Framsida > FVU info > 2005 > FVU-info Maj 2005

FVU-info Maj 2005

I detta nummer:

Aktuellt

Seminarium om viktiga frågor inom rådgivning i Tammerfors den 12 maj | Morgonens anförande behandlar nivåerna inom universitetens studierådgivning, handledande grepp och studenternas studieprocess vid universiteten. På eftermiddagens workshopar går man in på forskarhandledning, nätundervisningens begränsningar och möjligheter, handledningen i samband med personliga studieplaner samt handledning av stora och små grupper.

Seminarium om universitetens examensreform i Helsingfors den 25 maj | Syftet med seminariet är att ge en överblick av hur examensreformen framskrider och hithörande delprojekt samt information om uppföljningen av reformen. På seminariet presenteras riktlinjerna för utvecklingen av universitetens undervisning och examina av undervisningsministern. Anmälan senast den 16 maj.

FVU-kontaktpersonsdag på Åbo universitet den 27 maj | Under dagen behandlas FVU:s finansierings- och administrationsmodell i anslutning till implementeringen av strategin, intressegruppernas verksamhetsstart samt frågor om internationellt samarbete, nätverksamhetens stödtjänster, samanvändningen av undervisningsmaterial och produktionsmodeller för digitalt undervisningsmaterial. Anmälan senast den 20 maj.

Seminarium om kvalitetsrevision av virtuell universitetsverksamhet i Helsingfors den 20 juni | Syftet med seminariet är att ge en överblick över ett antal virtuella universitetsprojekt inom det europeiska området för högre utbildning och att utbyta åsikter om kvalitetsrevisionen som grund för utvecklingsarbetet. Anmälan senast den 15 juni.

EDEN-konferens den 20–23 juni på Dipoli i Esbo | EDEN – European Distance and E-Learning Network arrangerar årets konferens på Dipoli i Esbo. De viktigaste samarbetspartnerna för konferensarrangemangen är Finlands virtuella universitet och TKK Dipoli. Anmälan senast den 10 juni.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Kvalitetsprisen för nätundervisning till öppna inlärningsmiljöer

Undervisningsministeriets och utbildningsstyrelsens kvalitetspris för utveckling av nätundervisning delades ut på de årliga ITK-dagarna på Aulanko i Tavastehus i april. I högskoleserien belönades institutionen för exegetik vid Helsingfors universitet för flerformsinlärningsmiljön Kamu för grundundervisningen i Nya testamentets grekiska. I serien allmän utbildningsservice gick priset till institutionen för fysiologi vid Kuopio universitet och Kuopio idrottsmedicinska forskningsinstitut för projektet EnergyNet.

Priset i serien allmänbildande utbildning gick till Keron verkkokoulu i Kuusamo. I serien yrkesutbildning gavs priset till Kaukovainios företagsekonomiska enhet vid Oulun seudun ammattiopisto i Uleåborg för enhetens helhetsbetonade verksamhetsmodell för nätundervisning. Det svenskspråkiga österbottniska distansgymnasiet Dusör (Distansutbildning med samverkan över regiongränser) fick ett hedersomnämnande.

Enligt överdirektör Arvo Jäppinen från undervisningsministeriet, som överräckte prisen på femtusen euro vart, är en hög kvalitet och god praxis som lämpar sig för bredare tillämpning den allmänna motiveringen för beviljandet av prisen. Kvalitetsprisen beviljas nätundervisningsprojekt med högklassigt innehåll och ändamålsenligt ämnesval som i sitt arbete genomför nationella mål. De prisbelönta projekten är även pedagogiskt underbyggda och kan bli permanent praxis. ”Målet är att undervisningsmaterial som tas fram med offentliga medel ska uppfylla kvalitetskraven, vara pedagogiskt betydande och allmänt tillgängligt, sade Jäppinen.

