FVU-info April 2006
I detta nummer:
- Universitetens virtualiseringsprojekt på slutrakan – dags att trycka på gasen
- Definieringen av studieprestationsinformationen på remiss
- FVU:s serviceenhet blir fristående institution – universiteten har betts ta ställning till placeringsort
Aktuellt
Konferensen ITK - Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa om interaktiv teknik i undervisningen arrangerades på Hotell Aulanko i Tavastehus den 5–7 april.
Ansökningstiden till den riksomfattande TieVie-expertutbildningen utgår den 30 april.
Ansökningstiden för programmet E-learning pågår | Ansökningarna ska lämnas in senast den 19 maj.
Nätverket EDENs 15-årskonferens i Wien den 14-17 juni | Anmälan till förmånligare pris senast den 20 april.
Haka-användarna samlas den 30 maj i Forsthuset vid Helsingfors universitet | Före mötet arrangeras ett förseminarium, där man går igenom principerna för Shibboleth-tekniken och Haka-infrastrukturen.
FVU- och projektkontaktpersonsdag den 11 maj på Teaterhögskolan i Helsingfors | Dagens tema är utvärdering av virtuella universitetsprojekt.
EU eLearning Conference 2006 den 4–5 juli på Dipoli i Esbo | Konferensens teman: Digital literacy for all, Research, Foresight and Innovation for learning, Partnerships for lifelong learning.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelskalendern och Nyheter (på finska).
Universitetens virtualiseringsprojekt på slutrakan – dags att trycka på gasen
De fjärde nationella dagarna för universitetens virtuella verksamhet samlade inemot 300 deltagare på Dipoli i Esbo till ett slags slutbesiktning av vad man har åstadkommit inom universitetens virtualiseringsprojekt under projektperioden som går ut i slutet av detta år. De 40 projekt som presenterades i eftermiddagarnas parallella grupper är ett starkt bevis för att den separata finansiering på totalt 54 miljoner som undervisningsministeriet har delat ut under sex år inte har gått till spillo. Aktörernas kompetens och vision har förstärkts under arbetets gång och verksamheten har fått en stabil grund och inriktning för att fortsätta allt mer målmedvetet också efter projektperioden. Antti Auer, koordinator för Jyväskylä universitets virtualiseringsprojekt, konstaterade vid dagarnas öppning att det nu inte är dags att göra bouppteckning utan att trycka på gasen.
Material från de gemensamma delarna
Material från de parallella grupperna
Auer påminde om det virtuella universitetets vision för år 2010: ”Inom universitetsväsendet förhärskar en intensiv kultur att utveckla och dela med sig av innovationer inom undervisning.” Hur förankras denna vision i verkligheten nu när man diskuterar en strukturell förnyelse av universitetsväsendet? När det virtuella universitetet nu övergår till sin andra fas kan det i bästa fall vara ett verkligt svar på universitetens strukturella förnyelse, konstaterade Auer. Vetenskapsgrenarnas konkurrenskraft kan förbättras genom att man bildar starka nätverk, vilket är en typisk verksamhetsform för det virtuella universitetet.
Undervisningrådet Marja Kylämä från undervisningsministeriet tog också i sitt inlägg upp frågan om universitetens strukturella utveckling och hur det virtuella universitetet kan stödja det samarbete som har efterlysts i utvecklingsplanerna.
Jyväskylä universitets prorektor Timo Tiihonen analyserade i sitt inlägg hur olika styrningsmodeller lämpar sig för en samarbetsbaserad verksamhetskultur. Han påpekade att den mångomtalade resultatstyrningen inte täcker universitetens hela verksamhetsvolym utan i själva verket endast 17 procent, det vill säga en sjättedel av den styrmekanism som används för att leda universiteten. Tiihonen anser att resultatstyrning överlag är en dålig utgångspunkt för samarbete mellan universiteten. Universiteten verkar ju på en reglerad marknad med fastställda produktionskvoter för examina. Läs mer i Synvinkeln.
Statistikföring av nätundervisning och samanvändning av undervisningsmaterial
Ordförande för FVU:s ledningsgrupp Matti Jakobsson konstaterade för sin del att när det virtuella universitetet övergår i sin andra fas borde man utgående från projektperiodens erfarenheter tydligt definiera versamhetslinjerna och fokuserat utföra högklassigt arbete inom dessa områden. Jakobsson gav universitetens lokala stödenheter för undervisning och inlärning (lärcenter, undervisningsteknologienheter) en klar uppgift: man måste få ordning på statistikföringen av nätundervisningen. Han påminde vidare om vikten av såväl lokal som nationell nätverksbildning.
