FVU-info December 2005

I detta nummer:

• Ny dimensioneringsmodell för nätstudier genom högskolesamarbete
• Nya forskningsrön om hur virtuella gruppstudier kan förbättras
• Pilotprojekt om användarautentisering för studiematerial och portaler lediganslagna
• FVU:s långsiktiga strategitjänst har fått internationellt erkännande
• Finland presenterade sitt informationssamhälle i Tunis
• Internationell mötesserie om standardisering av undervisningsteknologi i Åbo den 10–17 mars
• Publikationer

Aktuellt

 FVU:s intressegrupper samlas  på Hanken i Helsingfors den 17 januari 2006.

Nätverket EDEN håller sin årskonferens i Wien den 14–17 juni 2006. Förslag kan lämnas in till den 1 februari 2006.

Konsortiet FVU håller årsmöte den 8 februari 2006.

VVYOP'06 | De riksomfattande dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten, VVYOP'06, ordnas den 28–29 mars 2006 på Dipoli i Esbo. Under dagarna presenteras god praxis inom nätundervisning och näthandledning, nätverksarbete och IKT-pedagogik. Programmet publiceras och anmälningar börjar tas emot i mitten av februari 2006.

Konferensen ITK – Interaktiv teknik i utbildningen arrangeras på Hotel Aulanko den 6–7 april 2006.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Ny dimensioneringsmodell för nätstudier genom högskolesamarbete

Som ett resultat av ett projekt om utvärdering av dimensionering av nätstudier (VerMit) som genomförts i samarbetet mellan Kuopio universitet och yrkeshögskolan Savonia har man tagit fram enhetliga grunder för dimensioneringen av nätstudier och ett dimensioneringsverktyg för högskolelärare. Med verktyget vill man öka genomskinligheten i studiepoängsättningen och jämbördigheten mellan studierna.

”Studenternas erfarenheter av dimensioneringen visar att nätkurserna är arbetsdrygare än vanliga kurser. På samma sätt har en del studerande upplevt att nätkursernas tekniska karaktär har räknats dem ”till godo” vad gäller innehållsmässig omfattning och svårighetsgrad. Enligt lärarnas erfarenheter skiljer sig omfattningen och arbetsbördan hos de mer traditionella studierna från nätkurserna i en eller annan riktning", berättar Sari Tervonen från lärcentret vid Kuopio universitet som är koordinator för VerMit-projektet. Också forskare har kunnat konstaterar att det finns variationer i hur nätundervisning dimensioneras (t.ex. Nevgi & Rouvinen 2005, Salmon 2003). ”I fråga om dimensioneringen av nätkurser finns det alltså särskilda frågor, som det är bäst att granska separat", säger Tervonen.

Verktyg till stöd för dimensioneringen

För att kartlägga och granska dessa särfrågor genomförde Kuopio universitet och yrkeshögskolan Savonia i samarbete och med stöd från Rådet för utvärdering av högskolor under 2005 ett projekt om utvärdering av dimensionering av nätundervisning (VerMit). Syftet med projektet var att främja kvaliteten hos planeringen och genomförandet av nätundervisning genom att ta fram grunder och metoder som kan användas för att dimensionera nätundervisningen samt utvärdera denna. ”Samarbetsprojektet har breddat och mångsidiggjort utvärderingen av dimensioneringen samt främjat samarbetet inom nätundervisning och kvalitetskontroll mellan universitetet och yrkeshögskolan”, berättar Tervonen.

”Syftet är att dela med oss av projektresultaten till alla universitet och yrkeshögskolor via det virtuella universitetet och den virtuella yrkeshögskolan”, konstaterar Tervonen. Informationen i projektet har producerats av högskolornas studerande och erfarna nätlärare. ”Vi har anordnat gemensamma verkstäder för lärare och studerande vid vilka vi har beskrivit och utvärderat grunderna för och behovet av nätkursdimensionering. Projektets resultat kompletterar högskolornas examensreform, nätundervisningens kvalitetsbedömning och kvalitetskontroll samt utvecklingen av nätundervisningens innehållsproduktion”, beskriver Tervonen.

