FVU-info September 2005
I detta nummer:
- Kvalitetskriterier och evalueringsverktyg för utvärdering av virtuella högskolors webbmaterial
- Enhetlig beskrivning av undervisningsinformation skapar grund för samarbete och elektronisk ärendehantering över universitetsgränserna
- Bara ett användarnamn för högskolornas gemensamma tjänster
- Finlands virtuella universitet föreslås bli samarbetspartner för statsförvaltningens nätutbildning
- Europeiska e-inlärningsexperter samlades på Dipoli i Esbo
- Kompetensen vid Finlands högskolor presenteras vid toppmötet om informationssamhället i Tunis i november
- Projektet eLene-TT utvecklar europeiskt resurscenter för nätundervisning
- Publikationer
Aktuellt
FVU:s konsortiemöte den 12 september på Tekniska högskolan i Esbo | På agendan fanns bl.a. FVU:s finansieringsmodell från år 2007.
Workshopar om nätundervisningens kvalitet från teori till praktik den 21 september vid Helsingfors universitet | Vopla-projektet presenterar verktygen i kvalitetshandboken för nätundervisning. Workshoparna organiseras enligt kvalitetshandbokens användargrupper för lärare, stödpersoner och personer i chefsställning. Anmälningar senast den 15 september.
Studieadministrationsdagarna den 29–30 september vid Kuopio universitet | Programmet innehåller bl.a. frågor om studentmobilitet och utveckling av den elektroniska ärendehanteringen i webbtjänsten JOOPAS. Sista anmälningsdag den 18 september.
TieVie-expertutbildningens närseminarium Pedagoginen muutos den 27– 28 oktober vid Helsingfors universitet | Seminariets expertinlägg förmedlas på nätet.
Toppmötet om informationssamhället World Summit on the Information Society - WSIS den 16–18 november i Tunis | Finlands informationssamhälle och informationssamhällsprogram presenteras i samband med toppmötet på utställningen "ICT for All". Högskolornas deltagande i utställningen koordineras av Finlands virtuella universitet tillsammans med TKK Dipoli. Närmare information: Eija Ristimäki, tfn 050 538 8442. TKK Dipoli arrangerar en expertresa till Tunis, närmare information ger Marjukka Englund, tfn 050 349 0622.
Seminariet Pedagogisia verkkoja kokemassa II, Kurui ja muit tiätäji taas Turus den 23–24 november på Spa- och kongresshotell Caribia i Åbo | Anmälningar senast den 24 oktober.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
Kvalitetskriterier och evalueringsverktyg för utvärdering av virtuella högskolors webbmaterial
Kvalitetskriterier och ett evalueringsverktyg har utvecklats i samarbete med Virtualyrkeshögskolan för kvalitetsutvärdering av materialet på FVU:s portal. Kvalitetskriterierna är avsedda för utvärdering och utveckling av textbaserat undervisnings- och rådgivningsmaterial som publiceras på Finlands virtuella universitets och Virtualyrkeshögskolans portaler.Kvalitetskriterierna används i sådana projekt för innehållsproduktion som genomförs i samarbete mellan de virtuella högskolorna och vars produkter är avsedda att publiceras på de virtuella högskolornas portaler. Också andra producenter, administratörer, utvecklare och externa utvärderare av nätmaterial kan använda sig av kvalitetskriterierna.
Verktyget fritt tillgängligt på FVU:s portal
Evalueringsverktyget för nätmaterial och också en utskriftsvänlig version av kriterierna finns att tillgå fritt på FVU:s portal. Verktyget är gjort med MS Excel 2000. Instruktioner för användningen finns inbyggda i själva verktyget.
Kvalitetskriterierna definierar egenskaperna för ett bra nätmaterial. Kriterierna omfattar fyra evalueringsområden: användning, innehåll, produktion och fördelar. Evalueringsverktyget kan användas som stöd och hjälp redan när man planerar produktionen av nätmaterial.
Kriterierna syftar till att säkerställa att nätmaterialet är tydligt i sitt budskap, fungerar tekniskt och är lättillgängligt. Högklassigt material måste också uppfylla de krav som lagstiftningen ställer. Likaså är nätmaterialets säkerhet en central del av kvalitetskriterierna.
