskrider flyttas ansvaret för detta ändamål till en självständig stiftelse, förening eller motsvarande med rättshandlingsförmåga, som intresseorganisationerna är medlemmar i”, beskriver Varkemaa. En redaktion och huvudredaktör utses också för portalen. Under projektets gång skapas dessutom en modell för verksamhetsfinansieringen efter att projektfinansieringen upphör.

Projektuppföljningen och -utvärderingen genomförs årligen som en del av verksamheten inom nätundervisningsverkstaden vid Helsingfors universitets teologiska fakultet.

Kontaktinformation och webbsidor: Teologiska fakulteten, PB 33, 00014 Helsingfors universitet | tuula.sunnarborg@helsinki.fi, jussi.varkemaa@helsinki.fi | webbsidor

Till början

Sju universitet bidrar till nätbaserad biovetenskaplig grundundervisning

I början av år 2005 startade utvecklingen av nätbaserad grundundervisning inom biovetenskaper som ett delprojekt inom Finlands virtuella universitet. Projektets målsättning är att som ett samarbete mellan sju universitet skapa en finsk-, svensk- och engelskspråkig nätmaterialhelhet inom cellbiologi, histologi, dvs. cellvävnadslära, embryologi, dvs. utvecklingsbiologi och patologi, dvs. sjukdomslära som är öppen för alla.I projektet deltar Kuopio (anatomi/patologi), Uleåborgs (anatomi/patologi), Joensuu (biologi), Jyväskylä (bio- och miljövetenskap), Tammerfors (anatomi/patologi) och Åbo (anatomi/patologi/genetik och fysiologi) universitet samt Åbo Akademi (Institutionen för biologi). Anatomiska institutionen vid Kuopio universitet fungerar som projektets koordinator.

Projektet består av fyra delar: cellbiologi, histologi, utvecklingsbiologi och patologi. Varje del utgör en egen helhet, men de är också nära sammankopplade med varandra. De tre första delarna är gemensamma för undervisningen i medicin och biologi. Patalogi hör närmast till medicinen.

Materialet läggs ut i en öppen miljö, vilket tillsammans med att det är finskspråkigt möjliggör användning också på andra utbildningsstadier, exempelvis i gymnasier och yrkeshögskolor.

”Jämfört med traditionella läroböcker ger nätmaterial många nya möjligheter, till exempel användning av animationer (cellbiologiska förlopp), sammanlänkning av olika saker (vävnadslära/sjukdomslära), prov som testar inlärning, snabbare uppdatering, informationssökning inom flera områden och möjlighet att använda ett större antal bilder”, berättar projektets koordinator Kari Törrönen. Syftet med nätstudiematerialet är att stöda kontaktundervisningen i respektive läroämne vid universiteten samt att skapa en omfattande lättfattlig helhet av dessa ämnen för bredare användning.

Nytt material fortsätter prisbelönat projekt

Det nya materialet baserar sig för cellbiologins och histologins del på en helhet (cellbiologi, histologi) som producerats och genomförts vid Kuopio universitets anatomiska institution, och som belönades med undervisningsministeriets hedersomnämnande i universitetsklassen i tävlingen för nätundervisningsmaterial år 2002.

”Projektet utvidgar och binder ihop helheten på ett bättre sätt. Dessutom skapar vi nytt nätmaterial för patologi och embryologi som kopplas till helheten av cellbiologi och histologi. På så sätt uppstår en mycket bred multidisciplinär biovetenskaplig studiehelhet. Nätmaterialet kommer att bestå av material på olika nivåer av vilka varje användare kan välja den som passar henne eller honom bäst”, beskriver Törrönen.

Projektet genomförs i tre faser. I den första fasen kompletterar alla samarbetsparter för sin del Kuopio universitets nätmaterial i histologi och cellbiologi med nya bilder, animationer och texter. Samtidigt utvidgas frågebatteriet för självtestning och testmöjligheterna görs mångsidigare. Histologin och cellbiologin länkas till en fungerande helhet.

I den andra fasen skapas nätstudiematerial i patologi med histologimaterialet som modell, och det länkas till histologin och cellbiologin. I den tredje fasen skapas nätstudiematerial i embryologi och det länkas till cellbiologin, histologin och patologin.