Dimensioneringsverktyget testas vid Kuopio universitet och yrkeshögskolan Savonia. Hur användbart och nyttigt verktyget är har också uppskattats mer inofficiellt på de riksomfattande studieadministrativa dagarna och i samband med TieVie-expertutbildningen. Arbetet med att utveckla dimensioneringsverktyg fortsätter för Kuopio universitets del under 2006–2007 inom ramen för projektet KoMiTi om kompetenser, dimensionering och statistikföring i samband med nätstudier.

Handledning och stöd för tidshantering behövs

Genom att dimensionera nätstudierna rätt kan man ge studenterna handledning och stöd i deras tidshantering. Förutom att man arbetade med dimensioneringsverktyget fokuserade man vid verkstäderna på att dryfta konkreta metoder för tidshantering. Man kan stödja nättidshanteringen genom passiva tidshanteringsmetoder. Att beskriva kursens helhet, uppbyggnad och funktioner för de studerande hjälper dem att planera sin nättid. De studerande borde också få information om den konkreta tidsåtgången för de olika funktionerna. T.ex. ”Reservera åtta timmar för den här inlärningsuppgiften”.

Innehållet i en kurs som också stöder tidshanteringen skrider framåt etappvis och innehållet är uppdelat i mindre helheter, som blir mellanetapper i inlärningsprocessen. Det bör finnas tydliga tidsgränser för inlärningsuppgifterna under kursen och dessa ska även hållas. Utifrån dessa anvisningar kan man sedan uppmana de studerande att reservera tillräckligt med tid för nätstudierna. För en effektiv inlärning är det givetvis väsentligt att de grundläggande sakerna är i skick. I ”inlärningens infrastruktur” ingår arbetstid, arbetsställe och arbetsverktyg och alla dessa faktorer ska vara i ordning. Exempel på sådana är t.ex. nättillgängligheten samt kompatibla och fungerande inlärningsplattformar.

Dessutom kan man dra nytta av datateknik i form av aktiva stödmetoder för att hantera sin tid, som t.ex. att utnyttja påminnelser per e-post. Lärarens aktivitet och kursens funktioner under hela inlärningsprocessen har en stor betydelse. En låg interaktionströskel uppmuntrar de studerande att ta kontakt om det är någonting som inte fungerar och då går inte heller någon tid till spillo. De studerande kan för att bestämma sin egen studietakt också uppskatta den tid som står till förfogande för studier och dividera den med 27. Resultatet blir ett realistiskt antal studiepoäng som kan avläggas. Det här förutsätter givetvis att dimensioneringen av studierna är realistisk i programplanen.

Förmågan att hantera nättiden och det stöd kursen ger tidshanteringen ingår i upprätthållandet av de studerandes arbetsförmåga – studieförmågan. Tidshanteringen har betydelse även för de studerandes välbefinnande. Enligt preliminära utredningar (t.ex. Jutila 2005) förefaller det som om redan det att man fäster uppmärksamhet vid tidsanvändningen skulle förbättra studieframgången. ”En välplanerad nätinlärningsprocess ger tid att tänka”, påminner Tervonen.

Till början

Nya forskningsrön om hur virtuella gruppstudier kan förbättras

Virtuella studier och grupparbete är populära former för studier på distans, men de leder inte nödvändigtvis till kvalitativ inlärning. Lyckad kollaborativ inlärning förutsätter att man kontrollera sin egen motivation och sina egna emotioner och delar ansvar i sociala situationer samt synliggör samarbetet t.ex. genom att tydliggöra avvikande åsikter. Det här framgår av forskningsprojektet ECOL inom Finlands Akademis forskningsprogram Life as Learning (LEARN).Inom projektet ECOL (Ecology of Collaboration: Collaboration as Motivated and Co-ordinated Activity in Learning at Higher Education and Work-Place Contexts) har man vid högskolor och i arbetslivet studerat hur kollaborativ inlärning sker och hur man kunde effektivisera inlärningen. Till hjälp har man haft olika tekniska miljöer för nätinlärning. Forskningsprojektet grundar sig på tidigare forskning inom professor Päivi Häkkinens (Jyväskylä universitet) och professor Sanna Järveläs (Uleåborgs universitet) forskningsgrupper som har analyserat kvaliteten på virtuell interaktion ur ett inlärningsperspektiv.