Kvalitetspriset i nätundervisning har som mål att främja och stödja utvecklingen av nätundervisning och studier på nätet, att främja utvecklingen av ett innehållsmässigt kvalitativt utbud av nätutbildningsmaterial, att uppmuntra anordnare av nätundervisning att kontinuerligt utveckla och utvärdera sin verksamhet, att bekantgöra sådan högklassig, innovativ och lyckad praxis inom nätundervisning som även anordnare av annan slags undervisning kan ha nytta av, samt att ge nätundervisningen positiv publicitet och uppskattning. Tävlingen riktar sig till grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, vuxenläroanstalter, yrkeshögskolor och universitet.

Till början

Prisbelönad flerformsundervisningsmiljö möjliggör självständiga studier i grekiska på nätet

 via vilken man kan studera Nya testamentets grekiska på nätet har enligt tävlingsarrangörerna möjliggjort självständiga och flexibla studier i ett ämne där det annars finns knappt om studiematerial. Ett särskilt intryck på arrangörerna gjorde det att studenternas användarfeedback har en central roll i systemet. Lättheten att lämna feedback som användare och det att den också beaktas har gjort studierna i grekiska till en inspirerande och samverkande upplevelse. Samma projekt har tidigare belönats med Helsingfors universitets pris för undervisningsteknik.

Flerformsinlärningsmiljön Kamu för grundundervisning i grekiska har tagits fram av docent Jarmo Kiilunen, teologie doktor Raimo Hakola och supportpersonen för nätundervisning Sami Yli-Karjanmaa vid teologiska fakultetens institution för exegetik. I inlärningsmiljön förenas interaktiva övningar på nätet, en lärobok i Nya testamentets grekiska som utkommer senare i sommar och kontaktundervisning.

Flexibla och individuella studier

Systemet strävar efter att göra studierna i Bibelns originalspråk mer flexibla och individuella. I inlärningsmiljön kopplas språkstudierna ihop med övrig bibelforskning, vilket man hoppas ska öka studenternas inlärningsmotivation. Kamu är en öppen undervisningsmiljö och kan användas av såväl yrkesteologer som vill återuppliva sina kunskaper i grekiska som alla andra som är intresserade av Nya testamentets språk och kultur.

Till början

Modern hälsoupplysning på EnergyNet-sidorna

Prisbelönade webbplatsen EnergyNet erbjuder mångsidig information om energiintag, -åtgång och -behov. Sidorna är avsedda som undervisningsmaterial, men lämpar sig även som verktyg för hälsofrämjande och viktkontroll samt som åskådningsmaterial. På sidorna åskådliggörs förhållandet mellan energiintag och energiåtgång och de lockar även sådana människor att stifta bekantskap med hälsokunskap som annars inte skulle ta del av rådgivningen.

På webbplatsen är det t.ex. möjligt att besöka en virtuell restaurang, och räkna ut energimängderna i den dagliga kosten. En personal trainer ger å sin sida svar på frågor om hur energin kan förbrukas i olika motionsgrenar.

Lyssna också på intervjun i YLE Kantti.

Till början

Lärocentersamarbete mellan högskolorna i Vasa

Tritonia Lärocenter i Vasa har från början av 2005 inlett ett successivt samarbete med Vasa yrkeshögskola och Svenska yrkeshögskolan. Tritonia är det första tvåspråkiga, för flera universitet (Vasa universitet, Åbo Akademi i Vasa och Svenska handelshögskolan) gemensamma vetenskapsbibliotek och lärocenter, som har byggts ut till en modern inlärningsmiljö som betjänar undervisning, studier och forskning.

Under 2004 gjordes vid Lärocentret på uppdrag av Vasa högskolekonsortium en utredning (pdf; på finska) om möjligheterna att lärocentersamarbetet även skulle omfatta yrkeshögskolorna i Vasa. Utifrån detta inleddes samarbetet redan i januari 2005 när universiteten och yrkeshögskolorna tecknade ett samarbetsavtal.

