FVU-info April 2005

I detta nummer:

• Virtualiseringsdagarna fokuserade på kvalitet, etik, verksamhetsprocesser och internationalisering
• Nya initiativ i workshoparna
• Pilotprojekt för det elektroniska JOO-ansökningssystemet inleddes
• Konsortiemötet godkände Finlands virtuella universitets strategi för 2005–2010

Aktuellt

Lyssna på intervju med ordföranden för FVU:s ledningsgrupp på YLE Mikaels webbsida | I en intervju med Päivi Kapiainen-Heiskanen funderar Matti Jakobsson på utmaningarna under Finlands virtuella universitets permanentningsfas.

 Expertföreläsning om videoteknik i undervisningen den 7 april  | Föreläsningen genomförs som en videokonferens och det går att följa den som en direkt webbvideosändning. Föreläsningen är en del av utbildningssamarbetet kring användning av videoteknik i undervisningen som koordineras av nätverket IT-Peda. Inspelningen från föreläsningen som hölls den 10 mars finns nu på IT-Pedas webbsidor.

Nationellt HOPS-seminarium den 13 april vid Kuopio universitet | Den 13 april arrangeras ett nationellt seminarium om personliga studieplaner (HOPS) vid Kuopio universitet. Seminariet är avgiftsfritt.

Konferensen Crossborder Networking and Learning den 18-19 april i Vasa | Konferensen som anordnas av UniZon Kvarken och UniNet – experter på samarbete mellan högskolor och universitet – hålls på Lärocentret Tritonia vid Vasa universitet.

Konferens om interaktiv teknik i utbildningen (ITK) den 20-22 april i Tavastehus | ITK'05 ställer frågan om man inom utbildningen under de senaste i alltför stor utsträckning har följt teknologins villkor. Konferens syfte är att hitta goda praktiska exempel och lärarperspektiv på användningen av IKT i undervisningen och på pedagogisk praxis. Ett tema är genuint ny, innovativ teknologi, t.ex. de möjligheter som öppen källkod erbjuder.

Ansökan till den nationella TieVie-utbildningen utgår den 30 april | 80 deltagare från universiteten och 20 från yrkeshögskolorna antas till utbildningen (15 sp) som börjar i augusti 2005. Utbildningen är gratis för universitetens personal.

EDEN-konferens den 20-23 juni på Dipoli i Esbo | EDEN - European Distance and E-Learning Network arrangerar i år sin konferens på Dipoli i Esbo. De viktigaste samarbetspartnerna för konferensarrangemangen är Finlands virtuella universitet och TKK Dipoli. Anmälan görs senast den 10 juni. De som anmäler sig före den 30 april betalar en lägre deltagaravgift.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern  och Nyheter (på finska).

Till början

Virtualiseringsdagarna fokuserade på kvalitet, etik, verksamhetsprocesser och internationalisering

De tredje nationella dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten samlade den 22-23 mars en rekordmängd deltagare till Dipoli. Närmare 300 utvecklare av universitetens virtuella verksamhet samlades under evenemangets två dagar för att lyssna, diskutera, utbyta information och lära sig av varandras göranden samt – typiskt för den virtuella universitetsverksamheten – för att bilda nätverk.

Den stora mängden olika ämnen som behandlades i inlägg och workshopar illustrerar för sin del den virtuella universitetsverksamhetens aktuella utvecklingsfas och nya initiativ. Fokus inom virtualiseringen håller tydligt på att inriktas på kvalitet, etik, verksamhetsprocesser och internationalisering. Inom de områden där man redan en längre tid har bedrivit samarbete mellan universitet kan man redan njuta av sina uppnådda resultat. Som exempel kan nämnas JOO-avtalet om flexibel studierätt, som beretts i samarbete mellan universitetens studieadministrationer, och supporttjänsten JOOPAS som håller på att utvidgas till en elektronisk tjänst för ärendehantering.

Läs presentationsmaterial från VVYOP´05

Utställningen VVYOP’05 som arrangerades i samband med dagarna presenterade för sin del verksamhetens utveckling. I utställningen deltog cirka 40 nätbaserade projekt, produkter och tjänster som universiteten och deras samarbetsparter har utvecklat under årens lopp. Utställare

Några av universitetens samarbetsparter och projekt presenterade också sina tillämpningar inom undervisning och stöd för studier i Dipolis mötesrum Takka. Demon

Nya produkter som lanserades under dagarna var Tekniska högskolans studieadministrativa system IT Moon Signus samt Horizon Wimban-programvaror utgående från vilka Officeline ska starta pilotprojekt för att på ett flerformigt sätt få med ljud i nätundervisningen.