Enligt tidigare forskningsresultat är studenternas interaktion vid nätinlärning ofta ytlig och det är svårt att uppnå interaktiv förståelse. Vid virtuellt grupparbete inom arbetsgemenskaper har de olika verksamhetsställenas personal ofta svårt att förstå saker och ting på samma sätt och genuin kollaboration på gruppnivå är sällsynt. Förutsättningarna för kollaborativ inlärning, som t.ex. att ställa tankeväckande frågor, framföra och diskutera avvikande åsikter samt att gemensamt och kritiskt dryfta spörsmål är sällan förekommande på nätet.

ECOL-studien gav ny grundläggande information dels om realismen i kollaborativ inlärning, dels om hur man kan dra nytta av olika tekniska hjälpmedel för att effektivisera inlärningsprocessen. Inlärningen studerades bland annat med hjälp av ett datorspel som krävde gemensam problemlösning. ”Utbildningen och inlärningen i arbetet förefaller fortfarande sakna sådana mer avancerade tekniska lösningar som stöder uppkomsten av interaktiv förståelse och koordineringen av samarbetet vilka är nödvändiga för virtuell inlärning”, säger professor Sanna Järvelä. Den information man inom studien fått fram kan nyttiggöras för att utveckla pedagogiska lösningar som skapar modeller av gruppmedlemmarnas gemensamma arbete och sådana tekniska redskap som synliggör interaktionsprocessen i virtuella grupper.

Att utveckla samarbetet förutsätter att krävande situationer kontrolleras medvetet

För lyckad interaktion och inlärning behövs det gemensam förståelse. Denna föds bäst genom att man medvetet fäster uppmärksamhet vid att bygga en gemensam kunskapsbas och stärka gemenskapskänslan. Enligt Järvelä borde parterna i ett virtuellt samarbete uppmuntras till att bli medvetna om varandras närvaro, men även om den inverkan ens egen och de övrigas medverkan har på gruppens verksamhet: ”Det vore viktigt att man skulle få lära sig de viktiga principerna för kollaborativt arbete, såsom att ställa frågor som kräver förklaring, underhandla, argumentera och ge feedback.”

För att få till stånd högklassig interaktion som främjar förstående inlärning är det viktigt att även synliggöra det gemensamma arbetet. De som deltar i arbetet behöver inte information enbart om de problem de arbetar med, utan även information om de personer som arbetar med att ta fram en lösning på problemet. När olika individer arbetar för ett gemensamt mål uppstår svåra situationer på grund av sociala och emotionella problem. I en lyckad kollaborativ inlärningssituation kontrollerar de studerande sin egen motivation och sina egna emotioner, men delar även ansvaret för att kontrollera de utmanande situationer som kan uppstå. Observationen att gruppen gemensamt kontrollerar situationen är ett nytt resultat som kan utnyttjas både i motivationsforskningen och för det praktiska genomförandet av inlärning i grupp.

Forskningsprojektet ECOL: Ecology of Collaboration: Collaboration as Motivated and Co-ordinated Activity in Learning at Higher Education and Work-Place Contexts. Yhteisöllisen oppimisen prosessi: Tietoa tuottavat mekanismit ja opiskeluun sitoutuminen korkeakoulun ja työelämän oppimisympäristöissä. Professor Sanna Järvelä, sanna.jarvela@oulu.fi, professor Päivi Häkkinen, phakkine@cc.jyu.fi

ECOL-projektet är ett av 17 projekt inom Finlands Akademis forskningsprogram Life as Learning. Inom ramen för programmet anordnades konferensen Interlearn 2005 på Finlandiahuset i Helsingfors den 1–2 december.

Till början

Pilotprojekt om användarautentisering för studiematerial och portaler lediganslagna

IT-centret för vetenskap CSC har lediganslagit HAKA-pilotprojekt om användarautentisering att sökas av högskolor och högskolenätverk. Pilotprojektet kan handla om begränsning av användarrättigheter för studiematerial eller autentisering av användare på ämnesportaler. Högskolorna kan också själva föreslå egna projekt om Shibboleth-teknik eller något annat ämne som gäller användaradministration. Pilotprojektens ansökningstid går ut den 16 januari 2006.

Haka-infrastrukturen är högskolornas gemensamma system för användarautentisering som möjliggör principen med ett enda användarnamn för olika studiematerial och inlärningsmiljöer. Med hjälp av Haka-infrastrukturen går det också att begränsa användarrättigheterna för tjänster som används med webbläsare. Infrastrukturen baserar sig på Shibboleth-tekniken med öppen källkod.

