FVU-info Maj 2006

I detta nummer:

• Nätkursen Akademiska studiefärdigheter fick kvalitetspriset för utveckling av nätundervisning
• Europeiska rekommendationer för IKT-pedagogik utvärderas vid en workshop på Peda-forum-dagarna den 24 augusti

Aktuellt

Kontaktpersonerna för FVU och FVU-projekt träffas den 11 maj på Teaterhögskolan i Helsingfors | Teman är utvärdering av projekt inom det virtuella universitetet, underhåll och sökning av studiematerial som har tagits fram inom olika ämnesnätverk samt en utredning av studentmobiliteten. Anmälningstiden utgick den 4 maj. E-postadress svy-sihteeristo@vy.fi.

Seminariet ”Ubiikki Uni 2012 – Commarit valtaavat yliopistot?” | Hur ser studier som drar nytta av avancerade tekniker och medieformer ut 2012? Den här frågan dryftas den 16 maj under ett eftermiddagsseminarium vid Tammerfors universitet där man simulerar framtidens studiehelhet med dess olika delområden. Seminariet som arrangeras av öppna universitetet vid Tammerfors universitet och Rundradion är avgiftsfritt och öppet för alla. Anmälningar senast den 12 maj. Seminariet kan ses som direktsändning på webben och senare som inspelning.

Ansökningsrundan till E-learning-programmet pågår | Sista inlämningsdag för ansökningarna är den 19 maj.

VideoFunet-arbetsseminarium den 23–24 maj vid Helsingfors universitet | Under seminariet utvecklar man en VideoFunet-servicesida för universitets- och yrkeshögskolepersonal som använder videoteknik i sitt arbete. Anmälningar: mika.paakkanen@ee.oulu.fi och kari.tuononen@helsinki.fi.

Haka-användarna möts den 30 maj på Forsthuset vid Helsingfors universitet | Sammankomsten föregås av ett seminarium där man går igenom principerna för Shibboleth-tekniken och Haka-infrastrukturen.

Nätverket EDENs 15-årskonferens i Wien den 14–17 juni | FVU arrangerar en workshop i samband med konferensen.

EU eLearning Conference 2006 den 4–5 juli på Dipoli i Esbo | Konferensens teman: Digital literacy for all, Research, Foresight and Innovation for learning , Partnerships for lifelong learning. Begäran om registrering för deltagande i konferensen kan lämnas in fram till den 10 maj. Kommissionen väljer de slutliga deltagarna på basis av dessa ansökningar.

Peda-forum-dagar den 24–25 augusti på Campus Gumtäkt vid Helsingfors universitet | Teman är undervisning som bygger på forskning, internationell universitetsutbildning, lärarnas och studenternas välmående samt Bolognaprocessens tredje cykel.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Evenemangskalendern och Nyheter (på finska).

Till början

Nätkursen Akademiska studiefärdigheter fick kvalitetspriset för utveckling av nätundervisning

Efter tio års oavbrutet utvecklingsarbete fick nätkursen Akademiska studiefärdigheter (3 sp) undervisningsministeriets och Utbildningsstyrelsens kvalitetspris för utveckling av nätundervisning. Priset överlämnades på ITK-konferensen i Tavastehus den 6 april. Nätkursen Akademiska studiefärdigheter har anordnats sedan hösten 1998 och sammantaget mer än 40 gånger. Cirka 4 500 studerande har gått kursen.Nätkursen Akademiska studiefärdigeter kom till i Uleåborg 1997 när man utifrån behoven hos öppna universitetets studerande började planera en nätkurs som skulle ge orientering och utveckla studiefärdigheterna inför universitetsstudier. Projektet fick finansiering från undervisningsministeriet och från Uleåborgs universitet samlade man ihop en grupp experter som började ta fram undervisningsmaterial för kursen och planera upplägget. Med fanns representanter från öppna universitetet, pedagogiska fakulteten, humanistiska fakulteten, biblioteket samt utvecklingsenheten för undervisning. Från första början var syftet att skapa en nätkurs som till sin ideologi lämpade sig för studerande vid öppna universitetet och deras behov i fråga om oberoende av tid och plats samt tillgänglighet och flexibilitet.