Undervisningsrådet Marja Kylämä och rektor Matti Jakobsson talade båda för en samanvändning av undervisningsmaterial.
Gemensam och allmän autentisering för elektroniska tjänster över universitetsgränserna ansåg Jakobsson vara en verklig framgång. Han betonade också att samanvändning av undervisningsmaterial bör vara en ledande princip inom det virtuella universitetet och materialet ska vara fritt tillgängligt på nätet. En av det virtuella universitetets uppgifter är också att tillhandhålla internationellt studiematerial vid Finlands universitet, konstaterade Jakobsson. För utvecklingen av kurstjänster rekommenderade Jakobsson öppna universitetets verksamhetssätt. Betalningspraxis inom kursutbudet bör utvecklas.
Universitetsväsendet bör utvecklas som samfund
Jyrki Kasvi, medlem i riksdagens framtidsutskott, skissade i sitt inlägg en dyster bild av nuläget inom det finländska universitetsväsendet. ”Vi befinner oss i kris, vi har världens bästa grundskola men vårt universitetsväsen är medelmåttigt”, konstaterade Kasvi. Hur råda bot på detta? Läget avhjälps inte genom att man skapar en gemensam administration för medelmåttiga läroinrättningar. Däremot bör universiteten utvecklas som samfund där olika vetenskapgrenar möts och där det pågår en ständig växelverkan. ”För att nå framgång behöver universiteten också internationell växelverkan, men var finns de finländska universitetens utländska studerande, lärare och forskare?”, frågade Kasvi.
Kasvi ansåg att det europeiska området för högre utbildning är en unik möjlighet för Finland och finländarna, men att denna möjlighet blir outnyttjad om inte universiteten kan erbjuda internationellt konkurrenskraftiga förutsättningar för vetenskapligt arbete. Det behövs också incitament för att finländare ska bege sig utomlands för att studera, föreläsa och bedriva vetenskaplig forskning.
Utmaningar för ledningen av virtuella undervisningsnätverk
Att leda virtuella undervisningsnätverk var ämnet för en paneldebatt som leddes av gruppchef Anneli Manninen från Teknologiateollisuus ry. Sammanjämkning av olika organisations- och ledningskulturer, skapande av förtroende, öppenhet för olika utvecklingsalternativ, skapande av en vi-anda och gemensamma mål samt motivation är allmänna utmaningar inom nätverksarbete. Men hur har ledningsfrågor behandlats inom FVU-nätverken och Virtuella yrkeshögskolan? I panelen medverkade chefen för Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhet Marja Rautajoki, Kvinnoforskningsnätverket HILMAs planerare Aino-Maija Hiltunen samt Connet-nätverkets koordinator, professor Pertti Saariluoma. Panelen fick tre konkreta frågor att reflektera över.
Kan det finnas ledning och ledarskap i ett nätverk? Hur fördelas och delas makt och ansvar i ett nätverk?
”Ett nätverk är en expertgemenskap där det visserligen finns ledning och ledarskap, men inte nödvändigtvis en tydlig ledare. Ledarskapet kan fördela sig på olika sätt i olika situationer och för olika uppgifter. Ledarskap kan vara formellt eller funktionellt – i nätverk framhävs ofta det senare”, konstaterade HILMAs planerare Aino-Maija Hiltunen. ”En viss helhetssyn och att ha grepp om spelet ligger på ledarens men också på nätverkskoordinatorns ansvar. Nätverksdemokrati är inte alltid majoritetsdemokrati, och allt fördelas inte nödvändigtvis jämnt, men jämlikhet, jämställdhet och rättvisa måste råda i arbets- och resursfördelningen inom en viss tidsram. Å andra sidan får man alltid mer av ett nätverk, ju mer man är redo att ge till det”, fortsatte Hiltunen.
”I nätverkssamarbete är det viktigast att se till att alla parter får sin röst hörd”, konstaterade Marja Rautajoki, som leder Virtuella yrkeshögskolans utvecklingsenhet. ”I det virtuella YH-nätverket kan man se vissa ledarskapsdrag, men det handlar inte om någon egentlig ledning. Däremot behövs dialog, lyhördhet och ödmjukhet att ta emot idéer.”
”I Connet-nätverket tillämpas modulär ledning. Vid det första mötet kommer man överens om ansvarsfördelningen för innehållsproduktionen, pengarna fördelas jämnt och beslut fattas enhälligt”, beskrev koordinator Pertti Saariluoma. ”Ledarens uppgift är att integrera en internt decentraliserad expertis.”
Vilken roll spelar ledaren för att det ska uppstå gemenskap i nätverksarbetet?
”Nätverkets ledare är en argumenterande debattör”, sammanfattade Saariluoma.
