FVU-info Mars 2006
I detta nummer:
- Matti Jakobsson fortsätter som ordförande för FVU:s ledningsgrupp
- Nya projekt i FVU-verksamheten – tre ämnesnätverk och två stödtjänster
- Guide om näthandledning OVI-miljöns nyaste tjänst
- Publikationer
Aktuellt
Seminarium om att få tid för att utveckla färdigheter vid nätstudier hölls i Kuopio den 2 mars | Seminariet utgjorde en avslutning på VerMit-projektet om utvärdering av dimensionering vid nätundervisning samt en inledning på KoMiTi-projektet om kompetenser, dimensionering och statistikföring vid nätstudier.
Elektroniska portföljer i konstundervisningen. Seminarium på Teaterhögskolan i Helsingfors den 13 mars.
FVU:s intressegrupper samlas på Tekniska högskolan den 15 mars.
VVYOP'06 | De riksomfattande dagarna om virtuell verksamhet vid universiteten, VVYOP'06, arrangeras den 28–29 mars på Dipoli i Esbo. Under dagarna presenteras god praxis inom nätundervisning och näthandledning, nätverksarbete och IKT-pedagogik. Sista anmälningsdag den 13 mars.
En konferens om interaktiv teknik vid undervisning, ITK - Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa, arrangeras på Hotel Aulanko i Tavastehus den 6–7 april.
Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen utgår den 30 april.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
Matti Jakobsson fortsätter som ordförande för FVU:s ledningsgrupp
Konsortiet Finlands virtuella universitet (FVU) beslöt vid sitt årsmöte den 8 februari att FVU:s ledningsgrupp fortsätter i samma sammansättning som hittills under nästa verksamhetsår. Rektor Matti Jakobsson från Vasa universitet är ordförande för ledningsgruppen och prorektor Hannele Niemi från Helsingfors universitet vice ordförande.
Årsmötet beslöt även att konsortiet börjar uppbära medlemsavgift från och med 2007. Medlemsavgiften från medlemsuniversiteten kommer på årsnivå att utgöra sammanlagt 165 000 euro under åren 2007–2009. Medlemsavgiften varierar universitetsvis i förhållande till antalet studenter och undervisningspersonal. Helsingfors universitet betalar den högsta medlemsavgiften, drygt 35 000 euro, medan Bildkonstakademins medlemsavgift på 230 euro är den lägsta. Medlemsavgiften används för att täcka mötes- och verksamhetskostnader för intressegrupperna, FVU:s kontaktpersoner, FVU:s nätverk samt konsortiet. Under projektperioden 2001–2006 uppbar konsortiet ingen medlemsavgift.
IKT-utbildningen av personal blir avgiftsbelagd
För konsortiet framlades för kännedom även den plan om personalutbildning inom IKT-pedagogik som anordnas som ett FVU-samarbete. Enligt planen blir utbildningen avgiftsbelagd enligt separata serviceavtal som ingås med medlemsuniversiteten. Den riksomfattande IKT-utbildningen för universitetens undervisningspersonal och övriga personal har varit gratis för deltagare från medlemsuniversiteten under åren 2001–2006.
Under projektperioden har cirka 600 universitetslärare fått basfärdigheter i IKT-pedagogik. Mer än 300 lärare har fått utbildning i IKT-pedagogik på expertnivå. Som bäst utbildas 100 experter, och samma antal kommer att ges utbildning under åren 2006–2007.
Intressegrupperna har berett projektförslag
Konsortiet fick för kännedom också de projektförslag intressegrupperna har berett för åren 2007–2009. När projekten kommer igång stöder de genomförandet av FVU:s strategi inom fem olika strategiska målområden.
Nya projekt i FVU-verksamheten – tre ämnesnätverk och två stödtjänster
Nya ämnesnätverk inom FVU från början av året är nätverket för basundervisning i programmering, studiehelheten Co-op Studies om kooperation och social ekonomi samt nätverket för undervisning inom området vatten. Det totala antalet undervisningsnätverk ökar härmed till 28. Sammanlagt finansierar undervisningsministeriet under året 42 FVU-projekt med ett bibehållet totalbelopp på cirka nio miljoner. Det löpande året är det sista under vilket särskild finansiering för projekt inom det virtuella universitetet ges.Under åren 2001–2006 har undervisningsministeriet finansierat projekt inom det virtuella universitetet med totalt 54 miljoner euro. Hälften av det totala beloppet har kanaliserats till universiteten för att internt fördelas till sådan virtuell verksamhet som de som själva prioriterar. Den andra hälften har undervisningsministeriet använt för utsedda nationella samarbetsprojekt.
