Framsida > FVU info > 2005 > FVU-info Mars 2005

FVU-info Mars 2005

I detta nummer:

Aktuellt

De nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten den 22–23 mars 2005 – anmälan senast 15.3! | De riksomfattande dagarna är de tredje i ordningen och arrangeras på Dipoli i Esbo. Dagarna samlar expertis och utvecklare inom nätundervisning och nätkompetens samt andra intresserade för att utbyta tankar och erfarenheter. Programmet omfattar för alla gemensamma delar, parallella arbetsgrupper samt presentationer av universitetens och samarbetspartnernas produkter och tjänster.

Workshop VII om gemensam användning av elektroniska studiedata den 4 mars vid Uleåborgs universitet (pdf, på finska) | Temat var utvärdering av och ibruktagande av definitioner.

Samarbetsdag för de nya FVU-projekten den 4 mars vid Uleåborgs universitet (pdf, på finska) | Planer, verksamhet och behov i fråga om de projekt som nu startas gicks igenom, FVU-stödtjänsterna presenterades och samarbetsformer planerades.

Tekniska högskolans dagar om virtuell undervisning den 7–11 mars | Dessa dagar ingår i det europeiska universitetsnätverket EUNITE:s evenemang ”Virtual Erasmus Week”. Veckan inleddes måndagen den 7 mars med en videokonferens mellan de deltagande universiteten. Veckans evenemang är öppna för allmänheten.

Seminariet Policy Options and Models for Bridging Digital Divides den 14–15 mars i Tammerfors | Temat är ”Freedom, Sharing and Sustainability in the Global Network Society”. Seminariet hålls i byggnaden Pinni vid Tammerfors universitet.

Konferensen Crossborder Networking and Learning den 18–19 april i Vasa | Konferensen som anordnas av UniZon Kvarken och UniNet – experter på samarbete mellan högskolor och universitet – hålls på Lärocentret Tritonia vid Vasa universitet. Anmälan senast den 31 mars.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under  Händelsekalendern  och Nyheter (på finska).

Till början

Förberedelserna inför världstoppmötet om informationssamhället WSIS har inletts

Den 16–18 november anordnas ett toppmöte om informationssamhället i Tunis, 

Toppmötet tar upp de utmaningar informations- och kommunikationstekniken ställer samt de möjligheter den ger alla länder jämte deras medborgare att främja ekonomisk och social utveckling. Särskild vikt fästs vid utvecklingsländernas ställning, varvid strävan är att hitta sätt på vilka informations- och kommunikationsteknik kan användas som hjälp för att lösa utvecklingsproblem och överbygga det digitala gapet.

WSIS II fokuserar på att verkställa och uppfölja resultaten från Genève. Dessutom strävar man efter att lösa de öppna frågorna kring förvaltnings- och finansieringmekanismer i fråga om internet.

De nationella förberedelserna i Finland koordineras vid utrikesministeriet, som har tillsatt en bred arbetsgrupp med representanter från de centrala myndigheterna, medborgarorganisationerna, det civila samhället, den privata sektorn och arbetsmarknadsorganisationerna. Beredningsgruppen verkar som ett expertorgan när Finland utstakar sina riktlinjer i fråga om toppmötets sakfrågor och i övrigt förbereder sitt deltagande. Forskningsdirektör Antti Kasvio från institutet för informationssamhället vid Tammerfors universitet representerar universitetssektorn i beredningsgruppen med professor Tere Vadén som ersättare.

I samband med toppmötet anordnas många extra evenemang och en omfattande utställning. I Genève presenterade en grupp finländska högskolor sina projekt i montern eLearning Finland. På workshopen ”Informationssamhället som en del av utvecklingspolitiken – FVU-nätverken med i det internationella utvecklingarbetet” kommer man att diskutera en sampresentation av de finländska högskolorna i Tunis.