De nästa nationella dagarna om universitetens virtuella verksamhet går av stapeln den 28–29 mars 2006.

Till början

I stället för specialiserad undervisning borde man utveckla servicehelheter

”Det här är en god indikator för den kommande utvecklingen”, kommenterade överdirektör Arvo Jäppinen det stora deltagarantalet i sina öppningsord vid de nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet. Aktörsgruppen har vuxit från den första tidens pionjärer som ville undersöka och testa hur informationsteknik kan tillämpas i undervisningen. Nu betonar verksamheten en kontinuerlig utveckling av kvalitet och processer. Också hinderlösa utbildningstjänster och inlärningsmiljöer som främjar jämlikhet och jämställdhet är typiska drag för universitetens virtuella verksamhet.

Jäppinen anser att universiteten i stället för specialiserad undervisning borde utveckla servicehelheter som kombinerar forskning och affärskunnande. Det här kräver att kulturen inom universitetssamfundet förändras, och i denna process får ingen individ eller gruppering isolera sig.

Internationaliseringen ställer särskilt stora krav. ”Finlands universitet borde i allt högre grad sträva efter att delta i internationella forsknings-, produktutvecklings- och undervisningsprojekt. Det behövs också marknadsföring av det finländska kunnandet”, konstaterade Jäppinen.

Till början

Undervisningens och forskningens IKT-användning ännu i sin linda

Satsning på forskning och produktutveckling var också Sitras överombudsman Esko Ahos budskap till dagarnas deltagare. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och forskningen befinner sig fortfarande i sin linda. Med hjälp av tekniken har man gjort gamla saker på ett nytt sätt då man borde göra nya saker på ett nytt sätt.

Aho har iakttagit liknande drag i diskussionen om universitetens internationalisering som när man i tiderna diskuterade Finlands EU-medlemskap. Först kommer en avvärjningsreaktion: vi har det alldeles bra som det är. Sedan tar man till skyddsmekanismerna som motargument. När sedan EU-medlemskapet slutligen var ett faktum konstaterade allt fler att det var verkligt bra att vi gick med.

Universiteten håller enligt Aho på att komma fullt ut med i internationaliseringen. Men för att universiteten ska klara sig i konkurrensen på den internationella kompetensmarknaden borde de få ökad autonomi. Att vara statliga redovisningsenheter ger enligt Aho inte tillräckliga förutsättningar för framgångsrik verksamhet.

Man borde kunna uppbära studieavgifter av studerande som kommer från länder utanför EES-området. Avgifterna skulle användas till att utveckla undervisningen. ”Nu gör vi som bembölingarna. Tror vi inte själva på den finländska undervisningens nivå, eftersom vi inte uppbär avgifter?” frågade Aho.

Internationalisering efterlystes också av ordförande för FVU:s ledningsgrupp, rektor Matti Jakobsson. Han diskuterade i sitt anförande hur internationellt studiematerial kunde tas i bruk vid finländska universitet och hur finländska produkter på motsvarande sätt kunde distribueras internationellt. ”Vi behöver professionellt kunnande i samarbete med kommersiella företag”, konstaterade Jakobsson. ”FVU:s serviceenhet borde ges en sådan ställning att den kunde ingå avtal med inhemska och internationella partners. Universiteten undervisar, det virtuella universitetet förmedlar”, sammanfattade Jakobsson sin vision om den framtida inriktningen av FVU:s verksamhet.

Till början

Intressegrupperna aktörer inom FVU

I FVU:s nya strategi som godkändes den 8 mars lyfts intressegrupperna fram som nya aktörer inom FVU. Grupperna ska bestå av experter från universiteten och deras uppgift blir att följa upp hur FVU:s strategiska målområden utvecklas vid universiteten och att planera och bereda utvecklingsåtgärder som främjar samarbetet mellan universiteten. Vid universitetens virtualiseringsdagar presenterades de planerade grupperna av chefen för undervisningsteknologi Janne Sariola.