Närmare information: Kari Törrönen, biträdande lärare, Kuopio universitet, anatomiska institutionen, PB 1627, 70210 Kuopio | kari.torronen@uku.fi

Till början

Projektet för virtuell rehabiliteringsundervisning skapar en bred grundstudiehelhet för hela landet

Projektet för virtuell rehabiliteringsundervisning skapar en multidisciplinär grundstudiehelhet som förmedlas på nätet och som omfattar olika delområden och yrkesgrupper inom rehabilitering. Rehabilitering studeras bland annat ur socialpolitiskt, medicinskt, vårdvetenskapligt, sociologiskt, psykologiskt och pedagogiskt perspektiv.Projektet genomförs i samarbete mellan Uleåborgs universitets medicinska fakultet, Öppna universitetet vid Uleåborgs universitets utbildnings- och forskningsservice, Lapplands universitets samhällsvetenskapliga fakultet samt Lapplands universitets öppna universitet.

Det har hittills gått att bedriva grund- och ämnesstudier i rehabilitering vid såväl Uleåborgs som Lapplands öppna universitet. Hösten 2004 startade även huvudämnesstudier i rehabilitering vid Lapplands universitet. Studierna godkänns som biämnesstudier till studier i vårdvetenskap, pedagogik och hälsoadministration vid Uleåborgs universitet samt till studier i samhällsvetenskap och pedagogik vid Lapplands universitet.

Vid Uleåborgs öppna universitet har man kunnat avlägga grund- och ämnesstudier i rehabilitering som närundervisning samt på universitetets samarbetsorter via videoförbindelse. Vid Lapplands universitet har studierna skett via öppna universitetet som närundervisning både i Rovaniemi och på samarbetsorterna. Utöver universitetets grundstuderande har studier i huvudsak avlagts av personer som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn, exempelvis läkare, sjukskötare, socialarbetare, terapeuter inom olika områden och försäkringstjänstemän.

”Målet är att i samarbete mellan Uleåborgs och Lapplands universitet utveckla grundstudierna i rehabilitering och göra studierna tillgängliga i hela landet för att svara på det nuvarande utbildningsbehovet. Utöver huvud- och biämnesstuderande kan nätstudierna i rehabilitering avläggas av alla som är intresserade av ämnet. Målgruppen utgörs av grundstuderande vid olika universitet, i synnerhet studerande i hälsovetenskap, medicin, samhällsvetenskaper och pedagogik, läkare, anställda inom social- och hälsovårdssektorn, samt anställda inom olika rehabiliteringsområden, såsom planerare, kundrådgivare, lärare, arbetskraftskonsulenter och försäkringssekreterare”, berättar projektets koordinator, planerare Kristiina Simojoki.

”Tack vare nätstudierna ökar flexibiliteten ur såväl studerandenas som lärarnas perspektiv. För studerandena är det viktigaste att de kan delta i undervisningen var som helst i Finland och vid en tidpunkt som passar dem bäst. Också möjligheten till växelverkan med andra studerande ökar i och med olika diskussionskanaler, och på så sätt blir det möjligt att dela med sig av sin kunskap och reflektera över gemensamma problem. Individuell, ömsesidig respons mellan studerande och lärare som ges via nätmiljön är en väsentlig del av studierna”, beskriver Simojoki.

Närmare information: kristiina.simojoki@oulu.fi

Nätundervisningen i hälsokunskap täcker hela landet

Projektet för nätundervisning i hälsokunskap har som mål att i samarbete mellan universiteten i Kuopio, Jyväskylä och Uleåborg utveckla grundstudierna i hälsokunskap och göra studierna geografiskt tillgängliga i hela landet. Med hjälp av nätundervisningsutbudet strävar man efter att svara på existerande utbildningsbehov.

De nätbaserade studierna i hälsokunskap är framför allt avsedda för personer som vill få behörighet att undervisa i hälsokunskap, personer som arbetar med barn och ungdomar inom undervisnings-, social- och hälsovårdssektorn, som biämnesstudier för studerande inom hälsovårdsområdet samt för övriga intresserade. Studierna lämpar sig särskilt väl som allmänbildande kurser för alla som är intresserade av att främja barns och ungdomars hälsa.