Avsikten med Haka-pilotprojekten är att använda Shibboleth-teknik (Shibboleth Service Provider, SP) i nya typer av tjänster som används över högskolegränserna. Tjänster som utnyttjar användarautentisering över högskolegränserna är tillgängliga för användare vid Haka-infrastrukturens hemhögskolor, det vill säga Helsingfors och Uleåborgs universitet, Tekniska högskolan, Tammerfors tekniska universitet och Åbo Akademi.

”Universiteten har mycket undervisningsmaterial som på grund av sitt innehåll inte kan spridas öppet på nätet. För att det ändå ska vara möjligt att dela med sig av den här typen av material, som ofta utgör en väsentlig del av vetenskapsgrenen, till vissa användargrupper vid andra universitet, behövs ett pålitligt sätt för att administrera användarrättigheter. Det behövs lösningar för olika typer av material allt från enkla filer till exempelvis videomaterial”, berättar Sami Hautakangas från FVU:s intressegrupp för samanvändning av studiematerial.

Utomlands används Shibboleth-teknik redan för administration av användarrättigheter för material på nätet. Exempelvis i Schweiz har universiteten lagt ut material för medicinundervisning på nätet. Eftersom materialet innehåller bland annat känsliga fallbeskrivningar och foton, har dess användarrättigheter med hjälp av Shibboleth begränsats till studerande vid olika universitets medicinska fakulteter.

I Finland har Shibboleth-teknik använts för att genomföra principen med ett användarnamn för olika inlärningsplattformar. Användarna behöver inte registrera sig separat i tjänsten, utan de kan använda användarnamnet och lösenordet för sitt eget universitets IT-central för att logga in. Däremot finns det gott om outnyttjad potential i Finland i fråga om att begränsa användarrättigheter.

Ansökningsanvisningar för pilotprojekt 2006

Haka-infrastrukturen

FVU-info september: Bara ett användarnamn för högskolornas gemensamma tjänster

Till början

FVU:s långsiktiga strategitjänst har fått internationellt erkännande

 IT-Pedas och FVU:s gemensamma strategitjänst har fungerat i fem år. Behovet att grunda tjänsten uppstod 2001 när undervisningsministeriet bad universiteten göra upp strategier för sin IKT-pedagogik fram till slutet av 2002. Arbetet med strategitjänsten har varit långsiktigt och inriktat på tillväxt. Också resultaten har varit uppmuntrande. Det senaste beviset på arbetets framgång är att artikeln ”ProAktori. A Management Tool For ICT Strategy Processes in Universities" vid konferensen E–Learn 2005 i Vancouver tilldelades priset Outstanding Paper Award bland cirka 800 artiklar.

Till en början utvecklade en arbetsgrupp som med IT-Pedas stöd hade samlats från universiteten strategitjänstens funktionsidé och -modell. Efter att verksamhetsidén hade definierats bildade arbetsgruppen ett expertnätverk och skaffade finansiering för att utveckla en webbtjänst till stöd för arbetet med IKT-strategierna.

År 2002 öppnades strategitjänstens portal som innehöll artiklar, modeller och verktyg som tagits fram för att stödja universitetens strategiarbete. Tjänsten marknadsfördes vid regionala strategiseminarier och megakonferenser. Seminarier och workshopar arrangerades också vid enskilda universitet. Via de här kanalerna öppnades en diskussion om betydelsen av och målen för arbetet med IKT-pedagogikstrategierna.

Under 2003 infördes alla undervisningsministeriets och universitetens strategier för IKT-pedagogik samt andra centrala dokument i strategitjänstens portal. Samtidigt fogades en erfarenhetsbank och ett virtuellt bibliotek till sidorna. Genom de framtagna strategierna och de konferenser som arrangerades skapades ett aktörsnätverk inom området.

Under 2004 utförde strategitjänsten en utvärdering av universitetens IKT-strategier. Utifrån den konstaterades att strategierna var mycket allmänt hållna och svaga speciellt i fråga om beskrivningen av genomförandet. För att avhjälpa situationen utvecklade strategitjänstgruppen funktionsmodellen Proaktori (se FVU-info november) och ett webbverktyg till stöd för den år 2005. Konceptet kan användas såväl för att precisera existerande strategier som för att ta fram nya strategier.

