EDEN-nätverkets årskonferens i Wien den 1417 juni. Föredrag kunde föreslås fram till den 1 februari 2006.
FVU-konsortiets årsmöte den 8 februari 2006.
Seminariet Verkko taiteen ja tutkimuksen välineenä den 13 februari vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors.
Seminariet Sähköiset portfoliot taideopetuksessa den 13 mars vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors.
VVYOP'06 | De nationella dagarna för virtuell universitetsverksamhet VVYOP'06 arrangeras den 2829 mars på Dipoli i Esbo. Under dagarna presenteras god praxis inom nätundervisning och näthandledning, nätverksarbete och IKT-pedagogik. Programmet publiceras och anmälningar börjar tas emot i mitten av februari.
Konferensen ITK- Interaktiv teknik i utbildningen arrangeras på Hotell Aulanko i Tavastehus den 67 april.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
De fem intressegruppernas projektförslag finns samlade på konsortiemötets mötesområde.
Universiteten utsåg sina experter till intressegrupperna (AOR1-AOR5) för FVU:s strategiska målområden med en snäv tidtabell i oktober i fjol. Man var medveten om att undervisningsministeriets projektfinansiering för virtuella universitetsprojekt kommer att upphöra i slutet av 2006. Universiteten var alltså tvungna att samla sina krafter för att garantera att det nationella FVU-samarbetet kan fortsätta också under nästa resultatperiod. Hittills har ju förhandlingarna om finansieringen av FVU-projekt ingått i resultatförhandlingarna för det universitet som koordinerar respektive projekt. Det nya inför följande resultatperiod är att universiteten inte längre för perioden 20072009 gör förslag om virtuella universitetsprojekt till ministeriet, utan projektförslagen ska placeras i någon av följande kategorier:
FVU:s intressegrupper stod inför utmaningen att på en kort tid samla sådana projektförslag från universiteten som på bästa möjliga sätt genomför FVU:s verksamhetsstrategi under 20072009. Grupperna lyckades i sitt arbete och projekten kunde presenteras för ledningsgruppen på januarimötet. Ledningsgruppen beslöt enhälligt rekommendera att de projekt som intressegrupperna föreslår får finansiering. Konsortiemötet tar ställning till projekten på sitt årsmöte den 8 februari.
Processen går nu vidare vid universiteten som en del av de normala resultatförhandlingarna och slutresultatet blir klart senast när undervisningsministeriet publicerar universitetens resultatavtal vid nästa årsskifte.
Grupperna arbetade i tre månader med att sammanställa en helhet av FVU-projekt för perioden 20072009. Då denna projekthelhet nu har övergått till fortsatt behandling, är det möjligt att utvärdera intressegruppernas verksamhet med tanke på såväl projektberedelserna som deras övriga uppgifter.
Utgångspunkterna för arbetet i de fem intressegrupperna verkade variera en aning, vilket också har påverkat gruppernas tillvägagångssätt och arbetets intensitet.
Intressegruppernas första mandatperiod var drygt tre månader och tidtabellen var ytterst snäv. Huvudmålsättningen var att bereda en projektkarta för verkställandet av FVU:s strategiska mål åren 20072009 så att FVU-konsortiet på sitt årsmöte den 8 februari skulle kunna ta ställning till de föreslagna projekten som helhet och eventuellt rekommendera att projekten beviljas finansiering. Det som i praktiken försvårade en grundlig beredning av gemensamma projekt var att de interna resultatförhandlingarna vid många universitet redan var inne på slutrakan när grupperna inledde sitt arbete.