Hälsokunskap är ett läroämne med en multidisciplinär grund, som syftar till att främja kunnande som stöder elevernas hälsa, välmående och säkerhet. Undervisningen i hälsokunskap har som mål att skapa förutsättningar för utveckling av den personliga hälsokompetensen.

”Efterfrågan på undervisning i hälsokunskap har ökat betydligt sedan hälsokunskap blev ett eget läroämne i grundskolor och yrkesläroinrättningar och antalet kurser i ämnet ökade i gymnasiet. Hälsokunskapens ställning som eget läroämne och de därav följande behörighetskraven för lärare skapar en stor utmaning för utbildningen”, berättar projektets koordinator, planerare Kristiina Simojoki.

Det har gått att avlägga grundstudier i hälsokunskap som närundervisning också på samarbetsorter till Jyväksylä och Kuopio öppna universitet. Studerande vid Jyväskylä universitets idrotts- och hälsovetenskapliga fakultet har studierätt för den multidisciplinära studiehelheten i hälsokunskap och studerandena har fritt kunnat avlägga grundstudier. Vid Uleåborgs universitet har man kunnat avlägga grundstudier i hälsokunskap som närundervisning vid det öppna universitetet och via videokonferenser på samarbetsorter. Ämnesstudier i hälsokunskap har man kunnat avlägga som närstudier vid Kuopio, Jyväskylä och Uleåborgs öppna universitet och även i Helsingfors enligt Jyväskyläs kursfordringar. Studier har i huvudsak avlagts av ämnes- och klasslärare, personer från olika personalgrupper inom hälsovården samt universitetets grundstuderande.

Jämlikare studiemöjligheter

”Virtualiseringen av studierna syftar till att skapa jämlikare studiemöjligheter för de studerande. I synnerhet lärare på små orter som behöver studier för sin behörighet och andra studieintresserade personer på glesbygden är i en sämre situation med tanke på universitetsundervisning i hälsokunskap. För att starta en undervisningsgrupp behövs i regel åtminstone 10 studerande och det finns sällan så många intresserade på en liten ort”, berättar Simojoki.

”Med hjälp av nätbaserade studier kan undervisning i hälsokunskap ges oberoende av tid och plats och undervisningens kvalitet kan säkerställas också på små orter. Dessutom ökar flexibiliteten ur såväl studerandenas som lärarnas perspektiv. För studerandena är det viktigast att de kan delta i undervisningen var som helst i Finland och vid en tidpunkt som passar dem bäst. Också möjligheten till växelverkan med andra studerande ökar i och med olika diskussionskanaler, och på så sätt blir det möjligt att dela med sig av sin kunskap och reflektera över gemensamma problem. Individuell, ömsesidig respons mellan studerande och lärare som ges via nätmiljön är en väsentlig del av studierna”, beskriver Simojoki projektets målsättningar.

Planerare Kristiina Simojoki vid öppna universitetet vid Uleåborgs universitets utbildnings- och forskningsservice är koordinator för projektet.

Närmare information: kristiina.simojoki@oulu.fi

Till början

Nätmiljö för handledning av avhandlingar

Nätverksprojektet, som koordineras av Joensuu universitet, har som mål att i samarbete mellan olika universitet skapa en sådan virtuell miljö för handledning av avhandlingar som kan anpassas till olika behov och som stöder handledningen med hjälp av nätbaserade resurser.

Det tvååriga virtualiseringsprojektet startade i början av 2005 med finansiering från undervisningsministeriet. Man har bjudit med dels intresserade aktörer, dels utvecklingsprojekt inom handledning av avhandlingar. Syftet är att genom att kombinera erfarenheter av och praxis för utveckling av virtuell handledning skapa en nätmiljö till stöd för handledningen av avhandlingar.

Aktörer inom nätverksprojektet är den koordinerande enheten Undervisningsteknologicentret vid Joensuu universitet samt fyra lokala koordinatorer. De lokala koordinatorerna representerar Helsingfors universitets center för landsbygdsforskning och -utbildning i S:t Michel, Lapplands universitet, TekPeda-nätverket vid Villmanstrands tekniska universitet samt projektet W5W-Waasa vid Vasa universitet. Dessutom har projektet ett mer omfattande nätverk med ett antal universitet och representanter som är intresserade av att ta del av information, kommentera och eventuellt producera material och pilottesta miljön.