I början av 2000-talet märkte man att kursen var nyttig även för studerande för grundexamen vid universiteten. År 2003 började fem finländska universitet (Uleåborgs universitet, Lapplands universitet, Vasa universitet, Villmanstrands tekniska universitet och Konstindustriella högskolan) utveckla kursen som ett nationellt projekt inom det virtuella universitetet. Uleåborgs universitet fungerade som koordinator. Inom det virtuella universitetets projekt Verkosto-Vatti har nätkursen Akademiska studiefärdigheter och hithörande studiematerial utvecklats för att motsvara de behov olika universitet har i fråga om inledande rådgivning. Studiematerialet finns på nätet och är fritt tillgängligt för alla. Materialet har översatts till engelska och en kurs på engelska för inkommande utbytesstuderande har genomförts som ett pilotprojekt vid Uleåborgs universitet under våren 2005. Det engelskspråkiga materialet redigeras fortsättningsvis för att få samma layout och format som det övriga materialet.

Bra och konsekvent handledning bär frukt

För en lyckad nätkurs krävs det att tutoreringen planeras omsorgsfullt. Effektiv användning av förstklassigt studiematerial och handledning av tutorerna samt kontinuerlig insamling av feedback jämte reaktion på den har gett resultat. I studenternas kommentarer får tutorerna tack för gott och engagerande arbete. Studenterna har tre olika experttutorer som handleder studierna inom sitt eget ämne. Enligt feedbacken är tutorarbetet i sin helhet en likartad process under hela kursen trots att tutorerna växlar med modulerna. Tutorerna kommenterar studenternas inlärningsuppgifter, leder temadiskussioner, sköter allmän rådgivning på kursen och följer hur studenternas studier framskrider.

Vid planeringen av kursen Akademiska studiefärdigheter ser man noga till att de nya nättutorerna får de färdigheter som behövs för att kunna handleda nätstudier. Innan tutorarbetet inleds går alla tutorer först kursen i rollen av studerande och lär sig på detta sätt känna kursen, studiematerialet och verksamhetssättet. För tutorerna anordnas utbildning och introduktion där man före kursen ger information om den grupp som ska handledas och de ändringar som har gjorts utifrån feedbacken från förra kursen. Tutorerna har en arbetsfördelning; de ansvariga tutorerna ser till att helheten fungerar, verkar som kontaktpersoner samt ger nya tutorer handledning och stöd.

När kursen är slut ombes tutorerna lämna feedback. Vid gemensamma feedbackträffar går man igenom studenternas feedback och funderar tillsammans på vad man kan göra annorlunda samt vad som är förnuftigt och motiverat att ändra på vid nästa kurs. Utbyte av erfarenheter, utvärdering av feedback och insamling av nya utvecklingsidéer är viktiga inslag både när det gäller att förbättra kursen och att ge tutorerna handledning.

Studenternas feedback visar att kursen har lyckats

På kursen Akademiska studiefärdigheter har man samlat in feedback från både de studerande och tutorerna. Under hösten 2005 samlades studentfeedbacken mer systematiskt och noggrant än tidigare. Analysen av feedbacken visade att studenterna nästan undantagslöst upplevde att tutorarbetet var bra och lyckat. Studenterna ansåg att tutorerna verkligen fördjupade sig i arbetet med att granska uppgifterna och att de motiverade sin respons väl. När tutorerna kommenterade uppgifterna var de såväl positiva och motiverande som sporrande och rådgivande. Enligt studentsvaren gav tutorerna goda tips för studierna och klimatet på kursen upplevdes som gott, varmt och engagerande. Studenterna upplevde att de snabbt fick svar på frågor och problem i samband med kursen och att de fick hjälp när de behövde den. Responsen på uppgifterna upplevdes som nyttig med tanke på inlärningen.