”Enligt antikens samfundssyn kommer mänskliga egenskaper bäst till uttryck i förhållande till andra, det handlar om att göra saker tillsammans, växelverkan och omsorg. Kanske nätverkens gemenskap är just det här, och ledaren bidrar bäst till att en sådan uppstår genom att föregå med sitt eget exempel. Ledarens engagemang i nätverket och dess mål avspeglas på nätverkets verksamhet, aktörerna ger nätverket dess utseende. Ledaren kan ge individerna plats och möjlighet att agera, lita på deras förmåga att göra förnuftiga och kloka saker och å andra sidan komma ihåg att nätverket är mer än summan av dess delar. Nätverket skapar den gemensamma verksamhetskulturen och hittar så småningom ett gemensamt språk. Men det här sker inte av sig själv, utan det krävs arbete och förtroende”, konstaterade Hiltunen.
”Ledarens roll är att motivera, uppmuntra till dialog, växelverkan och samarbete som gagnar hela nätverket. Förtroende skapar innovation. Ledaren litar på nätverkets expertis”, beskrev Rautajoki.
Nätverksarbete och konkurrens – en omöjlig ekvation? Hur hitta gemensamma mål?
”Samarbete och konkurrens är båda ofrånkomligen närvarande i nätverkets verksamhet, och de utesluter inte varandra helt. Det är svårt, men inte omöjligt att förena dem. I bästa fall hjälper nätverkets interna konkurrens deltagarna att höja kvaliteten på sin egen verksamhet och precisera respektive enhets egen forsknings- och undervisningsprofil. Å andra sidan kan nätverket tävla tillsammans på nationell eller internationell nivå. Gemensamma mål kommer man fram till genom förhandling. Nätverket kan också ha olika målsättningar som genomförs turvis. Alla har inte nödvändigtvis samma nytta av allt det som nätverket gör”, funderade Hiltunen.
”Alla yrkeshögskolor har som sitt gemensamma mål att utbilda yrkeskunniga experter med tillräcklig kompetens för företagsvärlden och arbetslivet. Nätverkssamarbetet bör ha ett tydligt syfte, mål och strategi. Nätverkssamarbetet borde ge medlemmarna fördelar till exempel genom att eliminera överlappande arbete. Man borde hela tiden leta efter och precisera gemensamma mål”, sammanfattade Rautajoki.
”Definition av gemensamma mål och engagemang i dessa mål är en grundläggande förutsättning för framgångsrikt nätverksarbete”, betonade Anneli Manninen som avslutning på paneldiskussionen. Hur man sedan mäter framgång, det är en fråga som säkert kan vara ämne för nästa panel.
Intressegrupperna vägvisare för FVU:s verksamhet
Virtualiseringsdagarna bjöd också på presentation av de så kallade intressegruppernas verksamhet. Grupperna är organ som bereder genomförandet av FVU: strategiska mål. De består av sådana aktörer från medlemsuniversiteten vars huvudsakliga arbetsuppgifter handlar om att främja de olika målen. I gruppen för flexibla studier och elektronisk ärendehantering (AOR1) har universiteten redan ett rätt så etablerat samarbete och intresset är tydligt fokuserat inom de studieadministrativa enheterna, berättade gruppens ordförande Mikko Markkola. En viktigt aspekt som också beaktas är studieinformationssystemen.
Projektchef Julian Lindberg presenterade projektet FVU:s studiebyråtjänster, där den elektroniska ärendehanteringen baserar sig på HAKA-infrastrukturen och Shibboleth-tekniken.
Målet för beredningen av projektkartan har varit den gemensamma nyttan. Den fråga som man har utgått från är vilken typ av gemensam verksamhet som snabbast ger nytta åt alla universitet.
Gruppen har genomfört en studentmobilitetsenkät vid universiteten. Enkätens syfte är att kartlägga nuläget och utvecklingsbehoven inom den inhemska studentmobiliteten. Rapporten blir klar under våren.
Fokus inom gruppen för samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial (AOR2) ligger detta och nästa år på att utveckla administrationen av studiematerial. "Vårt huvudmål är att göra materialet avsevärt lättare att hitta och tillgå utan hinder genom Nelli-portalen", sammanfattade gruppens sekreterare Totti Tuhkanen.
Gruppen kartlägger som bäst med en enkät det nuvarande läget vad gäller upphovsrättsavtal samt praxis för avtalsrådgivning och -administration vid universiteten. Utgående från enkätresultaten arrangeras en workshop kring upphovsrättsfrågor den 9 maj.