Uppdrag av Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning
Kvalitetskriterierna har producerats av serviceenheten vid Finlands virtuella universitet och Virtualyrkeshögskolans utvecklingsenhet på uppdrag av Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning. Kriterierna grundar sig på kvalitetskriterierna för offentliga webbtjänster definierade av finansministeriets projekt Laatua verkkoon. Kriterierna har bearbetats och kompletteras så att de lämpar sig för evaluering av material som publiceras på virtualhögskolornas portaler.
Kriterierna testades våren 2005 av fyra testgrupper (2 från universiteten, 2 från yrkeshögskolorna). Utgående från de brister som framgick i testningen och föreslagna förbättringar bearbetades kriterierna och verktyget ytterligare.
Kvalitetskriterierna del av FVU:s övergripande kvalitetsservice
Kvalitetskriterierna för nätmaterial som nu har tagits fram utgör en del av FVU:s övergripande kvalitetsservice som också omfattar arbetet inom projektet VOPLA som koordineras av Helsingfors universitet. Detta projekt har nyligen publicerat en Kvalitetshandbok för nätundervisning. Kvalitetshandbokens verktyg presenteras i workshopar som arrangeras den 21 september vid Helsingfors universitet.
Enhetlig beskrivning av undervisningsinformation skapar grund för samarbete och elektronisk ärendehantering över universitetsgränserna
En enhetlig definition av examensstrukturerna har publicerats i Finlands virtuella universitets e-publikationsserie. Definitionen producerades inom ett samarbetsprojekt mellan universiteten som stöddes av FVU och pågick i ett och ett halvt år. De enhetliga definitionerna underlättar utbyte av information om undervisningen mellan universiteten och i sista hand betjänar de studenterna när de ska välja kurser och biämnen från andra universitet som passar in i examen vid hemuniversitetet.FVU:s ledningsgrupp godkände definitionen vid sitt möte den 11 maj och definitionen presenterades för Rektorsrådet den 1 juni. Universiteten ombads senast den 1 september utse kontaktpersoner som ansvarar för planeringen av definitionens ibruktagande. Målsättningen är att definitionen har tagits i bruk vid universiteten före slutet av år 2007.
Definieringsarbetet fortsätter med kursinformation och studieprestationer
En central förutsättning för undervisningssamarbete och informationsutbyte över universitetsgränserna är att man använder allmänt accepterade och definierade begrepp. Definieringsarbetet fortsätter. Universiteten har nu inkommit med utlåtanden om den s.k. som kommer att utgöra grunden för planeringen och genomförandet av elektronisk ärendehanteringen mellan universiteten i fråga om den flexibla studierätten (JOO). Utgående från de enhetliga definitionerna införs universitetens kursinformation i den elektroniska JOO-ansökningsblanketten och elektroniska HOPS (personlig studieplan) direkt från måluniversitetets databas. I definieringsarbetets tredje fas ska tas fram, vilket gör det möjligt att utbyta information om studieprestationer mellan universiteten.
Genomförandet av en riksomfattande flexibel studierätt och ibruktagandet av stödtjänster för den är ett centralt mål för Finlands virtuella universitet. Målet förstärktes ytterligare våren 2005 när konsortiemötet godkände FVU:s strategi för 2005–2010. Strategin innehåller fem målområden, av vilka ett är att utveckla flexibla studier över universitetsgränserna och elektroniska tjänster som stöder detta.
Förberedelserna för ett nationellt JOO-avtal inleddes år 2001. Rektorerna undertecknade avtalet i juni 2003 och det trädde i kraft i augusti 2004. Webbtjänsten JOOPAS togs i bruk hösten 2004 som ett första led i utvecklingen av elektroniska tjänster för den flexibla studierätten. Tjänsten ska utvidgas till ett heltäckande stödsystem för flexibla studier. En grundförutsättning för ett fungerande nationellt system är att universiteten tar i bruk de enhetliga definitionerna.
Universitetens internationella undervisningssamarbete kommer att öka under de kommande åren. I definitionsarbetet beaktas också de kriterier som det europeiska området för högre utbildning och det internationella standardiseringsarbetet ställer.
Universiteten eniga om behovet av enhetliga definitioner
Definitionen som varit på remiss vid universiteten under sommaren har konstaterats vara viktig och skapa förutsättningar för universitetens samarbete.