Studenterna för givetvis även fram önskemål och idéer. Man önskade sig mer utbildning och introduktion i början av kursen om hur man använder inlärningsmiljön och också om nätstudier i allmänhet. En del av universiteten har också erbjudit sådan närintroduktion. Studenterna önskade även mer detaljerade anvisningar om uppgifterna och inlärningsmiljön. Också i övrigt efterlystes bättre, mer ingående och enklare tekniska anvisningar för att komma i gång. Man har svarat på dessa önskemål genom att vidareutveckla kursens yttre utformning och upplägget samt genom att tydligt lägga ut studieanvisningarna på kursens första sida. I feedbacken från kurserna hösten 2005 märker man att kursen till största delen har upplevts som bra och nyttig, särskilt av dem som inleder sina studier, men även som repetition för längre hunna. Kursen har upplevts som ett lärorikt och mångsidigt medel för att utveckla studiefärdigheterna; den har gett många nytt att tänka på och nya idéer för studierna. För många studenter (ca 60 %) har kursen varit den första erfarenheten av nätstudier där de under handledning har kunnat skaffa sig sådana nya färdigheter som behövs för nätstudier.

Utvecklingsarbetet fortsätter inom stödprojektet VerkosTu!

Arbetet med att utveckla nätkursen Akademiska studiefärdigheter fortgår. Sedan 2003 har fokus satts på att dra nytta av studiematerial och utveckla idén om hur kursen ska genomföras med hjälp av projektet Verkosto-Vatti. Med stödprojektet VerkosTu! har man försökt få med nya universitet för att utveckla sin inledande rådgivning. Under 2005 deltog aktörer från nio universitet i introduktionsutbildningen. Utbildningen VerkosTu! för 2006 håller på att starta och vi hoppas på fler deltagare från olika universitet.

Till början

Studierådgivare: Haka på och delta – flexibel start på akademiska studier över nätet

Fem finländska universitet genomför under åren 2005–2006 projektet Verkosto-Vatti. Inom projektet utvecklar man en modell för inledande rådgivning vid akademiska studier samt innehållet i nätkursen Akademiska studiefärdigheter (3 sp) så att den motsvarar allt fler och olika universitets behov. Man vill nu få med nya universitet och aktörer vars uppgift är att planera den inledande rådgivningen vid det egna universitetet eller den egna institutionen. Intresserade ombes anmäla sig före den 15 maj till kontaktpersonerna här under.

Målet är att allt fastare knyta samman universitetens inledande rådgivning, utvecklingen av studiefärdigheter och lärarnas tutorskap. I början av studierna ska studenterna få rådgivning och stöd för att aktivt utveckla sina studiefärdigheter, bl.a. metodik, tidsplanering, informationssökning och de färdigheter som behövs för självständigt arbete. Till stöd för detta arbete erbjuder Verkosto-Vatti-projektet beprövat studiematerial som har utvecklats under många år.

Planering och verkställande av universitetsvisa mallar för inledande studierådgivning ges stöd i projektet VerkosTu! som börjar nu i vår. Projektdeltagarna får råd om hur de kan utnyttja modellen och materialet inom projektet Verkosto-Vatti samt anpassa den inledande rådgivningen vid det egna universitetet eller den egna enheten enligt detta. Projektet VerkosTu! startar i maj 2006 och avslutas i december 2006 med en utvärdering av lokala projekterfarenheter.

Universitet, institutioner, lärare och planerare som är intresserade av att delta i stödprojektet ombes ta kontakt med kontaktpersonerna här under senast den 15 maj.

Närmare information ger: Katja Pura, Katja.Pura@oulu.fi, tfn 08-553 7312, 040 556 9411 | Titta Koski, Titta.Koski@oulu.fi, tfn 08-553 7315, 040 535 3595 | Maire Syrjäkari, Maire.Syrjakari@ulapland.fi, tfn 016-341 3244 eller 040 519 8364.