Intressegrupperna kunde genom sin verksamhet tillföra följande av FVU:s strategiska målområden mervärde:

• utveckling av flexibla studier
• gemensam användning av studiematerial och IKT-stödtjänster
• universitetens internationella samarbete
• organisering, resultatstyrning och finansieringsmodeller som betjänar universiteten.

Inrättandet av intressegrupper har beretts av FVU-kontaktpersonerna. Förberedelserna för att starta verksamheten fortsätter under våren.

Till början

Nya initiativ i workshoparna

Efter förmiddagens gemensamma föreläsningar arbetade deltagarna intensivt under eftermiddagen i parallella workshopar. Vissa av workshoparna behandlade projekt som redan en längre tid har varit i fokus för universitetens virtuella verksamhet. Sådana är exempelvis universitetens personalutbildning om användning av IKT i undervisningen, projekt för utvecklingen av studieadministrativa system, studierådgivning på nätet samt användning av nätverktyg som stöd för undervisning och handledning. Också spelreglerna för hanteringen av biblioteksmaterial och digitalt studiematerial har länge varit föremål för diskussion.

I workshoparna togs också en mängd nya initiativ som exempelvis ett projekt kring produktionsmodeller för digitalt studiematerial, universitetssamarbete kring användningen av inlärningsplattformer och stödtjänster, etiska spelregler för användningen av digitalt material, FVU-nätverken som aktörer inom utvecklingspolitik samt den semantiska webbens möjligheter.

Läs workshoparnas presentationsmaterial.

Projektet DoPro skapar fungerande produktionsmodell för digitalt studiematerial

Uleåborgs universitets och Konstindustriella högskolans gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt DoPro har som mål att skapa en produktions-, projekt- och processmodell för digitalt studiematerial som universiteten kan utnyttja i sin egen studiematerialsproduktion. Modellerna kommer att finnas tillgängliga för alla på FVU:s portal nästa höst.

Projektet är indelat i tre faser. I den första fasen utförs forsknings- och utvecklingsarbete. Den andra fasen fokuserar på att utveckla verktyget. I den tredje fasen koncentrerar man sig på utbildningssamarbetet.

DoPro-projektet bygger på ett långvarigt utvecklingsarbete. ”Vid Uleåborgs universitet har man sysslat med utveckling av produktionsprocessen för videostudiematerial sedan år 2001”, berättar projektets ena ledare, utvecklingschef Kari Liukkunen. ”Vid Konstindustriella högskolan har man för sin del sedan år 2002 utvecklat produktionsprocessen för öppet www-material”, berättar projektets andra ledare, produktionschef Eva-Maria Hakola. Materialproduktion är en del av Konstindustriella högskolans (TaiK) bredare producentmodell för flerformsundervisning och undervisningsutveckling som fick ett hedersomnämnande vid undervisningsministeriet utdelning av kvalitetspris för nätundervisning år 2003.

Produktionsgrupp stöder läraren

I TaiKs producentmodell får läraren pedagogisk och didaktisk hjälp och handledning i lösningar som gäller användning av IKT. Såväl lärarens personliga behov som studieperiodens speciella drag beaktas fall för fall. I och med att läraren ingår i produktionsteamet kan man säkerställa att rätta personer gör rätta saker och arbetsmängderna är hanterbara. Stödprocesserna skapar också jämlikhet, eftersom också de lärare som inte själva behärskar informations- och kommunikationsteknik kan få stöd i att använda IKT-verktyg och -metoder i sin undervisning.

”Produktionsgruppen ger läraren ett viktigt stöd, som hjälper läraren att koncentrera sig på att utveckla undervisningens innehåll”, konstaterade rektor Yrjö Sotamaa i sin presentation av producentmodellen i öppningsanförandet under den andra av virtualiseringsdagarna. ”Undervisning är skapande arbete”, betonade han.

Målet är en ”idealmodell” för universitetens gemensamma bruk

Projektet DoPro har som mål att skapa en ”idealmodell” för universitetens gemensamma bruk som bland annat kan användas för att identifiera kompetensbehov, uppskatta arbetsmängden och göra upp tidtabeller. Beskrivningen av processerna i den nuvarande studiematerialsproduktionen har ofta varit bristfälliga, likaså kvalitetskontrollen.

Modellens syfte är att

• fungera som en grund för att starta och utveckla verksamhet
• rikta uppmärksamheten mot det nödvändiga och väsentliga
• renodla produktionen och därigenom hålla kostnaderna på rimlig nivå
• säkra kvaliteten
• möjliggöra arbetsfördelning mellan universiteten
• främja ett professionellt verksamhetssätt.