Detta orsakade huvudbry i synnerhet inom gruppen för nätundervisning och undervisningsmaterial (AOR2) som jag representerar. Här var det nödvändigt att allra först komma fram till en gemensam uppfattning om vilka frågor vi borde fokusera på. Att sätta sig in de olika aktörernas utgångslägen, pågående arbeten och praktiska problem krävde så mycket tid att utformningen av de identifierade utvecklingsobjekten till konkreta åtgärder och projektplaner skedde först i december. Först när frågorna fick en tillräckligt klar struktur kunde vi diskutera och ta ställning till vem som kunde ta på sig vilken roll inom projekten. För universiteten och speciellt för dem som koordinerar projekthelheter blev tiden för detta skede mycket knapp. Men med god talkoanda fick gruppen klarhet i de största principfrågorna före jul.
Intressegrupp 2 funderar över samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial.
När vi sedan finslipade projektplanerna i januari verkade det förberedande materialet och gränsdragningar och prioriteringar gjorda utgående från det till och med överraskande väl strukturerade jämfört med den komplexa diskussion om gruppens uppgifter under den första träffen. Utgående från projekten som arbetet resulterade i (se konsortiemötets mötesområde SVY-AOR2_Hanke-esitykset_2007-2009.pdf) kan gruppen mycket väl sägas ha nått de uppställda målen. Tidtabellen tillät dock inte någon optimal dialog mellan intressegrupperna. Koordineringen mellan projekten måste i stor utsträckning skötas i form av informationsutbyte mellan ordförandena och sekreterarna. Med tanke på detta var det viktigt att det i alla grupper fanns en representant för FVU:s serviceenhet.
I den första omgången prioriterade intressegrupperna projekt inom sina strategiska fokusområden enligt bästa förmåga, men det blev ingen tid över för en evaluerande sammanfattning och diskussion om sakfrågor mellan alla intressegrupper efter det förberedande skedet. Framöver vore det bra med en mer strukturerad behandling av detta skede, exempelvis utifrån de grundläggande kriterierna för projekten, för att aktörernas olika roller som experter, projektplanerare och sökande samt utvärderare av projektförslag skulle bli tydligare.
Det egentliga tillvägagångssättet måste säkert planeras i större detalj, men slutresultatet borde vara en projektuppsättning som hela FVU-forumet gemensamt omfattar och som förslås för FVU:s ledningsgrupp och vidare för konsortiemötet. De gemensamma föreslagna projekten skulle då ha en tydlig FVU-prägel. I den nuvarande modellen måste ju de gemensamma FVU-projekten föreslås decentraliserat som en del av resultatförhandlingarna vid respektive projekts koordinerande universitet, vilket försvårar FVU-projektens synlighet som helhet i universitetens behandlingsprocess. Det borde gå att förmedla en helhetssyn också åt de ansvariga vid ministeriet oberoende av vilket av FVU:s strategiska målområden respektive projektpaket ingår i.
Eftersom intressegruppernas uppgifter i framtiden omfattar också annat än projektplanering, är nästa fråga att ta ställning till hur uppföljningen av gruppens område i praktiken arrangeras och vilka metoder som ska användas för informationsgång och samarbete. Inom det område som Intressegrupp 2 står för är det viktigt att få aktörerna och intressenterna inom de planerade projekten väl medvetna om varandra redan under 2006, så att redan utfört och pågående arbete blir synligt och kan utnyttjas i projekten som börjar 2007. Eftersom universitetspersonalens resurser för 2006 redan i stor utsträckning är bundna, har gruppen beslutat att planera årets verksamhet i intensiva verkstäder som bör förberedas väl i samarbete mellan gruppen och FVU:s serviceenhet.
Det allmänna intrycket av AOR2:s första period är att arbetet lönade sig bara för den skull att vi mycket enhälligt kunde klargöra de praktiska problem som i det här skedet utgör hinder särskilt för en mer omfattande samanvändning av undervisningsmaterial. Det var också nyttigt att utreda vilka olika typer av åtgärder vi gemensamt kan vidta för att omvandla rekommendationer eller resolutioner till egentliga projekt. Arbetsinsatsen under den här perioden var nog så stor, men jag tror att den bär frukt genom intensivare praktiskt samarbete. Genom att precisera arbetssätten en aning och göra upp förutseende tidtabeller torde arbetsbördan i framtiden fördela sig lite jämnare. Framöver har intressegrupperna också möjlighet att ta en aktivare roll och planera ett mer helhetsmässigt samarbete än att bara förbereda projektansökningar.