”Enhetliga definitioner och standardisering är en sak som bör understödas i synnerhet när studentmobiliteten ökar”, konstaterar Joensuu universitet i sitt utlåtande. Universitetet anser att säkerställande av jämförbarheten är nödvändig också med tanke på statistikföringen av studier.
Konstindustriella högskolan anser att definitionerna är nödvändiga och konstaterar att de kan stödja samarbetet mellan universiteten. ”När det finns allt fler olika elektroniska tjänster är skapandet av enhetliga definitioner som är oberoende av tjänst och operativmiljö en viktig och aktuell verksamhetsmodell”, konstaterar Konstindustriella högskolan i sitt utlåtande.
Helsingfors universitet anser att utbyte av information om examensstudier mellan universiteten är ett viktigt mål och har därför strävat efter att delta aktivt i FVU:s projekt.
”Skapandet av enhetlig terminologi är en av hörnstenarna som byggandet av en gemensam och/eller enhetlig applikationsbas vilar på”, konstaterar Vasa universitet.
Definitionerna tas i bruk stegvis
Definitionerna tas i bruk stegvis vid universiteten och målet är att användningen är heltäckande fram till slutet av 2007. Ibruktagandet sker som en del av utvecklandet av studieinformationstjänsterna och processen utformas individuellt inom varje universitet. Det finns dock också många gemensamma faktorer. Implementeringen av informationsstrukturen och terminologin som fastställs i definitionerna kan stödjas genom gemensamma stödtjänster och gemensamt material. Universiteten som använder studieinformationssystem inom samma produktfamilj (t.ex. universiteten i Oodi-konsortiet) kan uppnå synergifördelar med gemensamma lösningar.
Varje universitet har utsett en kontaktperson för att planera, koordinera och informera om detta samarbete. Nätverket av kontaktpersoner rapporterar under de kommande åren också om behovet av uppdatering av definitionerna till FVU:s ledningsgrupp. FVU organiserar vid behov utvecklingsprojekt enligt de behov som universiteten rapporterat och de resurser som finns till förfogande.
Kontaktpersonerna för ibruktagandet av definitionerna startar sin verksamhet inom nätverket i september. Information sprids via nätverkets sändlista och på standardiseringssidorna på FVU-portalen.
Bara ett användarnamn för högskolornas gemensamma tjänster
Haka-infrastrukturen – högskolornas gemensamma användarautentiseringssystem – togs i bruk i början av augusti. Studerande och personal vid de högskolor som är med i Haka-infrastrukturen kan gå in i de övriga högskolornas webbtjänster med hemhögskolans användarnamn och lösenord. Haka har skapats i och med pilotprojektet kring Shibboleth-tekniken som högskolornas IT-centraler och IT-centret för vetenskap CSC startade 2003.I högskolornas vardag uppstår ofta situationer där användaren borde logga in i en tjänst utanför den egna högskolan. Det kan handla om en nätkurs som genomförs i samarbete med grannhögskolan eller inom ett ämnesnätverk eller ett grupparbetsrum för en forskargrupp över högskolegränserna. Högskolornas bibliotek har gemensamt anskaffade tjänster, exempelvis bibliotekssystem och sökportaler samt elektroniska tidskrifter och databaser köpta av förlag. Också universitetens förvaltning köper en del av sina tjänster av externa servicentraler: exempelvis TietoEnator erbjuder systemet Rondo för rotation av inköpsfakturor.
Slipper djungeln av användarnamn och lösenord
Traditionellt har användningen av en ny tjänst alltid betytt att man måste lära sig ett nytt användarnamn och lösenord. Att hålla koll på alla olika användarnamn är besvärligt och ju mer sällan man använder tjänsten, desto svårare är det att minnas sitt lösenord. För tjänstens administratör är uppdateringen av användarinformationen ett problem: hur kan man exempelvis kontrollera att användarrättigheterna till en viss tjänst annulleras för anställda som byter arbetsplats eller studerande som utexamineras.
”Vi utvecklade ett ansökningssystem för flexibel studierätt (JOO) där den som handlägger ansökan kan be den berörda läraren om förord för en studerandes JOO-ansökan. Lärarna skötte dock hellre saken per telefon med handläggaren än lärde sig ett nytt användarnamn och lösenord för JOO-systemet”, berättar Mari Knuuttila vid TH:s IT-avdelning. Sedermera har TH slutat med skilda användarnamn och lösenord och övergått till att använda Haka-infrastrukturen för användarautentisering i det elektroniska JOO-ansökningssystemet.
