Nätverket EDENs 15-årskonferens i Wien den 1417 juni | FVU arrangerar en workshop i samband med konferensen.
Nätutbildning till stöd för examensutveckling ansökningstiden utgår den 15 juni | W5W arrangerar hösten 2006 nätutbildning till stöd för utveckling och handledning av universitetsexamina. Utbildningen tar upp sambandet mellan akademiskt studieplaneringsarbete och individuella studieplaner vid kvalitetsutveckling av inlärning och undervisning. Målgrupper är lärare samt planerare och utvecklare av undervisningsplaner, undervisning och handledning. Utifrån ansökningarna antas 50 deltagare till utbildningen.
EU eLearning Conference 2006 den 45 juli på Dipoli i Esbo | Konferensens teman: Digital literacy for all, Research, Foresight and Innovation for learning , Partnerships for lifelong learning. Begäran om registrering för deltagande i konferensen kan lämnas in fram till den 12 juni. Kommissionen väljer de slutliga deltagarna på basis av dessa ansökningar.
Peda-forum-dagar den 2425 augusti på Campus Gumtäkt vid Helsingfors universitet | Teman är undervisning som bygger på forskning, internationell universitetsutbildning, lärarnas och studenternas välmående samt Bolognaprocessens tredje cykel. De rekommendationer om IKT-pedagogik som har tagits fram inom det europeiska projektet eLene-TT presenteras och utvärderas vid en workshop kl. 1315 den första dagen. Rekommendationerna är tänkta som anvisningar för lärare, utbildare av lärare och administrativ personal och har bl.a. följande teman: lärarens professionella utveckling, interaktion, inlärningsmiljöer, studentutvärdering, feedback och evaluering.
Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).
FVU:s intressegrupp för samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial (AOR2) gjorde förra hösten en analys av utmaningarna och utvecklingsbehoven inom sitt område. De kritiska flaskhalsarna vid samanvändning och produktion av material för samanvändning visade sig vara:

Syftet är att skapa ett pilotsystem över vilket man elektroniskt kan sköta administrationen av upphovs- och nyttjanderättigheterna till nätbaserat studiematerial vid de finländska högskolorna, förbättra möjligheterna att distribuera och hitta materialet samt utveckla kvalitetsutvärderingen. Projektet tar fram rekommendationer och mallar för samanvändningen av nätbaserat studiematerial.

Under 2006 tar man fram utredningar (bl.a. om upphovsrättsläget vid universiteten, medieserversituationen), granskar sambanden med bl.a. Open Access-verksamheten (OA-JES-projektet) och deltar i arbetet med att definiera en metadatamall för studiematerial (Undervisningsstyrelsens projekt FinnMeta).