Avsikten är att år 2006 starta en utbildning av Proaktori-konsulter och skapa stödmaterial för verksamheten samt översätta verktyget Proaktori till svenska. Man planerar också att erbjuda strategitjänsten att användas för andra utvecklingsprojekt inom samma område. Vidare är målet att inleda en jämförelse av bästa praxis (bench marking) som senare ska utgöra grunden för att skapa allmänna kvalitetskriterier och ett auditeringssystem för IKT-strategier.

Informera dig om FVU:s strategitjänst

Till början

Finland presenterade sitt informationssamhälle i Tunis

Det andra av FN:s två toppmöten om informationssamhället hölls i Tunis den 16–18 november. I anslutning till mötet arrangerades den stora utställningen ICT 4 all om informationssamhället och IKT. På Finlands avdelning presenterades bland annat landets högskolor koordinerat av FVU.

Ordförande för Finlands delegation var utrikeshandels- och utvecklingsminister Mari Kiviniemi och vice ordförande kommunikationsminister Susanna Huovinen. I delegationen ingick också president Martti Ahtisaari som deltog i mötets paneldiskussion om informations- och kommunikationsteknikens betydelse i förhindrandet av konflikter och krishantering.

Det första toppmötet om informationssamhället arrangerades i Genève i december 2003. Där godkändes en principdeklaration och ett brett åtgärdsprogram som syftar till att på alla sätt utnyttja IKT för att genomföra FN:s millenniemål.

Syftet med det andra mötet var att komma överens om verkställandet och uppföljningen av åtgärdsprogrammet från Genève. Dessutom skulle man i Tunis lösa finansieringsfrågorna och administrationen av internet.

Utvecklingsländerna talade i Tunis för att internet skulle underställas mellanstatlig övervakning. USA å sin sida höll hårt fast vid sin centrala roll som administratör av domännamn. I praktiken administreras domännamnen av det icke-vinstbringande bolaget ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) i Kalifornien. Som en kompromiss beslöt man att under ledning av FN:s generalsekreterare starta en förhandlingsprocess ”om effektivare internationellt samarbete”. Generalsekreteraren sammankallar också nästa år ett forum för att diskutera administrationen av internet.

Som ett nytt finansieringsinstrument beslöt man grunda en digital solidaritetsfond som ska fungera på frivillig bas. Dess roll kommer att vara att finansiera små, innovativa projekt. Stora projekt ska fortfarande finansieras genom existerande kanaler. Många utvecklingsländer skulle ha önskat mer långtgående förbindelser för att överbygga den digitala klyftan mellan fattiga och rika länder.

Till början

Internationell mötesserie om standardisering av undervisningsteknologi i Åbo den 10–17 mars

Vid Åbo universitet arrangeras den 10–17 mars en serie internationella möten om standardisering av undervisningsteknologi. Det är ISO/IEC JTC1 SC36-generalförsamlings- och arbetsgruppsmöten som går av stapeln i Åbo och i dem deltar över 50 toppexperter på standardisering av undervisningsteknologi från olika världsdelar.

SC36 (Standards for Learning, Education and Training) är en organisation som funnits i fem år. Dess egentliga arbete sker i sju olika arbetsgrupper (WG, workgroup) och i några tillfälliga grupper (RG, Rapporteur Group och Ad Hoc Groups). Den exakta tidtabellen för arbetsgruppsmötena är ännu inte fastslagen, men generalförsamlingen hålls i två delar, måndagen den 13 mars på förmiddagen och fredagen den 17 mars hela dagen. Preliminärt har man kommit överens att WG4 börjar sitt möte redan fredagen den 10 mars och fortsätter över veckoslutet och några dagar under följande vecka. De övriga arbetsgrupperna samlas med början måndagen den 13 på eftermiddagen och på tisdag, onsdag och torsdag. Arbetsgruppernas möten hålls delvis samtidigt. Arbetsspråket på alla möten är engelska.

Arbetsgrupperna i ett nötskal:

WG1 Vocabulary

Protokollet från vokabulärgruppens föregående möte. Finland har deltagit aktivt i denna grupp.

WG2 Collaborative Technology

Beslut från tidigare möten. Under omröstning Text of FCD 19778-1, Collaborative Technology - Collaborative Workplace - Part 1: Data Model (röstningstiden utgår 2006-02-19). Under omröstning Text of FCD 19780-1, Text-based Collaborative Learning Communication (röstningstiden utgår 2006-02-27). Trots sitt intressanta namn är den här arbetsgruppen inte särskilt betydelsefull ur Finlands synvinkel.