Lärocentrets tvåspråkiga LIN-utbildningar och EduKlinik

Tritonia Lärocenter är ett utvecklingscenter för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i vilket pedagogisk och teknisk expertis förenas. I och med lärocentersamarbetet kan nu även yrkeshögskolornas personal delta i utbildningarna Learning in Networks 1–3 som anordnas på både finska och svenska.

Learning in Networks 1–3 är en utbildningshelhet om 25 studiepoäng i tre steg i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Utbildningen uppfyller kraven för nivån i nationella Ope.fi 1–3. LIN-utbildningarna har tagits fram i samarbete med universiteten i Umeå inom UniNet-projektet.

Universitetens och yrkeshögskolornas personal erbjuds även personligt stöd i frågor som gäller nätundervisning på EduKliniken samt olika kortare kurser och seminarier.

EduTechLab för produktion av digitalt undervisningsmaterial

Lärocentersamarbetet mellan högskolorna i Vasa har också lett till inrättandet av EduTechLab som ett svar på lärarnas allt mer växande behov av digitalt material för (nät)undervisningen. Produktionsteamet på EduTechLab, som består av praktikanter, tar under ledning av Lärocentrets undervisningsteknolog och pedagoger fram videor, animationer och andra digitala lärresurser för lärarnas behov. EduTechLab har även arbetsrum och ändamålsenliga program för fyra lärare som på detta sätt kan arbeta med sitt material, antingen stött eller självständigt, i Lärocentrets lokaler.

Inom ramen för EduTechLab påbörjas i höst ett utvecklingsprojekt om mobil undervisning. Syftet med projektet är att kartlägga på vilket sätt digitalt material med ljud, videor, bilder och text kan produceras för den mobila undervisningens och inlärningens behov samt för olika medieapparater (t.ex. PDA, mobiltelefon och digital tv).

Seminarium i maj – Läraren och nätundervisning

Seminariet Läraren och nätundervisning och invigningen av EduTechLab anordnas på Tritonia den 10 maj. Seminariet är gemensamt för högskolorna i Vasa.

Professor Sanna Järvelä från Uleåborgs universitet håller en videoföreläsning vid seminariet under rubriken ”Yhteisöllinen oppiminen ja verkko-opetus”. På seminariet presenteras också en rad olika kurser från universitet och yrkeshögskolor som genomförts på nätet. Seminariet kommer alltså att ge en hel del praktisk information och idéer till nytta för lärarna i deras egen undervisning. De kurser som presenteras omfattar bl.a. språk, turism och marknadsföring. I samband med EduTechLab-invigningen bjuds det även på godbitar i form av digitalt läromaterial med videor, ljud och animationer.

Lärocentersamarbetet i fortsättningen

Lärocentersamarbetet mellan högskolorna i Vasa utvärderas under 2005 och planeringen av en ny verksamhetsmodell har redan inletts. I slutet av 2005 fattas beslut om hur samarbetet ska fortsätta under de följande åren.

Närmare information om lärocentersamarbetet: Tritonia Lärocenters webbplats | koordinator (yhk-samarbete) Leena Maunumäki, tfn 06-324 8931

Till början

Projektet Östra Finlands virtuella universitets verksamhet finns nu på nätet

 Information om det förra året avslutade projektet Östra Finlands virtuella universitet finns nu på webbplatsen www.joensuu.fi/isvy. Sidorna presenterar projektverksamheten och uppnådda resultat samt dryftar framtiden.

Projektet Östra Finlands virtuella universitet (ISVY), ett samarbete mellan Joensuu universitet, Kuopio universitet och Villmanstrands tekniska universitet, startade i början av 2001 som en del av universitetens nationella virtualiseringsprojekt.

Målsättningen för projektet i fråga om de östfinländska universiteten var

  • att dela med sig av expertis och utveckla kompetensen,
  • att göra universitetsundervisningen mångsidigare med hjälp av undervisningsteknik,
  • att öka valmöjligheterna i fråga om studier,
  • att utveckla och stödja nätundervisningen och -inlärningen samt
  • att stödja den regionala utvecklingen.