Kvalitetbedömningen gagnar både producenter, användare och utvärderare av nätbaserat studiematerial. Producenterna och utvärderarna erbjuds härigenom möjlighet att meritera sig på den akademiska banan. För användaren säkerställer metoden att materialet håller hög klass. Modellen som tas fram kan användas även för att bedöma kvaliteten på annat digitalt studiematerial.
Dessa projekt för att främja samanvändningen av nätbaserat studiematerial presenterades på FVU-kontaktpersonsdagarna den 11 maj och mottagandet var uppmuntrande. Det finns ett verkligt behov av detta utvecklingsarbete och man visade öppet entusiasm för att pilottesta projekten.
Projektet om administration av rättigheter, distribution och hittbarhet koordineras av biblioteket vid Jyväskylä universitet. Dessutom medverkar Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors tekniska universitet, Tammerfors universitet och serviceenheten vid Finlands virtuella universitet. Kvalitetsbedömningen koordineras av Villmanstrands tekniska universitet med projektspartnerna Joensuu universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors tekniska universitet och FVU:s serviceenhet.
Risto Heikkinen, biblioteket vid Jyväskylä universitet, risto.heikkinen@library.jyu.fi | Annikka Nurkka och Marja Talikka, Villmanstrands tekniska universitet, annikka.nurkka@lut.fi och marja.talikka@lut.fi
Till vardagen för alla som använder nätet hör en oändlig mängd användarnamn och lösenord för tjänster på olika håll på nätet. På administratörens konto kommer att administrera användarinformationen och skicka nya lösenord till slutanvändare som glömt sina.
Oberoende av om man är student eller anställd vid vilket som helst universitet är en av de första rutinerna att kvittera ut ett lösenord hos datacentralen eller dataadministrationen. Haka gör det möjligt att med hemhögskolans användarnamn och lösenord logga in i vilken som helst webbtjänst i högskolevärlden förutsatt att den finns registrerad i Haka. Under det första året har 10 universitet gått med i Haka vilket betyder 77 % av universitetens studerande och anställda. Haka-infrastrukturen bygger på öppna standarder och Shibboleth-tekniken för öppen källkod.
Haka-användarnas träff på Forsthuset vid Helsingfors universitet den 30 maj samlade cirka 50 utvecklare av tjänster i Haka-infrastrukturen. Under tillämpningssessionerna presenterades tjänster som utnyttjar Haka-inloggning.
Tammerfors tekniska universitet är en föregångare i fråga om Shibboleth-integration av inlärningsplattformar och stödverktyg för undervisning. Pasi Häkkinen från hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet presenterade videokommenteringsverktyget Victor och frågebanken Klaara som man loggar in till med Shibboleth-teknik och användarnamnet och lösenordet för universitetets intranät. Shibboleth underlättar livet för både användarna och administratören, säger Pasi Häkkinen.
Stödverktyg för undervisning sammanlänkas med Shibboleth-tekniken även vid andra universitet. Vid lärcentret vid Kuopio universitet pågår ett pilotprojekt där Shibboleth-inloggning används i Onni-inlärningsdagboken. Även biblioteken och universiteten använder sig av Shibboleth-teknik i administrativa tjänster.
Följande steg är att ta Shibboleth i användning även för att administrera användarrättigheter. Till exempel frågebanken Klaara är avsedd endast för högskolornas personal. Med hjälp av den rollinformation vi får via Shibboleth ser vi till att det är endast högskolornas personal som kan använda Klaara, säger Häkkinen. Attributen i definieringen funetEduPerson som Haka-infrastrukturen använder sig av innehåller en beskrivning bl.a. av studenternas och personalens roller.
Tammerfors tekniska universitets inlärningsplattformar Moodle och A&O har varit med i Haka sedan hösten. Haka används även i studieadministrativa tjänster: fyra universitet använder universitetens elektroniska JOO-ansökningssystem (www.joopas.fi) via Haka och bruket har varit flitigt. I april noterades nästa tvåtusen inloggningar i JOO-ansökningssystemet.
Man ansluter sig till infrastrukturen Haka genom att underteckna ett avtal med CSC. För att slutanvändarna vid högskolan ska kunna använda de tjänster som ingår i Haka måste högskolans datacentral dessutom installera en Shibboleth Identity Provider-server via vilken högskolans studenter och anställda loggar in till tjänsterna. För tjänsterna behöver man dessutom installera modulen Shibboleth Service Provider som kan laddas ner gratis på webben.
Mikael Linden, IT-centret för vetenskap CSC
Frågebanken utvecklas under året med stöd av IT-Peda och FVU. I frågebanken samlar man frågor och enkätmaterial som i praktiken visat sig vara bra inom ämnen man gemensamt väljer ut (t.ex. IKT-färdigheter, informationssökning, informationskompetens). Lärarna kan sedan välja ut de frågor som bäst lämpar sig för deras eget behov och utifrån dessa sammanställa en ny enkät eller tentamen. Dessutom kan de som använder sig av frågorna i en eller annan form kommentera dem och sina egna användningsmetoder och hjälper på så sätt kommande användare.
Frågebanken bygger löst på samma idé som kompetenskartläggningsverktyget OSKAR och använder sig delvis av samma frågeinnehåll. I frågebanken produceras även frågor inom andra områden som t.ex. universitetsbibliotekens frågor och kartläggningar som mäter informationssökning och informationskompetens.
Bland annat de som producerar IKT-stödtjänster och lärare som använder sig av kartläggningar och enkäter via nätet kan använda sig av frågebanken. En workshop för att vidareutveckla frågebanken arrangeras den 14 juni kl. 1216 på Tammerfors tekniska universitet.
Hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet svarar för det tekniska utförandet och frågebanken kommer att läggas ut i anslutning till FVU:s portal.
Närmare information om frågebanken ger Pasi Häkkinen, pasi.hakkinen@tut.fi, tfn 040 849 0171.