VerkosTu!-projektets tidtabell

Till början

Europeiska rekommendationer för IKT-pedagogik utvärderas vid en workshop på Peda-forum-dagarna den 24 augusti

De rekommendationer om IKT-pedagogik som har tagits fram inom det europeiska projektet eLene-TT presenteras och utvärderas vid en workshop på Peda-forum-dagarna den 24 augusti. Rekommendationerna är tänkta som anvisningar för lärare, utbildare av lärare och administrativ personal och har bl.a. följande teman: lärararnas professionella utveckling, interaktion, inlärningsmiljöer, studentutvärdering, feedback och evaluering.Nätverksprojektet eLene-TT (eLearning network for Teacher Training) genomförs av åtta högskoleenheter. Enheterna har sammanfört sin särskilda kompetens inom forskning, universitetspedagogik och IKT-pedagogik för att i verkliga utbildningssituationer testa hur de modeller och verktyg som har tagits fram i de olika länderna lämpar sig för IKT-utbildning av högskolelärare.

Projektets syfte är att inom den europeiska universitets- och högskolevärlden sprida kunskap om betydelsen av IKT-pedagik som stöd för bättre inlärning, om olika infallsvinklar samt om högklassiga undervisningsmaterial och -metoder som bygger på IKT. Bästa praxis sammanställs till ett virtuellt resurscenter. Aktörerna inom eLene-TT-projektet anser att utvecklingen av utbildningen för högskolelärare har stor betydelse även för kvaliteten på och effektiviteten hos studenternas och själva undervisningspersonalens inlärningsprocess och därigenom på undervisningens kvalitet i helhet.

Projektets centrala mål är:

• utveckla inlärningsprocessens kvalitet och effektivitet genom att arrangera studentcentrerad utbildning i IKT-pedagogik för högskolelärare inom ramen för Bolgnaprocessen
• utveckla högskolelärarnas färdigheter i att undervisa i nätbaserade miljöer genom praktiska utbildningsperioder
• utveckla undervisningspersonalens inlärningsprocess och
• lyfta fram partnerländernas bästa praxis och skapa en fungerande modell på ett resurscenter som fungerar på nätet (Virtual Learning Resource Centre).

Projektarbetet bygger på forskning inom IKT-pedagogik och utbildning av högskolelärare både i partnerländerna och på annat håll. Förutom att nyttiggöra tidigare forskningsresultat gör man inom projektet bland annat behovsanalyser och samlar in feedback och utvecklingsidéer av utbildare och universitetslärare som deltar i projektets utbildningsdagar. Från Finland deltar forsknings- och utvecklingsenheten för universitetspedagogik vid pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet och Finlands virtuella universitets serviceenhet.

Rekommendationer och praxis vid nätundervisning utvecklas genom interaktion och samanvändning

Under projektets gång skapas ett resurscenter som utgörs av en självständig, fritt tillgänglig nättjänst som erbjuder utbildare av lärare på högskolenivå rådgivning och praktiska verktyg som underlättar planeringen och genomförandet av enstaka utbildningsdagar och längre utbildning. Också lärare, tutorer, mentorer och planerare som vill hitta information och resurser om IKT-pedagogik kan dra nytta av resurscentret. Syftet är att man inom alla projektets partnerländer ska kunna utnyttja det material som finns på resurscentret när det är klart efter pilotfasen. Man kan söka fram verktyg och resurser med ett användarvänligt interaktivt sökformulär som bygger på sökord. Resurscentrets huvudspråk är engelska men det innehåller resurser även på alla andra partnerländers språk.

Exempel på resurscentrets utbud är olika synpunkter på vad som bör beaktas vid IKT-pedagogik. Dessa synpunkter framställs i form av rekommendationer (guidelines). Dessa rekommendationer tar upp bland annat följande: lärarens professionella utveckling, interaktion, inlärningsmiljöer, studentutvärdering, feedback och evaluering. Informationen ges i en form som har anpassats för lärare, utbildare av lärare och administrativ personal och åskådliggörs mutimedialt.