Mindre överlappande arbete
Shibboleth-tekniken som används i Haka-infrastrukturen inte bara minskar antalet användarnamn och lösenord, den underlättar också administrationen av användarnas personuppgifter och rollinformation i tjänsterna. Högskolans IT-central installerar en inloggningsserver (Shibboleth Identity Provider) som länkas till högskolans student- och personalregister. På så sätt är informationen i grundregistren tillgängliga för alla tjänster kopplade till Haka-infrastrukturen. Effektivare utnyttjande av grundregistren minskar överlappande arbete vid högskolorna och erbjuder slutanvändarna bättre service.
Exempelvis inom pilotprojektet genomfört av hypermedielaboratoriet och informationsförvaltningen vid Tammerfors tekniska universitet har kopplingen av studerande till rätt inlärningsplattform automatiserats. Studerande anmäler sig till kursen på studiebyråns webbtjänst. Informationen om kursdeltagandet görs tillgängligt för informationsförvaltningens Shibboleth-server och när studenterna loggar in på hypermedielaboratoriets A&O-inlärningsplattform, kan de automatiskt kopplas till den aktuella kursen på inlärningsplattformen.
"Studerande behöver inte längre anmäla sig till en kurs först vid universitetets studiebyrå och sedan på A&O-inlärningsplattformen, utan plattformen får kursanmälan automatiskt direkt ur studentregistret med hjälp av Shibboleth", berättar Lauri Pohjanen vid TTU:s hypermedielaboratorium. - Bild: Jukka Vilen
Användning förutsätter anslutning till Haka-infrastrukturen
Användning av Shibboleth-tekniken i användarautentisering över högskolegränserna kräver anslutning till Haka-infrastrukturen. Haka är ett förtroendenätverk bestående av högskolor inom vilket man har kommit överens om de funktionella och tekniska principerna som användarautentiseringen kräver. Högskolans IT-central bör exempelvis sköta om att informationen i användarregistret uppdateras innan tjänsterna kopplade till Haka-infrastrukturen blir tillgängliga för högskolans slutanvändare.
Haka-infrastrukturen är en tjänst som IT-centret för vetenskap CSC erbjuder högskolorna och man ansluter sig till den genom att underteckna ett avtal med CSC. IT-centralen vid högskolan som ansluter sig till Haka-infrastrukturen installerar en inloggningsserver via vilken högskolans användare kommer in i tjänsterna som är kopplade till infrastrukturen. Högskolans olika enheter, såsom förvaltningen, institutionerna och laboratorierna, kan öppna sina tjänster för studerande och personal vid andra högskolor genom att registrera sin tjänst i infrastrukturen.
För närvarande är följande högskolor anslutna till Haka-infrastrukturen: Helsingfors och Uleåborgs universitet, Tekniska högskolan, Åbo Akademi, Tammerfors tekniska universitet och Tammerfors yrkeshögskola. Det finns fyra tjänster som öppnas visa Haka; utöver det elektroniska JOO-ansökningssystemet och TTU:s A&O-inlärningsplattform kan man med hemhögskolans användarnamn logga in på det nationella elektroniska biblioteket FinELibs Nelli-sökportal och CSC:s Funet-kundsidor. Universiteten har också uttryckt sitt intresse för att använda Shibboleth-teknik för sina interna tjänster.
Mikael Linden
Finlands virtuella universitet föreslås bli samarbetspartner för statsförvaltningens nätutbildning
Rapporten Voimaa verkosta föreslår att en gemensam portal för statsförvaltningens nätinlärning, ett torg för nätstudier, ska öppnas. Finlands virtuella universitet föreslås bli statsförvaltningens samarbetspartner.Utredningen av statsförvaltningens nätutbildning är en del av regeringens informationssamhällsprogram. Utredningen definierade verksamhetsramarna för nätinlärning inom den statliga sektorn, kartlade fokuseringar inom existerande samarbete (exempel på gemensamma projekt) och förde fram god praxis som kunde spridas inom statsförvaltningen. Speciellt undersöktes samarbetsmöjligheter mellan statsförvaltningens organisationer, naturliga ansvarsenheter och deras ansvarsområden, viktiga innehållsområden samt sätt att organisera nätinlärningen.