Projektet DoPro har ”dörrarna öppna” och är redo att samarbeta med olika instanser. Processens enskilda delar kommer att kompletteras bland annat av kvalitetsprojektet för studiematerial och FinELibs materialresurs. Också upphovsrätten beaktas i arbetet.

Närmare information: Utvecklingschef Kari Liukkunen, kari.liukkunen@oulu.fi och produktionschef Eva-Maria Hakola, eva-maria.hakola@uiah.fi

Till början

Hur och när börjar FVU utveckla den semantiska webben?

Ett av de nya initiativ som togs under universitetens virtualiseringsdagar var att starta en diskussion om utveckling av den semantiska webben. Hur och när borde FVU gå med i utvecklingsarbetet? Vilka är den semantiska webbens möjligheter och fördelar? Dessa frågor diskuterades i onsdagens workshop.Ämnet introducerades av den semantiska webbens banbrytare i Finland, professor Eero Hyvönen från Tekniska högskolans kommunikationstekniska laboratorium och Helsingfors universitets institution för datavetenskap. Han gav en ingående presentation av projektet MuseoSuomi och dess planerade utvidgning KulttuuriSampo. Projektet MuseoSuomi har utvecklat ett söksystem som baserar sig på en ontologisk beskrivning av föremålssamlingarna. Det här gör det möjligt att göra innehållsbaserade sökningar i samlingarna vid Finlands museer och automatiskt länka metadata till varandra i en semantisk webbmiljö. ”Museernas föremålsdatabaser reflekteras i en semantisk webbrymd”, beskrev Hyvönen projektets grundidé.

Nationella ontologibiblioteket ONKI under utveckling

Den semantiska webben är nästa generations world wide web. Den baserar sig på ontologier, som det tills vidare finns mycket få av på finska. Det pågår dock ett nationellt ontologiprojekt för den semantiska webben som leds av Tekniska högskolans kommunikationstekniska laboratorium och Helsingfors universitets institution för datavetenskap. Dessutom deltar Tammerfors universitets institution för informationsvetenskap, Helsingfors universitets institution för allmän språkvetenskap samt Helsingfors universitetsbibliotek. Budgeten för projektets första del uppgår till cirka 650 000 euro och arbetet finansieras av Tekes samt 14 övriga aktörer som består av företag och offentliga samfund. I projektets senare del kommer över 30 organisationer och finansiärer att delta och den startar – förutsatt att planen beviljas ansökta offentliga anslag – hösten 2005. Målet för kärndelen i det nationella storprojektet är att skapa en första version av ett antal centrala finska ontologier och utveckla det nationella ontologibiblioteket ONKI. Med hjälp av det kan ontologiarbetet inom olika expertgrupper koordineras och ontologierna går att utnyttja som offentliga webbtjänster. Avsikten är också att pilottesta teknologin inom ett antal portalprojekt i vårt land.

I den semantiska webben baserar sig sökningen på begrepp. Register som baserar sig på ämnesord lämpar sig således inte som grund för söksystemen utan det behövs ontologier. Under arbete är bland annat ontologiseringen av Nationalbibliotekets Yleinen suomalainen asiasanasto (YSA) till Yleinen suomalainen ontologia (YSO). Målet är att utveckla YSO till ett centralt verktyg för innehållsbeskrivning och informationssökning i den finska semantiska webben.

Hur kan universiteten delta i utvecklingen?

Hur borde då universiteten starta när det gäller att utveckla den semantiska webben? Vad borde göras för att sökning av exempelvis nätkurser eller övrig studieinformation kunde lyckas utgående från innehållsbeskrivning i en semantisk webbmiljö? ”Först borde man skapa en ontologi och en metadatamodell för undervisningssektorn. Planeringen av dessa borde basera sig på en analys av hurdan information som behövs om studieinnehåll och hur sökningen sker lättast”, föreslog Hyvönen och rekommenderade att man startar ett projekt inom det egna undervisningsämnet. Finansiering för projektet kan sökas exempelvis ur Tekes program Fenix. I den senare delen av projektet för den semantiska webbens finska ontologier deltar redan några representanter för undervisningssektorn, bland annat Rundradion, Utbildningsstyrelsen och portalen Opintoluotsi.