För att nå målen producerade man nätkurser, satsade på forskning och utveckling samt utbildade personalen vid universiteten.

ISVY:s utvecklings- och forskningsarbete har som en del av Finlands virtuella universitet bidragit till att utveckla universitetsundervisningen på nationell nivå. I och med projektet har samarbetet mellan universiteten i östra Finland intensifierats. De flesta av de nätkurser som projektet tagit fram för studenterna har permanentats i universitetens undervisningsutbud. Även projektets personalutbildning har fått en etablerad ställning.

Till början

Projektet VideoFunet utvecklar och stöder användningen av videoteknik i undervisning och vid nätverksmöten

Syftet med IT-Pedas, Uleåborgs universitets och IT-centret för vetenskap CSC:s projekt VideoFunet är att före utgången av 2005 skapa ett servicekoncept som högskolelärare, forskare och administrativ personal kan använda sig av för att arrangera undervisningstillfällen eller nätverksmöten över hela Funet med hjälp av videoteknik, men utan att behöva ha stor teknisk kompetens eller annars satsa stort.

Projektet VideoFunet är uppdelat i två separata delområden: utvecklingsprojekt inom teknik och byggande av en nättjänst.

Utvecklingsprojekt inom teknik

De tekniska utvecklingsprojekten har som mål att säkra tekniskt fungerande ramar för undervisning och nätverksmöten i Funet-nätet. Avsikten är att projektet i mån av resurser ska beakta även internationella nätverksmöten .

Tekniska utvecklingsprojekt är att

  • kartlägga fungerande brandväggspraxis och ta fram rekommendationer
  • göra upp rekommendationer om konfigurering av organisationernas brandväggar för högskolornas IT-personal samt en metod för automatisk portöppning
  • definiera ett system för bokning av videokonferensbryggor jämte ett fungerande pilotprojekt
  • definiera produktionsmodeller för lagring av videokonferenser
  • definiera den nationella Gatekeeper-arkitekturen. Struktur för och fungerande demonstration av arkitekturen
  • definiera och genomföra videokonferensadress- och apparatregister enligt standarden H.350.

Stöd och information från en och samma nättjänst

Den andra centrala delen i projektet är att bygga en centraliserad nättjänst. Nättjänsten fungerar som första helpdesk-nivå, informationskälla och support för lärare, forskare eller administrativ personal som arrangerar distansundervisning eller nätverksmöten.

Nättjänsten Video.funet.fi publicerades i ny tappning i slutet av april.

VideoFunet-projektets nättjänst video.funet.fi, som publicerades i början av 2005, innehåller redan nu kontaktinformation om universitetens videokonferensexperter samt information om utrustning och lokaler. Nättjänsten utvecklas fortsättningsvis i samverkan mellan högskolornas videoteknikexperter.

På nättjänsten läggs förutom resultaten från de tekniska utvecklingsprojekten ut bl.a.

  • tekniskt och pedagogiskt stöd- och utbildningsmaterial i anslutning till videokonferensanvändning
  • register över experter på videokonferens och videopedagogik samt kontaktpersoner för utbildning
  • information om videokonferensutrustning, -bryggor och lokaler (lokaler i allmänt bruk som kan bokas) som används vid universiteten
  • en FAQ-tjänst för videokonferensfrågor där man samlar ihop grundläggande begrepp och där det finns möjlighet att ställa frågor till experter om problem man stöter på
  • en samlad databas om egenskaperna hos olika videokonferensutrustningar, beskrivningar på testad apparatur och rekommendationer om apparatur för olika ändamål
  • information om produktion av medieupptagningar och rekommendationer gällande verksamhetsmodeller

Flexibilitet i videoteknikanvändningen genom samarbete och utbildning

För att de verksamhetsmodeller, den pedagogik och de tekniker som utvecklats och används vid högskolorna ska kunna tas i bruk på nationell nivå startas en nationell utbildning av stödpersoner för videokonferensanvändning i universitetsnätet. Utvecklingen av tjänsterna sker i nära samarbete med IT-centren, centren för undervisningsteknologi, IT-Peda, CSC och andra universitetsaktörer.

