Framsida > FVU info > 2006 > FVU-info Juni 2006

FVU-info Juni 2006

I detta nummer:

Aktuellt

Nätverket EDENs 15-årskonferens i Wien den 14–17 juni | FVU arrangerar en workshop i samband med konferensen.

 Nätutbildning till stöd för examensutveckling – ansökningstiden utgår den 15 juni  | W5W arrangerar hösten 2006 nätutbildning till stöd för utveckling och handledning av universitetsexamina. Utbildningen tar upp sambandet mellan akademiskt studieplaneringsarbete och individuella studieplaner vid kvalitetsutveckling av inlärning och undervisning. Målgrupper är lärare samt planerare och utvecklare av undervisningsplaner, undervisning och handledning. Utifrån ansökningarna antas 50 deltagare till utbildningen.

EU eLearning Conference 2006 den 4–5 juli på Dipoli i Esbo | Konferensens teman: Digital literacy for all, Research, Foresight and Innovation for learning , Partnerships for lifelong learning. Begäran om registrering för deltagande i konferensen kan lämnas in fram till den 12 juni. Kommissionen väljer de slutliga deltagarna på basis av dessa ansökningar.

Peda-forum-dagar den 24–25 augusti på Campus Gumtäkt vid Helsingfors universitet | Teman är undervisning som bygger på forskning, internationell universitetsutbildning, lärarnas och studenternas välmående samt Bolognaprocessens tredje cykel. De rekommendationer om IKT-pedagogik som har tagits fram inom det europeiska projektet eLene-TT presenteras och utvärderas vid en workshop kl. 13–15 den första dagen. Rekommendationerna är tänkta som anvisningar för lärare, utbildare av lärare och administrativ personal och har bl.a. följande teman: lärarens professionella utveckling, interaktion, inlärningsmiljöer, studentutvärdering, feedback och evaluering.

Mer om aktuella seminarier och evenemang under Händelsekalendern och Nyheter (på finska).

Till början


Virtuellt universitetssamarbete för att främja samanvändningen av nätbaserat undervisningsmaterial

Att främja samanvändningen av nätbaserad undervisning och nätbaserat studiematerial är ett av de strategiska målen för Finlands virtuella universitet (FVU). Inom två projekt med universitetssamarbete har man tagit itu med det praktiska för att utveckla administration av rättigheter, distribution, ”hittbarhet” och kvalitetsutvärdering i anknytning till nätbaserat studiematerial.

FVU:s intressegrupp för samanvändning av nätundervisning och undervisningsmaterial (AOR2) gjorde förra hösten en analys av utmaningarna och utvecklingsbehoven inom sitt område. De kritiska flaskhalsarna vid samanvändning och produktion av material för samanvändning visade sig vara:

  • frågor som gäller administrationen av rättigheter i anslutning till studiematerialet
  • bristerna i distributionen och möjligheterna att hitta materialet
  • bristerna i kvalitetssäkrande publiceringssätt och -förfaranden (referee-verksamhet) som meriterar producenterna av studiematerial
Intressegruppen tog fram projektplanen ”Utveckling av administration av rättigheter, distribution och ”hittbarhet” gällande nätbaserat studiematerial inom den nationella virtuella universitetsverksamheten” för att lösa de två först nämnda frågorna. För den tredje punkten planerades ett eget projekt ”Utveckling av en kvalitetsbedömningstjänst för nätbaserat studiematerial (referee-tjänst) inom den nationella virtuella universitetsverksamheten”. Undervisningsministeriet förhöll sig positivt till bägge projekten och beviljade dem finansiering för åren 2007–2008.

Syftet är att skapa ett pilotsystem över vilket man elektroniskt kan sköta administrationen av upphovs- och nyttjanderättigheterna till nätbaserat studiematerial vid de finländska högskolorna, förbättra möjligheterna att distribuera och hitta materialet samt utveckla kvalitetsutvärderingen. Projektet tar fram rekommendationer och mallar för samanvändningen av nätbaserat studiematerial.

Lokala publikationskanaler och en nationell, centraliserad distribution

När administrationen av rättigheter, distributionen och möjligheterna att hitta materialet utvecklas tar man hänsyn till hela produktionskedjan, allt från att producera, godkänna och tekniskt publicera materialet till att materialet används och arkiveras. Utgångspunkten är att införa den s.k. idén med en publikationskanal på nationell nivå. Idén har kommit till på Jyväskylä universitet. Med hjälp av kanalen kan man sköta metadata samt upphovsrätts- och nyttjanderättsavtal samtidigt med publiceringen. För alla typer av material kan man skapa en egen kanal för den förvaltande organisationens behov. Principen är att kanalen och dokumentlagren är lokala, men att materialdistributionen kan ske centralt via de nationella bibliotekstjänsterna dvs. portalen NELLI och systemet Doria.