En annan omfattande helhet i resurscentret är olika praktiska verktyg som tagits fram i partnerländerna. Verktygen anknyter t.ex. till planering av undervisning där man använder sig av nätet eller till rådgivning, samarbetsinlärning och utvärdering som sker över nätet. Dessutom har resurscentret exempel på god praxis inom utbildning av högskolelärare. Praxisen har planerats, genomförts och utvärderats vid utbildningsevenemang inom eLene-TT-projektet.

Genom att pröva och lära sig utvecklas man som lärare

Under projektet har ett flertal praktiska utbildningsperioder genomförts där målgruppen har varit högskolelärare. Vid dessa utbildningsperioder har resurscentrets verktyg och annat material som tagits fram och samlats in inom projektet presenterats, liksom även de pedagogiska utgångspunkterna för detta. Universitetslärarna har vid workshopar fått pröva verktygen i praktiken och bedöma hur de lämpar sig för den egna undervisningen. Som avslutning har man samlat in feedback om verktygens användbarhet och utbildningsarrangemangen från deltagarna. Utifrån feedbacken utvärderar man vilka resurser som väljs att läggas ut på resurscentret som bästa praxis. Information som har samlats in genom enkäter och intervjuer används även som material för forskning som anknyter till projektet.

De pedagogiska valen vid utbildningen bygger på principen om lärande genom görande. Vid utbildning av lärare i IKT-pedagogik har man kunnat konstatera att en förutseende approach är meningsfull och effektiv. Att agera på detta sätt ger lärarna verkliga erfarenheter av verktygen och metoderna. När man uppmuntrar lärarna att klä sig i rollen som inlärare och att använda sig av IKT och samarbete i sitt eget inlärande, blir det lättare för dem att se inlärningsprocessen ur de studerandes synvinkel och lärarna kan sålunda bättre införliva dessa metoder i sin egen undervisningspraxis.

Alla projektpartner har anordnat utbildning i sina respektive länder. I samtliga utbildningar har tiotals högskolelärare eller andra experter på nätundervisning deltagit. Förutom den nationella utbildningen har parterna i samarbete anordnat två internationella workshopar på två dagar var, den ena i Lublin i Polen och den andra i London. Workshoparnas innehåll skräddarsyddes för att motsvara de behov de lokala lärarna företrädde. Teman var bl.a. samarbetsinlärning samt användning av spel och video i undervisningen.

I Finland anordnades utbildning förra hösten som en del av den nationella TieVie-expertutbildningen i samband med ett seminarium om pedagogisk förändring. Ett annat evenemang ordnades denna vår inom kursen ”Hur ska jag undervisa på nätet?" vid Helsingfors universitet. Närundervisningen följs av en nätperiod på en vecka i maj. När denna utbildningsperiod genomförs drar man nytta av den synergifördel partnerländer ger: i tre länder anordnas utbildning på samma tema och de deltagande lärarna diskuterar sina inlärningserfarenheter i en gemensam blogg. En tredje utbildning anordnas i maj och den ingår i utbudet vid forsknings- och utvecklingsenheten för universitetspedagogik vid Helsingfors universitet. Deltagarna i den pedagogiska workshopen om nätundervisning prövar resurscentrets verktyg, bedömer deras lämplighet för den egna undervisning samt ger samtidigt feedback om eLene-TT:s material och medverkar på detta sätt till att utveckla nätundervisningen.

Efter sommarpausen ges man möjlighet att bedöma de rekommendationer om IKT-pedagogik som har tagits fram inom projektet eLene-TT vid en workshop på Peda-forum-dagarna den 24 augusti.

eLene-TT-projektets webbplats

PedaForum-dagarnas program och anmälningar

Närmare information om projektet eLene-TT: Päivi Virtanen, paivi.s.virtanen@helsinki.fi | Eija Ristimäki, eija.ristimaki@virtuaaliyliopisto.fi

Till början