I workshopens diskussion betonades att det är mycket krävande att göra upp ontologier. Å andra sidan ansåg man att utvecklingen av ontologier kunde ge ett gemensamt språk för universitetssektorn på ett mer omfattande plan. Universiteten har redan länge arbetat med att skapa en enhetlig terminologi och allt arbete hittills betjänar säkert också skapandet av ontologier. Visserligen saknas fortfarande en samlad terminologi inom undervisningsteknologi. FVU-samarbete för att göra upp en sådan efterlystes därför vid workshopen.

Diskussionen om den semantiska webben fortsätter bland annat på ett forum som underhålls av arbetsgruppen Aineistot verkossa. Närmare information om arbetsgruppen ger den ansvariga planeraren Annikka Nurkka, annikka.nurkka@lut.fi

Se också sidorna för den semantiska webbens utvecklingsnätverk i FVU:s extranät.

Till början

Verksamheten inom FVU:s Etiska nätverk startade

Det råder i dagens läge mycket oklarheter kring användningen av digitala källmaterial som är tillgängliga i informationsnät inom forskning och undervisning. Förvirringen blir inte mindre av att också experters uppfattningar om de juridiska och etiska grunderna för användningen av digitala material kan ha olika betoningar. Denna problematik behandlades i en paneldiskussion under universitetens virtualiseringsdagar och leddes av Åbo universitets kansler och ordförande för Forskningsetiska delegationen Eero Vuorio.Förmiddagens paneldiskussion fortsatte under eftermiddagen i en workshop där man reflekterade över universitetens behov av undervisnings- och informationssamarbete för att stöda etiskt och juridiskt korrekt användning av digitalt källmaterial.

Utgående från panelen och workshopen bildades FVU:s ”Etiska nätverk” som fungerar som ett samarbetsnätverk mellan universiteten med syfte att effektivera informationen, rådgivningen och utbildningen om etisk användning av material som distribueras via datanätet. Nätverket stöder existerande aktörers, exempelvis Forskningsetiska delegationens och ämnesvisa och lokala etiska delegationers arbete.

Det etiska nätverket samlar material om såväl problematisk som god praxis. Vid nationella workshopar behandlas dessa material och förslag bereds för utvärdering av Forskningsetiska delegationen och universiteten. Delegationen och universiteten kan utgående från förslagen ge rekommendationer för etiska arbetssätt som kan ingå i ämnesvis forsknings- och materialhanteringsutbildning.

Det etiska nätverkets nästa workshop arrangeras vid Helsingfors universitet den 26 maj kl. 11–15 i konferensrummet i förvaltningsbyggnadens 4:e våning. Programmet publiceras vecka 18.

I workshopen

• presenteras de etiska instruktionerna som ingår i Helsingfors universitets IKT-körkort
• påbörjas definitionen av god praxis för etiska regler
• påbörjas sammanställningen av en ”smärtpunktskarta” för regelverken (flertydiga frågor som sammanhänger med praxis inom olika områden).

Information om det nya samarbetet, aktörer, parallellprojekt, material och publikationer läggs ut på Etiska nätverkets hemsida.

Läs också professor Jukka Kemppinens Synvinkel som berör detta ämne.

Till början

Samarbete mellan UniPiD-nätverket och FVU i utvecklingspolitiska frågor

Ett nytt initiativ som togs vid universitetens nationella virtualiseringsdagar var introduktionen av ett utvecklingspolitiskt perspektiv i FVU-verksamheten. Utvecklingspolitiken har hittills varit en relativt främmande sektor för FVU-verksamhetens typiska deltagare. Också vid universiteten har bara enstaka forskare eller institutioner varit intresserade av utvecklingspolitiska frågor. Ett mer omfattande universitetssamarbete kring dessa frågor håller nu på att skapas inom ramen för UniPiD-nätverket (Finnish Universities Partnership).I en av virtualiseringsdagarnas workshopar introducerades utvecklingspolitiska frågor av rådgivare Jyrki Pulkkinen från utrikesministeriet. Han har deltagit i beredningen av Finlands utvecklingspolitiska linjedragningar ifråga om tillämpning av informations- och kommunikationsteknik i utvecklingssamarbetet.