Under 2006 tar man fram utredningar (bl.a. om upphovsrättsläget vid universiteten, medieserversituationen), granskar sambanden med bl.a. Open Access-verksamheten (OA-JES-projektet) och deltar i arbetet med att definiera en metadatamall för studiematerial (Undervisningsstyrelsens projekt FinnMeta).

Referee-tjänst för kvalitetsbedömning av nätbaserat studiematerial

För att säkerställa kvaliteten på nätbaserat studiematerial som tagits fram vid universiteten för samanvändning kommer man att planera, pilottesta och producera en tjänst för kvalitetsbedömning. Kvalitetsbedömningstjänsten eller den s.k. referee-tjänsten integreras i den publikationskanal som utvecklas och kommer att utgöra en produkt inom ramen för FVU:s serviceenhets verksamhet. Via befintliga portaler (Nelli och Doria) erbjuds på detta sätt information om högklassigt nätbaserat studiematerial som har godkänts med avseende på dels pedagogik och innehåll, dels lämpligheten som verktyg.

Kvalitetbedömningen gagnar både producenter, användare och utvärderare av nätbaserat studiematerial. Producenterna och utvärderarna erbjuds härigenom möjlighet att meritera sig på den akademiska banan. För användaren säkerställer metoden att materialet håller hög klass. Modellen som tas fram kan användas även för att bedöma kvaliteten på annat digitalt studiematerial.

Dessa projekt för att främja samanvändningen av nätbaserat studiematerial presenterades på FVU-kontaktpersonsdagarna den 11 maj och mottagandet var uppmuntrande. Det finns ett verkligt behov av detta utvecklingsarbete och man visade öppet entusiasm för att pilottesta projekten.

Projektet om administration av rättigheter, distribution och ”hittbarhet” koordineras av biblioteket vid Jyväskylä universitet. Dessutom medverkar Helsingfors universitet, Joensuu universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors tekniska universitet, Tammerfors universitet och serviceenheten vid Finlands virtuella universitet. Kvalitetsbedömningen koordineras av Villmanstrands tekniska universitet med projektspartnerna Joensuu universitet, Uleåborgs universitet, Tammerfors tekniska universitet och FVU:s serviceenhet.

Risto Heikkinen, biblioteket vid Jyväskylä universitet, risto.heikkinen@library.jyu.fi | Annikka Nurkka och Marja Talikka, Villmanstrands tekniska universitet, annikka.nurkka@lut.fi och marja.talikka@lut.fi

Till början


Haka-autentiseringen underlättar vardagen för både dem som använder och dem som administrerar nättjänster

Infrastrukturen Haka är universitetens gemensamma autentiseringssystem som underlättar vardagen för både dem som använder och dem som administrerar nättjänster. Studenterna och de anställda kan logga in till olika tjänster med samma användarnamn och lösenord oberoende av vilken tjänst det är fråga om. Autentiseringstjänsten som har byggts upp av högskolornas datacentraler och IT-centret för vetenskap CSC kan redan nås av de flesta av universitetens slutanvändare.

Till vardagen för alla som använder nätet hör en oändlig mängd användarnamn och lösenord för tjänster på olika håll på nätet. På administratörens konto kommer att administrera användarinformationen och skicka nya lösenord till slutanvändare som glömt sina.

Oberoende av om man är student eller anställd vid vilket som helst universitet är en av de första rutinerna att kvittera ut ett lösenord hos datacentralen eller dataadministrationen. Haka gör det möjligt att med hemhögskolans användarnamn och lösenord logga in i vilken som helst webbtjänst i högskolevärlden förutsatt att den finns registrerad i Haka. Under det första året har 10 universitet gått med i Haka vilket betyder 77 % av universitetens studerande och anställda. Haka-infrastrukturen bygger på öppna standarder och Shibboleth-tekniken för öppen källkod.

”Det underlättar för både användare och administratörer”

Haka-användarnas träff på Forsthuset vid Helsingfors universitet den 30 maj samlade cirka 50 utvecklare av tjänster i Haka-infrastrukturen. Under tillämpningssessionerna presenterades tjänster som utnyttjar Haka-inloggning.

Tammerfors tekniska universitet är en föregångare i fråga om Shibboleth-integration av inlärningsplattformar och stödverktyg för undervisning. Pasi Häkkinen från hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet presenterade videokommenteringsverktyget Victor och frågebanken Klaara som man loggar in till med Shibboleth-teknik och användarnamnet och lösenordet för universitetets intranät. ”Shibboleth underlättar livet för både användarna och administratören”, säger Pasi Häkkinen.