Nätverksprojektet utvecklar ett verktyg som kan användas vid handledning och skrivande av avhandlingar, dvs. både av handledare och studerande. Miljön som byggs upp är avsedd att stöda avhandlingsskrivandet genom tillgång till mångsidig information och stöd av studerande i samma skede av studierna. Dessutom avhjälper handledningsdiskussioner och respons som sker via nätet sådana problem med avhandlingsskrivandet som bland annat beror på geografiska avstånd. De centrala frågorna vid utvecklingen av miljön hör ihop med studerandenas avhandlingsprocess, processens faser, handledningspraxis samt handledningsprocessen. Man strävar också efter att miljön ska beakta speciella aspekter som gäller multidisciplinära avhandlingar eller sådana som görs i samarbete mellan flera studerande.

Miljön består av olika verktyg och kommunikationsredskap (diskussionsforum och chatrum) för skrivande och handledning samt av olika informationslager. Verktygen byggs upp så att de fungerar med vanliga webbläsare och universiteten behöver inte anskaffa särskilda program för dem.

Miljöns kvalitetssäkring och användbarhetsundersökning utgör en central del av utvecklingsprojektet. Miljön utvecklas i samarbete med undervisningsteknologicentrets forskningslaboratorium för virtuella miljöer och miljöns användbarhet testas i laboratoriet.

Projektets webbplats

Närmare information: Projektchef Sari H. Pitkänen, sari.h.pitkanen@joensuu.fi, Projektkoordinator Sari Hakkarainen, sari.hakkarainen@joensuu.fi

Till början

Verkosto-Vatti sprider kursen Akademiska studiefärdigheter till flera universitet

Idén till projektet Verkosto-Vatti föddes när tre finska universitet använde kursen Akademiska studiefärdigheter för studieorienteringen för nya studerande. I och med samarbetet insåg man att studieorienteringen på nätet kan genomföras effektivt tillsammans i stället för att varje universitet skapar sitt eget handledningsmaterial och genomför kursen själv. Ytterligare två universitet kom med i projektet och från år 2003 har kursen och dess verksamhetsmodell utvecklats som ett projekt inom det virtuella universitetet med ett nätverk bestående av fem universitet.Uleåborgs universitet koordinerar projektet och de övriga deltagarna är Lapplands och Vasa universitet, Villmanstrands tekniska universitet och Tekniska högskolan. Nätverkets universitet är sinsemellan mycket olika: stora och små, multidisciplinära och tekniska universitet.

”År 2005 är projektets mål att uppdatera och komplettera studiematerialet så att det lämpar sig så bra som möjligt för studerandens behov vid olika typer av universitet. Dessutom är avsikten att utvidga nätverket och öppna studiematerialet för allmänt bruk. Vårt mål är att erbjuda studiematerialet och verksamhetsmodellen att tillämpas som en del av universitetens studieorientering eller lärarhandledning. Kursens material har översatts till engelska, så kursen lämpar sig också för orientering av utbytesstuderande”, beskriver projektets koordinator Katja Pura.

Hurdan är kursen?

Nätkursen Akademiska studiefärdigheter (2 sv) utvecklades ursprungligen i samarbete mellan olika enheter vid Uleåborgs universitet. Kursen har ingått i öppna universitetets utbud sedan 1998 och den har från första början genomförts som en ”ren” nätkurs, alltså innehåller den inga närträffar. Hela studiematerialet finns på nätet och de studerande får stöd av utbildade tutorer för de tre innehållsområdena under studieperioden på ungefär två veckor. Hittills har kursen genomförts över 30 gånger och det totala antalet studerande är redan över 3 000. Deltagarantalet per kurs har varierat mellan 25 och 500 studerande. Majoriteten av deltagarna har varit nya grundstuderande vid universiteten eller studerande vid öppna universitetet.

Studieperiodens målsättning är att stöda studerandena i att hitta sin egen roll som medlem i vetenskapssamfundet och introducera dem i universitetet och den egna vetenskapsgrenen. ”På kursen får studerandena stöd och handledning i att lära sig inlärningsfärdigheter, bland annat delaktighet i vetenskapssamfundet, målmedvetenhet, aktivitet i fråga om det egna lärandet, samarbete och grupparbete, informationssökning, utvärdering och tillämpning av information, inlärningsstrategier och stilar, lästeknik och olika skriftliga arbeten. Dessutom sätter sig studerande under kursens gång in i nätstudier och användning av webbaserade inlärningsmiljöer”, beskriver Pura kursens innehåll.