WSIS, Finlands utvecklingspolitiska program och högskolorna

På toppmötet i Genève godkändes ett nytt handlingsprogram och en särskild agenda om ”digital solidaritet” som ramar för samarbetet. Huvudprincipen är att informations- och kommunikationstekniken samt övriga delområden av informationssamhällsutvecklingen borde integreras i utvecklingssamarbetet mellan såväl två som flera parter samt att bygga upp kompanjonsprojekt mellan den offentliga och privata sektorn. Denna princip finns inskriven även i Finlands utvecklingspolitiska program (på finska), om vilket statsrådet fattade ett principbeslut i fjol.

De finländska universiteten och högskolorna uppmuntras i programmet att söka interaktivt samarbete med organisationer i utvecklingsländerna samt stärka sina undervisnings- och forskningsresurser i fråga om utvecklingsfrågor.

Vid utrikesministeriet har man dessutom sedan förra hösten arbetat på riktlinjerna (på finska) för hur informations- och kommunikationsteknik ska tillämpas i utvecklingssamarbetet. Här preciseras och åskådliggörs Finlands utvecklingspolitiska program samt rekommendationerna och besluten från den första fasen av FN:s toppmöte för informationssamhället i Genève i december 2003. Målet är att tillföra finländskt mervärde i utvecklingsfrågor i anslutning till informationssamhället. Dessutom ges en prioritering av de praktiska åtgärder genom vilka utvecklingsländerna kan dra nytta av informations- och kommunikationstekniken i Finlands utvecklingssamarbete.

Utkastet har behandlats på två seminarier med deltagare från företag, universitet, samfund och medborgarorganisationer. Det första seminariet anordnades vid Uleåborgs universitet i oktober i fjol och det andra på Ständerhuset i Helsingfors i november.

Utkastet till riktlinjerna tas upp även på en workshop vid de nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten och presenteras av Jyrki Pulkkinen som är rådgivare i informationssamhälls- och utvecklingsfrågor vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning.

Mobilitetsprogrammet NORTH-SOUTH stöder målen i det utvecklingspolitiska programmet

I det utvecklingspolitiska programmet finns även inskrivet att Centret för internationellt personutbyte CIMO utvecklar mobilitetsprogram för att främja samarbetet mellan finländska experter och experter från utvecklingsländerna.

Ett pilotförsök inom mobilitetsprogrammet har redan startat. Under åren 2004–2006 genomförs NORTH-SOUTH Higher Education Programme, som stöder målen i Finlands nya utvecklingspolitiska program och i Förenta Nationernas Millenniedeklaration.

I pilotfasen medverkar förutom Finland även de afrikanska länderna söder om Sahara och Egypten samt Peru i Sydamerika. Bland de afrikanska staterna står Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen utanför samarbetet. Programmet har en budget på 2,5 miljoner euro under pilotåren. Finansieringen tas ur utrikesministeriets anslag för utvecklingssamarbete. CIMO sköter administrationen och de finländska högskolorna det praktiska genomförandet av programmet.

Med programmet NORTH-SOUTH stöds ömsesidigt lärar- och studentutbyte mellan två eller flera högskolor. Utbytet för lärare varar 2–8 veckor och för studenter 1–2 terminer. För pilotskedet är Finlands målsättning att ta emot 220 studenter och 65 lärare och att skicka 140 finländska studenter och 45 lärare till utländska högskolor.

Programmet stöder även besök för att förbereda nätverkssamarbete i syfte att avtala om projektets akademiska innehåll samt att behandla praktiska frågor i anslutning till utvecklingen av samarbetet (kurser, tillgodoräknande av studier, studiematerial, studenternas boende, osv.). Besöksstipendierna är främst avsedda för undervisningspersonal. Ansökningstiden är kontinuerlig.

Till början

Pedagogisk synvinkel på utvecklingen av trådlösa campus efterlyses

Vid de flesta finländska universitet är de trådlösa tjänsterna på basnivå, dvs. trådlös åtkomst till internet och via nätet t.ex. till webmail-tjänster. I fortsättningen borde mer uppmärksamhet fästas vid utvecklingen av trådlösa tjänster på universitetens campus. I en färsk utredning gjord av Finlands virtuella universitet efterlyses särskilt utveckling av pedagogiska stödtjänster.