Stödverktyg för undervisning sammanlänkas med Shibboleth-tekniken även vid andra universitet. Vid lärcentret vid Kuopio universitet pågår ett pilotprojekt där Shibboleth-inloggning används i Onni-inlärningsdagboken. Även biblioteken och universiteten använder sig av Shibboleth-teknik i administrativa tjänster.

Följande steg är att ta Shibboleth i användning även för att administrera användarrättigheter. ”Till exempel frågebanken Klaara är avsedd endast för högskolornas personal. Med hjälp av den rollinformation vi får via Shibboleth ser vi till att det är endast högskolornas personal som kan använda Klaara”, säger Häkkinen. Attributen i definieringen funetEduPerson som Haka-infrastrukturen använder sig av innehåller en beskrivning bl.a. av studenternas och personalens roller.

Haka används för inlärningsplattformar och studieadministrativa tjänster

Tammerfors tekniska universitets inlärningsplattformar Moodle och A&O har varit med i Haka sedan hösten. Haka används även i studieadministrativa tjänster: fyra universitet använder universitetens elektroniska JOO-ansökningssystem (www.joopas.fi) via Haka och bruket har varit flitigt. I april noterades nästa tvåtusen inloggningar i JOO-ansökningssystemet.

Man ansluter sig till infrastrukturen Haka genom att underteckna ett avtal med CSC. För att slutanvändarna vid högskolan ska kunna använda de tjänster som ingår i Haka måste högskolans datacentral dessutom installera en Shibboleth Identity Provider-server via vilken högskolans studenter och anställda loggar in till tjänsterna. För tjänsterna behöver man dessutom installera modulen Shibboleth Service Provider som kan laddas ner gratis på webben.

Mikael Linden, IT-centret för vetenskap CSC

Till början


OSKAR fick en syster Klaara: Frågebanken Klara gör det lättare att göra upp gemensamma nätbaserade kartläggningar, enkäter och tentamina

Som ett samarbete inom ramen för det virtuella universitetet kommer man under detta år att för personalen ta fram en frågebank Klaara för att underlätta samanvändningen av kartläggningar, enkäter, nivåtest och nättentamina inom och mellan högskolorna. Kartläggningarna och enkäterna editeras och sparas i frågebanken i nättentamensform. Kartläggningar och enkäter man själv skapat eller editerat utifrån en befintlig kan enkelt flyttas till t.ex. högskolans egen inlärningsplattform där studenterna sedan kan ge sina svar.

Frågebanken utvecklas under året med stöd av IT-Peda och FVU. I frågebanken samlar man frågor och enkätmaterial som i praktiken visat sig vara bra inom ämnen man gemensamt väljer ut (t.ex. IKT-färdigheter, informationssökning, informationskompetens). Lärarna kan sedan välja ut de frågor som bäst lämpar sig för deras eget behov och utifrån dessa sammanställa en ny enkät eller tentamen. Dessutom kan de som använder sig av frågorna i en eller annan form kommentera dem och sina egna användningsmetoder och hjälper på så sätt kommande användare.

Frågebanken bygger löst på samma idé som kompetenskartläggningsverktyget OSKAR och använder sig delvis av samma frågeinnehåll. I frågebanken produceras även frågor inom andra områden som t.ex. universitetsbibliotekens frågor och kartläggningar som mäter informationssökning och informationskompetens.

Bland annat de som producerar IKT-stödtjänster och lärare som använder sig av kartläggningar och enkäter via nätet kan använda sig av frågebanken. En workshop för att vidareutveckla frågebanken arrangeras den 14 juni kl. 12–16 på Tammerfors tekniska universitet.

Hypermedielaboratoriet vid Tammerfors tekniska universitet svarar för det tekniska utförandet och frågebanken kommer att läggas ut i anslutning till FVU:s portal.

Närmare information om frågebanken ger Pasi Häkkinen, pasi.hakkinen@tut.fi, tfn 040 849 0171.

Till början


Stödsidan VideoFunet till allt större hjälp för slutanvändarna

Stödsidan Av de tekniska utvecklingsprojekten tas Gatekeeper i bruk under 2006. Gatekeeper-arkitekturen ändrar videokonferensutrustningens IP-adresser till siffror enligt telefonnummermodell. Dessutom autentiserar den nationella gatekeeper-lösningen Funets videokonferensutrustning och underlättar arbetet för brooperatörerna med att köra igång möten. Ett annat projekt som underlättar slutanvändarnas arbete är ett centraliserat bokningssystem för flerpunktskonferenser som kommer att inledas under sommaren.