Varje modul har en inlärningsuppgift som modulens tutor går igenom. Kursens mål är att studerandena ger sin grupp rätt att läsa de egna inlärningsuppgifterna och att deltagarna sätter sig in i varandras arbeten. ”På så sätt kan studenterna få ett bredare perspektiv på saken. Studerandena får personlig skriftlig respons på nästan alla sina inlärningsuppgifter. I varje modul ingår också en temadiskussion som leds av innehållsområdets tutor. Diskussionernas syfte är att stöda studerandenas inlärning bland annat genom att föra fram de övriga deltagarnas samt tutorns synpunkter, tankar och erfarenheter. Det är meningen att studerande på kursen ska kunna bygga upp sin egen kunskap genom att dra nytta också av gruppens synpunkter, idéer och slutsatser och inte bara av studiematerialet på nätet”, berättar Pura.

Från nätet till nätverk – utmaningar och riktlinjer för framtiden

Nu är det dags för nätverket att utvidgas och göra det mångsidiga nätstudiematerialet tillgängligt för så många som möjligt. Under 2005 och 2006 rekryteras tutorer och andra aktörer från olika universitet som har i uppgift att planera ett sätt att genomföra kursen som passar in i handledningen vid deras universitet.

”Vi ser det som en stor utmaning att studieorienteringen och lärarhandledningen vid olika universitet varierar stort och att hitta olika sätt på vilka det fina studiematerial som utvecklats under årens lopp kunde utnyttjas för att stöda alla studerande i att klara sig genom de första problemen i början av studierna”, konstaterar Pura.

”Målet är ju att studenterna i början av studierna får aktiv handledning och stöd så att deras studiefärdigheter utvecklas och de kan studera målmedvetet, självständigt och aktivt. Det är också en utmaning att introducera utbytesstuderande i det finländska universitetsväsendet och studierna. Det skulle vara lättare att anta denna utmaning om vi fick med utländska pilotgrupper i projektet”, funderar Pura.

Kursens webbplats

Närmare information: Katja Pura, Katja.Pura@oulu.fi

Till början

VOPLA-projektet utvecklar kvalitetshanteringen av universitetens nätundervisning och nätstudier

Nätundervisningens kvalitetsprojekt VOPLA som koordineras av Helsingfors universitet har som målsättning att stöda och främja kvalitetshanteringen av de finländska universitetens nätundervisning och nätstudier samt att utveckla universitetspersonalens kvalitetsmedvetenhet och kunskap samt engagemang i kvalitetsarbetet.

VOPLA startade i början av förra året och dess resultat – bland annat projektets inledande rapport – finns på projektets webbplats.

Torsdagen den 10 februari arrangerade VOPLA-projektet ett seminarium om kvalitet i nätundervisningen i Helsingfors. Under våren kommer VOPLA dessutom att anordna två nationella workshops om kvalitet i nätundervisningen.

Läs mer om VOPLA i tidigare nummer av FVU-info: maj 2004 och oktober 2004.

Till början

Fyra finska universitet deltar i eLearning-projekt

Europeiska kommissionen har beviljat 25 projekt finansiering ur programmet eLearning för åren 2005–2006. Finska universitet är med i fyra av de finansierade projekten. Totalt fick kommissonen 309 ansökningar av vilka 289 uppfyllde ansökningskriterierna.

Projektet eLene-TT utvecklar och stöder lärarnas IKT-färdigheter

eLene-TT (e-Learning Network for Teacher Training) är ett av projekten som beviljades finansiering. Projektets mål är att

• utveckla inlärningsprocessens kvalitet och effektivitet genom att arrangera studentcentrerad utbildning i att använda IKT i undervisningen för högskolelärare inom ramen för Bolognaprocessen
• utveckla högskolelärares färdigheter i att undervisa i nätbaserade miljöer genom praktiska utbildningsperioder
• utveckla undervisningspersonalens inlärningsprocess.