AOR2-mötesprotokoll och material
AOR1 har konstaterat att fokusområdet för flexibla studier och elektronisk ärendehantering till stöd för dem under de närmaste åren är utvecklingen av modeller för och tjänster i samband med nationellt samarbete.
Eftersom det inte ens på nationell nivå för närvarande finns en heltäckande bild av flexibla studier och studenternas rörlighet, har gruppen ansett det vara viktigt att man före uppgörandet av konkreta projektplaner genomför en heltäckande utredning av studentmobilitetens nuläge. Samtidigt utreds universitetens åsikter om i vilken riktning den flexibla mobiliteten och tjänsterna för den borde utvecklas. FVU:s serviceenhet utför utredningen med stöd av intressegruppen under början av 2006.
Utgående från utredningen kan intressegruppen göra upp en prioritetsordning över utvecklings- och stödprojekt för elektroniska tjänster som genomförs inom ramen för FVU. Avsikten är att utveckla tjänster som ökar flexibiliteten i studenternas rörlighet och underlättar samarbetet mellan universiteten för att genomföra och strukturellt utveckla det nya examenssystemet.

Intressegruppens för flexibla studier ordförande Mikko Markkola anser att FVU-studiebyråprojektet är nödvändigt med tanke på gruppens uppdrag.
Trots att gruppen inte egentligen ställde projekten i en prioritetsordning, ansåg man att FVU-studiebyråprojektet är nödvändigt att genomföra med tanke på gruppens uppdrag överlag. Ordförande Mikko Markkola uttrycker till och med saken så drastiskt att hela AOR1-gruppens verksamhet kan avslutas om projektförslaget inte godkänns.
AOR1-mötesprotokoll och material
AOR3-gruppens medlemmar har kunnande och erfarenhet från många områden. Gruppen representerar också nästan alla finländska universitet: 22 medlemmar från 17 olika universitet, Finlands studentkårers förbund och FVU:s serviceenhet. Gruppen har träffats fyra gånger och dessutom arbetat via e-post och telefonkonferenser.
Arbetet under den första mandatperioden har präglats av brådska och av att arbetssätten fortfarande är ostrukturerade. Man har ännu inte hunnit fundera på nya lösningar för stöd- och utbildningstjänster på ett övergripande plan, men det som underlättar verksamheten är att det från tidigare finns fungerande och omfattande samarbetsnätverk inom utbildnings- och stödtjänster för IKT-pedagogik. Nätverket IT-Peda för stödtjänster för universitetens undervisningsteknologi som funnits sedan 1999 och det virtuella universitetsprojektet TieVie för IKT-pedagogik som fungerat sedan 2001 har aktivt deltagit i utvecklandet av AOR3:s verksamhet. Därför har gruppen i projektkartan för 20072009 utgått från fortsättning och utveckling av arbetet inom dessa nätverksprojekt.
IT-Peda-nätverkets koordinator Kati Koivu funderar i intressegrupp 3 på utvecklingen av IKT-undervisnings- och stödtjänster som universiteten producerar gemensamt.
Under 2006 fortsätter gruppen att kartlägga universitetens behov av utbildnings- och stödtjänster för IKT-pedagogik och bearbetar projektkartan utgående från kartläggningens resultat. Intressegruppen måste också skapa en egen verksamhetsmodell och ett arbetssätt som gör det möjligt att effektivt utnyttja den expertis som finns vid universiteten och inom partnergrupper. AOR3 vill i sin verksamhet inkludera experter från alla delområden inom IKT-stödtjänster och -utbildning. Utöver projektverksamheten anser man det vara viktigt att stöd- och utbildningspersonalen bildar nätverk och samarbetar över organisationsgränserna.