Projektet VideoFunet har under sitt andra år fått med yrkeshögskolorna i verksamheten och breddat projektgruppen till flera nya organisationer. De workshopar och seminarier som hölls i början av året har gett projektet en efterlängtad bredare syn på videotekniken – den pedagogiska sidan kommer bättre till synes. I sommarens planer ingår att göra upp beskrivningar av bredare tjänstehelheter. Projektet delas upp i mindre helheter och administrationen kan vid behov spridas på flera aktörer.

Till början


Bayerns och Finlands virtuella universitet samarbetar för internationell undervisning

Bayerns och Finlands virtuella universitet ingick den 18 maj ett samarbetsavtal för att främja utbytet av kompetens samt undervisning som utnyttjar informations- och kommunikationsteknik (IKT) mellan högskolorna i Finland och delstaten Bayern. Ramavtalet är startskottet för bland annat utbyte av nätkurser, kursmoduler och nätbaserat undervisningsmaterial.Ramavtalet undertecknades i samband med Bayerns virtuella universitets 6-årskonferens på Münchens tekniska universitet. För konsortiet Finlands virtuella universitets (FVU:s) del undertecknades avtalet av ordföranden för FVU:s ledningsgrupp, Vasa universitets rektor Matti Jakobsson.

”Ramavtalet är en betydande början i att stärka Finlands virtuella universitets roll som förmedlare i det internationella utbytet av nätbaserad undervisning och nätbaserat material som tagits fram av universiteten”, konstaterar Matti Jakobsson. Till exempel Tekniska högskolan har redan uttalat intresse för utbyte av undervisning. Partnerskap söks även inom andra områden som t.ex. ekonomi, medicin och juridik.

Virtuelle Hochschule Bayern (VHB) som verkar i delstaten Bayern grundades 2000 för att genomföra det för högskolorna i Bayern gemensamma målet att öka och koordinera utvecklingen av sådan undervisning och inlärning där man mångsidigt drar nytta av modern teknik. Liknande mål låg även bakom grundandet av Finlands virtuella universitet (FVU) 2001. FVU har dock ingen koordinerande roll i att ordna den nätundervisning universiteten erbjuder.

Inom ramen för det nu undertecknade avtalet vill man parallellt med att utveckla samarbetsformer även hitta en lämplig roll för FVU som förmedlare av nätundervisning och nätbaserat studiematerial internationellt. Utifrån de samarbetsprojekt som ramavtalet föder strävar man efter att lösa de administrativa, tekniska och datasäkerhetsrelaterade frågor som anknyter till undervisningsutbytet.

”Jag hoppas att vi tillsammans hittar metoder för att finländska studenter ska kunna delta i kurser som anordnas av Bayerns virtuella universitet och vice versa. De erfarenheter detta bilaterala samarbete ger utgör en bra grund för utvecklingen av europeiska och globala virtuella campus”, konstaterar Matti Jakobsson.

Bägge parter är nöjda med att ha fått en stark internationell samarbetskompanjon. I samarbetet inom ramen för Bayerns virtuella universitet deltar 36 högskolor i delstaten Bayern. I konsortiet Finlands virtuella universitet ingår alla Finlands universitet.

Till början


En majoritet av universiteten håller för att FVU:s serviceenhet placeras på Tekniska högskolan

En majoritet av Finlands virtuella universitets (FVU:s) medlemsuniversitet håller för att FVU:s serviceenhet, som från början av nästa år blir en fristående institution, förläggs till Tekniska högskolan. Serviceenheten har under projektperioden 2001–2006 fungerat vid Tekniska högskolan som ett projekt inom det virtuella universitetet.

Konsortiet Finlands virtuella universitets årsmöte beslöt den 8 februari befullmäktiga FVU:s ledningsgrupp att förbereda en permanentning av serviceenheten. Samtliga universitets erbjöds möjligheten att fungera som hemuniversitet för den fristående institution som inrättas. Ställningstaganden om förläggningen av den fristående enheten ombads senast den 28 februari.

Tekniska högskolan meddelade då själv sitt intresse att fungera som hemuniversitet inom ramen för de villkor som ingick i dess ställningstagande. De övriga universiteten har inte meddelat intresse att agera hemuniversitet.

Elva universitet understödde direkt att serviceenheten placeras på Tekniska högskolan. Dessutom hade två universitet inget att anmärka på det nuvarande systemet. Sammanlagt 19 av FVU:s 21 medlemsuniversitet meddelade sin åsikt. Utifrån de ställningstaganden som inkom lägger ledningsgruppen fram ett förslag om hemuniversitet för FVU-konsortiet vid konsortiemötet i september 2006.

Till början