Förutom de riksomfattande ämnesnätverken (28 st.) har finansiering getts till nationella samarbetsnätverk som utvecklar nätverktyg för gemensam användning av universiteten vid undervisning och studier samt som producerar riksomfattande utbildning och andra stödtjänster. År 2006 startar två nya stödtjänstprojekt – FVU:s studiebyrå (se FVU-info oktober 2005) och Kompetenser, dimensionering och statistikföring inom nätundervisning (KoMiTi) (se FVU-info oktober 2005).
Nätverket för basundervisning i programmering vill sprida god praxis
Tekniska högskolan ger årligen mer än 3 000 studenter basundervisning i programmering. Motsvarande antal studenter deltar i den grundutbildning i programmering som anordnas av Tammerfors tekniska universitet och Åbo universitet. Till följd av det stora antalet studerande har samtliga universitet utvecklat olika automatiska system som de har använt sig av bl.a. för att bedöma övningsuppgifter och lämna feedback till studenterna. Nu tar sig de här tre universiteten tillsammans an de problem som utgör hinder för att praxis som befunnits god sprider sig till övriga universitet.”Att utveckla system som klarar av automatisk granskning kräver vanligtvis många årsverken av arbete, men kompenseras av att fördelarna vid undervisning av stora grupper kan vara mycket betydande", säger professor Lauri Malmi och undervisande forskare Ari Korhonen vid Tekniska högskolans avdelning för datateknik.
Tekniska högskolan har anpassat Ceilidh-systemet, som ursprungligen utvecklades vid Nottingham University, för sina egna programmeringskurser. Dessutom har man tagit fram ett flertal egna system, bl.a. Scheme-Robo (granskning av Scheme-program), Ox (testning av Java-metoder) och Jemmy (testning av Java-gränssnitt). Tammerfors tekniska universitet tog exempel av Tekniska högskolan och införde Ceilidh-systemet, som de har vidareutvecklat så att det lämpar sig i deras egen omgivning. Dessutom har de utvecklat helt nya verktyg bl.a. för att granska stilen och upptäcka minnesläckor i C++-program. Till stöd för studierna om informationsstrukturer och algoritmer har man på Tekniska högskolan utvecklat systemen TRAKLA och TRAKLA2. Det senare har också tagits i bruk vid Åbo universitet samt vid Tammerfors och Villmanstrands tekniska universitet.
”Med automatiska system kan man erbjuda studenterna mycket mer feedback på övningsuppgifter än det är möjligt med nuvarande lärarresurser. Man kan även ge studenterna betydligt fler övningsuppgifter när granskningen är automatiserad”, ger Malmi och Korhonen som motivering för att använda systemen. Övningsuppgifter är särskilt viktiga när man studerar programmering eftersom man inte kan lära sig att programmera i praktiken enbart genom att läsa litteratur. Praktiska övningsuppgifter har avgörande betydelse för inlärningen.
Automatiserad granskning vid elementär undervisning sparar även lärarnas resurser för svårare delområden som t.ex. undervisning och bedömning av programplanering och programstrukturer samt använda informationsstrukturer och algoritmer.
Automatiska granskningssystem stöder självständiga nätstudier
Automatisk granskning erbjuder enligt Malmi och Korhonen dessutom två väsentliga fördelar jämfört med mänskliga resurser. För det första kan man tillåta att studenterna lämnar in uppgiften på nytt, t.o.m. flera gånger efter att den har granskats automatiskt. Då har studenterna möjligheter att självständigt lära sig av sina fel genom att analysera feedbacken. De uppgifter som ingår i området är vanligtvis sådana att det inte finns en rätt lösning som det går att hitta genom ett antal upprepade försök och misstag. En annan viktig fördel är att en del av uppgifterna kan göras individuella varvid det inte längre är möjligt att kopiera svaren. Systemet TRAKLA2 har gett mycket goda erfarenheter av fördelarna med automatisk granskning.