Den uppskattade nyttan med projektet för högskolorna täcker flera delområden t.ex.

  • definiering av fungerande brandväggspraxis och rekommendationer minskar problemsituationerna med anledning av problem med nätet
  • adress- och apparatregistertjänsten minskar behovet av kontakt per e-post
  • systemet för bokning av videokonferensbryggor gör det lättare att göra bokningar och minskar bryggoperatörernas arbetsbörda med att ta emot bokningarna.

Projektets bakgrund

Användningen av videoteknik i undervisning och forskning har i rask takt blivit en viktig del av verksamheten vid högskolorna. Praxisen har implementerats av såväl föregångare inom teknikanvändning som teknikorienterade verksamhetsgrupper. Vid många högskolor har man för den egna verksamheten byggt en infrastruktur och support, men med tanke på framtiden behövs en enhetlig infrastruktur som täcker hela högskolefältet för att man ska kunna utnyttja olika videotekniker.

I januari 2003 beställde utvecklingsenheten vid Finlands virtuella universitet en utredning om användningen av videoteknik vid högskolorna (pdf, finska). I definitionsprojektet medverkade aktörer från olika universitet, nätverk och CSC. Efter att utredningen gjorts ville man gärna att de förslag projektet kommit fram till skulle få spridning och genomföras – allt från planer till ett omfattande samarbete.

CSC förberedde VideoFunet-projektet tillsammans med IT-Peda våren 2004 och projektet startade i november 2004.

Arbetsfördelningen inom projektet

Undervisningsministeriet beviljade CSC finansiering för 2005 och dessutom deltog universitetens IT-enheter med ekonomiska insatser för att starta projektet.

Avdelningen för elektro- och datateknik vid Uleåborgs universitet svarar för projektets administration, för tekniken och för att information om teknisk expertis och rekommendationer samlas ihop. Mika Paakkanen från avdelningen för elektro- och datateknik vid Uleborgs universitet är projektchef med finansiering från CSC.

IT-Pedas uppgift är att kartlägga utbildningsmaterial och vid behov ta fram sådant. IT-Peda utbildar sakkunniga på videokonferensteknik under våren 2005 vid universiteten och högskolorna.

CSC bistår bägge parterna vid behov med en total arbetsinsats på cirka tre månader.

Dessutom har projektet en projektorganisation till sitt förfogande som består av universitetens och högskolornas aktiva tekniska och pedagogiska experter på videokonferenser. Funets tekniska videokonferensgrupp, som leds av CSC, ställer också sin tekniska kompetens till projektets förfogande. I styrgruppens arbete medverkar medlemmar från de centrala nätverken och organisationerna: CSC, Uleåborgs universitet, serviceenheten vid Finlands virtuella universitet, IT-Peda och IT-direktörerna.

Närmare information: Projektchef Mika Paakkanen, mika.paakkanen@ee.oulu.fi | video.funet.fi

Till början

Publikationer

Yliopisto-opiskelijan hops - ohjaajan opas (pdf), Ansela, M., Haapaniemi, T. & Pirttimäki, S. | Syftet med guiden är att stödja användningen av personliga studieplaner – både utvecklingen av befintliga modeller och skapandet av nya – som ett instrument för handledning av universitetetsstuderande. Guiden strävar för sin del efter att sporra aktörerna inom handledning till att definiera personliga studieplaner och diskutera handledningsmetoder. Ett mål för guiden är även att stödja användningen av personliga studieplaner som ett medel för att sammanföra resurser och motivera handledarna till samarbete. Guiden har tagits fram vid lärcentret vid Kuopio universitet under Walmiiksi Wiidessa Wuodessa-projektets första år. Projektet finansieras av undervisningsministeriet 2004–2006. Närmare information