”Utrikesministeriets mål är att främja en helhetsmässig och hållbar utveckling av informationssamhället i partnerländerna. Det här innebär att man strävar efter att hitta fördelar med IKT inom alla områden och gör inte främjande av tekniken till ett självändamål. Eftersom det i sista hand handlar om information och människans kunnande och inte enbart om teknik, tar förändringen lång tid”, förklarade Pulkkinen. ”En sådan utveckling är möjlig bara i en miljö som ställer sig positivt till utveckling. Trenden är att ansvaret för utvecklingen i allt högre grad ligger på själva samarbetslandet. Man borde sträva efter ett sådant samarbete med utvecklingsländerna där länderna själva prioriterar IKT som en del av sin nationella utvecklingsstrategi.”

Också finansieringen av utvecklingssamarbete kanaliseras allt oftare direkt via samarbetsländernas budget. Andelen traditionella projekt har minskat trots att det fortfarande finns olika finasieringsinstrument bland annat för företag och samfund. Utrikesministeriet understöder fortfarande mindre lokala projekt bland annat via ambassaderna.

En konkret åtgärd som föreslogs i arbetsgruppen var att kartlägga på vilket sätt universiteten i dagens läge deltar i utvecklingsprojekt och hurdana projekt till exempel FVU:s ämnesnätverk är intresserade att delta i. Kartläggningen skulle kunna utföras med hjälp av en blankett på nätet och en databasapplikation. Det framfördes också önskemål om att utvecklingsarbetet skulle införas i undervisningsministeriets kriterier för resultatförhandlingarna. Man frågade också vilket FVU:s och UniPiDs inbördes förhållande kunde vara. UniPiDs roll i förhållande till andra samfund, nätverk och organisationer bör vara tydligt, konstaterades det vid workshopen.

UniPiD-nätverket har som sitt föreslagna mål att inom forsknings- och utbildningssamarbete genomföra konceptet om institutionellt partnerskap som godkändes vid toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg.

Målet vore att

1) etablera långvarigt forsknings- och utbildningssamarbete som bygger på principen om partnerskap och på bestående person- och institutionskontakter mellan universitet och forskningsinstitut i Afrika söder om Sahara och Finland för att stöda en hållbar utveckling i Afrika samt

2) grunda ett kompetenscenter enligt nätverksmodell för u-landsforskning och -undervisning i Finland för att stöda hållbar utveckling och utveckling av informationssamhället i Afrika.

Till början

Pilotprojekt för det elektroniska JOO-ansökningssystemet inleddes

I JOOPAS-nättjänsten för flexibel studierätt finns nu Studerande vid Helsingfors handelshögskola, Tekniska högskolan och Helsingfors universitets statsvetenskapliga, teologiska och humanistiska fakulteter som ansöker om studierätt vid något av dessa universitet eller fakulteter fyller i och skickar sin JOO-ansökan genom att logga in i JOO-ansökningssystemet. Studerande vid övriga universitet använder fortfarande JOO-ansökningsblanketten i pappersform (också om de ansöker till universitet som deltar i pilotprojektet). Närmare information om vårens ansökningsförfarande vid pilotuniversiteten finns i dessa universitets JOO-anvisningar i JOOPAS-webbtjänsten och på universitetens webbsidor.

Målet under pilotfasen är att behandla cirka 100 JOO-ansökningar ända till beslut om studierätt. Erfarenheter av att använda systemet samlas in bland annat med en elektronisk blankett för kommentarer. Utgående från pilotprojektets erfarenheter finslipas systemet och elektronisk ansökan tas stegvis i bruk också vid övriga universitet från och med år 2006.

Projektet LiTu övergår hösten 2005 till sin andra fas med syfte att genomföra tjänster som stöder behandlingen, överföringen och faktureringen av JOO-studieprestationer.

Preliminära kommentarer samlades vid acceptanstestningen

Innan JOO-ansökningssystemets pilotfas inleddes deltog studieadministratörer från pilotuniversiteten i systemets acceptanstestning och användarutbildning. Acceptanstestningen utfördes i form av en tvådagars grupptestning. Den första testdagen fästes uppmärksamhet särskilt vid systemets användbarhet. Under den andra testdagen evaluerades utöver användbarheten också hur väl systemet lämpar sig för hanteringen av JOO-processen vid pilotuniversiteten och om det är tillräckligt utvecklat att tas i pilotbruk.

Testdagarna gav mycket kommentarer, diskussioner och preliminära erfarenheter av användningen. Systemet konstaterades fungera enligt kraven, men många förbättringsförslag framfördes angående användbarheten. Vissa av de förändringar som föreslogs har redan genomförts i systemets pilotversion.