”Att utveckla trådlösa tjänster kräver dialog både med dataadministrationen och övriga grupper såsom lärare, studenter och forskningspersonal. Det finns ett behov av att dialogen organiseras och tjänsteutvecklingen koordineras", konstaterar en av utredarna, Janne Sariola, chef för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet.

Sariola föreslår att det tillsätts en ”målsägandegrupp” för mobiltjänster under Finlands virtuella universitet för att snabba upp arbetet med att utveckla mobila lösningar. Gruppen borde omfatta aktörer förutom från datacentralerna även från universitetens kommunikationsenheter, som har ansvaret för utvecklingen av universitetens nättjänstportaler. ”Centren för undervisningsteknologi samt övriga stödande och fristående enheter vid universiteten, som t.ex. CSC och biblioteken, ska ha en roll vid produktionen och koordineringen av pedagogiska tjänster och innehåll”, konstaterar Sariola.

På det hela taget har de finländska universiteten ingen allmän linje eller strategi för hur ett trådlöst campus ska utvecklas. Så förs också diskussionen vid universiteten om huruvida man borde invänta att det uppstår behov av trådlöshet innan man satsar på trådlösa campus eller om man borde agera redan innan behoven har klarlagts. Praktiken har dock visat att det funnits behov i och med att det blivit vanligare med trådlösa campus.

Lösningarna för trådlösa nät vid Uleåborgs universitet och universiteten i Åbo (Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Åbo Akademi) lyfts i utredningen fram som de bästa exemplen. Utvecklingen av tjänster har också drivits längst vid dessa. Andra långt hunna projekt är Villmanstrands tekniska universitets och Vasa universitets trådlösa campus, Tekniska högskolans Otaverkko samt utvecklingsarbetet för ett trådlöst campus vid Tammerfors tekniska universitet och Helsingfors universitet.

I Helsingfors universitets HUPnet, Åbo handelshögskolas och Åbo universitets SparkNet samt Tammerfors tekniska universitets lösningar för trådlösa nät har även fasta förbindelser beaktats. Om man till exempel behöver bättre förbindelser finns det väggdosor i undervisningslokalerna, korridorerna och biblioteken där samma tjänst kan fås som fast uppkoppling.

Universiteten borde i framtiden kunna erbjuda ständig nätåtkomst oberoende av uppkopplingssätt genom att utveckla samverkan mellan olika fasta och trådlösa nät, konstateras det i utredningen. Likaså bör utvecklingsarbetet av nätförbindelserna mellan universiteten garanteras, eftersom de mål Finlands virtuella universitet ställt upp för mobilitet och trådlöshet vid arbete och studier inte kan verkställas utan detta.

Utredningen Trådlöst campus vid de finländska universiteten (pdf, på finska)

Till början

Nya universitetsaktörer söks för stödprojekt om inledande rådgivning för studenter

Planering och verkställande av universitetsvisa mallar för inledande studierådgivning ges stöd i projektet VerkosTu! som börjar nu i vår. Projektet är en del av projektet Verkosto-Vatti där man utvecklar en modell för inledande rådgivning vid akademiska studier samt innehållet i nätkursen Akademiska studiefärdigheter (3 sp) för att motsvara allt fler och olika universitets behov. Projektet VerkosTu! som startar i mars 2005 hoppas på att få så många medverkande universitet som möjligt.

Fem finländska universitet genomför under åren 2005–2006 virtualiseringsprojektet Verkosto-Vatti där man utvecklar innehållet i nätkursen Akademiska studiefärdigheter (3 sp) – som ursprungligen planerats vid Uleåborgs universitet – så att det motsvarar allt fler och olika universitets behov. Förutom Uleåborgs universitet deltar Lapplands universitet, Vasa universitet, Villmanstrands tekniska universitet och Konstindustriella högskolan.