Laadukkaasti verkossa – yliopistollisen verkko-opetuksen ulottuvuudet, (pdf) Nevgi, A., Löfström, E. ja Evälä, A. (red.) | Projektet om nätundervisningens kvalitet vid Helsingfors universitet ger i sin publikation synvinklar på och instrument för utvecklingen av nätundervisning samt genomförandet av kvalitetsarbete vid universiteten. Centret för utbildningsteknologi, psykologiska institutionen samt forsknings- och utvecklingsenheten för universitetspedagogik vid pedagogiska institutionen svarar för genomförandet av projektet vid Helsingfors universitet. Närmare information

Utredningen Opiskelijan yliopisto 2005 | Utredningen publicerad av Finlands studentkårers förbund jämför universitet och universitetstäder som studenterna ser dem. Utredningen har gjorts till stöd för universitetens interna arbete.

Rapporten Suomi innovaatiotoiminnan kärkimaaksi (pdf). | Sitras rapport är en sammanställning av 24 beslutsfattares syn på hur Finland kunde bli ett spetsland inom innovativ verksamhet. Enligt rapporten borde bl.a. studierna vid universiteten bli avgiftsbelagda. Rapporten föreslår att avgifterna kompenseras med studiesedlar och stipendiearrangemang. För en mer effektiv specialisering och administration borde universitetsnätverket enligt rapporten utvecklas så att Finland i framtiden skulle ha 5–10 universitetshelheter. I samma helhet skulle ingå två eller flera universitet med en gemensam forsknings- och utbildningsstrategi. Dessa helheter skulle även ha en gemensam kansler samt administrativa tjänster och stödtjänster. Samtliga universitet skulle dock ha en egen rektor.

Open Access-nättidskrift: Synpunkter på interaktionen mellan människa och teknik | Human Technology: An Interdisciplinary Journal on Humans in ICT Environments är en ny vetenskaplig nättidning som granskar aktuella frågor i anslutning till interaktionen mellan människa och teknik. Human Technology utkommer två gånger om året. Tidskriften ges ut av Agora Center vid Jyväskylä universitet. Agora Center är ett forskningscenter som kombinerar forskning och utbildning med beteendevetenskaper och informationsteknologi. Chefredaktör är Pertti Saariluoma, professor i kognitionsvetenskap. Nästa nummer dryftar temat inlärning och teknik.

Nättidskriften Piirtoheitins nyaste nummer diskuterar användningen av bloggar i undervisningen | Piirtoheitins nummer 1/2005 handlar om bloggar och användningen av dem i universitetsundervisningen. Piirtoheitin är en nättidskrift inriktad på nätundervisning. Tidningen utkommer med cirka fyra nummer årligen och ges ut av stödteamet för nätundervisning vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Theory and Practise of Online Learning, Anderson, Terry and Fathi Elloumi (red.) | Kanadas öppna universitet, Athabasca University, har gett ut en e-bok med grundläggande information för lärare som planerar och producerar nätundervisning. Boken är en guide för planering, genomförande och hantering av nätundervisningen. eBoken innehåller information om nätundervisningens teori, om hantering, verktyg och metoder samt dessutom den processmodell Athabasca University använder vid nätundervisningen.

Multicultural Guidance and Counselling. Theoretical Foundations and Best Practices in Europe (pdf 375 s.) | De finländska experterna Mika Launikari ja Sauli Puukari har redigerat den första boken om handledning och rådgivning ur mångkulturellt perspektiv i Europa. I verket sammanförs finländska och andra europeiska skribenters expertis om rådande teorier och god praxis inom mångkulturell handledning. Publikationen har finansierats av Centret för internationellt personutbyte CIMO, utbildningsstyrelsen, arbetsministeriet och Europeiska kommissionen (Leonardo da Vinci). Forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet har gjort layout och ombrytning.

Uppdaterad företagskatalog inom finländskt e-lärande | Kompetenscentret för digitala medier, innehållsproduktion och inlärningstjänster har publicerat en uppdaterad katalog över finländska företag inom e-lärande.

Till början