JOO-ansökningssystemet stöder Shibboleth-registrering

JOO-ansökningssystemet har genomförts så att det ska stöda Shibboleth-registrering. Målet är att alla som använder systemet ska kunna använda samma användarnamn och lösenord som vid det egna universitetet när de loggar in i systemet. I pilotfasen används Shibboleth vid Helsingfors universitet. I praktiken loggar alltså Helsingfors universitets studerande och studieadministratörer in sig i systemet med samma användarnamn som de använder för Helsingfors universitets datasystem. Också Tekniska högskolan kommer att ta i bruk Shibboleth-registrering. Övriga pilotanvändare registrerar sig först som användare och loggar därefter in i systemet.

Pilotprojektet för elektronisk JOO-ansökan | LiTu-projektets faser och organisation

Närmare information: projektchef Raija Halonen, raija.halonen@oulu.fi

Mervi Korpiaho, CSC

Till början

Konsortiemötet godkände Finlands virtuella universitets strategi för 2005–2010

Konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) godkände vid sitt årsmöte den 8 mars FVU:s strategi för åren 2005–2010. Mötet beslöt också att 

Enligt den godkända strategin består FVU:s verksamhet i att utveckla studier, undervisning och stöd för undervisning över universitetsgränserna, producera gemensamma elektroniska tjänster och stöda arbete i nätverk. Verksamheten sker riksomfattande, mellan universiteten samt lokalt inom varje medlemsuniversitet. Slutanvändarna av de tjänster, metoder och produkter som FVU:s verksamhet resulterar i är studenterna, lärarna och den övriga personalen vid universiteten.

Den godkända strategin ställer fem mål för FVU:s verksamhet:

• Utveckling av flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för detta
• Främjande av samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial
• Omfattande ibruktagande av gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT
• Integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning och annat internationellt samarbete
• FVU:s organisation, verksamhetssätt, beslutsfattande och finansieringsmodeller motsvarar nätverkets behov.

Enligt strategin ökar studentmobiliteten mellan universiteten under strategiperioden och en stor del av universitetsundervisningen omfattas av det riksomfattande JOO-avtalet. Inom ramen för samarbetsprojekt på riksnivå utvecklas och erbjuds medlemsuniversiteten högklassiga studiebyråtjänster och mångsidiga elektroniska tjänster för ärendehantering till stöd för mobiliteten.

När strategiperioden är till ända kan en avsevärd del av universitetens studie- och undervisningstjänster, processer och datalager användas gemensamt på nätet. För produktion och underhåll samt beskrivning, dimensionering och kvalitetsutvärdering av material finns gemensam praxis till grund för ett flexibelt utbildningssamarbete.

IKT-utbildningen, som genomförts i form av nationellt samarbete, når alla målgrupper enligt deras utbildningsbehov. IKT-stödtjänsterna, som genomförts i form av nationellt samarbete, utnyttjas som en del av universitetens lokala utbud av stödtjänster. Tillgången på rådgivningstjänster säkras genom samarbetsavtal mellan universiteten och gemensamma servicemodeller.

FVU:s ledningsgrupp organiserar beredningen av målprogrammet för internationellt samarbete. I målprogrammet definieras hur marknadsföringen av den virtuella universitetsverksamhetens kompetensområden och spetsprojekt, anskaffningen av internationellt material samt annat internationellt samarbete sköts.

Under strategiperioden får FVU-verksamheten en permanent form och en sådan finansieringsgrund som krävs för långsiktigt utvecklingsarbete. FVU:s tjänster, verksamhetssätt och produkter är konkurrenskraftiga och stöder på ett genuint sätt universitetens innovativa verksamhet. Ett brett nätverk av universitetsaktörer deltar i utvecklingen och koordineringen av FVU:s verksamhet. Som en del i verkställandet av denna strategi tillsätts intressegrupper för att bereda utvecklingsprojekt som genomförs gemensamt. Experterna i dessa beredningsgrupper kallas in från intressentgrupper med anknytning till FVU-verksamheten. I princip tillsätts en intressegrupp per strategiskt mål.

FVU:s strategi 2005-2010 (pdf) | Strategins bilagor (pdf)

Till början

Bilder från VVYOP'05: Kalle Virta | Text: Eija Ristimäki