Gruppen anser att en förutsättning för att dess arbete ska lyckas är att intressegruppernas befogenheter och ställning definieras tydligare i framtiden. Det bör göras upp klara regler exempelvis för hur intressegruppernas utlåtanden används och hur de påverkar beslutsfattandet. Vidare bör verksamheten inom intressegruppernas gemensamma organ, FVU-forum, komma igång. Det är också nödvändigt att tidtabellen för gruppernas och forumets arbete anpassas till universitetens målförhandlingar.
Gruppens ordförande Lauri Saarinen (lauri.saarinen@hse.fi) och föredragande Kati Koivu (kkoivu@uta.fi) svarar på frågor om gruppen och dess verksamhetsområde.
AOR3-mötesprotokoll och material
Genast i början av sitt arbete konstaterade gruppen att dess uppgift enligt definitionen i FVU:s strategi, integrering av den virtuella universitetsverksamheten i det europeiska området för högre utbildning , är mycket omfattande och det inte är helt lätt att operationalisera den. För att få en uppfattning om nuläget beslöt gruppen göra en kartläggning av sådan internationell verksamhet och undervisning vid universiteten som inbegriper IKT-pedagogik eller webbaserade tjänster, samt fråga universitetens internationella enheter vilken typ av FVU-samarbete universiteten skulle kunna bedriva inom internationaliseringen.
Gruppens ordförande skickade ut en enkät till cheferna för universitetens internationella enheter där de ombads svara på följande frågor:
Utgående från enkätsvaren började gruppen fundera på sådana samarbetsområden där man kunde göra projektförslag för perioden 20072009. Gruppens medlemmar var eniga om att det vore förnuftigt att som FVU-samarbete producera undervisning i finska språket, kulturen och samhället, vilket alla universitet behöver, exempelvis som en helhet på 2030 studiepoäng som skulle vara tillgänglig för alla universitet. AOR4 kontaktade nätverket för virtuella språkcentra vars koordinator nu håller på att samla aktörer från olika universitet för att ta fram en sådan studiehelhet.
Gruppen planerade och förberedde också det breda projektpaketet FIDE Fields of Excellence som består av flera delprojekt. Om det genomförs skulle det erbjuda ett centraliserat informationslager till stöd för internationalisering av den finländska högskoleutbildningen. Avsikten är att delprojekten genomförs som riksomfattande högskolesamarbete inom projektvisa expertgrupper. Verksamheten skulle starta med utredningar av nuläget och framtida visioner samt med en nationell seminarieserie. Målgruppen består av alla högskoleaktörer (universitet, yrkeshögskolor) som planerar internationellt samarbete eller undervisning och vars verksamhet omfattar användning av IKT som stöd för såväl undervisning som student- och lärarmobilitet. Målgruppen inkluderar alltså både instanser som producerar gemensamma examina och sådana som erbjuder internationella magister- och forskarutbildningsprogram. Projekthelheten skulle koordineras av Åbo handelshögskola.
Johanna Ollila och Tenho Takalo påminner att det inte lönar sig för universiteten att konkurrera sinsemellan utan att bedriva expertsamarbete inom den internationella sektorn.
AOR4 fick dessutom veta om två projektförslag som koordineras av Uleåborgs universitet och som gruppen varmt kunde rekommendera för finansiering. Det ena av dem syftar till att vidareutveckla studiematerialet och modellen för nätundervisning för akademiska studiefärdigheter som har tagits fram inom projektet Verkosto-Vatti, så att de lämpar sig för orientering av utbytesstuderande samt behoven bland övriga europeiska studerande. Målet inom det andra projektförslaget är att utveckla engelskspråkiga delar och material för den nationella personalutbildningen i IKT-pedagogik, så att utbildningen på OPE.FI II-nivå (48 sp) skulle kunna erbjudas också åt engelsktalande personal vid finländska universitet.