För närvarande utnyttjas nätinlärning i varierande grad inom statsförvaltningens personalutbildning. Mest utveckling kräver kunnandet kring och medvetenheten om nätinlärning inom följande delområden: utvärdering och mätinstrument, kostnadskalkyl och budgetering samt nätinlärningens roll, natur och behovsbedömning ur ett strategiskt perspektiv.
I utredningen konstateras att det snabbaste sättet att komma igång är via samarbetsprojekt och utgående från existerande kunnande inom följande områden: innehållsproduktion, stöd för och handledning av nätinlärning, teknologi som stöder inlärningen samt metoder och arbetssätt.
Utredningen gjordes av Datafisher Oy på uppdrag av finansministeriet och statsrådet.
Rapporten Voimaa verkosta (pdf)
Europeiska e-inlärningsexperter samlades på Dipoli i Esbo
På Dipoli i Esbo samlades under midsommarveckan över 500 europeiska experter på e-inlärning när Nätverket för distans- och e-inlärning EDEN (European Distance and E-Learning Network) för första gången höll sin årliga konferens i Finland. Under konferensens fyra dagar dryftade experterna e-inlärningens nuläge och framtid som en del av det allt mer omfattande livslånga och arbetsrelaterade lärandet.Livslångt lärande är en stark trend inom europeisk utbildningspolitik. Detta syns speciellt i Europeiska unionens utbildningspolitiska riktlinjer för reformen av utbildningsprogrammen för perioden 2007–2013. Målet är att öka utbildningstjänsternas tillgänglighet genom att producera allt mer tjänster med stöd av informations- och kommunikationsteknik inom alla utbildningsområden. Visioner och riktlinjer vid Europakommissionens generaldirektorat Utbildning och kultur presenterades av enhetsdirektör Maruja Gutierrez-Diaz.
Direktören för EU-kommissionens enhet för innovationspolitik Maruja Gutierrez-Diaz (t.v.) och Eila Heikkilä från Cedefop - the European Centre for the Development of Vocational Training var huvudtalare vid EDEN-konferensen. - Bild: Pertti Nisonen
Utöver utbildningspolitiska riktlinjer funderade konferensen på hurdana strategier och åtgärder det behövs för att e-inlärning ska kunna infogas på ett lyckat sätt i livslångt lärande i arbetet. Storbritanniens och Kataloniens öppna universitet har den längsta erfarenheten av distansundervisning i Europa. Utgående från dessa erfarenheter talade Ormond Simpson och Tony Bates om e-inlärningens framtid.
Konferensen öppnades av EDEN-nätverkets direktör Ingeborg Bø och riksdagsman, ordförande för framtidsutskottet Jyrki Kasvi. Festtalen hölls av forskaren vid Nokias forskningscentral, professor Henry Tirri från Helsingfors universitet samt OECD:s äldre nationalekonom Gregory Würzburg.
FVU:s delprojekt väl framme
Utöver förmiddagarnas öppningssessioner hade konferensen varje eftermiddag tiotals parallella presentationer från sammanlagt 35 länder. Presentationerna handlade om forskningsresultat inom området, politiska åtgärder samt nationella och organisationsvisa lösningar för studier vid sidan av arbetet i olika europeiska länder.
Av delprojekten inom Finlands virtuella universitet presenterades produktfamiljen IQ Form, VOPLA-projektet, utbildningen TieVie samt Verkosto-Vatti. Finlands virtuella universitet, Virtualyrkeshögskolan och eInlärningscentralen hade också en gemensam utställningsavdelning.
EDEN-konferensens arrangemang i Finland sköttes av TKK Dipoli i samarbete med Finlands virtuella universitet och CEDEFOP (European Centre for the Development of Vocational Training).
EDEN-nätverket som grundades i början av 1990-talet har idag medlemmar från 49 länder. Nätverkets sekretariat finns i Budapest.