Avsikten är att skapa en fungerande modell för ett resurscenter på nätet som erbjuder nätlärare och lärarutbildare stöd, verktyg och resurser för effektiv nätinlärning. Resurserna och de praktiska verktygen hänför sig bland annat till planering av nätkurser, handledning av nätstudier, inlärning och utvärdering i grupp.

Projektet leds av universitetet i Nancy i Frankrike. Från Finland deltar Helsingfors universitets pedagogiska institution samt Tekniska högskolan genom FVU:s serviceenhet. Helsingfors universitets uppgift i projektet är att utvärdera verktyg och resurser som de deltagande universiteten har kartlagt och välja några av dessa för användning i pilotprojekt.

Projektet E-xcellence utvecklar en kvalitetsstandard för e-inlärning

Projektet E-xcellence har som mål att utveckla en kvalitetsstandard för e-inlärning inom ramen för Bolognaprocessen. Med hjälp av standarden ska en utomstående kunna utvärdera nivån på universitetets e-undervisning och kontrollera att den uppfyller antingen minimikraven på kvalitet eller kraven på utmärkt kvalitet. Syftet är att utveckla ett verktyg för kvalitetsbedömning som lärare och nätundervisningsplanerare kan använda samt ett kvalitetssystem som institutionerna kan anvnda för att förbättra kvaliteten på sin verksamhet. Dessutom utvecklas ett verktyg för revision av toppkvalitet.

Projektet leds av nätverket EADTU (European Assoication of Distance Teaching) via vilket flera hundra europeiska universitet indirekt deltar i projektet. Från Finland är Uleåborgs universitet aktiv medlem i projektet.

Under ledning av Uleåborgs universitet genomförs en utvärdering av nuläget inom europeiskt kvalitetsarbete och utgående från den tar man fram en första version av kvalitetsstandarden. Under projektets följande faser testas modellen med hjälp av pilotprojekt. Pilotprojekten genomförs under ledning av Hollands öppna universitet i samarbete med andra, bland annat finska, universitet.

Projektet VICTORIOUS analyserar virtuell mobilitet

Projektet VICTORIOUS (Virtual Curricula ThrOugh Reliable InterOperating University Systems) analyserar nuläget inom den virtuella mobiliteten i Europa och den övriga världen. Projektet genomförs i tre faser. Först kartläggs vilka verktyg till stöd för virtuell mobilitet projektparterna använder. I den andra fasen identifieras och definieras de hinder som måste avlägsnas för att en omfattande virtuell mobilitet ska kunna genomföras. I den tredje fasen provkörs processmodeller som möjliggör en omfattande mobilitet.

Projektet leds av Coimbragruppen (en grupp med 36 europeiska medlemsuniversitet). Från Finland deltar Åbo universitet.

Projektet REVE utvecklar virtuell mobilitet utgående från Erasmus-programmet

Projektet Reve (Real Virtual Erasmus) har som målsättning att öka utbytesprogrammet Erasmus räckvidd och effektivitet genom att utöka och stöda virtuell mobilitet. Syftet är att studerande som är på Erasmus-utbyte utomlands via nätet ska kunna delta i undervisningen vid sitt hemuniversitet . Dessutom utvecklar projektet nätverksbaserat samarbete inom e-inlärning och -undervisning över nationella gränser. Också tekniska, pedagogiska och organisatoriska tjänster utvecklas till stöd för mobiliteten.

Projektet leds av nätverket EuroPACE 2000. Från Finland deltar Tekniska högskolan.

Alla projekt som får finansiering av programmet e-Learning presenteras på kommissionens webbplats.

Till början

Publikationer

Verkko-opetuksen laatu yliopisto-opetuksessa (pdf). Verkko-opetuksen laadunhallinta ja laatupalvelu -hankkeen raportti 1. Red. Janne Sariola och Annika Evälä | Rapporten om nätundervisningens kvalitet i universitetsundervisningen är den första publikationen från projektet VOPLA (ett projekt om kvalitet i nätundervisningen). Projektet startade i januari 2004 som ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet. Rapportens innehåll består av fyra delar. I den första delen presenteras utmaningar inom nätundervisningens kvalitetshantering. I den andra delen definieras vad nätundervisning och kvalitet i nätundervisningen vid universiteten är. I den tredje delen studeras nätundervisningen ur stödtjänsternas, studiematerialets och undervisningskvalitetens perspektiv. I den fjärde delen presenteras resultat från projektets inledande fas och slutsatser inför följande period åren 2005–2007.