Avsikten är att man under åren 2005–2006 ska få med nya universitet och aktörer vars uppgift är att planera den inledande rådgivningen vid det egna universitetet eller den egna institutionen. Målet är att allt fastare knyta samman universitetens inledande rådgivning, utvecklingen av studiefärdigheter och lärarnas tutorskap. I början av studierna ska studenterna få rådgivning och stöd för att aktivt utveckla sin studieberedskap, bl.a. metodik, tidsplanering, informationssökning och de färdigheter som behövs för självständigt arbete. Till stöd för detta arbete erbjuder Verkosto-Vatti-projektet beprövat studiematerial som utvecklats under många år.

Universitet, institutioner, lärare och planerare som är intresserade av att delta i stödprojektet ombes ta kontakt med projektets kontaktpersoner senast den 15 mars. Projektet presenteras även på de nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten på Dipoli 22–23.3.2005 då stödprojektet startas.

Närmare information om projekten:

Till början

HAKA-pilotprojekten för 2005 utsedda

IT-centret för vetenskap CSC lade vid årsskiftet fram pilotprojekt för 2005 om användaridentifiering som högskolorna och högskolenätverken kunde ansöka om fram till den 31 januari. Styrgruppen för HAKA-infrastrukturen har utsett och startat fem pilotprojekt som grundar sig på Shibboleth-teknik.

Pilotprojekten under 2005 har som mål att främja ibruktagandet av HAKA-infrastruktur

  • genom att utvidga användningen av HAKA-infrastrukturen till nya användningsområden och skapa nya tjänster som bygger på denna infrastruktur
  • genom att öka kompetensen och sprida den inom högskolorna och
  • genom att göra användarautentisering över högskolegränserna mer känd vid högskolorna.

Inledda pilotprojekt:

Hämta kursrollen till undervisningsplattformen över Shibboleth | Vid pilotprojektet vid Tammerfors tekniska universitet använder man sig av Shibboleth för att automatiskt hämta studenternas kursdeltagande från universitetets studieadministrativa system till hypermedielaboratoriets A&O-inlärningsmiljö.

Användaridentifiering för bibliotekssystemet Voyagers kundgränssnitt (WebVoyage) | Vid pilotprojektet vid Tammerfors yrkeshögskola kan bibliotekets kunder utnyttja IT-centralens användarnamn för att logga in i bibliotekssystemets kundgränssnitt (WebVoyage). WebVoyage är en tjänst för bibliotekssystemets slutanvändare där man bl.a. kan förnya sina lån och reservera böcker.

Hantering av tillstånd att ge ut personuppgifter (ARP) via webbgränssnitt | IT-avdelningen vid Helsingfors universitet utvecklar ett flexibelt instrument för slutanvändaren för kontroll av tillstånd för egna personuppgifter. Shibboleth-tekniken erbjuder mångsidiga instrument för att kontrollera vilka personuppgifter om en slutanvändare (attribute release policy, ARP) hemhögskolan ger vidare till olika tjänster.

Inlärningsplattformen Optimas Shibboleth-integration | Uleåborgs universitet (och Discendum Oy) pilottestar identifiering av användare på inlärningsplattformen Optima med Shibboleth.

Flytta myndighetsrollen till systemet för elektronisk ärendehantering | I Tekniska högskolans pilotprojekt (eAGE-projektet) drar man nytta av Shibboleth-teknik för att flytta myndighetsrollen till systemet för dokumenthantering och -återvinning. Slutanvändarens rättigheter i hanteringen av dokumentet härleds ur dennes roll.

Närmare information om HAKA-projektet och pilottesten finns på CSC:s webbplats.

Till början

Videoseminarier om OSKAR den 9 mars och 4 april

Videoseminarierna om OSKAR fortsätter. Seminarierna hålls den 9 mars kl. 10–13 och den 4 april kl. 12–15. Videoseminarierna riktar sig till alla vid universiteten som använder sig av och utbildar i kompetenskartläggningsverktyget OSKAR. Det första seminariet hölls den 16 februari.

Syftet med seminarierna är att samla användarna och administratörerna av verktyget OSKAR i en pool. Med hjälp av OSKAR kan man kartlägga kunskaper och färdigheter i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisning. Det är avsett bl.a. som ett stöd för lärare och planerare av personalutbildning när dessa reflekterar över professionella färdigheter.