Projektet VideoFunet har under sitt andra år fått med yrkeshögskolorna i verksamheten och breddat projektgruppen till flera nya organisationer. De workshopar och seminarier som hölls i början av året har gett projektet en efterlängtad bredare syn på videotekniken den pedagogiska sidan kommer bättre till synes. I sommarens planer ingår att göra upp beskrivningar av bredare tjänstehelheter. Projektet delas upp i mindre helheter och administrationen kan vid behov spridas på flera aktörer.

Ramavtalet är en betydande början i att stärka Finlands virtuella universitets roll som förmedlare i det internationella utbytet av nätbaserad undervisning och nätbaserat material som tagits fram av universiteten, konstaterar Matti Jakobsson. Till exempel Tekniska högskolan har redan uttalat intresse för utbyte av undervisning. Partnerskap söks även inom andra områden som t.ex. ekonomi, medicin och juridik.
Virtuelle Hochschule Bayern (VHB) som verkar i delstaten Bayern grundades 2000 för att genomföra det för högskolorna i Bayern gemensamma målet att öka och koordinera utvecklingen av sådan undervisning och inlärning där man mångsidigt drar nytta av modern teknik. Liknande mål låg även bakom grundandet av Finlands virtuella universitet (FVU) 2001. FVU har dock ingen koordinerande roll i att ordna den nätundervisning universiteten erbjuder.
Inom ramen för det nu undertecknade avtalet vill man parallellt med att utveckla samarbetsformer även hitta en lämplig roll för FVU som förmedlare av nätundervisning och nätbaserat studiematerial internationellt. Utifrån de samarbetsprojekt som ramavtalet föder strävar man efter att lösa de administrativa, tekniska och datasäkerhetsrelaterade frågor som anknyter till undervisningsutbytet.
Jag hoppas att vi tillsammans hittar metoder för att finländska studenter ska kunna delta i kurser som anordnas av Bayerns virtuella universitet och vice versa. De erfarenheter detta bilaterala samarbete ger utgör en bra grund för utvecklingen av europeiska och globala virtuella campus, konstaterar Matti Jakobsson.
Bägge parter är nöjda med att ha fått en stark internationell samarbetskompanjon. I samarbetet inom ramen för Bayerns virtuella universitet deltar 36 högskolor i delstaten Bayern. I konsortiet Finlands virtuella universitet ingår alla Finlands universitet.
Konsortiet Finlands virtuella universitets årsmöte beslöt den 8 februari befullmäktiga FVU:s ledningsgrupp att förbereda en permanentning av serviceenheten. Samtliga universitets erbjöds möjligheten att fungera som hemuniversitet för den fristående institution som inrättas. Ställningstaganden om förläggningen av den fristående enheten ombads senast den 28 februari.
Tekniska högskolan meddelade då själv sitt intresse att fungera som hemuniversitet inom ramen för de villkor som ingick i dess ställningstagande. De övriga universiteten har inte meddelat intresse att agera hemuniversitet.
Elva universitet understödde direkt att serviceenheten placeras på Tekniska högskolan. Dessutom hade två universitet inget att anmärka på det nuvarande systemet. Sammanlagt 19 av FVU:s 21 medlemsuniversitet meddelade sin åsikt. Utifrån de ställningstaganden som inkom lägger ledningsgruppen fram ett förslag om hemuniversitet för FVU-konsortiet vid konsortiemötet i september 2006.