Studien Yhteisöllisen verkko-oppimisen rakenteita (pdf). | Hur går gemensamt kunskapsskapande till i en nätmiljö? Hurdana strukturer i inlärningsmiljön stöder inlärningen? På vilket sätt kan läraren stöda inlärning på nätet? På vilket sätt kan man utvärdera de pedagogiska utmaningarna i gemensam nätinlärning? Forskarna PeM Jiri Lallimo och PeD Marjaana Veermans söker svar på bland annat dessa frågor i studien om strukturer inom gemensam nätinlärning publicerad av Öppna universitetet vid Helsingfors universitet. Den tryckta versionen finns till salu (10 euro) på Helsingfors öppna universitets kansli.

Opetusteknologiakeskusten toimintaa koskeva selvitys 2004 (pdf). | Universitetens undervisningsteknologicenter är ett viktigt stöd för utvecklingen av den virtuella universitetsverksamheten såväl nationellt som lokalt. Centren representerar och presenterar nationell virtuell universitetsverksamhet och nätverken vid sina egna universitet. Det virtuella universitetsprojektet är också en viktig finansiär för många center. Centren fungerar som stödorganisationer med målet att främja användningen av och forskningen i undervisningsteknologi och härigenom förbättra universitetsstudiernas och -undervisningens kvalitet. Detta framgår i utredningen som gjorts av nätverket IT-Peda.

Utredningen Digitaalitekniikka opetuskäytössä - Digitaalisen aineiston kopiointi sekä www-sivujen käyttö (pdf). | Undervisningsministeriets och Kopiosto ry:s informations- och utredningsprojekt undersökte med hjälp av ett frågeformulär riktat till lärarna användningen av digitalt material i undervisningen i grundskolor och gymnasier, yrkesläroinrättningar och yrkeshögskolor samt universitet.

Nättidningen IT Universitas nr 7 | I numret som utkom i slutet av januari behandlas bland annat erfarenheter av HAKA-pilotprojekten år 2004, projektet om informationsrättsliga spelregler i universitetsförvaltningen som startar snart, kvaliteten i universitetens IT-arbete, ett samhälleligt dataarkiv och videoundervisning. I tidningen ställs också frågan om det nu är dags att grunda Universitetstelevisionen. IT Universitas är en nättidning för universitetens IT-centraler och informationsförvaltning som utkommer 2–3 gånger per år.

Agricolan Tietosanomats temanummer om nätstudier i historia | Det nyaste numret av Agricolan Tietosanomat handlar om nätstudier i historia. Årets första nummer har sammanställts i samarbete mellan två projekt som koordinerar och forskar i nätundervisning i historia, Undervisningsnätverket för historia och eHLEE-projektet.

Tietoyhteiskunta: Myytit ja todellisuus. Antti Kasvio, Tommi Inkinen och Hanna Liikala (red.) | Tampere Univeristy Press har publicerat en artikelsamling om myter och verklighet kring informationssamhällets olika områden. Skribenterna består närmast av forskare verksamma i Tammerfors och boken strävar efter att gå bakom de föreställningar som medierna skapar och lyfta fram verkliga utvecklingstrender i informationssamhället. Artiklarna handlar bland annat om förändringar i arbetslivet, växelverkan mellan människan och informationstekniken samt kvalitet i nätinlärningen. Publikationen säljs av Tammerfors universitets vetenskapsbokhandel TAJU samt Nätbokhandeln Granum. Pris 27 euro.

Transforming a Learning Society: The Case of Finland | Enheten för sociokulturell utbildningsforskning vid Joensuu universitets sociologiska institition har publicerat en omfattande artikelsamling om det finländska lärandesamhället i förändring. Boken, som har redigerats av professorn i utbildningssociologi Ari Antikainen, är en mångsidig översikt av betydelsen av utbildningspolitik och utbildning i det finländska samhället. Bland artikelförfattarna finns såväl äldre forskare och professorer som yngre forskare och lärare från sju institutioner vid Joensuu universitet. Dessutom finns bidrag av skribenter från Jyväskylä och Lapplands universitet samt Östra Finlands arbetsskola. Bokens introduktion | Boken kan beställas på förlagets webbplats

Till början