Gruppen för gemensamt producerade utbildningstjänster och stödtjänster inom IKT (AOR 3) beredde två projekthelheter för resultatförhandlingsomgången 2007. Med Tammerfors universitet som koordinator ansöktes om finansiering för stödtjänster för IKT-pedagogik och Uleåborgs universitet lämnade in en ansökan om utbildningstjänster inom IKT-pedagogik, berättade gruppens ordförande Kati Koivu.
Under innevarande år planerar gruppen att utreda möjligheterna till samarbete inom undervisningen för ADB-körkort, genomföra en kompetenskartläggning av IKT-färdigheter samt genomföra utbildningen TieVie och definiera avtalspraxis.
Gruppen för internationellt samarbete (AOR4) har kartlagt sitt uppdragsfält genom en enkät riktad till universitetens internationella enheter samt sammanställt sådana projektförslag från universiteten som syftar till att stödja internationalisering. ”Trots att internationell verksamhet redan i början av den virtuella universitetsverksamheten på 1990-talet, när man fortfarande talade om Finnish Online University, var ett starkt inslag vid förväntningshorisonten, har det inte förekommit internationalisering exempelvis inom ämnesnätverkens arbete i den mån man kunde vänta sig”, konstaterade gruppens vice ordförande Matti Lappalainen.
Efter att universitetens resursfördelning i resultatförhandlingarna står klar, håller gruppen i månadsskiftet maj-juni en planeringsdag där man drar upp riktlinjer för den kommande verksamheten och konkreta samarbetsprojekt. Ett samarbetsbehov som redan tydligt har kommit fram är produktion av en näthelhet inom finska språket, kulturen och samhället som alla universitet kunde utnyttja.
Gruppen som utvecklar FVU:s organisation, arbetssätt, beslutsfattande och finansieringsmodeller (AOR5) har huvudsakligen koncentrerat sig på att vidareutveckla FVU:s finansieringsmodell, berättade gruppens ordförande Hannu Peltola. Framför allt har man planerat praxis för och användningen av konsortieavgiften som tas i bruk 2007. I år fokuserar man på att organisera FVU:s serviceenhet som en fristående institution och utveckla mätinstrument för FVU.
Gruppen beredde inte några egentliga egna projektförslag, eftersom man konstaterade att Jopo-projektet som koordineras av Kuopio universitet mycket väl kunde stödja också utvecklingen av FVU:s ledningsmodeller.
Definieringen av studieprestationsinformationen på remiss
FVU:s serviceenhet har skickat definieringen av studieprestationsinformationen för utlåtande till universiteten. Prestationerna kan vara prestationer inom studieperioder, studiehelheter, examensprogram eller examina. Definieringens syfte är att möjliggöra utbyte av prestationsinformation mellan universiteten.Det är nödvändigt att ta i bruk en enhetlig informationsmodell för att information om studenternas prestationer ska kunna överföras elektroniskt från ett universitet till ett annat. Informationen behövs bland annat vid registrering av JOO-studieprestationer, överföring av studiprestationer inom öppna universitetet till registret vid det universitet som beviljar examen samt ifall en student byter universitet.
Definieringen är en del av det större M-definieringsprojektet för studieinformation som genomförs i samarbete mellan universiteten och med stöd av FVU. Tidigare har en definiering av informationen för examina, studiehelheter och studieperioder samt för genomförande av studieperioder färdigställts inom projektet.
Utlåtanden om definieringen av prestationsinformation ska inlämnas senast den 20 april.
Inbegäran av utlåtande och Definiering av prestationsinformation.
Pilotprojekt om införande av M-definieringen vid universiteten 2006.
FVU:s serviceenhet blir fristående institution – universiteten har betts ta ställning till placeringsort
Verksamheten vid serviceenheten för Finlands virtuella universitet (FVU) permanentas från början av nästa år. Serviceenheten som hittills fungerat som ett projekt vid Tekniska högskolan blir då en fristående institution vid något universitet. FVU:s medlemsuniversitet har ombetts komma med förslag till hemuniversitet för institutionen senast den 28 april.Konsortiet Finlands virtuella universitet beslöt vid sitt årsmöte den 8 februari ge FVU:s ledningsgrupp fullmakt att bereda permanentningen av serviceenheten. Varje universitet erbjuds möjlighet att fungera som hemuniversitet för den nya fristående institutionen som grundas. Ställningstaganden om institutionens placeringsort har inbegärts senast den 28 april. FVU:s ledningsgrupp lägger fram ett förslag till hemuniversitet för enheten vid FVU-konsortiets möte i september 2006.
FVU:s serviceenhet finns för närvarande vid Tekniska högskolan och är administrativt underställd utbildningscentralen Dipoli.
Text: Eija Ristimäki | Bilder: Kalle Virta