OSKAR-utbildningsseminarierna anordnas som videokonferenser med flera deltagande ställen. Anmälningstiden till utbildningen i mars utgick den 3 mars och till aprilutbildningen ska anmälan ske senast den 29 mars på adressen pasi.hakkinen@tut.fi.

Program den 9 mars (pdf, på finska) | Program den 4 april (pdf, på finska)

Videoseminarierna arrangeras av nätverket IT-Peda och FVU:s serviceenhet.

Till början

Seminariet Virtual University Education and Co-operation in the Baltic Sea Area den 21 mars

Finlands virtuella universitet och undervisningsministeriet arrangerar den 21 mars seminariet Virtual University Education and Co-operation in the Baltic Sea Area. Vid seminariet kartläggs nuläget hos virtualiseringsverksamheten i Östersjöregionen och framtida samarbetsutsikter särskilt med nordvästra Ryssland och de baltiska länderna.

Vid seminariet utvärderas olika verksamhetsmodeller för virtuella universitet och presenteras praktiska exempel. Målet är att kartlägga eventuella samarbetsområden utifrån den nuvarande verksamheten. Seminariet har inledare som bl.a. IKT-experten, professor Viacheslav Shkodyrev och direktören för distansundervisningscentralen, professor Igor Tsykin från S:t Petersburgs tekniska statsuniversitet, direktör Ene Tammeoru från Estlands eUniversitet samt professor Maris Treimanis från Lettlands universitet.

Bakgrunden till seminariet är handlingsplanen Northern eDimension Action Plan (NeDAP) som godkänts av Östersjörådets ministrar för informationssamhällsärenden samt EU-kommissionen och vars mål är att styrka Östersjöregionens ställning med tanke på införandet av ett informationssamhälle. Från början av i år kom Nordiska ministerrådet med i programmet. Finland och Tyskland är ordförandeländer för handlingsprogrammet för e-kompetens och e-lärande (eSkills, eLearning).

Handlingsprogrammet för eSkills och eLearning fokuserar på följande områden:

  • virtuella campus (Virtual Campuses)
  • tillämpande av en allmäneuropeisk ram för erkännande- och valideringssystem av examina och studier (Following the application of recognition and validations schemes (ECTS) on eLearning)
  • virtuella universitet för fortbildning (Virtual universities for continuous training and professional development)
  • utvärdering av möjligheterna till e-lärande inom Östersjöområdet (Stocktaking of e-learning opportunities in the Baltic Sea region)

Tyngdpunkten läggs vid gränsöverskridande samarbete särskilt med Ryssland.

Seminariet ordnas på centret för undervisningsteknologi vid Helsingfors universitet.

Anmälningar senast den 15 mars på e-postadressen eija.ristimaki@virtuaaliyliopisto.fi. I anmälan ska framgå den anmäldas nuvarande befattning och vilken organisation denne representerar. Seminariet är kostnadsfritt. Deltagarantalet är begränsat till 30. Seminariets språk är engelska.

Seminarieprogram (pdf)

Till början

Konsortiet Finlands virtuella universitets (FVU) årsmöte den 8 mars

Konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) höll sitt årsmöte på Tekniska högskolan den 8 mars. På agendan fanns godkännandet av FVU:s strategi för åren 2005–2010, som har beretts allt sedan förra årsmötet under ledning av ledningsgruppen och tillsammans med medlemsuniversiteten.

Därutöver behandlades verksamhetsplanen för 2005 och verksamhetsberättelsen för 2004.

Mötet valde även ledningsgruppen för FVU för nästa verksamhetsår. Ledningsgruppens ordförande och fyra andra medlemmar väljs bland konsortierepresentanterna. Dessutom ingår direktören för serviceenheten och en representant utsedd av undervisningsministeriet i ledningsgruppen. Finlands studentkårers förbund utser en sakkunnigledamot. Övriga eventuella sakkunnigledamöter kallar ledningsgruppen själv.

Till början