System med automatisk granskning lämpar sig utmärkt även som stöd vid självständiga nätstudier. De erbjuder automatisk feedback på studenterna arbete också när läraren inte är närvarande – inte ens på nätet. Det tillåter även att man bygger upp omfattande interaktion med inlärningsmiljöer på nätet. En annan stor fördel är att man utifrån den information systemen samlar in kan skapa adaptiva inlärningsmiljöer där de framsteg de studerande gör inverkar på hur miljön framställs och hurdana uppgifter de får.
Genom att förena krafterna och fördela utvecklingsresurserna kan nivån på studierna i programmering höjas
Fördelarna har märkts i praktiken vid de läroanstalter där systemen har utvecklats och använts. År av erfarenhet har dock visat att systemen sprider sig långsamt och slumpmässigt från en läroanstalt till en annan. Då är det endast den ursprungliga läroanstalten som drar nytta av det omfattande arbete som har satts ner för att utveckla systemen och ofta utförs överlappande arbete vid läroanstalterna, vilket är slöseri med resurser.
Nätverksprojektet för basundervisning i programmering fokuserar på de problem som hindrar att de lösningar som tagits fram sprider sig till nya läroanstalter. ”I det gemensamma utvecklingsprojektet kan vi utveckla studierna i programmering också på riksnivå genom att förena våra krafter och fördela våra utvecklingsresurser på lämpligt sätt”, tror professor Lauri Malm och forskare Ari Korhonen. Som samarbetspartner har de institutionen för programteknik vid Tammerfors tekniska universitet och institutionen för informationsteknologi vid Åbo universitet.
Till nätverksprojektets webbplats
Undervisning i kooperation och social ekonomi som ett tvärvetenskapligt nätverksamarbete
Andelsverksamheten eller den kooperativa verksamheten har starkt påverkat den sociala och ekonomiska utvecklingen i såväl Finland som i många andra samhällen. I början av 1900-talet bidrog den till utvecklingen av jordbruket och landsbygden. Nu på 2000-talet väljs kooperation som företagsform eftersom den ses som flexibel och demokratisk. Men har den kooperativa företagsformen något mer att ge informationssamhället och globaliseringsutvecklingen? Bland annat de här frågorna dryftas i det tvärvetenskapliga undervisnings- och forskningsnätverket Co-op Studies. Studiehelheten Co-op Studies syftar till att utveckla och trygga kontinuiteten av undervisning och forskning i kooperation och social ekonomi vid universiteten i Finland.”I informationssamhället möjliggör samverkande nätverk en öppen och jämställd delaktighet i tillämpningar inom ny teknik på global nivå.” Betydelsen av social ekonomi och dess organisationer ökar till följd av globaliseringsutvecklingen", tror planerarna bakom studiehelheten Co-op Studies. Studiehelheten planeras och administreras av ett tvärvetenskapligt universitetsnätverk. I nätverket ingår Ruralia-institutet och ekonomiska institutionen vid Helsingfors universitet, socialpolitiska och socialpsykologiska institutionen vid Kuopio universitet och institutionen för marknadsföring och ledarskap vid Helsingfors handelshögskola. Nätverket koordineras från Ruralia-institutet i S:t Michel. Avsikten är att utvidga nätverket under 2006.
Nätverket Co-op Studies producerar forskningsinformation om kooperativ verksamhet och social ekonomi samt anordnar universitetsundervisning som bygger på denna forskning. Det anordnar även fortbildning inom området. I studierna går man in på organisationernas särskilda företagsekonomiska drag, föreningen av ekonomisk verksamhet och en personsammanslutning, företagsverksamhetens samhällsverkningar, samhällsansvar samt etik och värden. Man analyserar den sociala ekonomins roll i marknadsekonomin och som en samhällsinstitution samt den kooperativa verksamhetens historiska utveckling och anpassning till olika socio-ekonomiska miljöer och kulturer.
Studierna lär de studerande förstå den gemensamma tanke- och organisationsbasen för social ekonomi och dess organisationer samt att kritiskt utvärdera deras möjligheter och framgångsfaktorer i framtiden. Nätverkets medlemmar ansvarar tillsammans för undervisningen och planeringen av den. Nätundervisningen läggs ut på inlärningsmiljön i S:t Michel. Olika experter medverkar i att producera undervisningsinnehållet och i att undervisa på nätet.