Det fjärde projektet som AOR4 beslöt rekommendera är ett förslag koordinerat av Joensuu universitet. Det syftar till att utveckla en virtuell träffpunkt för internationella studerande, utresande utbytesstuderande och studerande på praktik, att främja studerandes internationalisering på hemmaplan, öka internationella studerandes engagemang samt effektivera de internationella tjänsternas verksamhet.
Gruppens intensiva arbetsperiod visade tydligt att verksamheten i intressegrupperna skapar synergifördelar och ger styrka i form av samarbete. Praxis för projektberedelserna bör dock göras tydligare. Det är exempelvis oklart hur projekten i praktiken får sin FVU-kvalitetsstämpel. Inte heller säkerställandet av informationsgången är helt problemfritt. Hur ska man garantera att de som deltar i universitetens resultatförhandlingar är medvetna om enskilda projektförslag och hur dessa anknyter till de strategiska temaområden som intressegrupperna representerar, eller överlag om FVU-projekten som helhet?
Gruppen frågade sig också hur man ska få information om alla de olika projektförslag inom AOR4:s område som bereds vid universiteten och hur öppet man kan tala om projekt som är under beredning.
Det var dock lätt för gruppen att hålla med ordförande Tenho Takalo i hans tanke att medlemmarna från olika universitet är experter inom sitt område och inte konkurrenter sinsemellan. Finland är ett litet land som det så ofta och så sant konstateras. Men i synnerhet med tanke på universitetens internationalisering finns det skäl att förena krafterna för att skapa gemensam praxis så att varje universitet och institution kan koncentrera sig på att utveckla och föra fram sina egna specialområden (jfr projektförslaget FIDE - Fields of Excellence).
AOR4-mötesprotokoll och material
En inledande utmaning var att många av gruppens medlemmar nu för första gången deltog i verksamhet inom Finlands virtuella universitet. Trots detta kom gruppen väl igång och uppnådde verksamhetens mål för 2005. År 2006 planerar gruppen att samlas sex gånger. Målet är att planera i synnerhet organisationsformen för FVU-serviceenheten och utveckla mätinstrument för uppföljning av FVU:s verksamhet.
Utvecklingsbehov som konstaterats inom gruppens verksamhet är bland annat mandatperiodens längd och tillräckliga mötesförberedelser. Intressegruppernas ursprungliga mandatperiod hade planerats att löpa fram till FVU-konsortiets årsmöte 8.2.2006. Mandatperioden är alltför kort för att Intressegrupp 5 ska kunna arbeta effektivt. Effektiviteten i gruppens arbete ökade tydligt för varje möte och nu vid slutet av den ursprungliga mandatperioden är man redo för ett mer omfattande uppdrag. Genom att förbereda mötena bättre kan gruppens arbete ytterligare effektiveras, vilket kommer att beaktas i gruppens arbete under 2006.
AOR5-mötesprotokoll och material
Oppiva opettaja 3: Verkko-opetusta Lappeenrannan teknillisessä yliopistossa. 2005. Lappeenrannan teknillisen yliopiston hallinnon julkaisuja 155. ISBN 952-214-163-1.
Deltagare i virtuella universitetsprojekt berättar om sina erfarenheter av att utveckla nätundervisning ur lärares, studenters samt stödenhetens synvinkel. Publikationen kan beställas av Kristiina Karjalainen vid LTU:s lärcenter, tfn 05-621 7023.
Literacies in the Digital Age - Digitaalisen ajan lukutaidot. Kokoomateos. Red. Marja Heinonen. ISBN 951-784-337-2. 68 s.
Boken presenterar korta nedslag i de många världar av läskunnighet som krävs i digitalåldern inom industrin, inom reklam, mellan olika kulturer, med barn, i spel... Boken hjälper läsaren att förstå hur informations- och kommunikationstekniken genomsyrar vår tid och hur vi behöver nya typer av läskunnighet inom många områden. Texterna är skrivna dels på finska, dels på engelska. Publikationen är gratis och kan beställas från Hämeen ammattikorkeakoulu.
Bilder: Kalle Virta