WG3 Participant Information

Beslut från tidigare möten. Under det förra mötet inleddes arbetet med bland annat kompetenser (Conceptual Reference Model for Competencies and Related Objects). På grund av resursbrist har Finland inte kunnat delta speciellt aktivt i denna arbetsgrupp.

WG4 Management and Delivery

Beslut från tidigare möten. Under omröstning CD 19788-1, Metadata for Learning Resources - Part 1: Framework (röstningstiden utgår 2006-01-19). Under behandling FPDISP 24725-2, Profile of Rights Expression Language (REL). Finland har deltagit aktivt i den här gruppen.

WG5 Quality Assurance

Beslut från tidigare möten. SC36:s kvalitetsstandard: FDIS 19796-1, Quality Management, Assurance and Metrics – Part 1: General Approach. På grund av resursbrist har Finland inte kunnat delta speciellt aktivt i denna arbetsgrupp. Närmare information ger Lassi Nirhamo och Rolf Lindner.

WG6 Standardized Profiles

Beslut från tidigare möten. Arbetsgruppen har inte åstadkommit särskilt viktiga resultat.

WG7 Culture/Language/Human-Functioning Activities

Beslut från tidigare möten. Under omröstning FCD 24751-1, Individualized Adaptability and Accessibility in E-learning, Education and Training Part 1: Framework (röstningstiden utgår 2006-03-03). Under omröstning FCD 24751-2, Individualized Adaptability and Accessibility in E-learning, Education and Training Part 2: Access For All Personal Needs and Preferences Statement (röstningstiden utgår 2006-03-03). Under omröstning FCD 24751-3, Individualized Adaptability and Accessibility in E-learning, Education and Training Part 3: Access For All Digital Resource Description (röstningstiden utgår 2006-03-03). På grund av resursbrist har Finland inte kunnat delta speciellt aktivt i denna arbetsgrupp. Närmare information ger Lassi Nirhamo och Erlend Øverby.

Deltagandet är gratis

Deltagandet i verksamheten inom SC36 är avgiftsfritt, men eftersom det är en organisation underställd ISO, förutsätter deltagandet att en officiell förteckning över mötesdeltagarna skickas via den instans som koordinerar standardisering i Finland (Suomen standardisoimisliitto SFS). Det här är närmast en formalitet, så om ni vill ha närmare information om SC36 och är intresserade att delta, kontakta Finlands representant  Lassi Nirhamo vid Åbo universitets undervisningsteknologienhet, tfn +358 40 766 7887.

SC36:s hemsida

SFS:s standardiseringsinformation

Info om mötena i Åbo

Till början

Publikationer

Satu Nurmela & Riitta Suominen. Verkko-opettajaksi viikossa. 2005. Häftad, 93 s. ISBN 951-29-2896-5. Sarja A:90. Pris 25,90 euro.

Publikationen är avsedd för alla lärare som använder webben i sitt arbete. Bokens kapitel handleder den som ska bli nätlärare under sju veckodagar, och för varje dag finns en uppgift: att bekanta sig med nätmaterial, att planera nätaktiviteter och växelverkan, att göra material osv. Boken innehåller dessutom intervjuer, ordförklaringar samt länk- och boktips med kommentarer. När den är som bäst fungerar guiden som att bra inlägg: den avslutar inte en process utan startar den. Verkko-opettajaksi viikossa har skrivits i samarbete mellan planerare Satu Nurmela (Åbo universitets fortbildningscentral) och kommunikationsutbildare Riitta Suominen (privat språkbyrå). Båda har länge utbildat nätlärare, planerat kurser och haft andra expertuppdrag inom området.

Nummenmaa Anna Raija, Lairio Marjatta, Korhonen Vesa & Eerola Satu (red.): Ohjaus yliopiston oppimisympäristöissä. 2005. Boken kan beställas från  Tampere University Press (27 euro).

Boken lyfter fram de förändrade behoven av handledning i universitetens flerformiga verksamhet. Behovet av handledning vid universiteten har ökat i och med förändringar i samhället och arbetslivet, och således utgör handledning idag en central del av universitetspersonalens kompetens. I boken diskuteras handledning i olika inlärningsmiljöer och dessutom presenteras många handledningsmetoder, bland annat näthandledning.

Till början