Basstudiehelheten i social ekonomi nätstudier i sin helhet
Universitetsstudierna Co-op Studies har som mål att producera studier för studerande för grundexamen vid nätverkets olika universitet samt studerande vid öppna universitetet. ”Co-op Studies studieperioder passar utmärkt universitetsstuderande inom olika ämnen, kooperativa företagare och förtroendevalda vid kooperativa sammanslutningar samt sådana som är intresserade av entreprenörskap och ämnet i allmänhet", säger nätpedagog Pekka Hytinkoski och specialplanerare Satu Vihavainen.
”Den nya verksamhetsmodellen bygger på tvärvetenskapliga nätverk och studierna har byggts upp i en webbaserad inlärningsmiljö. Basstudiehelheten Co-op Studies (25 sp) avläggs helt som nätstudier. Studierna kommer att utvidgas även till ämnesstudier och fördjupade studier”, funderar planerarna.
Mångsidig användning av informations- och kommunikationsteknik är en väsentlig del av undervisningen inom Co-op Studies. Centrala riktlinjer är närvarande och motiverande handledning, omsorgsfull introduktion till nätstudierna, stöd för studieprocessen samt fokusering på kollaborativa nätstudier.
Universitetsnätverk lyfter finländsk undervisning och forskning inom området vatten till nya nivåer
För närvarande kan man inte vid något av de finländska universiteten ge högklassig undervisning inom alla de delområden som hör till området vatten. Det oaktat sysslar man samtidigt med överlappande arbete. Målet för nätverksprojektet för undervisning inom området vatten är att förena resurserna vid de finländska universiteten och forskningsinstituten så att dessa svagheter avhjälps. Genom föreningen kan man jämfört med nuläget skapa en överlägsen grund för att utveckla undervisningen i vattenvetenskap. Målen har satts betydligt högre än vid traditionell arbetsfördelning eller undervisningsutveckling mellan universiteten. Ett långsiktigt mål är att lyfta undervisningen i vattenvetenskap i Finland och därigenom även forskningen till världstoppen.”Genom att förena våra krafter är det möjligt att ge alla ämnesstuderande undervisning inom alla vattenvetenskapens delområden. Ännu större fördelar följer av de mångsidiga möjligheter som samordningen ger att förbättra kvaliteten på undervisningen. Lärarna kan bättre än hittills undervisa i just det som de är bäst på, och också lärarna ges bättre förutsättningar till utveckling och motivation", konstaterar projektets ledare, professor Kalevi Salonen från Jyväskylä universitet.
De studerande i sin tur erbjuds en kombination av teoretiska och praktiska studier som minskar klyftan mellan studier och arbetsliv. ”Det här gör att de vattenexperter som kommer ut i arbetslivet på ett allt bättre sätt kan svara mot de praktiska utmaningar som uppkommer ute på fältet och dem som den nya tekniken för med sig. Samtidigt ges nycklar till att stärka Finlands ställning som europeisk branschaktör och tillhandahållare av konkurrenskraftig arbetskraft på den internationella marknaden.
Internetbaserad lärobok blir undervisnings- och forskningsportal på riksnivå
Projektet skapar en permanent grundval för nationellt undervisnings- och forskningssamarbete samt kvalitativ undervisning inom området vatten genom att införa ett omfattande samarbete som omspänner allt från traditionell undervisning till nätundervisning. På lång sikt kommer man inom projektet att ta fram en internetbaserad lärobok om vatten som en fortsättning på Järnefelts ”Vesiemme luonnontalous” (1958). Nätläroboken redigeras kollektivt på samma sätt som det i IT-världen kända operativsystemet Linux. Den kommer i första hand att bygga på inhemskt material och är tänkt att nyttiggöra också aktuella mätresultat från hav, sjöar och vattendrag.
”Läroboken kommer att täcka hela utbildningskedjan från gymnasiet till universitetet. Den riktar sig även till professionella i branschen och görs tillgänglig för allmänheten. I framtiden kommer vattenundervisningen och -forskningen att samlas kring nätläroboken, liksom även ett omfattande informations- och verktygslager samt en diskussionskanal", planerar Salonen.
I nära anslutning till läroboken kommer basundervisning i artkännedom om alla vattenlevande organismer att genomföras på nätet. Det har hittills inte publicerats något heltäckande verk på finska om vattenlevande arter och många av de mindre handböckerna är också slutsålda. Genom att internet utnyttjas ges även allmänheten möjlighet att utnyttja denna kunskapskälla.