Kompetensen vid Finlands högskolor presenteras vid toppmötet om informationssamhället i Tunis i november
Toppmötet om informationssamhället World Summit on the Information Society - WSIS arrangeras i Tunis 16–18.11.2005. Toppmötets första del gick av stapeln i Geneve 10–12.12.2003. Toppmötet samlar världens högsta politiska ledare. Finlands informationssamhälle och informationssamhällsprogram presenteras i samband med toppmötet på utställningen "ICT for All". Högskolornas deltagande i utställningen koordineras av Finlands virtuella universitet tillsammans med TKK Dipoli.Toppmötet tar upp de utmaningar informations- och kommunikationstekniken ställer samt de möjligheter den ger alla länder jämte deras medborgare att främja ekonomisk och social utveckling. Särskild vikt fästs vid utvecklingsländernas ställning, varvid strävan är att hitta sätt på vilka informations- och kommunikationsteknik kan användas som hjälp för att lösa utvecklingsproblem och överbygga det digitala gapet.
Toppmötet är också viktigt för verkställandet av FN:s Millenniedeklaration. I deklarationen sägs bland annat att man ska säkerställa en jämlik tillgång till nyttan av ny teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik. Toppmötet syftar också till att främja partnerskap mellan den privata sektorn och medborgarorganisationer, vilket är en av de centrala metoderna för att uppnå utvecklingsmålen i FN:s Millenniedeklaration.
Högskolornas informationssamhällskompetens presenteras
Finlands informationssamhälle och informationssamhällsprogram presenteras på utställningen "ICT for All" som arrangeras i samband med toppmötet i Kram Palexpo 15–19.11.2005. För Finlands officiella utställning ansvarar utrikesministeriets kommunikations- och kulturavdelning samt statsrådets kansli. Högskolornas deltagande i utställningen koordineras av Finlands virtuella universitet tillsammans med TKK Dipoli.
TKK Dipoli arrangerar en expertresa till Tunis. För information om researrangemangen, kontakta Marjukka Englund, fornamn.tillnamn@dipoli.tkk.fi, tfn 050 349 0622.
Projektet eLene-TT utvecklar europeiskt resurscenter för nätundervisning
Projektet eLene-TT (e-Learning Network for Teacher Training) höll sitt mellanmöte vid Tekniska högskolan i juni. Projektet kartlägger verktyg och resurser för nätundervisning som utvecklats av projektparterna i sju olika länder. Bästa praxis sammanställs till ett europeiskt resurscenter som fungerar på webben.Resurscentret kommer att erbjuda nätlärare och lärarutbildare stöd, verktyg och resurser för effektiv nätinlärning. Resurserna och de praktiska verktygen hänför sig bland annat till planering av nätkurser, handledning av nätstudier samt inlärning och utvärdering i grupp.
Projektet eLene-TT samlades vid Tekniska högskolan under midsommarveckan. - Bild: Jens Bücking.
Under projektet utvecklas högskolelärares färdigheter i att undervisa i nätbaserade miljöer genom praktiska utbildningsperioder. Under projektmötet i juni planerades innehållet i utbildningsperioder som arrangeras i olika länder. I Finland presenteras eLene-TT-projektets resultat, bl.a. verktyg som underlättar och effektiviserar nätundervisning, för universitetslärare som deltar i kursen Ope.fi vid Helsingfors universitet och på kursen Miten opetan verkossa? som ges av undervisningsutvecklingsservicen i Vik.
Utöver utbildningen i de enskilda deltagarländerna arrangerar projektet gemensamma tvådagars workshopar i Lublin i Polen och i London. Workshoparnas innehåll skräddarsys enligt de lokala lärarnas behov.
Projektet finansieras av EU-programmet eLearning och det leds av universitetet i Nancy i Frankrike. Från Finland deltar Helsingfors universitets pedagogiska institution samt Tekniska högskolan via FVU:s serviceenhet. Helsingfors universitets uppgift i projektet är att utvärdera verktyg och resurser som de deltagande universiteten har kartlagt och att välja ut några av dessa för användning i pilotprojekt.
Närmare information om projektet eLene-TT
Publikationer
University Partnerships for International Development. Finnish Development Knowledge | Olli Hietanen är redaktör för UniPID-nätverkets (Finnish Universities Partnership for International Development) första publikation som ger en översikt av kunnandet inom utvecklingspolitik vid Finlands universitet. Boken innehåller också Antti Auers analys av modeller för virtuell universitetsverksamhet.