En riksomfattande undervisnings- och forskningsportal kommer att byggas upp i samarbete med organisationer och forskningsinstitut i branschen. Portalen blir en förenande och utvecklande länk för alla som sysslar med vatten i Finland – en röd tråd runt vilken de övriga utvecklingsfunktionerna vävs.
I projektet medverkar Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Kuopio universitet, Joensuu universitet och Åbo universitet samt Kalatietokeskus och Finlands miljöcentral. Projektet genomförs tekniskt och koordineras av Jyväskylä universitet.
Guide om näthandledning OVI-miljöns nyaste tjänst
Det virtuella universitetsprojektet OVI om virtuell handledning har tagit fram en guide om näthandledning för handledare av universitetsstuderande. Guiden finns utlagd i OVI-miljön. Tjänsten presenterar via studentorienterade ”handledningsvägar” användningen av sidorna OVI och stödtjänsten eHopo (personlig studieplan och portfölj) i olika handledningssituationer.”En guide om näthandledning”, som är OVI-miljöns fjärde tjänst, erbjuder handledare med hjälp av ”handledningsvägar” olika exempel på hur de verktyg som OVI-miljön tillhandahåller studerande, dvs. OVI och eHopo, kan användas vid handledning av studerande. Materialet kan handledarna använda och anpassa enligt eget gottfinnande till stöd och/eller inspiration i de egna handledningsituationerna.
Guiden om näthandledning innehåller även allmän information om olika praxis och verktyg för näthandledning. Guiden är tvådelad: en del som handlar om näthandledning och en del om användningen av OVI-miljön. Kapitlen om näthandledning presenterar praxis och verktyg, men handlar även om hur handledare kan utvecklas till näthandledare och hurdana frågor de bör beakta i olika näthandledningssituationer.
Guiden är liksom övningarna på OVI-sidorna gjorda med flashteknik och verktyget finns tillgängligt för alla på nätet. Guidens material kan skrivas ut som pdf. Gå in och ta en titt på näthandledningen: http://www.virtuaaliyliopisto.fi/ovi
Publikationer
Kati Mäkitalo: Interaction in Online Learning Environments: How to Support Collaborative Activities in Higher Education Settings. (Interaktion i nätinlärningsmiljöer: Support för kollaborativ verksamhet i högskolekontext.) Jyväskylän yliopiston Koulutuksen tutkimuslaitoksen Tutkimuksia -sarja, nro 18, 97 s. Pris 22 euro. ISSN 1455-447X, ISBN 951-39-2416-5. | Avhandlingen visar att interaktion som stöder kollaborativ inlärning är krävande i nätinlärningsmiljöer. För att lyckas i kollaborativ verksamhet måste de studerande anstränga sig som både individer och grupp för att kunna bygga upp en gemensam förståelse både vad innehållet och verksamheten beträffar. Kollaborativ inlärning är mer än att lära sig ett innehåll, den lär även deltagarna att agera i grupp.
Jorma Vainionpää: Erilaiset oppijat ja oppimateriaalit verkko-opiskelussa. Acta Universitatis Tamperensis; 1133, Tampereen yliopisto, Tampere 2006. ISBN 951-44-6552-0, ISSN 1455-1616. Har utkommit även elektroniskt i serien Acta Electronica Universitatis Tamperensis; 504, Tampereen yliopisto 2006. ISBN 951-44-6553-9, ISSN 1456-954X. | Studien inriktade sig på studerande, lärare och undervisningsmaterial vid nätkurser inom universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper under läsåret 2002–2003. Enligt undersökningen upplever studerande nätstudier som mångsidiga, nyttiga och meningsfulla. Lärarna å sin sida upplevde att de också själva lärde sig nytt i samband med nätundervisningen. Både studerande och lärare ansåg att studiematerialet på nätkurserna höll hög klass.
Tulevaisuuden elinvoimainen Suomi. Tietoyhteiskuntaneuvoston raportti hallitukselle. Helmikuu 2006. ISBN 952-5354-95-4. 105 s. | Enligt rapporten behöver upphovsrättssystemet en grundlig omarbetning för att Finland år 2010 ska ha nått den nivå man eftersträvar i informationsamhällsutvecklingen. Rapporten föreslår också att den offentliga sektorn systematiskt borde övergå till att i omfattande grad använda sig av CreativeCommons-licensen (CC). Till exempel offentligt finansierat undervisningsmaterial eller utbildningsinnehåll som tas fram i en offentlig tjänst borde spridas med en CC-licens som tillåter användning.